fredag 23 december 2011
torsdag 22 december 2011
Carl Akerlunds efterlämnade fotografier
Uppdatering 2011-12-28: Jag har idag fått veta att detta hus är Molanders café i Mo, Resele sn. Tack till Harriet som meddelade mig detta.
Uppdatering 2012-01-15: Harriet har skickat lite mera uppgifter om vem som är på kortet. Längst till vänster är Enar Östh och bredvid honom Verner Molander. Andra person från höger är Oskar Molander.
måndag 19 december 2011
Indexering av födda-vigda-döda
Förra veckan fick jag mail från den som är håller i de svenska indexeringsprojekten. Han berättade då att man satt upp ett projekt för Västernorrlands län också. Man har lagt in två församlingar i detta projekt till att börja med. Det är Alnö och Ådals-Liden. Jag provade att indexera några sidor idag och jag fick då material från Ådals-Liden. Det var väldigt skojigt att indexera när det var material som man har stort intresse i.
Om någon är intresserad av att hjälpa till med indexering kan man läsa mera på följande adress:
https://www.familysearch.org/volunteer/indexing
Jag kommer att skriva mera om detta när det börjar komma ut register från Ådals-Liden på deras hemsida också.
söndag 11 december 2011
Flygfoto över Näsåker
onsdag 30 november 2011
tisdag 29 november 2011
Mjölkbilen ...
Mjölkbilen, som hade registreringsnummer Y 461, registrerades in 1959 med detta nummer. Den hade tidigare haft nummer AC 910. Den kom alltså närmast från Västerbottens län. Märket på bussen var Volvo B 513 av 1948 års modell. Ägare från 1959 var Näsåkers Trafik Aktiebolag. 1967 såldes den vidare till Postverkets Diligenstrafik i Sollefteå, innan den 1968 såldes till Anders Kjell Wiklund, skrothandlare i Själevad. Bussen var 965 cm lång, 234 cm bred och dess tjänstevikt var 6 220 kg. Den kunde ta 14 sittande passagerare och 5 stående. Mjölkbilen var ombyggd från originalet med ett täckt och plåtförstärkt flak. Den hade även en cykelhållare. Årsskatten för bussen var år 1960 2 178 kronor.
På följande länk kan man se kortet på denna mjölkbil.
http://adals-liden.blogspot.com/2010/02/mjolkbilen-i-moflo.html
Tack Roger på SVAR som letat fram registreringsbeviset åt mig.
söndag 27 november 2011
Ny Facebook-grupp för Ådals-Liden
http://www.facebook.com/groups/268571749860959/
Ångermanälven från Pelle Molins stuga
Idag är vi i Sveriges vackraste trakt Ådalsliden, underbart, kan ej beskrivas. Vi sitter på en hotellveranda o forsen brusar o dånar, timmerstockarna hoppar o far på den, vi har en underbar utsikt, forsen som far, o berghöjderna på sidorna, granklädda, man blir hänförd. Ja, Norrland är storslaget.
Vykortet är skickat 1939 till Helga Jönsson i Grevie, Skåne.
Emigranter till Nya Zeeland
Det fanns dock tre bröder med anknytning till Ådals-Liden som alla skulle hamna på Nya Zeeland på andra sidan jordklotet. Deras föräldrar var Johan Johansson och Märta Kajsa Johansdotter. Johan var född 1812 i Moflo, och son till bonden Johan Mauritsson och hans hustru Anna Greta Jakobsdotter. Familjen bodde först i Forsmo, Ramsele sn, där Johan skrevs som inhyses och nybyggare. 1853 flyttade familjen till Näsåker där han blev bonde och gästgivare. Mellan 1861 och 1863 bor familjen i Skarped, Ed sn, där Johan var bonde. Därefter bodde de åter i Näsåker några år. Slutligen flyttade de 1865 till Forsmo, Ed sn, där han också var bonde.
Bröderna som hette Erik Ander (ibland Erik Anton) (f. 1848), Nils August (f. 1855) och Carl Theodor (f. 1862) blev alla sjömän i unga år.
Nils August återfinns första gången som jungman på skeppet Othello som skulle åka till Montrose. Han var påmönstrad en månad och fick 20 kronor för arbetet. Dagen efter att han mönstrat av Othello mönstrade han på skeppet Elisabeth. Denna gång blev han borta i 11 månader. Nu blev han hemma en månad innan han mönstrade på igen. Denna gång på skeppet Ceres. Om registret stämmer så mönstrade han inte av förrän 2,5 år senare i Newcastle. Fyra månader senare var han dock hemma i Härnösand igen och mönstrade på skeppet Albert som var hemmahörande i Norge. Han var nu lättmatros och hade en lön på 32 kronor. Sista resan jag har hittat hittills inleddes i juli 1881 på skeppet Brage och slutfördes i augusti året efteråt. Han anlände till Nya Zeeland 1883 så man kan anta att han gjorde ytterligare en resa och mönstrade av eller rymd där 1883. Han skrevs in bland obefintliga personer i Ed sn 1893. Nils August var ogift hela livet och var verksam som gruvarbetare i Nya Zeeland. Han blev naturaliserad i Stafford den 23 oktober 1908. Han dog den 1 maj 1936 i Hokitika.
När det gäller de två övriga bröderna har jag inte lyckats hitta några resor vid Härnösands sjömanhus. Men i boken Svenskarna i Nya Zeeland av Sten Aminoff finns uppgifter om deras liv på Nya Zeeland.
Erik Ander (Erik Anton) anlände 1884 till Nya Zeeland. Han gifte sig den 1 juni 1899 i Greymouth med Kate Constance Quinn, 35 år. Han blev naturaliserad den 15 september 1903 i Barrytown. Han var också verksam som gruvarbetare, precis som brodern Nils August. Han dog den 26 maj 1907 i Kumara from Dillmanstown.
Carl Theodor anlände 1885 till Nya Zeeland. Han var ogift hela livet och blev naturaliserad den 14 oktober 1905 i Dillmanstown. Även Carl Theodor var gruvarbetare där. Han dog den 8 auguisti 1931 i Hokitika.
Det fanns ytterligare en broder i familjen som blev obefintlig. Han hette Magnus Viktor (f. 1858), kanske han också åkte till Nya Zeeland.
fredag 25 november 2011
lördag 19 november 2011
H. Ockerlund
torsdag 27 oktober 2011
Skolkort från Ådals-Liden?
söndag 23 oktober 2011
Erik Magnus Lidfors, f. 1874
Om man läser kyrkoböckerna för byn Fanby i Sollefteå församling där familjen Lidfors bodde hittar man inga uppgifter omkring denna händelse. Fadern Erik Magnus dog 1891 i en ålder av 51 år, ingen dödsorsak angiven. Änkan Katrina Lisa Larsdotter dog 1895 i en ålder av 50 år. Ingen dödsorsak finns angiven på henne heller, vilket verkar märkligt eftersom hon eventuellt mördats. På Erik Magnus finns en anteckning om att han 1892 dömt till 4 månaders straffarbete för misshandel.
I tidningen för Wenersborgs stad och län kunde man läsa följande artikel den 1 februari 1895.
Son, misstänkt för att ha mördat sin moder. I söndags morse anträffades, enligt Sundsvalls-Posten, enkan Katarina Lidfors i Fanby, Sollefteå s:n, liggande död i sin säng. Hon var svårt misshandlad, i det hon hade ett stort hål i pannan, hvilket antagligen tillfogats henne med en sten.
Nittonårige sonen Erik Magnus Lidfors berättade vid med honom anstäldt polisförhör, att han och modern på lördagen varit starkt berusade af bränvin. Då han på söndags morgon vaknade, låg modern döende.
Vittnen berätta, att enkan Lidfors i lördags afton påträffats liggande ute i blotta linne i 25 graders köld. Antagligen hade hon blifvit utkörd af sonen. Då man burit in henne, hade hon, jemrande, uttalt fruktan för att sonen skulle slå i hjäl henne under natten samt bedt om skydd.
Sonen, som är illa känd och en gång förut anhållits för misshandel å modern har häktats.
Om man tittar i arkivet "Samling av fångförteckningar för Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens respektive län, Västernorrlands län" så hittar man att Erik Magnus inkommit till länsfängelset i Härnösand den 28 januari 1895, häktad för dråp. Han kvarstår i häktet hela februari med anteckning att han "Undergått ransakning inför Sollefteå Häradsrätt den 14 Februari 1895. Afbidar ytterligare ransakning".
I tidningen Norra Skåne fanns en artikel den 9 februari med följande lydelse:
Modermordet i Sollefteå. Den dödas son, Erik Magnus Lidfors, nekar att ha burit hand på sin moder. De hade på qvällen druckit bränvin tillsammans, så att de båda voro druckna. Bondesonen A. Sjödin hade på lördagsaftonen funnit enkan Lidforss mycket berusad liggande i snön utanför Erik Hanssons i Fanby gård endast iklädd linnet; en tunn tröja, skor och en kortare kjortel, som nästan fallit af henne. Med tillhjelp af drängen E. J. Florén bar han henne hem till hennes gård, der dörren till på köpet befanns vara stängd inifrån och trots rop och bultningar icke öppnades, hvarför de med en yxa bröto upp den; hvarefter de buro in enkan Lidforss och lade henne i säng. För så vidt vittnet kunnat se, hade enkan Lidforss då icke något sår i pannan. Sjödin väckte därefter Erik Magnus Lidforss, som låg i den andra sängen. Florén har sagt till Lidforss att taga vård om moderna hvarvid L. svarat, att det icke vore någon skada om hon ströke med.
Drängen Johan Jansson hade hört enkan Lidforss vid 8-tiden på lördagsafton ropa på hjelp samt då sprungit dit och funnit henne ligga öfverlastad i förstugan. Hon hade då sagt, att sonen Erik slagit henne, hvartill denne emellertid nekat.
Piga Inga Magnusson berättade, att hon på lördgane träffat enkan Lidforss, som då sagt, att sonen ville taga lifvet af henne och att hon måste gå bort och låna husrum, ty hon trodde, att om hon stannade hemma öfver natten, komme han bestämdt att slå ihjäl henne. För några dagar sedan hade vittnet sett, hur E. M. Lidforss tussat flera hundar på modern, som dervid skrikit och jemrat sig.
Den 3 mars fanns ytterligare en artikel i tidningen för Wenersborgs stad och län:
En förmöghet kommer ynglingen Erik Magnus Lidfors från Fanbyn i Sollefteå - nu häktad för modermord - i besittning af, då han blir myndig. Han blir då egare till en jordegendom, värd minst 75,000, kanske 100,000 kronor.
Den 6 mars försattes Erik Magnus på fri fot med anteckningen: "Sollefteå Häradsrätt har å utslag den 6 mars 1895 förklarat att Lidfors för åtalade brottet icke längre skulle i häkte hållas".
Tidningen Dalpilen skrev om händelse den 15 mars 1895.
Frikänd blef den 6 d:s vid extra ransakning i Sollefteå häktade Magnus Lidfors, anklagd för mord å sin moder.
lördag 22 oktober 2011
Bron över Nämforsen
torsdag 20 oktober 2011
Idrottsföreningar inom Ådals-Lidens församling
I Åsmon återfinns två idrottsföreningar. Det är Åsmons Idrottsförening och Ås-Moflo Skolidrottsförening. Åsmons Idrottsförening bildades 1946 och de ska ägna sig åt fotboll, gymnastik, orientering och skidor. Föreningen har 75 medlemmar och ordförande var Allan Svensson. Ås-Moflo Skolidrottsförening bildades också 1946 och föreningen skulle utveckla intresse för idrott vid Ås-Moflo skola. De skulle ägna sig åt gymnastik, skidor och skridsko. Ordförande var L. Lindqvist.
I Betåsen bildades Betåsens Idrottsförening 1948. Ordförande var J.E. Palm och föreningen hade 25 medlemmar.
Näsåkers Skolidrottsförening bildades 1947 med avsikt att främja den fria idrotten och gymnastiken vid skolan. Arne Johansson var ordförande och föreningen hade 46 medlemmar. I Näsåker fanns även Ådalslidens Skidklubb. Tyvärr finns inga handlingar efter denna förening så man kan inte se när den grundades.
Slutligen omnämns även Ådalslidens Sportklubb, men det finns inga handlingar bevarade där heller. Denna förening finns fortfarande kvar.
På Murbergets hemsida återfinns bl a ett kort av Ådalslidens S K:s fotbollslag från 1938.
http://www.murberget.se/upptack/fotopost.aspx?foto=Fo-19990419
måndag 17 oktober 2011
Barnmorskan Hilda Erika Ritzén
År 1911 fick hon medalj för sina gärningar. Hon hade då varit i tjänst i 25 år och fick en medalj från Kungliga Patriotiska sällskapet. Hilda Erika hade precis fyllt 50 år så hon hade tjänstgjort halva sitt liv som barnmorska.
I Sollefteå bilddatabas finns några kort på Hilda Erika, bl.a. nedanstående.
Maken Nils Erik hade dött redan 1926 i en ålder av 75 år. Hilda Erika levde till 1941 då hon dog av ålderdomsbräcklighet och lunginflammation. Hon blev nästan 80 år gammal.
På Landsarkivet i Härnösand finns en barnmorskedagbok som skrivits av Hilda Erika för åren 1922 till 1933, alltså sista 12 åren av hennes barnmorske-tid. Jag har inte haft möjlighet att titta på denna, men jag måste göra det vid tillfälle.
Man undrar hur många barn hon förlöste under sina 47 år inom Ådals-Lidens församling. Om man räknar med drygt 20 barn per år skulle det innebära cirka 1 000 barn. Om man har släkten från Ådals-Liden är det stora chans att hon förlöst någon förfader.
söndag 2 oktober 2011
Ådals-Lidens kyrka
tisdag 27 september 2011
Ett häftigt kort
måndag 19 september 2011
Nämforsen ånyo ....
fredag 16 september 2011
Post- och telegrafanstalter i Ådals-Liden
När det gäller poststationer verkar det 1925 funnits tre inom Ådals-Lidens församling. Det var i Holafors, Näsåker och Åsmon. Det fanns även några poststationer precis utanför Ådals-Lidens församlingsgräns, nämligen i Gårelehöjden och i Imforsmo. Imforsmo servade bl.a. byarna Sundmo och Forsnäs inom grannförsamlingen Ådals-Liden. Jag tror postkontoret låg i Forsnäs under en period, även om byn Imfors låg inom Ramsele församling.
Två telegrafstationer fanns inom Ådals-Liden detta år, i Näsåker och i Holafors. Det fanns även två stycken i grannbyarna Gåreleselet och i Gårelehöjden på Junsele-sidan.
Tillkom det ytterligare post- eller telegrafstationer inom Ådals-Liden senare? Jag vet att det fanns en telegrafstation i Forsnäs, men jag vet inte när den tillkom. Vem var föreståndare på respektive ort?
tisdag 6 september 2011
Vem tror du att du är?
Eftersom Lena i sin forskning hamnade i Helgum blev jag naturligtvis intresserad om det fanns några kopplingar till hennes släkt. Med hjälp av Thords släktskiva upptäckte jag flera släktskap med henne i bl.a. Torsåker och Sollefteå. I Torsåker härstammar hon från Markus Persson (1733-1804) och hans hustru Anna Larsdotter (1723-1785). Lena härstammar från dottern Margareta som blev bosatt i Fanby, Helgum sn. En annan dotter hette Anna och hon blev gift med Carl Wilhelm Mähler, smed vid Sollefteå bruk. Många Mähler-ättlingar härstammar från Carl Wilhelm och Anna. Tittar man längre tillbaka på Annas och Margaretas moders sida så upptäcker man att deras mormors farmor avrättades som häxa år 1675. Lite tråkigt att man inte upptäckte detta i programmet.
I slutet på programmet berättar Ted Rosvall att Lena var släkt med Ingemar Bergman via Ericus Erici Djupaedius som var kyrkoherde i Grundsunda på 1600-talet. Ericus var även förfader till Jakob Stenklyft som blev länsman i Nordantjäl på 1700-talet och som är anfader till många personer i västra Ångermanland.
Nytt avsnitt sänds varje tisdag kl. 20:00.
Titta på programmet på följande länk:
http://svtplay.se/t/106474/vem_tror_du_att_du_ar
tisdag 16 augusti 2011
Bron över Nämforsen
lördag 13 augusti 2011
Lasele kraftverk
I ett fotoalbum som min mamma har hittade jag några bilder från 1954 under byggnationen av kraftverket. Mamma tror att det är Lennart Hedin som tagit dessa kort.
fredag 12 augusti 2011
söndag 7 augusti 2011
Hans Johan Nordin återfunnen
söndag 31 juli 2011
En tragisk historia
I Sörmoflo bodde en arbetare och såghuggare som hette Erik Eriksson Moström Gradin. Han var född 1842 i Sörmoflo som son till torparen Erik Moström och hans hustru Anna Brita Mårtensdotter. 1867 gifte han sig med Anna Magdalena Eriksdotter. Hon var född 1843 i Näs i Helgum sn. Två barn föddes i familjen, Erik Magnus (f. 1868) och Märta Brita (f. 1871). Familjen bodde hela tiden i Sörmoflo. Dottern Märta Brita antecknades som idiot i kyrkoböckerna, vilket betydde att hon var handikappad på något sätt. Det är även antecknat att hon var intagen på asylen i Uppsala och i Västervik. Hon dog av lunginflammation 1917 på hospitalet i Östersund. Man kan anta av detta att Märta Brita hade en psykisk sjukdom. Modern Anna Magdalena dog ett halvår före Märta Brita och fadern Erik dog 3 månader efteråt (1918). Båda föräldrarna dog av ålderdomsavtyning. Detta är vad som finns antecknat i kyrkoböckerna.
I Sollefteå-Bladet den 21 januari 1905 återfinns en artikel om Märta Brita. Artikeln berättar att doktor Wallström skickat in en rapport (i egenskap av provinsialläkare) till länsstyrelsen om vården av sinnessjuka och sinnessvaga i distriktet. I rapporten berättas bland annat om hans besök i Sörmoflo hos Märta Brita. Doktor Wallström hade funnit den obotligt sjuka Märta Brita Gradin instängd i ett spiselrum med tillspikade fönster. Hon var smutsig och till ytterlighet avmagrad och låg nästan naken i en fastspikad träsäng. Märta Brita hade varit instängd på detta sätt i 18 år och hon sköttes om av sig gamla föräldrar. Föräldrarna hade fått 12 kronor av kommunen för att sköta om henne. Varken församlingens präst eller någon kommunalnämndsledamot hade avlagt besök i hemmet. Doktor Wallström anhåller om att Kunglige befallningshavande i länet måste ta hand om ärendet så att Märta Brita snarast får behövlig vård.
Den 11 februari 1905 fanns en ny artikel i Sollefteå-Bladet i samma ärende. Där förklarade kyrkoherden att han sedan 1888 årligen anmält Märta Brita till provinisalläkaren såsom sinnesjuk och våldsam. Han skrev också att Märta Brita's föräldrar hade, enligt kyrkoherdens mening, vårdat dottern på ett kärleksfullt och tålmodigt sätt, så gott de har kunnat.
Den 8 april samma år kom nästa artikel i Sollefteå-Bladet. Kyrkoherden i församlingen och kommunalstämmoordföranden menade återigen att Märta Brita inte varit utsatt för någon egentlig vanvård. Doktor Wallström påkallades därför att yttra sig igen i ärendet. Efter att hans yttrande inkommit ålade Kunglige befallningshavande enligt gällande lag kommunalnämnden i Ådals-Liden att snarast ombesörja att Märta Brita intogs på någon statlig anstalt för sådana sjuka.
Det skulle vara intressant att läsa protokoll från kommunalnämnden för att se hur man hanterade detta innan Wallström skrev sin rapport till länsstyrelsen. Märta Brita verkar dock fått sin vård på ett sjukhus efter detta. Ingen skugga ska dock falla på föräldrarna tycker jag. De gjorde säkert så gott de kunde, utan större hjälp från kommunen. Jag tycker det är hemskt att man skrev utan någon som helst sekretess i tidningarna på denna tid. Man hängde ut Märta Brita i tidningen för hela bygden. Det skulle inte fungera idag och tur är väl det.
fredag 29 juli 2011
Brobygge
Ovanstående vykort har jag precis köpt på Tradera. Rubriken på Tradera var "Sollefteå Brobygge Näsåker". Vykortet är poststämplat i Näsåker den 23 maj 1915. Det är adresserat till fröken Signe Isacsson i Hälla, Jularbo, Dalarne. I själva vykortet är det skrivet till "Kära rara Kalle" med hälsningar från Hildur.
Kan detta verkligen vara brobygge över Ångermanälven vid Nämforsen? Jag tycker inte bron är lik den gamla bron över Nämnforsen. Det är också för tidigt för att var den. Någon som känner igen denna bro?
måndag 18 juli 2011
Sion's i Forsnäs
Kortet är taget vid någon sammankomst hos Sion's, förmodligen omkring 1950. Det är omkring 75 personer som syns på kortet. Det är även några personer som tittar ut genom ett av fönstren. Ungefär en tredje-del av personer har Majlis Engström identifierat, Jans mamma. Majlis finns med själv på bilden. Hon står som nummer 3 från vänster i den mellersta raden, precis i kanten på det vänstra fönstret.
Mannen med hatt och glasögon i mitten av bilden är handlaren Karl Lundgren. Han var handlare i Forsnäs innan Torsten Tarberg tog över. Mannen till höger i den vita hatten (basker) är Ulrik Åström.
Även min mamma finns med på kortet. Hon finns snett till vänster framför damen i vit hatt.
Jag skriver inga flera namn just nu, utan jag tar tacksamt emot namnförslag på övriga personer, så återkommer jag längre fram med en lista på de identifierade personerna.
Tack också till Jan som skickade kortet till mig.
onsdag 13 juli 2011
Uppdatering: Släkten Forssén i Forsås
Tack Harriet och Lisa för all hjälp med detta fotografi.
tisdag 12 juli 2011
Båtsman Nils Råstad
Hittade en volym där det fanns en förteckning med rubriken: "Generalförteckning på de döda Båtsmäns saker som nu med Coupverdie Skiepparen Kloppstock kommer til Stockholm at öfwersändas, neml".
Kan man få fram mera saker om Nils och hans tid som båtsman? Det brukar man vanligtvis kunna göra, men ju längre tillbaka man kommer blir uppgifterna fattigare. I samma volym fanns en annan förteckning över båtsmän som avgått det senaste året. Med detta avses både båtsmän som dött och båtsmän som fått avsked från sin tjänst. Där fanns noterat att Nils dog den 26 december 1759. Förteckningen är undertecknad i Stralsund den 20 mars 1760. Hittar tyvärr ingen uppgift när Nils blev antagen som fördubblingsbåtsman, eller var han dog. Enligt Strömbergs båtsmansdatabas blev han antagen 1758 och dog 1759 i Pommern.
Det kan ibland vara svårt att knyta ihop båtsmännen med rätt person i kyrkoarkiv. Om båtsmannen t.ex. dog ute i tjänsten var det sällan man antecknade detta i kyrkoböckerna, speciellt inte på 1700-talet. Det är inte heller säkert att man hittar personen antecknad med båtsmansnamnet i kyrkoböckerna om de dog tidigt och var ogift. Detta var fallet med Nils. Förmodligen är Nils Råstad identisk med Nils Säfringsson som var född 1727 i Rå. Han finns med i kommunionslängden fram till 1759, därefter försvinner han helt ur längderna.
Återkommer lite senare med information om de tre sista båtsmännen i Ådals-Liden. De var verksamma ungefär till 1890 då de fick avsked från sina tjänster.
måndag 11 juli 2011
Släkten Engström
Den 1 april 1869 gifte sig Esbjörn Oskar med Karolina Andrietta Nilsdotter. Hon var dotter till bonden i Omsjö Nils Månsson och hans hustru Brita Stina Henriksdotter Lidén. Redan en dryg månad efter vigseln föddes första sonen i familjen, Nils Oskar. Senare samma år flyttade familjen bort för församlingen till Orrsjöhöjden eller Gårdselet inom Ramsele församling. Strax innan hade Esbjörn Oskars föräldrar flyttat till samma by. Föräldrarna hette Nils Engström och Anna Lisa Esbjörnsdotter. Nils var arrendator i denna by.
Efter några år flyttade familjen tillbaka till Omsjö, där Esbjörn Oskar blev bonde. Han köpte nämligen ett hemman i Omsjö om 1 seland av sin svåger Erik Magnus Nilsson för 1 300 kronor 1875. Hemmanet var en del av svärfadern Nils hemman om 2 seland. Esbjörn Oskar fick lagfart på detta hemman 1876. Förmodligen hade hustrun Karolina Andrietta fått överta det andra selandet något år tidigare i samband med att de flyttade till Omsjö.
Hustrun Karolina Andrietta dog i barnsäng 1878 när deras femte barn föddes. Dottern överlevde dock och fick namnet Karolina Elisabet. Hon blev senare i livet småskollärarinna, först i Stigsjö, sedan i Anundsjö sn.
Bouppteckningen efter Karolina Andrietta visar att hemmanet i Omsjö om 2 seland värderades till 2 500 kronor. Man ser också att familjen hade en häst som var 17 år, ett föl, tre kor, en kviga, en kalv, sex får och 1 hund. Totalt var kreaturen värderade till 581 kronor. Det fanns en båt värderad till 12 kronor och 25 fisknät värderade till 50 kronor. Totalt var tillgångarna värderade till nästan 4 800 kronor. Därtill fanns skulder för nästan 3 400 kronor, så den slutliga behållningen blev 1 410 kronor. Bland annat var de en skuld till N. J. Olsson i Ottsjö på 1 548 kronor inkl. ränta.
Esbjörn Oskar gifte om sig 1882 med arrendatordottern Kristina Olofsdotter. Hon var född och uppväxt i Anundsjö. Sju barn föddes i äktenskapet med Kristina. Ett av barnen dog av kikhosta några veckor efter sin ett-årsdag. Ett annat barn dog endast 12 dagar gammal. Ingen dödsorsak finns angiven i dödboken på honom.
Föräldrarna till Esbjörn Oskar hade också flyttat till Omsjö 1874. De blev födorådstagare hos sonen. Fadern Nils drunknade i Storsjön i mitten av november 1883, när han skulle gå över på isen. Isen var dock svag så han gick olyckligt igenom den. Han var då 68 år gammal.
1885 sålde Esbjörn Oskar hemmanet i Omsjö för 4 500 kronor till Härnösands ångsågsaktiebolag. Bolaget övertog även födorådskontraktet för svärfadern Nils Månsson och svägerskan Maria Dorotea Nilsdotter. Något födorådskontrakt för modern Anna Lisa verkar inte finnas. Esbjörn Oskar blev arrendator på samma hemman därefter.
Mellan 1892 och 1898 bodde familjen till Tara, Junsele församling, där Esbjörn Oskar var landbonde på ett hemman om 13/16 seland å nummer 2. Ägare till hemmanet var J. Ahnlund i Sil.
Därefter flyttade familjen till Söderfors i Ådals-Lidens församling, där Esbjörn Oskar skrevs som torpare och senare arbetare. Kristina dog i Söderfors 1903 i en ålder av 48 år.
1905 gifte sig Esbjörn Oskar för tredje gången. Han gifte sig då med Greta Karolina Westin från Storhöjden. De fick fyra barn tillsammans. Greta Karolina hade en son före äktenskapet som var född 1903. Han hette Nils Peter Engström. Han dog redan 1918 av en förkylning, endast 15 år gammal. I dödboken uppges han vara son till Esbjörn Oskar, men det tror jag inte kan stämma.
Därefter flyttade familjen till Storhöjden i samma församling. Esbjörn Oskar skrevs som arbetare där. Han anteckades i folkräkningen 1910 som murare också.
1911 flyttades Esbjörn Oskar för sista gången. Familjen flyttade då till Revelåsen, där han blev arrendator på ett hemman om 4 seland, det vill säga hela Revelåsen. Efter tretton år på Revelåsen dog Esbjörn Oskar 1924. Ingen dödsorsak finns angiven i Ådals-Liden dödbok. Han efterlämnade då fjorton barn i livet, varav de tre äldsta hade flyttat till USA.
Änka Greta Karolina, eller Margareta Karolina som hon kallas ibland bodde kvar några år på Revelåsen innan hon flyttade ned till Rå, där hon skrevs som lägenhetsägare. 1943 flyttade hon vidare till Västanbäck, där hon dog två år senare av kräfta.
Esbjörn Oskar hade två systrar, varav den ena blev gift och bosatt i Omsjö också. Hon hette Kristina Andrietta och blev gift med Sven Eriksson Selinder. Den andra hette Brita Magdalena och bodde i Skönsvik 1883 när fadern Nils dog.
Jag har gjort en liten sammanställning på Esbjörn Oskars och Kristina Andriettas ättlingar. Den är inte komplett på långa vägar och innehåller mest ättlingar som blev kvar inom Ådals-Liden. Om någon är intresserad av att titta på den och kanske komplettera också så får ni gärna skicka en e-post till mig så skickar jag filen.
Nedan följer ett fotografi på Esbjörn Oskar, modern Anna Lisa, sonen Erik och Eriks dotter Karin. Det är alltså fyra generationer på detta fotografi. Karin var född 1902, så kortet är förmodligen taget omkring 1905-1906. Modern Anna Lisa dog 1908. Hon var då fortfarande bosatt i Omsjö. Jag har fått låna detta från Birgit Rodin i Gävle, som är barnbarn till Esbjörn Oskar.
Tack till Birgit som skickade mig detta kort.
söndag 3 juli 2011
Åkvisslan igen
lördag 2 juli 2011
Åkvisslan
Förra månaden visade jag ett vykort från Kilforsen efter Fjällsjöälven. Nu har jag fått tag på ett annat vykort som visar samma älv, men lite längre ned efter densamma vid Åkvisslan. Man ser även Ångermanälven i detta vykort, eftersom Fjällsjöälven rinner ihop med Ångermanälven precis nedanför Åkvisslan. Överst i bilden ser man järnvägsbron vid Åkvisslan.
Vem bodde i huset precis vid utloppet till Ångermanälven? Man ser det lilla huset till höger om Fjällsjöälvens utlopp.
Jag tror jag har ett kort till från Åkvisslan. Jag ska leta fram det också.
torsdag 23 juni 2011
Bouppteckningar från Ådals-Liden
http://www.svar.ra.se/
söndag 19 juni 2011
Vykort över Kilforsen
Någon som kan berätta lite mera om de hus som syn på bilden? Det är Sörmoflo man ser överst och till vänster i bilden. Norrmoflo syns till höger i bilden.
onsdag 15 juni 2011
Ny söktjänst
Man hittar mycket material från Ådals-Liden på ett enkelt sätt i denna söktjänst. Precis som tidigare krävs dock abonnemang för att titta t.ex. på skannat material.
Nedan har jag gjort några sökningar direkt in i olika material:
Mantalslängder för Ådals-Liden 1642-1820
Summarisk folkmängdsredogörelser för Ådals-Liden 1865-1940
SCB-utdrag födda, vigda och döda för Ådals-Liden 1860-1940
Skannade bouppteckningar från Ådals-Liden
Adressen till söktjänst är http://www.betanad.ra.se.
Ni är välkomna att skriva kommentarer om söktjänsten nedan eller skicka dem direkt till Riksarkivet på e-postadressen nad[snabel-a]riksarkivet.se.
fredag 3 juni 2011
Födda mellan 1880 och 1920
Söker man på Ådals-Liden i registret får man 3 177 träffar. Det låter rimligt eftersom det föddes mellan 60 och 110 barn varje år i Ådals-Liden under dessa år.
I nedanstående exempel ser man vilka uppgifter som är registrerade. Det är barnets namn, födelsedatum, födelseförsamling och föräldrarnas namn. Man kan sedan klicka sig vidare för att se den inskannade bilden också.
Exemplet visar också vilka rejäla stavfel som finns i registret. Barnets namn är i SCB-utdrag stavat Ida Margreta. Detta är dock ett lite fel om man jämför föräldrarnas namn. Faderns namn ska vara Tord Jaxell enligt registret. Tittar man i den skannade bilden står det J. P. Söderqvist. Jag förstår inte hur man kunnat få till Tord Jaxell av detta. Moderns namn i registret är Anna Katarina Siberg, medans det är Anna Katarina Sjöberg i dokumentet. Så var uppmärksam när ni söker i registret. Det kan finnas under en liten annan stavning.
söndag 29 maj 2011
Studenter från Ådals-Liden
Till sammanställningen »
Följande studenter har identifierats med kopplingar till Ådals-Liden:
* Henricus Hauffman (1722-1751), från Lidgatu
* Philippus Åkergren (f. 1723), från Näsåker
* Petrus Hauffman, (f. 1724), från Lidgatu
* Paul Molander (1726-1764), från Moflo
* Nils Hauffman (1726-1764), från Lidgatu
* Nicolaus Åkergren (f. 1730), från Näsåker
* Zacharias Harelius (1734-1803), från Ådals-Liden
* Petrus Harelius (1739-1827), från Ådals-Liden
* Andreas Harelius (1744-1794), från Ådals-Liden
* Nicolaus Flodstedt (1739-1799), bosatt i Ådals-Liden
* Hans Myrholm (1744-1812), bosatt i Moflo
* Johannes Rödström (1744-1837), bosatt i Lidgatu
* Olof Sundvall (1753-1834), bosatt i Ådals-Liden
* Petrus Näslund (f. 1749), från Näsåker
* Philippus Forsbom (1742-1772), från Forsås
* Sveno Nesslin (1751-1835), bosatt i Moflo
* Jacobus Sparfeldt (1756-1812), bosatt i Näsåker
* Matthias Lidström (f. 1760), från Västanbäck
* Ericus Westerlund (1761-1831, bosatt i Rå
* Eric Häggqvist (1763-1830), från Häxmo
* Stephanus Lidén (f. 1766), från Lidgatu
* Olaus Drake (f. 1776), från Ådals-Liden
* Elias Lidfors (1787-1825), från Forsås
Om man vill hitta mera uppgifter om dessa personer och dess tid på trivialskolan får man titta i Per Sundins sammanställning.
Det är inte säkert att personerna använde samma släktnamn efter att de gått på trivialskolan. T ex Johannes Rödström är bara kallad Johan Andersson i kyrkoböckerna i Ådals-Liden.
tisdag 24 maj 2011
Vykort från Nämforsen
Sanningar och sägner i Ådals-Liden
Min bror Mats vann ett exemplar av boken på 80-talet vid en skördefest på Forsnäsets skola. Den boken har sträcklästs i flera omgångar av både Mats och mig. Man blir fast i den när man börjar läsa de gamla historierna från Ådals-Lidens församling. Paul skrev väldigt målande i sina berättelser och det är en fröjd att läsa dem. Tyvärr kan man inte köpa denna bok längre i bokhandeln, men det går alltid att låna den på biblioteket. Jag återkommer säkert med lite historier ur boken.
söndag 1 maj 2011
Pelle Molins liv, del 2
1890: Sätter han in en "friarannons" på rent skämt i Dagens Nyheter. Han kallar sig förmögen privatman, och får många svar.
1891: Under våren har han en tid ingenstans att bo och inga pengar till mat. Han tvingas sova på kyrkogården.
De närmaste åren blir flera oljemålningar, några artikelserier samt en rad av hans bästa berättelser färdiga. Han sätter livet på spel när han prompt ska sitta ute på en ishylla i Nämforsen och måla.
1894: Pelle besöks i Västanbäck av medicinaren Fredrik Lindskog. Den 26 september bryter båda upp och beger sig via Ramsele och Ströms vattudal över fjällen mot Norge. Under färden skriver Pelle dagbok och "En dag vid Hällingåfallet" och "Kungen i Jorm" publicerades i Jämtlandsposten.
1895: Pelle blir huvudsakligen stationär i Bodö. I mars är han i Sulitelma och studerar bl.a. gruvdrift för Göteborgs Handels- och Sjöfarts tidning. Lindskog reste till Amerika. Senare är han ute på ett strapatsrikt äventyr med räddningsbåt, vilket han dramatiskt beskriver. Han återvänder senare till Sulitelma. På hösten ska han måla ett isfall vid Sulitelmajökeln, men efter några dygns svårt oväder tvingas han därifrån. Han blir sjuk av äventyret och troligen är det en bidragande orsak till hans död.
1896: I januari är han tillbaka i Bodö. Han funderar på att lämna Europa, men kommer på en ny, vidlyftig idé: att resa till Spetsbergen och måla Andrées luftballongfärd. Kamraten Erik Hedberg vidtalas man ska tjäna stora pengar på tavlor och publikationer, är det tänkt, men.....
1896: Den 3 april på kvällen blir Pelle sjuk, och efter drygt tre veckor - den 26 april klockan nio på kvällen - avlider han i fru Hansine Kjeldahls hem i Bodö.
I ett par dagar har han vetat om att han ska dö. Sjukdomen har kallats "tarminflammation som övergick till gulfeber" och den medförde svåra plågor. Emellertid skriver hans kära vän, fröken Marie Engen: "Han hade vanskelig for at tale. Dog i sine siste öieblikk var hans ånd klar, og han sagde farväl till oss alle. Han döde som ett traet barn sovner - stille of fredeligt. Her ligger han på vår kirkegård i naerheten av havet, som han altid fölte sig tilltrukket av och elskede ...."
Tack Gullmaj som skickade denna artikel till mig.
lördag 30 april 2011
Pelle Molins liv, del 1
En sammanfattning av Pelle Molins liv år för år fanns i artikeln. Nedan följer första delen av hans liv, innan vistelsen i Näsåker.
1876: På höstterminen börjar Pelle i Härnösands läroverk tillsammans med sin äldre bror Abbe, som slutar ganska snart och går till sjöss.
1876: Modern Anna Helena dör i december efter att ha svarat för skolhushåll åt sönerna i Härnösand. Pelle, som var hennes älsklingsbarn, sörjer henne djupt. Efter några år skriver han om sina lyckliga dagar i hennes vård, och han behåller också en lock av hennes hår i hela sitt liv.
1878: Som 14-åring färdigställer Pelle själv en pärm med dikter och brev kallad "Sagan om Hjalmar och Ingeborg" och "Förteckning över samlade minnesblommoar" är från samma tid.
1879: I 15-årsåldern skriver han den livfulla skildringen om John, eller "Den lilla hjelten".
1881: Fadern gifter om sig med Greta Sjödin, Österås. Pelle, som inte drar jämnt med honom längre, går från Härnösand hem till Multrå, fast han inte ska få vara med på bröllopet.
1882: Lättja och visst dagdrivarlynne gör att Pelle blir kvarsittare i sjätte övre vid läroverket.
1883: Han försöker klara studentexamen som privatist, men misslyckas i de muntliga proven.
1884: Nytt försök vid läroverket i Östersund på våren, men nu misslyckas han redan i skrivningarna.
1884: På sommaren anställs han på Härnösandspostens redaktion. Han vantrivs dock där, författar inte mycket av egen kraft och blir inte populär hos sin chef, redaktör Axel Ahlbom. (Pelle blir även simlärare.)
1886: Pelle lämnar HP för att bli artist i Stockholm. Innan dess är han i Oviken i Jämtland för att måla. Där träffar han vildmarksmålaren Johan Tirén, som får stor betydelse för hans fortsatta konstnärsskap.
1887: Efter kurser i privata målarskolar antas han vid Konstakademien den 1 september. Han finner sig dock aldrig tillrätta med att "rita gipshuvuden", men däremot gillar han "det evinnerliga festandet med bröderna och systrarne..".
1889: Nu sker en skarpare brytning med fadern. Pelle har varit hemma i Multrå, men fadern vill inte fortsätta att bekosta de i hans ögon osäkra studierna i Stockholm.
måndag 25 april 2011
Skatten i Tängsta
På vintern efter denna händelse kom Engman till en skräddare i Tängsta för att få ett par byxor gjorda. Då de väl kände hvarandra, och skräddaren äfven hade sig bekant händelsen med gräfningen, frågade han Engman, om han kunde få se en af de slantar, som de funno midsommarnatten. Engman svarade, att när han kom för att hämta byxorna, så skulle skräddaren få se en slant. När Engman så återkom, blef åter tal om de funna pänningarna. Engman sade då, att han inte kunde visa något af mynten förr än till sommaren enär han af rädsla gräft ned pängarna vid väggen af sin stuga. Engman dog samma vinter och hemligheten begrafdes med honom.
Vem var torparen Engman i Tängsta? En lämplig kandidat som jag känner till är Per Andersson Engman (1794-1844). Han var torpare, men han var bosatt i Mo som ligger ganska långt från Tängsta på andra sidan älven. Fanns det någon annan kandidat? Per dog den 22 maj 1844 så det stämmer ganska bra med berättelsen ovan. Någon som känner till predikstolssnickaren? Enligt herdaminne för Resele färdigställdes predikstolen 1840 av en man vid namn Salomon Hägglöf. Kan det vara Salomon som omnämns i berättelsen?
söndag 3 april 2011
Resan till Kanada
Den 11 juni 1928 fick Selma och de åtta barnen utflyttningsattest till Kanada. De kunde därefter påbörja resan till Kanada. De åkte inte helt ensam från Ådals-Liden, utan ytterligare tre personer åkte med. Det var dels Brita Johanna Altin och hennes son, dels Johanna Evelina Henriksson. Brita Johanna var hustru till Hans Emanuel som åkt året innan till Kanada.
Ovanstående bild visar när familjen kom till Ådalslidens järnvägsstation. Tyvärr har jag ingen närmare identifikation av personer i bilarna.
Här står emigranterna uppställda framför tåget tillsammans med släkt och vänner innan avresan emot Göteborg, där man skulle påbörja resan över Atlanten.
Den 16 juni var alla emigranterna ombord på skeppet Patricia för att åka till London. Resan till London tog förmodligen några dagar. Därefter åkte man med största sannolikhet tåg till Southampton för fortsatt resa därifrån. Tyvärr hände något under vistelsen i England. Äldsta dottern Essy Frideborg blev sjuk, vilket försenade avresan till Kanada. Först efter nästan två månader gick resan vidare till Kanada med skeppet Marloch. Essy var dock inte med på resan till Kanada, utan hon reste tillbaka hem till Sverige. Hon var då nästan 18 år gammal. Om hon reste ensam tillbaka eller i sällskap med någon har jag tyvärr inte lyckats få fram, ej heller när hon reste hem. Essy blev Sverige troget därefter och gifte sig senare med Petrus Alrik Tängström i Resele.
De övriga resenärerna, Johanna Evelina Henriksson, Brita Johanna Altin och hennes son, hade avrest tidigare med skeppet Montcalm den 30 juni, helt enligt tidigare tidplan.
Selma och de sju barnen anlände till slut den 28 augusti till hamnen i Quebec, efter drygt 2,5 månads resan från Ådals-Liden till Kanada. De skulle då åka till Erik Viktor i Breton, Alberta.
Selma dog 1961 i Kanada och Viktor dog 1966 i Resele när han var på besök hos sin dotter Essy.
lördag 2 april 2011
Bild från Holaforsen och Laseleforsen
Släkten Forssén i Forsås, del 2
Första kortet föreställer Lovisa Forssén som var gift med Nils Anders Andersson Forssén. Jämför man kortet som jag fick tillskickat från USA ser man att det definitivt är samma kvinna. Man får anta att det är två söner som står bakom på kortet.
Andra kortet föreställer Erik Forssén. Erik Andreas var äldsta sonen i familjen, född 1882. Han dog redan 1909, strax innan han skulle fylla 27 år. Han var då skriven som arbetare i Forsås.
Tacksam om någon kan identifiera flera personer på dessa kort och på det förra familjekortet som återfinns på följande adress:
http://adals-liden.blogspot.com/2011/01/slakten-forssen-i-forsas.html
Harriet, tack så mycket för att du skickade korten och att du kontrollerade att det var ok att lägga ut dem på bloggen.
Måste göra en rättelse också från förra inlägget: Jonas Forssén var inte den förste att ta namnet Forssén, utan det var hans äldre broder Erik. Erik utbildade sig till präst och var sockenpredikant först i Junsele, därefter blev han komminister i Nora-Skog.
tisdag 29 mars 2011
Bild från Holaforsen
Kortet är skickat till Claes Jansson i Roslags-Näsby från pappa, troligtvis 1962.
måndag 28 mars 2011
För 100 år sedan: Näsåkers idrottsklubb
Tävlingen, som gynnades av härligt väder, hade en mycket stor tillslutning. Hela 20 anmälningar hade inkommit enligt Sollefteå-bladet. Av de 17 startande kom 14 i mål.
Tävlingen vanns av Otto Bergfors som åkte sträckan på 58 minuter och 8 sekunder. Han fick en silverpokal i första pris. På andra plats kom S. Wiborg som åkte drygt tre minuter långsammare än Otto. Även han fick en silverpokal i pris. Övriga pristagare var Artur Nyberg (silverpokal), Carl Carlsson (ryggsäck), K. A. Edström (sporttröja), N. A. Edström (skidstavar), Emil Håkansson (skidstavar), Johannes Blom (skidstavar) och Carl Näsström (sportvantar). De nio första i tävlingen var inom sju minuters intervall.
Vid prisutdelningen hölls tal för idrotten samt ett leve utbraktes för Näsåkers idrottsklubb, vilket besvarades med kraftiga hurrarop. Därefter vidtog en livlig dans som räckte inpå småtimmarna.
söndag 13 februari 2011
Landets främste kattfarmare
tisdag 8 februari 2011
Straffad bakdantare
Jag har tidigare berättat om att Kungliga biblioteket lagt ut en del skannade tidningar på sin hemsida. Det är drygt 200 000 sidor som finns sökbara där. Man får dock tänka på att det är ganska mycket stavfel i den texttolkning som gjorts, så man får söka på lite olika varianter. Adressen till söksidan är:
Alla stavfel gjorde att jag sökte på Näsäker istället för Näsåker denna gång och hittade då en intressant artikel i Tidningen Kalmar från den 18 augusti 1887.
Straffad bakdantare
Handlanden Per Persson i Näsåker har af Resele häradsrätt dömts till 6 månaders straffarbete och 1 års wanfrejd för det han af arghet och yrkesafund wid flera tillfällen, under samtal med olika personer, pådiftat handlanden Leon. Kalm i Näsåker att sjelf ha låtit anlägga den eld, som i juli månad 1886 ödelade hr Kalms handelsbod.
Vem var denna Per Persson som fick sex månaders fängelse för att ha baktalat en annan handlande i samma by?
Jag började med att söka efter honom i fångförteckningar för Härnösands länsfängelse för året 1887. Per ankom till Härnösands länsfängelse den 27 september 1887. Han ska vara född 1843 i Resele församling, men skriven i Ådals-Lidens församling. Han var verksam som handlande. Per hade dömts av Resele Häradsrätt den 14 juli 1887 för falsk angivelse till straffarbete i sex månader och till förlust av medborgerligt förtroende i 1 år utöver strafftiden. Han frigavs den 6 mars 1888.
I kyrkoböckerna för Ådals-Liden hittar jag först Per Persson som bonde på hemman nr 1 i Näsåker. Han var född 1843 i Stugusjö, Resele församling som son till Per Olofsson och hans hustru Anna Kajsa Persdotter. Han hade köpte hemmanet i Näsåker 1868 för 4000 riksdaler. Han gifte sig 1870 med bondedottern Kajsa Greta Eriksdotter. Hon var född 1842 i Näsåker. Makarna fick sex barn tillsammans, men fyra av dem dog tidigt. 1877 sålde Per hemmanet i Näsåker för 8000 kronor. Han blev därefter handlande i samma by. 1901 flyttade familjen till Björna där Per fortsatte som handlande. Han dog 1910 av kallbrand i benen och hustrun Kajsa Greta dog året därefter.
Jag vet inget mycket mera om branden i Kalms handelsbod, men den omnämns i en berättelse som Per Johannes Kallin skrev. Berättelse återgavs i Näsåkers Byablad förra året. Man kan även läsa berättelsen på Anita Berglunds blogg.
lördag 5 februari 2011
Gamla sågkvarnar inom Ådals-Liden
Västernorrlands läns landskontors arkiv, Handlingar ang. kvarnar och sågar., SE/HLA/1030004/G IX/2 (1703-1870), bildid: A0035122_00145
Senare i samma volym återfinns några dokument omkring önskemål från Krånge byamän och Abraham Johansson i Ås om att uppföra en sågkvarn till husbehov på Krånge ön i stora älven år 1780.
Västernorrlands läns landskontors arkiv, Handlingar ang. kvarnar och sågar., SE/HLA/1030004/G IX/2 (1703-1870), bildid: A0035122_00233
På Murbergets hemsida hittar man bl.a. ett fotografi från Vigda sågverk:
http://www.murberget.se/upptack/fotopost.aspx?foto=Fo-19990415&nr=1
Man kan även hitta fotografier i Sollefteå bilddatabas som finns på SVARs hemsida:
http://www.svar.ra.se/