fredag 23 december 2011

God Jul och Gott Nytt År

God Jul
och
Gott Nytt År

torsdag 22 december 2011

Carl Akerlunds efterlämnade fotografier

Jag har från USA fått ett antal skannade fotografier som tillhört Carl Akerlund. Han dog på 1940-talet i Wisconsin, USA, ungefär 40 år gammal. Han hade emigrerat 1923 från Sverige till USA. Eftersom han var uppväxt i Norrtannflo kan man anta att vissa kort har skickats från Sverige till honom. Jag fastnade särskilt för ett kort som defintivt är svenskt. Är det någon som känner igen detta hus/affär? Kan det vara från Resele någonstans?

Tyvärr är inte bilderna skannade med särskild hög kvalitet så jag kan inte lägga ut bättre bild än detta.

Uppdatering 2011-12-28:
Jag har idag fått veta att detta hus är Molanders café i Mo, Resele sn. Tack till Harriet som meddelade mig detta.

Uppdatering 2012-01-15: Harriet har skickat lite mera uppgifter om vem som är på kortet. Längst till vänster är Enar Östh och bredvid honom Verner Molander. Andra person från höger är Oskar Molander.

måndag 19 december 2011

Indexering av födda-vigda-döda

FamilySearch i USA har sedan några år tillbaka arbetat med indexering (registrering) av födda, vigda och döda i Sverige. De började inledningsvis med material från Uppsala län, Örebro län och Södermanlands län. De lägger sedan ut registren på deras hemsida http://www.familysearch.org.

Förra veckan fick jag mail från den som är håller i de svenska indexeringsprojekten. Han berättade då att man satt upp ett projekt för Västernorrlands län också. Man har lagt in två församlingar i detta projekt till att börja med. Det är Alnö och Ådals-Liden. Jag provade att indexera några sidor idag och jag fick då material från Ådals-Liden. Det var väldigt skojigt att indexera när det var material som man har stort intresse i.

Om någon är intresserad av att hjälpa till med indexering kan man läsa mera på följande adress:

https://www.familysearch.org/volunteer/indexing

Jag kommer att skriva mera om detta när det börjar komma ut register från Ådals-Liden på deras hemsida också.

söndag 11 december 2011

Flygfoto över Näsåker

Lyckades få tag på ett otroligt fint flygfoto över Näsåker. Tyvärr vet vi inte exakt när kortet är taget, men troligtvis 1920- eller 1930-tal. Vykortet har diskuterats också på Facebook i gruppen Ådals-Lidens församling. Där finns många kommentarer omkring vykortet. Adressen till Facebook-gruppen är:

Många hus som finns idag saknas på vykortet. Nämforsens kraftverk är inte heller byggt utan man ser bara den gamla bron över Ångermanälven.

onsdag 30 november 2011

Ångermanälven nedanför Nämforsen

Ett vykort som visar Ångermanälven nedanför Nämforsen. En mycket ovanlig vinkel när det gäller vykort på detta motiv.


tisdag 29 november 2011

Mjölkbilen ...

Förra året visade jag en bild av mjölkbilen när den passerade genom Moflo by. Jag har idag fått registreringsbeviset på denna mjölkbil och det ger en hel del intressanta uppgifter.

Mjölkbilen, som hade registreringsnummer Y 461, registrerades in 1959 med detta nummer. Den hade tidigare haft nummer AC 910. Den kom alltså närmast från Västerbottens län. Märket på bussen var Volvo B 513 av 1948 års modell. Ägare från 1959 var Näsåkers Trafik Aktiebolag. 1967 såldes den vidare till Postverkets Diligenstrafik i Sollefteå, innan den 1968 såldes till Anders Kjell Wiklund, skrothandlare i Själevad. Bussen var 965 cm lång, 234 cm bred och dess tjänstevikt var 6 220 kg. Den kunde ta 14 sittande passagerare och 5 stående. Mjölkbilen var ombyggd från originalet med ett täckt och plåtförstärkt flak. Den hade även en cykelhållare. Årsskatten för bussen var år 1960 2 178 kronor.

På följande länk kan man se kortet på denna mjölkbil.

http://adals-liden.blogspot.com/2010/02/mjolkbilen-i-moflo.html


Tack Roger på SVAR som letat fram registreringsbeviset åt mig.

söndag 27 november 2011

Ny Facebook-grupp för Ådals-Liden

Eftersom Facebook kommer att arkivera den gamla Facebook-gruppen för Ådals-Lidens församling har jag idag skapat en ny grupp enligt det nya formatet. Tyvärr gick det inte att uppgradera den gamla gruppen till det nya formatet, därför blev det en helt ny grupp utan innehåll. Gå därför in igen och bli medlem i denna grupp. Ladda gärna upp gamla fotografier eller skriv någon berättelse omkring Ådals-Liden.

http://www.facebook.com/groups/268571749860959/

Ångermanälven från Pelle Molins stuga

Detta vykort är taget från Pelle Molins stuga och uppöver Ångermanälven. Jag antar att färjkarlen Per Hansson bodde i husen man ser på bilden. Vem bodde efter Per Hansson där?



Texten på vykortet är rolig att läsa också. Här kommer ett utdrag ur det:

Idag är vi i Sveriges vackraste trakt Ådalsliden, underbart, kan ej beskrivas. Vi sitter på en hotellveranda o forsen brusar o dånar, timmerstockarna hoppar o far på den, vi har en underbar utsikt, forsen som far, o berghöjderna på sidorna, granklädda, man blir hänförd. Ja, Norrland är storslaget.

Vykortet är skickat 1939 till Helga Jönsson i Grevie, Skåne.

Emigranter till Nya Zeeland

De flesta som emigrerade från Ådals-Liden på slutet av 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade till USA eller Kanada. Jag tror det bara var en person under perioden 1868-1910 som emigrerade till annat land, nämligen Frankrike. Det var Hulda Maria Eriksson, f. 1887 i Fängsjö, som flyttade till Svenska församlingen i Paris. Hon flyttade senare vidare 1912 till Kanada.

Det fanns dock tre bröder med anknytning till Ådals-Liden som alla skulle hamna på Nya Zeeland på andra sidan jordklotet. Deras föräldrar var Johan Johansson och Märta Kajsa Johansdotter. Johan var född 1812 i Moflo, och son till bonden Johan Mauritsson och hans hustru Anna Greta Jakobsdotter. Familjen bodde först i Forsmo, Ramsele sn, där Johan skrevs som inhyses och nybyggare. 1853 flyttade familjen till Näsåker där han blev bonde och gästgivare. Mellan 1861 och 1863 bor familjen i Skarped, Ed sn, där Johan var bonde. Därefter bodde de åter i Näsåker några år. Slutligen flyttade de 1865 till Forsmo, Ed sn, där han också var bonde.

Bröderna som hette Erik Ander (ibland Erik Anton) (f. 1848), Nils August (f. 1855) och Carl Theodor (f. 1862) blev alla sjömän i unga år.

Nils August återfinns första gången som jungman på skeppet Othello som skulle åka till Montrose. Han var påmönstrad en månad och fick 20 kronor för arbetet. Dagen efter att han mönstrat av Othello mönstrade han på skeppet Elisabeth. Denna gång blev han borta i 11 månader. Nu blev han hemma en månad innan han mönstrade på igen. Denna gång på skeppet Ceres. Om registret stämmer så mönstrade han inte av förrän 2,5 år senare i Newcastle. Fyra månader senare var han dock hemma i Härnösand igen och mönstrade på skeppet Albert som var hemmahörande i Norge. Han var nu lättmatros och hade en lön på 32 kronor. Sista resan jag har hittat hittills inleddes i juli 1881 på skeppet Brage och slutfördes i augusti året efteråt. Han anlände till Nya Zeeland 1883 så man kan anta att han gjorde ytterligare en resa och mönstrade av eller rymd där 1883. Han skrevs in bland obefintliga personer i Ed sn 1893. Nils August var ogift hela livet och var verksam som gruvarbetare i Nya Zeeland. Han blev naturaliserad i Stafford den 23 oktober 1908. Han dog den 1 maj 1936 i Hokitika.

När det gäller de två övriga bröderna har jag inte lyckats hitta några resor vid Härnösands sjömanhus. Men i boken Svenskarna i Nya Zeeland av Sten Aminoff finns uppgifter om deras liv på Nya Zeeland.

Erik Ander (Erik Anton) anlände 1884 till Nya Zeeland. Han gifte sig den 1 juni 1899 i Greymouth med Kate Constance Quinn, 35 år. Han blev naturaliserad den 15 september 1903 i Barrytown. Han var också verksam som gruvarbetare, precis som brodern Nils August. Han dog den 26 maj 1907 i Kumara from Dillmanstown.

Carl Theodor anlände 1885 till Nya Zeeland. Han var ogift hela livet och blev naturaliserad den 14 oktober 1905 i Dillmanstown. Även Carl Theodor var gruvarbetare där. Han dog den 8 auguisti 1931 i Hokitika.

Det fanns ytterligare en broder i familjen som blev obefintlig. Han hette Magnus Viktor (f. 1858), kanske han också åkte till Nya Zeeland.

fredag 25 november 2011

Holaforsen

Här kommer ett gammalt vykort föreställande Holaforsen. Jag skulle gissa att det är skickat i början på 1900-talet. Frimärket kostade 10 öre och det föreställer naturligtvis kung Oscar II.

lördag 19 november 2011

H. Ockerlund

I ett album som jag tidigare lånat av min arbetskamrat Sune Persson fanns ett fotografi föreställande ett arbetslag. På baksidan av kortet står H. Ockerlund. Enda H. Åkerlund som jag hittar på Sunes släkt är Hans Magnus Åkerlund, född 1874 i Ådals-Liden. Han flyttade när han var drygt 20 år till Österrå, Resele sn, där han var skriven som dräng, arbetare och järnvägsarbetare. Namnet Ockerlund låter som om kortet kan komma från Amerika. Vad tror ni? Är kortet taget i Sverige eller i USA?

torsdag 27 oktober 2011

Skolkort från Ådals-Liden?

Detta skolkort är taget av C.H. Mildh, Junsele, Näsåker. Var kan kortet vara taget? I Ådals-Liden eller i Junsele? Kanske någon helt annanstans? Hoppas det går att känner igen några av skolbarnen.


söndag 23 oktober 2011

Erik Magnus Lidfors, f. 1874

Jag har tidigare berättat om arvet på drygt 175 000 kronor efter Erik Magnus Lidfors som blev en rättegångssak omkring 1909-1910. Idag hittade jag några andra artiklar från 1895 som handlar om Erik Magnus och hans mamma Katarina Lidfors. Erik Magnus blev nämligen anklagad för att ha mördat sin egen mor.

Om man läser kyrkoböckerna för byn Fanby i Sollefteå församling där familjen Lidfors bodde hittar man inga uppgifter omkring denna händelse. Fadern Erik Magnus dog 1891 i en ålder av 51 år, ingen dödsorsak angiven. Änkan Katrina Lisa Larsdotter dog 1895 i en ålder av 50 år. Ingen dödsorsak finns angiven på henne heller, vilket verkar märkligt eftersom hon eventuellt mördats. På Erik Magnus finns en anteckning om att han 1892 dömt till 4 månaders straffarbete för misshandel.

I tidningen för Wenersborgs stad och län kunde man läsa följande artikel den 1 februari 1895.

Son, misstänkt för att ha mördat sin moder. I söndags morse anträffades, enligt Sundsvalls-Posten, enkan Katarina Lidfors i Fanby, Sollefteå s:n, liggande död i sin säng. Hon var svårt misshandlad, i det hon hade ett stort hål i pannan, hvilket antagligen tillfogats henne med en sten.
Nittonårige sonen Erik Magnus Lidfors berättade vid med honom anstäldt polisförhör, att han och modern på lördagen varit starkt berusade af bränvin. Då han på söndags morgon vaknade, låg modern döende.
Vittnen berätta, att enkan Lidfors i lördags afton påträffats liggande ute i blotta linne i 25 graders köld. Antagligen hade hon blifvit utkörd af sonen. Då man burit in henne, hade hon, jemrande, uttalt fruktan för att sonen skulle slå i hjäl henne under natten samt bedt om skydd.
Sonen, som är illa känd och en gång förut anhållits för misshandel å modern har häktats.

Om man tittar i arkivet "Samling av fångförteckningar för Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens respektive län, Västernorrlands län" så hittar man att Erik Magnus inkommit till länsfängelset i Härnösand den 28 januari 1895, häktad för dråp. Han kvarstår i häktet hela februari med anteckning att han "Undergått ransakning inför Sollefteå Häradsrätt den 14 Februari 1895. Afbidar ytterligare ransakning".

I tidningen Norra Skåne fanns en artikel den 9 februari med följande lydelse:

Modermordet i Sollefteå. Den dödas son, Erik Magnus Lidfors, nekar att ha burit hand på sin moder. De hade på qvällen druckit bränvin tillsammans, så att de båda voro druckna. Bondesonen A. Sjödin hade på lördagsaftonen funnit enkan Lidforss mycket berusad liggande i snön utanför Erik Hanssons i Fanby gård endast iklädd linnet; en tunn tröja, skor och en kortare kjortel, som nästan fallit af henne. Med tillhjelp af drängen E. J. Florén bar han henne hem till hennes gård, der dörren till på köpet befanns vara stängd inifrån och trots rop och bultningar icke öppnades, hvarför de med en yxa bröto upp den; hvarefter de buro in enkan Lidforss och lade henne i säng. För så vidt vittnet kunnat se, hade enkan Lidforss då icke något sår i pannan. Sjödin väckte därefter Erik Magnus Lidforss, som låg i den andra sängen. Florén har sagt till Lidforss att taga vård om moderna hvarvid L. svarat, att det icke vore någon skada om hon ströke med.
Drängen Johan Jansson hade hört enkan Lidforss vid 8-tiden på lördagsafton ropa på hjelp samt då sprungit dit och funnit henne ligga öfverlastad i förstugan. Hon hade då sagt, att sonen Erik slagit henne, hvartill denne emellertid nekat.
Piga Inga Magnusson berättade, att hon på lördgane träffat enkan Lidforss, som då sagt, att sonen ville taga lifvet af henne och att hon måste gå bort och låna husrum, ty hon trodde, att om hon stannade hemma öfver natten, komme han bestämdt att slå ihjäl henne. För några dagar sedan hade vittnet sett, hur E. M. Lidforss tussat flera hundar på modern, som dervid skrikit och jemrat sig.

Den 3 mars fanns ytterligare en artikel i tidningen för Wenersborgs stad och län:

En förmöghet kommer ynglingen Erik Magnus Lidfors från Fanbyn i Sollefteå - nu häktad för modermord - i besittning af, då han blir myndig. Han blir då egare till en jordegendom, värd minst 75,000, kanske 100,000 kronor.

Den 6 mars försattes Erik Magnus på fri fot med anteckningen: "Sollefteå Häradsrätt har å utslag den 6 mars 1895 förklarat att Lidfors för åtalade brottet icke längre skulle i häkte hållas".

Tidningen Dalpilen skrev om händelse den 15 mars 1895.

Frikänd blef den 6 d:s vid extra ransakning i Sollefteå häktade Magnus Lidfors, anklagd för mord å sin moder.




lördag 22 oktober 2011

Bron över Nämforsen

Här kommer ytterligare en bild på gamla bron över Nämforsen. Vad är det för märke på bilen som precis kör över bron?


torsdag 20 oktober 2011

Idrottsföreningar inom Ådals-Lidens församling

Jag söker lite bland anmälningshandlingar i Sveriges Riksidrottsförbunds arkiv från 1930-talet till 1960-talet. Där hittar jag några ansökningshandlingar för idrottsföreningar inom Ådals-Lidens församling. Finns det någon som har mera information om dessa idrottsklubbar eller andra idrottsklubbar inom församligen?

I Åsmon återfinns två idrottsföreningar. Det är Åsmons Idrottsförening och Ås-Moflo Skolidrottsförening. Åsmons Idrottsförening bildades 1946 och de ska ägna sig åt fotboll, gymnastik, orientering och skidor. Föreningen har 75 medlemmar och ordförande var Allan Svensson. Ås-Moflo Skolidrottsförening bildades också 1946 och föreningen skulle utveckla intresse för idrott vid Ås-Moflo skola. De skulle ägna sig åt gymnastik, skidor och skridsko. Ordförande var L. Lindqvist.

I Betåsen bildades Betåsens Idrottsförening 1948. Ordförande var J.E. Palm och föreningen hade 25 medlemmar.

Näsåkers Skolidrottsförening bildades 1947 med avsikt att främja den fria idrotten och gymnastiken vid skolan. Arne Johansson var ordförande och föreningen hade 46 medlemmar. I Näsåker fanns även Ådalslidens Skidklubb. Tyvärr finns inga handlingar efter denna förening så man kan inte se när den grundades.

Slutligen omnämns även Ådalslidens Sportklubb, men det finns inga handlingar bevarade där heller. Denna förening finns fortfarande kvar.

På Murbergets hemsida återfinns bl a ett kort av Ådalslidens S K:s fotbollslag från 1938.

http://www.murberget.se/upptack/fotopost.aspx?foto=Fo-19990419

måndag 17 oktober 2011

Barnmorskan Hilda Erika Ritzén

År 1886 inflyttade skräddaren Nils Erik Ritzén och hustrun Hilda Erika Wallinder till Rå. De hade närmast bott i Bölen, Junsele församling. Anledningen till att makarna flyttade till Ådals-Lidens församling var förmodligen att Hilda Erika fått tjänst som barnmorska i församlingen. Tre år senare flyttade de till Ås, där Nils Erik var torpare och verksam som skräddare. Hilda Erik fortsatte att tjänstgöra som barnmorska.

År 1911 fick hon medalj för sina gärningar. Hon hade då varit i tjänst i 25 år och fick en medalj från Kungliga Patriotiska sällskapet. Hilda Erika hade precis fyllt 50 år så hon hade tjänstgjort halva sitt liv som barnmorska.

I Sollefteå bilddatabas finns några kort på Hilda Erika, bl.a. nedanstående.



Hilda Erika fick ytterligare en medalj år 1933 då hon tjänstgjort i 47 år inom församlingen. Det var förmodligen i samband med att hon avslutade sin tjänst där. Denna gång fick hon en större medalj i guld, också av Kungliga Patriotiska sällskapet.

Maken Nils Erik hade dött redan 1926 i en ålder av 75 år. Hilda Erika levde till 1941 då hon dog av ålderdomsbräcklighet och lunginflammation. Hon blev nästan 80 år gammal.

På Landsarkivet i Härnösand finns en barnmorskedagbok som skrivits av Hilda Erika för åren 1922 till 1933, alltså sista 12 åren av hennes barnmorske-tid. Jag har inte haft möjlighet att titta på denna, men jag måste göra det vid tillfälle.

Man undrar hur många barn hon förlöste under sina 47 år inom Ådals-Lidens församling. Om man räknar med drygt 20 barn per år skulle det innebära cirka 1 000 barn. Om man har släkten från Ådals-Liden är det stora chans att hon förlöst någon förfader.

söndag 2 oktober 2011

Ådals-Lidens kyrka

Ett vykort på Ådals-Lidens kyrka taget 1937. Vem bodde i husen som syns bakom kyrkan efter vägen emot Västanbäck? Finns några av dessa hus kvar idag?


tisdag 27 september 2011

Ett häftigt kort

Hittade ett häftigt kort på Tradera förra veckan. Vykortet föreställer järnvägsbron över Ångermanälven vid Forsmo, strax ovanför Sollefteå. Det är taget i samband med byggnationen av den nya bron. I bakgrunden ser man den gamla bron. Tittar man lite extra på bron så ser man att ett tåg passerar över den. Man ser även fyra arbetare som balanserar högt uppe på den nya bron. När man ser detta så funderar man om det skedde några olyckor i samband med byggnationen.

Vykortet är skickat den 18 juli 1912 från Trehörningsjö till fru Anna Frisk i Växjö. Det är skickat från Gustav och Stellan.

måndag 19 september 2011

Nämforsen ånyo ....

Här kommer ytterligare ett gammalt vykort från Nämforsen. Vykortet är poststämplat 1929 i Näsåker och skickat till fröken Anna Moberg i Hudiksvall.

fredag 16 september 2011

Post- och telegrafanstalter i Ådals-Liden

Sitter och läser i Sveriges statskalender från 1925 som finns inskannad och sökbart på projektet Runebergs hemsida. I den finns bl.a. listor på alla post- och telegrafanstalter i hela Sverige.

När det gäller poststationer verkar det 1925 funnits tre inom Ådals-Lidens församling. Det var i Holafors, Näsåker och Åsmon. Det fanns även några poststationer precis utanför Ådals-Lidens församlingsgräns, nämligen i Gårelehöjden och i Imforsmo. Imforsmo servade bl.a. byarna Sundmo och Forsnäs inom grannförsamlingen Ådals-Liden. Jag tror postkontoret låg i Forsnäs under en period, även om byn Imfors låg inom Ramsele församling.

Två telegrafstationer fanns inom Ådals-Liden detta år, i Näsåker och i Holafors. Det fanns även två stycken i grannbyarna Gåreleselet och i Gårelehöjden på Junsele-sidan.

Tillkom det ytterligare post- eller telegrafstationer inom Ådals-Liden senare? Jag vet att det fanns en telegrafstation i Forsnäs, men jag vet inte när den tillkom. Vem var föreståndare på respektive ort?

tisdag 6 september 2011

Vem tror du att du är?

Sitter och tittar på programmet Vem tror du att du är?, denna gång med Lena Endre. Det är extra roligt eftersom Lena härstammar från Frånö. Det kommer totalt att vara åtta program denna säsong. Förutom Lena Endre kommer Andreas Dregen Svensson, Måns Herngren, Barbro Lill-Babs Svensson, Caroline af Ugglas, Suzanne Reuter, Rikard Wolff och Thorsten Flinck att söka efter sin släkt i denna programserie. Om ni har möjlighet tycker jag ni ska titta på dessa program. Jag tycker mycket om upplägget på denna serie.

Eftersom Lena i sin forskning hamnade i Helgum blev jag naturligtvis intresserad om det fanns några kopplingar till hennes släkt. Med hjälp av Thords släktskiva upptäckte jag flera släktskap med henne i bl.a. Torsåker och Sollefteå. I Torsåker härstammar hon från Markus Persson (1733-1804) och hans hustru Anna Larsdotter (1723-1785). Lena härstammar från dottern Margareta som blev bosatt i Fanby, Helgum sn. En annan dotter hette Anna och hon blev gift med Carl Wilhelm Mähler, smed vid Sollefteå bruk. Många Mähler-ättlingar härstammar från Carl Wilhelm och Anna. Tittar man längre tillbaka på Annas och Margaretas moders sida så upptäcker man att deras mormors farmor avrättades som häxa år 1675. Lite tråkigt att man inte upptäckte detta i programmet.

I slutet på programmet berättar Ted Rosvall att Lena var släkt med Ingemar Bergman via Ericus Erici Djupaedius som var kyrkoherde i Grundsunda på 1600-talet. Ericus var även förfader till Jakob Stenklyft som blev länsman i Nordantjäl på 1700-talet och som är anfader till många personer i västra Ångermanland.

Nytt avsnitt sänds varje tisdag kl. 20:00.

Titta på programmet på följande länk:

http://svtplay.se/t/106474/vem_tror_du_att_du_ar

tisdag 16 augusti 2011

Bron över Nämforsen

Nämforsen måste vara det motiv som fotograferats mest ur olika vinklar inom Ådals-Lidens församling. Särskilt vackra är naturligtvis de vykort som togs innan forsen reglerades. Detta vykort var till salu på Tradera, men tyvärr missade jag sluttiden på auktionen. Jag lägger ut kortet från Tradera ändå, även om det kunde vara snyggare inskannat.


lördag 13 augusti 2011

Lasele kraftverk

Vattenfall fick år 1952 tillstånd att bygga ett kraftverk i Ångermanälven vid Laseleforsen. Eftersom man för tillfället arbetade med Kilforsens kraftverk dröjde det några år innan kraftverksbygget kom igång. De som arbetade med Lasele kraftverk kunde bo kvar i Kilforsen eftersom det bara är några kilometer mellan dessa kraftverk, även om de inte ligger efter samma älv. Kraftverket är nedsprängd i berget och har en fallhöjd av 54 meter. Det har två turbiner och en kapacitet av 665 GWH per år. Detta motsvarar cirka 133 000 hushåll. Kraftverket togs i drift år 1956. Denna information har jag hämtat från Vattenfalls hemsida.

I ett fotoalbum som min mamma har hittade jag några bilder från 1954 under byggnationen av kraftverket. Mamma tror att det är Lennart Hedin som tagit dessa kort.








fredag 12 augusti 2011

Pelle Molins stuga

Ett vykort från Pelle Molins stuga i Näsåker. Vem är kvinnan på vykortet? Någon från trakten, eller en statist i bilden. Jag kan inte utläsa datum på vykortet, men det kostade tio öre att skicka vykortet och det är Gustav V på frimärket.


söndag 7 augusti 2011

Hans Johan Nordin återfunnen

Man ska aldrig ge upp om man söker efter en släkting som försvunnit efter att de har emigrerat till USA eller Kanada. Till slut kan man få upp ett nytt spår. Det har jag fått idag och jag blev ofantligt glad. Detta efter en e-post från USA med en länk till ett vigselregister för Wisconsin.

En farbror till min mormor vid namn Hans Johan Nordin emigrerade 1902 till Minnesota. Hans Johan avreste den 12 mars 1902 från Trondheim med skeppet Salmo. Hans destination var Minneapolis, Minnesota. Den 26 mars 1902 avreste han med skeppet Rhynland från Liverpool. Han anlände den 7 april 1902 till Philadelphia. Fortfarande står hans destination som Minneapolis, men han skulle åka till sin kusin Eric Victor Molin i Brunswick, Minnesota. Därefter finns inte många spår efter honom. Han dödförklarades på 1960-talet och då antogs han vara död 31 december 1922.

För några år sedan fick jag hjälp av Michelle Monson i USA. Hon besökte lutherska kyrkan i Brunswick och fick fram att Hans Johan anlände till Amerika 1902. Han anlände till Brunswick från Cambridge 1903. Cambridge ligger ungefär 27 kilometer söder om Brunswick. Hans Johan utflyttade 1904 till Ashland, Wisconsin. Ingen ytterligare information hade vi lyckats hitta.

Idag fick jag e-post av Michelle igen och hon hade hittat Hans John Nordin gift den 2 oktober 1904 i Ashland, Ashland county, Wisconsin med Lizzie Holter. Det står antecknat i registret att han var son till Hans Nordin och Christina E. Anderson, vilket stämmer helt perfekt. Hans föräldrar hette Hans Zakrisson Nordin och Kristina Lisa Andersdotter. Hustrun ska vara född i Finland.

Länk till vigselregistret

Nu blir det att söka vidare i Wisconsin. Hoppas man kan få fram några flera uppgifter där.

söndag 31 juli 2011

En tragisk historia

När man läser kyrkoböckerna så hittar man uppgifter om de personer som bott i en by eller en församling. Ofta ser man dock inte de tragiska öden som kan förekomma. För detta behöver man titta i andra källor som t.ex. domböcker, tidningar och kommunalprotokoll. Jag hittade en tragisk historia med hjälp av tidningen Sollefteå-Bladet. Låt oss dock börja i kyrkoböckerna och se vad som står där.

I Sörmoflo bodde en arbetare och såghuggare som hette Erik Eriksson Moström Gradin. Han var född 1842 i Sörmoflo som son till torparen Erik Moström och hans hustru Anna Brita Mårtensdotter. 1867 gifte han sig med Anna Magdalena Eriksdotter. Hon var född 1843 i Näs i Helgum sn. Två barn föddes i familjen, Erik Magnus (f. 1868) och Märta Brita (f. 1871). Familjen bodde hela tiden i Sörmoflo. Dottern Märta Brita antecknades som idiot i kyrkoböckerna, vilket betydde att hon var handikappad på något sätt. Det är även antecknat att hon var intagen på asylen i Uppsala och i Västervik. Hon dog av lunginflammation 1917 på hospitalet i Östersund. Man kan anta av detta att Märta Brita hade en psykisk sjukdom. Modern Anna Magdalena dog ett halvår före Märta Brita och fadern Erik dog 3 månader efteråt (1918). Båda föräldrarna dog av ålderdomsavtyning. Detta är vad som finns antecknat i kyrkoböckerna.

I Sollefteå-Bladet den 21 januari 1905 återfinns en artikel om Märta Brita. Artikeln berättar att doktor Wallström skickat in en rapport (i egenskap av provinsialläkare) till länsstyrelsen om vården av sinnessjuka och sinnessvaga i distriktet. I rapporten berättas bland annat om hans besök i Sörmoflo hos Märta Brita. Doktor Wallström hade funnit den obotligt sjuka Märta Brita Gradin instängd i ett spiselrum med tillspikade fönster. Hon var smutsig och till ytterlighet avmagrad och låg nästan naken i en fastspikad träsäng. Märta Brita hade varit instängd på detta sätt i 18 år och hon sköttes om av sig gamla föräldrar. Föräldrarna hade fått 12 kronor av kommunen för att sköta om henne. Varken församlingens präst eller någon kommunalnämndsledamot hade avlagt besök i hemmet. Doktor Wallström anhåller om att Kunglige befallningshavande i länet måste ta hand om ärendet så att Märta Brita snarast får behövlig vård.

Den 11 februari 1905 fanns en ny artikel i Sollefteå-Bladet i samma ärende. Där förklarade kyrkoherden att han sedan 1888 årligen anmält Märta Brita till provinisalläkaren såsom sinnesjuk och våldsam. Han skrev också att Märta Brita's föräldrar hade, enligt kyrkoherdens mening, vårdat dottern på ett kärleksfullt och tålmodigt sätt, så gott de har kunnat.

Den 8 april samma år kom nästa artikel i Sollefteå-Bladet. Kyrkoherden i församlingen och kommunalstämmoordföranden menade återigen att Märta Brita inte varit utsatt för någon egentlig vanvård. Doktor Wallström påkallades därför att yttra sig igen i ärendet. Efter att hans yttrande inkommit ålade Kunglige befallningshavande enligt gällande lag kommunalnämnden i Ådals-Liden att snarast ombesörja att Märta Brita intogs på någon statlig anstalt för sådana sjuka.

Det skulle vara intressant att läsa protokoll från kommunalnämnden för att se hur man hanterade detta innan Wallström skrev sin rapport till länsstyrelsen. Märta Brita verkar dock fått sin vård på ett sjukhus efter detta. Ingen skugga ska dock falla på föräldrarna tycker jag. De gjorde säkert så gott de kunde, utan större hjälp från kommunen. Jag tycker det är hemskt att man skrev utan någon som helst sekretess i tidningarna på denna tid. Man hängde ut Märta Brita i tidningen för hela bygden. Det skulle inte fungera idag och tur är väl det.

fredag 29 juli 2011

Brobygge



Ovanstående vykort har jag precis köpt på Tradera. Rubriken på Tradera var "Sollefteå Brobygge Näsåker". Vykortet är poststämplat i Näsåker den 23 maj 1915. Det är adresserat till fröken Signe Isacsson i Hälla, Jularbo, Dalarne. I själva vykortet är det skrivet till "Kära rara Kalle" med hälsningar från Hildur.

Kan detta verkligen vara brobygge över Ångermanälven vid Nämforsen? Jag tycker inte bron är lik den gamla bron över Nämnforsen. Det är också för tidigt för att var den. Någon som känner igen denna bro?

måndag 18 juli 2011

Sion's i Forsnäs

Nedanstående bild har jag fått från Jan Engström. På fotografiet ser man numera rivna Sion's i Forsnäs. Jag minns inte detta hus så förmodligen revs det i slutet på 60-talet eller början av 70-talet. Någon som vet mera exakt?

Kortet är taget vid någon sammankomst hos Sion's, förmodligen omkring 1950. Det är omkring 75 personer som syns på kortet. Det är även några personer som tittar ut genom ett av fönstren. Ungefär en tredje-del av personer har Majlis Engström identifierat, Jans mamma. Majlis finns med själv på bilden. Hon står som nummer 3 från vänster i den mellersta raden, precis i kanten på det vänstra fönstret.

Mannen med hatt och glasögon i mitten av bilden är handlaren Karl Lundgren. Han var handlare i Forsnäs innan Torsten Tarberg tog över. Mannen till höger i den vita hatten (basker) är Ulrik Åström.

Även min mamma finns med på kortet. Hon finns snett till vänster framför damen i vit hatt.

Jag skriver inga flera namn just nu, utan jag tar tacksamt emot namnförslag på övriga personer, så återkommer jag längre fram med en lista på de identifierade personerna.

Tack också till Jan som skickade kortet till mig.





onsdag 13 juli 2011

Uppdatering: Släkten Forssén i Forsås

I början av året visade jag ett fotografi som jag fått från USA. Man visste att Lovisa Kristina Frisendahl, gift Forssén fanns i fotografiet. Lovisa Kristina var syster till Fredrik Otto Frisendahl som emigrerade till USA på 1890-talet. I övrigt var det okänt vilka som var med på kortet. Med hjälp av Harriet Boman och Lisa Hellentin har vi nu namnen på nästan alla på fotografiet. Lisa är sondotter till Lovisa Kristina.



Fotografiet togs på sonen Eriks konfirmationsdag. Han fick då en häst i present. Det är Erik som sitter på hästen. Erik var född 1882. Flickan som håller Lovisa Kristina i handen ska heta Selma. De fyra barnen som står på rad är från vänster Johanna Kristina, Per, Anselm och Fredrik. I vagnen sitter Nils Anders Forssén till vänster och som körsven sitter Märkes Ekke. Märkes Ekke ska vara en släkting till familjen som alltid hjälpte till med körslor. På bron sitter från vänster Hulda Lundin, Tilda och äldsta dottern Anna. Hulda hjälpte till i familjen vid särskilda tillfällen. Hon hette som flicka Hägglund och blev senare gift med Nils Anders Lundin. Familjen bodde i Forsås. Hulda dog endast 40 år av barnsängsfeber. Tilda hette egentligen Matilda Andreasdotter och var född 1871. Hon blev piga i familjen 1888 enligt Ådals-Lidens kyrkoböcker och flyttade därifrån 1896. Förmodligen var hon piga där längre tid. Lisa berättade att Tilda var piga hos Forssén redan när hon konfirmerades och stannade i 13 år totalt.

Jag har skickat en fråga till pastorsexpeditionen i Näsåker om vilket datum som Erik konfirmerades. Det dröjer förmodligen några veckor innan jag får svar, p.g.a. semestrar. Rimligtvis borde Erik ha konfirmerats omkring 1897.

Tack Harriet och Lisa för all hjälp med detta fotografi.

tisdag 12 juli 2011

Båtsman Nils Råstad

Sitter och forskar lite på Carinas släkt i Ullånger. Hon är släkt med ganska många båtsmän så då blir det naturligt att söka lite i Flottans arkiv för att få fram mera om dessa båtsman. Naturligtvis kan jag inte undvika att titta efter båtsmän från Ådals-Liden samtidigt.

Hittade en volym där det fanns en förteckning med rubriken: "Generalförteckning på de döda Båtsmäns saker som nu med Coupverdie Skiepparen Kloppstock kommer til Stockholm at öfwersändas, neml".



Började leta efter båtsmän från Ådals-Liden och närliggande socknar. Ådals-Liden tillhörde 2:a Västernorrlands kompani 1:a del och båtsmansnumren 111-113. Hittade i förteckningen på nummer 111 fördubblingsbåtsmannen Nils Råstad. Han hade 1 skinnsäck, 1 täcke, 1 tröja av vallmar (vadmal), 1 skjorta, 1 par strumpor och 1 par skor. Många av de avlidna båtsmännen hade betydligt flera saker än Nils.

Kan man få fram mera saker om Nils och hans tid som båtsman? Det brukar man vanligtvis kunna göra, men ju längre tillbaka man kommer blir uppgifterna fattigare. I samma volym fanns en annan förteckning över båtsmän som avgått det senaste året. Med detta avses både båtsmän som dött och båtsmän som fått avsked från sin tjänst. Där fanns noterat att Nils dog den 26 december 1759. Förteckningen är undertecknad i Stralsund den 20 mars 1760. Hittar tyvärr ingen uppgift när Nils blev antagen som fördubblingsbåtsman, eller var han dog. Enligt Strömbergs båtsmansdatabas blev han antagen 1758 och dog 1759 i Pommern.

Det kan ibland vara svårt att knyta ihop båtsmännen med rätt person i kyrkoarkiv. Om båtsmannen t.ex. dog ute i tjänsten var det sällan man antecknade detta i kyrkoböckerna, speciellt inte på 1700-talet. Det är inte heller säkert att man hittar personen antecknad med båtsmansnamnet i kyrkoböckerna om de dog tidigt och var ogift. Detta var fallet med Nils. Förmodligen är Nils Råstad identisk med Nils Säfringsson som var född 1727 i Rå. Han finns med i kommunionslängden fram till 1759, därefter försvinner han helt ur längderna.

Återkommer lite senare med information om de tre sista båtsmännen i Ådals-Liden. De var verksamma ungefär till 1890 då de fick avsked från sina tjänster.

måndag 11 juli 2011

Släkten Engström

1867 utflyttade arbetaren Esbjörn Oskar Engström från Högen i Timrå församling med attest till Lidens församling. Det dröjde ett drygt år innan han inflyttade till Överå i Ådals-Lidens församling. Kort därefter flyttade Esbjörn Oskar vidare en kort sträcka till Omsjö.

Den 1 april 1869 gifte sig Esbjörn Oskar med Karolina Andrietta Nilsdotter. Hon var dotter till bonden i Omsjö Nils Månsson och hans hustru Brita Stina Henriksdotter Lidén. Redan en dryg månad efter vigseln föddes första sonen i familjen, Nils Oskar. Senare samma år flyttade familjen bort för församlingen till Orrsjöhöjden eller Gårdselet inom Ramsele församling. Strax innan hade Esbjörn Oskars föräldrar flyttat till samma by. Föräldrarna hette Nils Engström och Anna Lisa Esbjörnsdotter. Nils var arrendator i denna by.

Efter några år flyttade familjen tillbaka till Omsjö, där Esbjörn Oskar blev bonde. Han köpte nämligen ett hemman i Omsjö om 1 seland av sin svåger Erik Magnus Nilsson för 1 300 kronor 1875. Hemmanet var en del av svärfadern Nils hemman om 2 seland. Esbjörn Oskar fick lagfart på detta hemman 1876. Förmodligen hade hustrun Karolina Andrietta fått överta det andra selandet något år tidigare i samband med att de flyttade till Omsjö.

Hustrun Karolina Andrietta dog i barnsäng 1878 när deras femte barn föddes. Dottern överlevde dock och fick namnet Karolina Elisabet. Hon blev senare i livet småskollärarinna, först i Stigsjö, sedan i Anundsjö sn.

Bouppteckningen efter Karolina Andrietta visar att hemmanet i Omsjö om 2 seland värderades till 2 500 kronor. Man ser också att familjen hade en häst som var 17 år, ett föl, tre kor, en kviga, en kalv, sex får och 1 hund. Totalt var kreaturen värderade till 581 kronor. Det fanns en båt värderad till 12 kronor och 25 fisknät värderade till 50 kronor. Totalt var tillgångarna värderade till nästan 4 800 kronor. Därtill fanns skulder för nästan 3 400 kronor, så den slutliga behållningen blev 1 410 kronor. Bland annat var de en skuld till N. J. Olsson i Ottsjö på 1 548 kronor inkl. ränta.

Esbjörn Oskar gifte om sig 1882 med arrendatordottern Kristina Olofsdotter. Hon var född och uppväxt i Anundsjö. Sju barn föddes i äktenskapet med Kristina. Ett av barnen dog av kikhosta några veckor efter sin ett-årsdag. Ett annat barn dog endast 12 dagar gammal. Ingen dödsorsak finns angiven i dödboken på honom.

Föräldrarna till Esbjörn Oskar hade också flyttat till Omsjö 1874. De blev födorådstagare hos sonen. Fadern Nils drunknade i Storsjön i mitten av november 1883, när han skulle gå över på isen. Isen var dock svag så han gick olyckligt igenom den. Han var då 68 år gammal.

1885 sålde Esbjörn Oskar hemmanet i Omsjö för 4 500 kronor till Härnösands ångsågsaktiebolag. Bolaget övertog även födorådskontraktet för svärfadern Nils Månsson och svägerskan Maria Dorotea Nilsdotter. Något födorådskontrakt för modern Anna Lisa verkar inte finnas. Esbjörn Oskar blev arrendator på samma hemman därefter.

Mellan 1892 och 1898 bodde familjen till Tara, Junsele församling, där Esbjörn Oskar var landbonde på ett hemman om 13/16 seland å nummer 2. Ägare till hemmanet var J. Ahnlund i Sil.

Därefter flyttade familjen till Söderfors i Ådals-Lidens församling, där Esbjörn Oskar skrevs som torpare och senare arbetare. Kristina dog i Söderfors 1903 i en ålder av 48 år.

1905 gifte sig Esbjörn Oskar för tredje gången. Han gifte sig då med Greta Karolina Westin från Storhöjden. De fick fyra barn tillsammans. Greta Karolina hade en son före äktenskapet som var född 1903. Han hette Nils Peter Engström. Han dog redan 1918 av en förkylning, endast 15 år gammal. I dödboken uppges han vara son till Esbjörn Oskar, men det tror jag inte kan stämma.

Därefter flyttade familjen till Storhöjden i samma församling. Esbjörn Oskar skrevs som arbetare där. Han anteckades i folkräkningen 1910 som murare också.

1911 flyttades Esbjörn Oskar för sista gången. Familjen flyttade då till Revelåsen, där han blev arrendator på ett hemman om 4 seland, det vill säga hela Revelåsen. Efter tretton år på Revelåsen dog Esbjörn Oskar 1924. Ingen dödsorsak finns angiven i Ådals-Liden dödbok. Han efterlämnade då fjorton barn i livet, varav de tre äldsta hade flyttat till USA.

Änka Greta Karolina, eller Margareta Karolina som hon kallas ibland bodde kvar några år på Revelåsen innan hon flyttade ned till Rå, där hon skrevs som lägenhetsägare. 1943 flyttade hon vidare till Västanbäck, där hon dog två år senare av kräfta.

Esbjörn Oskar hade två systrar, varav den ena blev gift och bosatt i Omsjö också. Hon hette Kristina Andrietta och blev gift med Sven Eriksson Selinder. Den andra hette Brita Magdalena och bodde i Skönsvik 1883 när fadern Nils dog.

Jag har gjort en liten sammanställning på Esbjörn Oskars och Kristina Andriettas ättlingar. Den är inte komplett på långa vägar och innehåller mest ättlingar som blev kvar inom Ådals-Liden. Om någon är intresserad av att titta på den och kanske komplettera också så får ni gärna skicka en e-post till mig så skickar jag filen.

Nedan följer ett fotografi på Esbjörn Oskar, modern Anna Lisa, sonen Erik och Eriks dotter Karin. Det är alltså fyra generationer på detta fotografi. Karin var född 1902, så kortet är förmodligen taget omkring 1905-1906. Modern Anna Lisa dog 1908. Hon var då fortfarande bosatt i Omsjö. Jag har fått låna detta från Birgit Rodin i Gävle, som är barnbarn till Esbjörn Oskar.





Tack till Birgit som skickade mig detta kort.

söndag 3 juli 2011

Åkvisslan igen

Här kommer ytterligare ett vykort från Åkvisslan. Jag lyckades tyvärr inte köpa detta vykort på Tradera, utan jag har bara sparat ned bilden därifrån. Kortet är skickat 1903 så vykortet är väldigt gammalt. Känner någon igen husen på bilden?

lördag 2 juli 2011

Åkvisslan

Förra månaden visade jag ett vykort från Kilforsen efter Fjällsjöälven. Nu har jag fått tag på ett annat vykort som visar samma älv, men lite längre ned efter densamma vid Åkvisslan. Man ser även Ångermanälven i detta vykort, eftersom Fjällsjöälven rinner ihop med Ångermanälven precis nedanför Åkvisslan. Överst i bilden ser man järnvägsbron vid Åkvisslan.




Vem bodde i huset precis vid utloppet till Ångermanälven? Man ser det lilla huset till höger om Fjällsjöälvens utlopp.

Jag tror jag har ett kort till från Åkvisslan. Jag ska leta fram det också.

torsdag 23 juni 2011

Bouppteckningar från Ådals-Liden

Sedan några veckor tillbaka finns bouppteckningsregister för Västernorrlands län utlagd på SVARs hemsida. Där kan man söka efter bouppteckningar från första hälften av 1700-talet till början av 1900-talet. Den äldsta bouppteckningen som finns i registret rörande Ådals-Liden är från 1758. Det är kommister Nils Dahlströms bouppteckning. Den yngsta är från 1914. Totalt finns drygt 1 000 bouppteckningar i registret med koppling till Ådals-Liden. Ganska många av dem är skannade redan också, drygt 750 stycken. Tyvärr är inte registret kopplat direkt till rätt bild, bara till rätt volym, men detta kommer SVAR att arbeta vidare med sedan.

http://www.svar.ra.se/

söndag 19 juni 2011

Vykort över Kilforsen

Köpte förra veckan ett vykort på Tradera över Kilforsen. Jag har inte sett någon flygbild över Kilforsen tidigare, vad jag kan minnas. Därför var detta vykort extra roligt. Vykortet är taget 1947 eller 1948 enligt numreringen som finns nere i högra hörnet.



Någon som kan berätta lite mera om de hus som syn på bilden? Det är Sörmoflo man ser överst och till vänster i bilden. Norrmoflo syns till höger i bilden.

onsdag 15 juni 2011

Ny söktjänst

Idag släpptes en beta-version av Riksarkivets nya söktjänst. I denna söktjänst kan man samsöka bland alla arkiv som finns på http://www.nad.ra.se och alla register som finns hos SVAR på http://www.svar.ra.se. Sökning görs gemensamt bland alla poster (drygt 32 miljoner poster) och sedan länkas man vidare till SVAR respektive NAD för att se hela posten. Jag har arbetat med utveckling av denna söktjänst senaste halvåret tillsammans med andra utvecklare inom Riksarkivet. Utvecklingen av söktjänsten kommer att fortsätta minst ett halvt år till. Känns dock skönt att beta-versionen har lanserats eftersom det varit en stressig period senaste tiden.

Man hittar mycket material från Ådals-Liden på ett enkelt sätt i denna söktjänst. Precis som tidigare krävs dock abonnemang för att titta t.ex. på skannat material.

Nedan har jag gjort några sökningar direkt in i olika material:

Mantalslängder för Ådals-Liden 1642-1820

Summarisk folkmängdsredogörelser för Ådals-Liden 1865-1940

SCB-utdrag födda, vigda och döda för Ådals-Liden 1860-1940

Skannade bouppteckningar från Ådals-Liden


Adressen till söktjänst är http://www.betanad.ra.se.

Ni är välkomna att skriva kommentarer om söktjänsten nedan eller skicka dem direkt till Riksarkivet på e-postadressen nad[snabel-a]riksarkivet.se.

fredag 3 juni 2011

Födda mellan 1880 och 1920

Ancestry.com har lagt ut ett födelseregister till SCB-utdragen mellan 1880 och 1920 för hela Sverige. Totalt är det över 5,6 miljoner födelsenotiser i databasen, vilken kan vara till en otrolig hjälp om man söker efter någon person i detta tidsintervall. Registret innehåller tyvärr otroligt många felskrivningar och felstavningar. Ancestry.com brukar använda personal i Kina och Indien för att göra registreringsarbeten och de är av naturliga skäl inte vana de svenska namnen och stavningarna. Hur som helst är det ett bra hjälpmedel trots alla felstavningar.

Söker man på Ådals-Liden i registret får man 3 177 träffar. Det låter rimligt eftersom det föddes mellan 60 och 110 barn varje år i Ådals-Liden under dessa år.

I nedanstående exempel ser man vilka uppgifter som är registrerade. Det är barnets namn, födelsedatum, födelseförsamling och föräldrarnas namn. Man kan sedan klicka sig vidare för att se den inskannade bilden också.



Exemplet visar också vilka rejäla stavfel som finns i registret. Barnets namn är i SCB-utdrag stavat Ida Margreta. Detta är dock ett lite fel om man jämför föräldrarnas namn. Faderns namn ska vara Tord Jaxell enligt registret. Tittar man i den skannade bilden står det J. P. Söderqvist. Jag förstår inte hur man kunnat få till Tord Jaxell av detta. Moderns namn i registret är Anna Katarina Siberg, medans det är Anna Katarina Sjöberg i dokumentet. Så var uppmärksam när ni söker i registret. Det kan finnas under en liten annan stavning.


Sök i registret här »

söndag 29 maj 2011

Studenter från Ådals-Liden

Per Sundin och hans far har arbetat en lång tid för att sammanställa alla som studerat vid trivialskolan i Härnösand från 1647 till 1800. Listan innehåller över 5 000 namn. Sammanställningen innehåller inte enbart namn, utan även uppgift som vad som hände med student senare i livet (om det varit möjligt att spåra student).

Till sammanställningen »


Följande studenter har identifierats med kopplingar till Ådals-Liden:

* Henricus Hauffman (1722-1751), från Lidgatu
* Philippus Åkergren (f. 1723), från Näsåker
* Petrus Hauffman, (f. 1724), från Lidgatu
* Paul Molander (1726-1764), från Moflo
* Nils Hauffman (1726-1764), från Lidgatu
* Nicolaus Åkergren (f. 1730), från Näsåker
* Zacharias Harelius (1734-1803), från Ådals-Liden
* Petrus Harelius (1739-1827), från Ådals-Liden
* Andreas Harelius (1744-1794), från Ådals-Liden
* Nicolaus Flodstedt (1739-1799), bosatt i Ådals-Liden
* Hans Myrholm (1744-1812), bosatt i Moflo
* Johannes Rödström (1744-1837), bosatt i Lidgatu
* Olof Sundvall (1753-1834), bosatt i Ådals-Liden
* Petrus Näslund (f. 1749), från Näsåker
* Philippus Forsbom (1742-1772), från Forsås
* Sveno Nesslin (1751-1835), bosatt i Moflo
* Jacobus Sparfeldt (1756-1812), bosatt i Näsåker
* Matthias Lidström (f. 1760), från Västanbäck
* Ericus Westerlund (1761-1831, bosatt i Rå
* Eric Häggqvist (1763-1830), från Häxmo
* Stephanus Lidén (f. 1766), från Lidgatu
* Olaus Drake (f. 1776), från Ådals-Liden
* Elias Lidfors (1787-1825), från Forsås

Om man vill hitta mera uppgifter om dessa personer och dess tid på trivialskolan får man titta i Per Sundins sammanställning.

Det är inte säkert att personerna använde samma släktnamn efter att de gått på trivialskolan. T ex Johannes Rödström är bara kallad Johan Andersson i kyrkoböckerna i Ådals-Liden.

tisdag 24 maj 2011

Vykort från Nämforsen

Ytterligare ett vykort föreställande Nämforsen. Det som är intressant med detta vykort (tycker jag) är lägdorna på norra sidan älven nedanför Näsåker. Slog man hö på dessa lägdor eller var det bara betesmark för djuren? Jag kommer inte ihåg hur det ser ut där idag. Är det skog där numera, eller är det fortfarande öppen mark?


Sanningar och sägner i Ådals-Liden

Äntligen har jag fått tag på ett exemplar av Paul Lundins bok "Sanningar och sägner i Ådalsliden". Jag har köpt den via Tradera. Exemplaret är signerat också av Paul 1982.

Min bror Mats vann ett exemplar av boken på 80-talet vid en skördefest på Forsnäsets skola. Den boken har sträcklästs i flera omgångar av både Mats och mig. Man blir fast i den när man börjar läsa de gamla historierna från Ådals-Lidens församling. Paul skrev väldigt målande i sina berättelser och det är en fröjd att läsa dem. Tyvärr kan man inte köpa denna bok längre i bokhandeln, men det går alltid att låna den på biblioteket. Jag återkommer säkert med lite historier ur boken.

söndag 1 maj 2011

Pelle Molins liv, del 2

1890: Pelle lämnar Stockholm och beger sig till Näsåker. han har inga pengar kvar och kan inte stanna vid akademien. Drömmen om att resa till Paris blir inte mer än en dröm.
1890: Sätter han in en "friarannons" på rent skämt i Dagens Nyheter. Han kallar sig förmögen privatman, och får många svar.
1891: Under våren har han en tid ingenstans att bo och inga pengar till mat. Han tvingas sova på kyrkogården.
De närmaste åren blir flera oljemålningar, några artikelserier samt en rad av hans bästa berättelser färdiga. Han sätter livet på spel när han prompt ska sitta ute på en ishylla i Nämforsen och måla.
1894: Pelle besöks i Västanbäck av medicinaren Fredrik Lindskog. Den 26 september bryter båda upp och beger sig via Ramsele och Ströms vattudal över fjällen mot Norge. Under färden skriver Pelle dagbok och "En dag vid Hällingåfallet" och "Kungen i Jorm" publicerades i Jämtlandsposten.
1895: Pelle blir huvudsakligen stationär i Bodö. I mars är han i Sulitelma och studerar bl.a. gruvdrift för Göteborgs Handels- och Sjöfarts tidning. Lindskog reste till Amerika. Senare är han ute på ett strapatsrikt äventyr med räddningsbåt, vilket han dramatiskt beskriver. Han återvänder senare till Sulitelma. På hösten ska han måla ett isfall vid Sulitelmajökeln, men efter några dygns svårt oväder tvingas han därifrån. Han blir sjuk av äventyret och troligen är det en bidragande orsak till hans död.
1896: I januari är han tillbaka i Bodö. Han funderar på att lämna Europa, men kommer på en ny, vidlyftig idé: att resa till Spetsbergen och måla Andrées luftballongfärd. Kamraten Erik Hedberg vidtalas man ska tjäna stora pengar på tavlor och publikationer, är det tänkt, men.....
1896: Den 3 april på kvällen blir Pelle sjuk, och efter drygt tre veckor - den 26 april klockan nio på kvällen - avlider han i fru Hansine Kjeldahls hem i Bodö.
I ett par dagar har han vetat om att han ska dö. Sjukdomen har kallats "tarminflammation som övergick till gulfeber" och den medförde svåra plågor. Emellertid skriver hans kära vän, fröken Marie Engen: "Han hade vanskelig for at tale. Dog i sine siste öieblikk var hans ånd klar, og han sagde farväl till oss alle. Han döde som ett traet barn sovner - stille of fredeligt. Her ligger han på vår kirkegård i naerheten av havet, som han altid fölte sig tilltrukket av och elskede ...."

Tack Gullmaj som skickade denna artikel till mig.

lördag 30 april 2011

Pelle Molins liv, del 1

I Västernorrlands Allehanda den 24 april 1976 finns ett reportage om Pelle Molin. Reportaget var sammanställt av Bertil Nordin och Paul Lundin med hjälp av flera böcker som finns tyckta om Pelle Molin. Tidningsurklippet har jag fått av Gullmaj Sandberg.

En sammanfattning av Pelle Molins liv år för år fanns i artikeln. Nedan följer första delen av hans liv, innan vistelsen i Näsåker.

1876: På höstterminen börjar Pelle i Härnösands läroverk tillsammans med sin äldre bror Abbe, som slutar ganska snart och går till sjöss.
1876: Modern Anna Helena dör i december efter att ha svarat för skolhushåll åt sönerna i Härnösand. Pelle, som var hennes älsklingsbarn, sörjer henne djupt. Efter några år skriver han om sina lyckliga dagar i hennes vård, och han behåller också en lock av hennes hår i hela sitt liv.
1878: Som 14-åring färdigställer Pelle själv en pärm med dikter och brev kallad "Sagan om Hjalmar och Ingeborg" och "Förteckning över samlade minnesblommoar" är från samma tid.
1879: I 15-årsåldern skriver han den livfulla skildringen om John, eller "Den lilla hjelten".
1881: Fadern gifter om sig med Greta Sjödin, Österås. Pelle, som inte drar jämnt med honom längre, går från Härnösand hem till Multrå, fast han inte ska få vara med på bröllopet.
1882: Lättja och visst dagdrivarlynne gör att Pelle blir kvarsittare i sjätte övre vid läroverket.
1883: Han försöker klara studentexamen som privatist, men misslyckas i de muntliga proven.
1884: Nytt försök vid läroverket i Östersund på våren, men nu misslyckas han redan i skrivningarna.
1884: På sommaren anställs han på Härnösandspostens redaktion. Han vantrivs dock där, författar inte mycket av egen kraft och blir inte populär hos sin chef, redaktör Axel Ahlbom. (Pelle blir även simlärare.)
1886: Pelle lämnar HP för att bli artist i Stockholm. Innan dess är han i Oviken i Jämtland för att måla. Där träffar han vildmarksmålaren Johan Tirén, som får stor betydelse för hans fortsatta konstnärsskap.
1887: Efter kurser i privata målarskolar antas han vid Konstakademien den 1 september. Han finner sig dock aldrig tillrätta med att "rita gipshuvuden", men däremot gillar han "det evinnerliga festandet med bröderna och systrarne..".
1889: Nu sker en skarpare brytning med fadern. Pelle har varit hemma i Multrå, men fadern vill inte fortsätta att bekosta de i hans ögon osäkra studierna i Stockholm.

måndag 25 april 2011

Skatten i Tängsta

Hittade en intressant berättelse i Sollefteå-Bladet, 1911-06-20. Berättelsen är från grannförsamlingen Resele.

Skatten i Tängsta
Omkring 1840-talet bodde i Tängsta, Resele socken, en torpare, som hette Engman. Under årens lopp hade han tidtals sett eldbloss, som brukade visa sig på en bestämd plats i fjällsnipan. Anande att något förborgadt, från gamla tider fanns där nedgräfdt, funderade han på, huru han skulle komma åt skatten. Vid samma tid uppehöll sig i Resele för predikstolens byggande en man, som allmänt kallades "predikstolssnickaren". Engman hade yppat hemligheten med eldblossen för honom, som tycktes ha reda på, huru fördolda skatter skulle hämtas. Båda kommo nu öfverens om att besöka stället själfva midsommarnatten. Så skedde också. Engman reste båtledes från Tängsta till Kyrkbordet för att möta predikstolssnickaren. Färden gick så äfven båtledes tillbaka till Tängsta. Men en tredje person, liten till växten och okänd för dem båda, sprang hela tiden efter stranden lika fort som båten gled fram. Ökade båten farten, så gick också den lilla mannen fortare, gick båten sakta, så saktade äfven den hemlighetsfulle följeslagaren sina steg. Icke ett ord växlades af de båda männen i båten. Då de hunnit till ort och ställe för båtfärden, var den lille mannen försvunnen. Vägen fortsattes nu till fots till den nämnda nipan och Engman utpekade platsen, där han hade sett elden. Så började gräfningen. Om en stund påträffades en murken kista och vid närmare undersökning befanns det, att kistan innehöll mynt i större myckenhet. Som de båda skattegräfvarne icke väntat sig ett så stort fynd, hade de ej tagit med sig något kärl att ta skatten i. Då tecknade predikstolssnickaren åt Engman, att denne skulle gå hem efter något dylikt, men medan Engman var borta passade predikstolssnickaren på att stöka undan det mästa af skatten, så att när Engman om en stund anlände, fick han på sin lott blott en ringare del.
På vintern efter denna händelse kom Engman till en skräddare i Tängsta för att få ett par byxor gjorda. Då de väl kände hvarandra, och skräddaren äfven hade sig bekant händelsen med gräfningen, frågade han Engman, om han kunde få se en af de slantar, som de funno midsommarnatten. Engman svarade, att när han kom för att hämta byxorna, så skulle skräddaren få se en slant. När Engman så återkom, blef åter tal om de funna pänningarna. Engman sade då, att han inte kunde visa något af mynten förr än till sommaren enär han af rädsla gräft ned pängarna vid väggen af sin stuga. Engman dog samma vinter och hemligheten begrafdes med honom.

Vem var torparen Engman i Tängsta? En lämplig kandidat som jag känner till är Per Andersson Engman (1794-1844). Han var torpare, men han var bosatt i Mo som ligger ganska långt från Tängsta på andra sidan älven. Fanns det någon annan kandidat? Per dog den 22 maj 1844 så det stämmer ganska bra med berättelsen ovan. Någon som känner till predikstolssnickaren? Enligt herdaminne för Resele färdigställdes predikstolen 1840 av en man vid namn Salomon Hägglöf. Kan det vara Salomon som omnämns i berättelsen?

söndag 3 april 2011

Resan till Kanada

År 1928 påbörjade familjen Hansson från Ås sin stora resa till Kanada. Familjen bestod Viktor, hustrun Selma och åtta barn. Viktor hade åkt över redan året före med skeppet Stockholm från hamnen i Göteborg tillsammans med Hans Emanuel Altin och Gustaf Westin från Ådals-Liden. Skeppet åkte då direkt till Halifax i Kanada. De anlände dit åtta dagar efter avresan från Göteborg så resan gick mycket bra. På både Erik Viktor och Hans Emanuel står antecknat att de ska resa till sin vän Sakarias Sundkvist i Westerose, Alberta. Sakarias hade emigrerat med sin familj från Ådals-Liden cirka 20 år tidigare och han var bror till min farmors far. Gustaf Westin verkar bli avvisa från Kanada direkt. Först står det Detained (fördröjt) på honom, därefter Deported (avvisad). Han återkommer i varje fall till Sverige.

Den 11 juni 1928 fick Selma och de åtta barnen utflyttningsattest till Kanada. De kunde därefter påbörja resan till Kanada. De åkte inte helt ensam från Ådals-Liden, utan ytterligare tre personer åkte med. Det var dels Brita Johanna Altin och hennes son, dels Johanna Evelina Henriksson. Brita Johanna var hustru till Hans Emanuel som åkt året innan till Kanada.



Ovanstående bild visar när familjen kom till Ådalslidens järnvägsstation. Tyvärr har jag ingen närmare identifikation av personer i bilarna.



Här står emigranterna uppställda framför tåget tillsammans med släkt och vänner innan avresan emot Göteborg, där man skulle påbörja resan över Atlanten.

Den 16 juni var alla emigranterna ombord på skeppet Patricia för att åka till London. Resan till London tog förmodligen några dagar. Därefter åkte man med största sannolikhet tåg till Southampton för fortsatt resa därifrån. Tyvärr hände något under vistelsen i England. Äldsta dottern Essy Frideborg blev sjuk, vilket försenade avresan till Kanada. Först efter nästan två månader gick resan vidare till Kanada med skeppet Marloch. Essy var dock inte med på resan till Kanada, utan hon reste tillbaka hem till Sverige. Hon var då nästan 18 år gammal. Om hon reste ensam tillbaka eller i sällskap med någon har jag tyvärr inte lyckats få fram, ej heller när hon reste hem. Essy blev Sverige troget därefter och gifte sig senare med Petrus Alrik Tängström i Resele.

De övriga resenärerna, Johanna Evelina Henriksson, Brita Johanna Altin och hennes son, hade avrest tidigare med skeppet Montcalm den 30 juni, helt enligt tidigare tidplan.

Selma och de sju barnen anlände till slut den 28 augusti till hamnen i Quebec, efter drygt 2,5 månads resan från Ådals-Liden till Kanada. De skulle då åka till Erik Viktor i Breton, Alberta.

Selma dog 1961 i Kanada och Viktor dog 1966 i Resele när han var på besök hos sin dotter Essy.

lördag 2 april 2011

Bild från Holaforsen och Laseleforsen

Hittade idag ytterligare ett kort över Holaforsen och Laseleforsen i mina "gömmor". Ursprungligen lånade jag vykortet av Beth Rydstedt.


Släkten Forssén i Forsås, del 2

Jag har fått ytterligare fotografier från släkten Forssén som jag berättat om tidigare. Harriet Boman har skannat och skickat korten till mig.


Första kortet föreställer Lovisa Forssén som var gift med Nils Anders Andersson Forssén. Jämför man kortet som jag fick tillskickat från USA ser man att det definitivt är samma kvinna. Man får anta att det är två söner som står bakom på kortet.


Andra kortet föreställer Erik Forssén. Erik Andreas var äldsta sonen i familjen, född 1882. Han dog redan 1909, strax innan han skulle fylla 27 år. Han var då skriven som arbetare i Forsås.



Tredje kortet föreställer Lena Forssén. Namnet Lena kan jag inte återfinna i släkten, möjligen om det är ett smeknamn. Lite långsökt funderar jag på om det kan vara Anna Karolina Forssén som avses, det äldsta barnet i familjen. Kanske kallades hon Lena, eller om det möjligen kan stå Lina. Anna Karolina var gift med Per Nikolaus Löwengren, som var skogsförvaltare och arrendator i Näsåker.

Tacksam om någon kan identifiera flera personer på dessa kort och på det förra familjekortet som återfinns på följande adress:

http://adals-liden.blogspot.com/2011/01/slakten-forssen-i-forsas.html


Harriet, tack så mycket för att du skickade korten och att du kontrollerade att det var ok att lägga ut dem på bloggen.

Måste göra en rättelse också från förra inlägget: Jonas Forssén var inte den förste att ta namnet Forssén, utan det var hans äldre broder Erik. Erik utbildade sig till präst och var sockenpredikant först i Junsele, därefter blev han komminister i Nora-Skog.


tisdag 29 mars 2011

Bild från Holaforsen

Här kommer ytterligare ett vykort föreställande Holaforsen innan Ångermanälven reglerades. Jag har aldrig sett forsen ur denna vinkel på vykort tidigare. Kul.

Kortet är skickat till Claes Jansson i Roslags-Näsby från pappa, troligtvis 1962.

måndag 28 mars 2011

För 100 år sedan: Näsåkers idrottsklubb

Söndagen den 26 mars 1911 anordnade Näsåkers idrottsklubb en skidtävling för sina medlemmar. Banan var 15 kilometer.
Tävlingen, som gynnades av härligt väder, hade en mycket stor tillslutning. Hela 20 anmälningar hade inkommit enligt Sollefteå-bladet. Av de 17 startande kom 14 i mål.
Tävlingen vanns av Otto Bergfors som åkte sträckan på 58 minuter och 8 sekunder. Han fick en silverpokal i första pris. På andra plats kom S. Wiborg som åkte drygt tre minuter långsammare än Otto. Även han fick en silverpokal i pris. Övriga pristagare var Artur Nyberg (silverpokal), Carl Carlsson (ryggsäck), K. A. Edström (sporttröja), N. A. Edström (skidstavar), Emil Håkansson (skidstavar), Johannes Blom (skidstavar) och Carl Näsström (sportvantar). De nio första i tävlingen var inom sju minuters intervall.
Vid prisutdelningen hölls tal för idrotten samt ett leve utbraktes för Näsåkers idrottsklubb, vilket besvarades med kraftiga hurrarop. Därefter vidtog en livlig dans som räckte inpå småtimmarna.

söndag 13 februari 2011

Landets främste kattfarmare

En man som jag hördes talas om när jag var liten var Alfred Amrén. Han bodde ensam i en liten stuga i Forsnäs och hade många katter som rumskamrater. Alfred var kusin till min mormors pappa. Han var född 1883 i Ramsele församling och dog 1966 i en ålder av 83 år i Forsnäs. Han dog på lasarettet i Backe och det lär ha varit första gången han var på sjukhus. Hans stuga brann upp på 1980-talet och då sas det att det luktade kattskit, men det vet jag inte om det stämmer.

Amrén och hans katter omnämns i en tidningsartikel i Nya Norrland från 1961. Tack Harriet för att du skickade den åt mig. Nedan följer en avskrift av artikeln.

För ett par år sedan var 79-årige Alfred Amrén i Forsnäs, Ådals-Liden landets främste (?) kattfarmare. En gång räknade han till 30 kattor - men sedan blev det för svårt.
- Det kunde sjutton inte hålla reda på allihopa, menar han.

Men myndigheterna i Ådals-Liden ogillade Amréns kattor och trots att han låste in dem nästan alla i vedboden, så kom myndighetspersonerna kattorna på spåren.
När bösskotten ekade i Forsnäs blev Amrén ledsen och for sin väg. Han kunde inte förstå männsikans ondska. Men myndighetspersonerna tänkte på Amréns bästa och menade att kattorna åt honom ur huset.
- Tänka sig att "ta kål" på hjälplösa kissemissar...
Men skam den som ger sig. Alfred Amréns kärlek till kattor består och i dag är han på väg att skaffa sig en ny "farm".
- Jag har sju eller åtta kattor nu, säger han.
Alfred Amréns kattor har namn efter världspolitiker. Det är Krusse, Kennedy, Lumumba, de Gaulle och Adenauer. Och så Månsson från Månstorp.
- Dom kattorna hade jag redan vid "arkebuseringen" 1959. Det var bara "politik-kattorna" som klarade sig. Politikerna räddar alltid skinnet, säger kattfadern.
I sin lilla stuga i Forsnäs har Amrén gett kattorna en egen stor vrå. Om det blir slagsmål?
- Nejdå, mina kattor är väluppfostrade och slåss inte, menar han. Nåja, Kennedy och Krusse är som det bör inte såta vänner precis - dom har skilda åsikter om vad som är mitt och ditt, säger den gamle mannen förnöjt.
- Men ni skall veta, säger han, att jag sörjer för mina husdjur.


Jag har inget kort av Alfred Amrén, förutom det som fanns med i tidningsartikeln. Jag har dock ett kort på hans mamma, Greta Amrén (längst till vänster), tillsammans med min mormor och hennes mamma.

tisdag 8 februari 2011

Straffad bakdantare

Jag har tidigare berättat om att Kungliga biblioteket lagt ut en del skannade tidningar på sin hemsida. Det är drygt 200 000 sidor som finns sökbara där. Man får dock tänka på att det är ganska mycket stavfel i den texttolkning som gjorts, så man får söka på lite olika varianter. Adressen till söksidan är:

http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/

Alla stavfel gjorde att jag sökte på Näsäker istället för Näsåker denna gång och hittade då en intressant artikel i Tidningen Kalmar från den 18 augusti 1887.

Straffad bakdantare
Handlanden Per Persson i Näsåker har af Resele häradsrätt dömts till 6 månaders straffarbete och 1 års wanfrejd för det han af arghet och yrkesafund wid flera tillfällen, under samtal med olika personer, pådiftat handlanden Leon. Kalm i Näsåker att sjelf ha låtit anlägga den eld, som i juli månad 1886 ödelade hr Kalms handelsbod.

Vem var denna Per Persson som fick sex månaders fängelse för att ha baktalat en annan handlande i samma by?

Jag började med att söka efter honom i fångförteckningar för Härnösands länsfängelse för året 1887. Per ankom till Härnösands länsfängelse den 27 september 1887. Han ska vara född 1843 i Resele församling, men skriven i Ådals-Lidens församling. Han var verksam som handlande. Per hade dömts av Resele Häradsrätt den 14 juli 1887 för falsk angivelse till straffarbete i sex månader och till förlust av medborgerligt förtroende i 1 år utöver strafftiden. Han frigavs den 6 mars 1888.

I kyrkoböckerna för Ådals-Liden hittar jag först Per Persson som bonde på hemman nr 1 i Näsåker. Han var född 1843 i Stugusjö, Resele församling som son till Per Olofsson och hans hustru Anna Kajsa Persdotter. Han hade köpte hemmanet i Näsåker 1868 för 4000 riksdaler. Han gifte sig 1870 med bondedottern Kajsa Greta Eriksdotter. Hon var född 1842 i Näsåker. Makarna fick sex barn tillsammans, men fyra av dem dog tidigt. 1877 sålde Per hemmanet i Näsåker för 8000 kronor. Han blev därefter handlande i samma by. 1901 flyttade familjen till Björna där Per fortsatte som handlande. Han dog 1910 av kallbrand i benen och hustrun Kajsa Greta dog året därefter.

Jag vet inget mycket mera om branden i Kalms handelsbod, men den omnämns i en berättelse som Per Johannes Kallin skrev. Berättelse återgavs i Näsåkers Byablad förra året. Man kan även läsa berättelsen på Anita Berglunds blogg.

lördag 5 februari 2011

Gamla sågkvarnar inom Ådals-Liden

Hittade en spännande volym i Västernorrlands läns landskontors arkiv som innehöll information om gamla sågar och kvarnar inom Västernorrlands län. Ett dokument visar att det år 1778 fanns fem sågar inom Ådals-Lidens församling. Samtidigt fanns det hela 16 sågar inom grannförsamlingen Resele, varav den äldsta var från 1696 (Bodvills såg). Den äldsta inom Ådals-Liden var Lidgatu såg från 1740. Sedan fanns sågar i Näsåker (uppbyggd 1753), Västanbäck (1769), Rå (1773) och Norrmoflo (1774). Man ser även hur många träd de fick såga varje år och hur mycket som årligen tillverkades. I Rå och Norrmoflo fick man såga 200 träd, medan det var omkring 100 i övriga tre sågar. Antalet brädor som tillverkades årligen var i Rå och Norrmoflo 100 stycken, Lidgatu och Näsåker 80 stycken och i Västanbäck 64 stycken. Man ser också att det fanns en sågram och ett sågblad i alla dessa fem sågar. Det finns ingen information om de även fungerade som kvarn, men det var nog ofta en kombination av såg och kvarn.

Västernorrlands läns landskontors arkiv, Handlingar ang. kvarnar och sågar., SE/HLA/1030004/G IX/2 (1703-1870), bildid: A0035122_00145

Senare i samma volym återfinns några dokument omkring önskemål från Krånge byamän och Abraham Johansson i Ås om att uppföra en sågkvarn till husbehov på Krånge ön i stora älven år 1780.

Västernorrlands läns landskontors arkiv, Handlingar ang. kvarnar och sågar., SE/HLA/1030004/G IX/2 (1703-1870), bildid: A0035122_00233

På Murbergets hemsida hittar man bl.a. ett fotografi från Vigda sågverk:

http://www.murberget.se/upptack/fotopost.aspx?foto=Fo-19990415&nr=1

Man kan även hitta fotografier i Sollefteå bilddatabas som finns på SVARs hemsida:

http://www.svar.ra.se/

tisdag 1 februari 2011

Rolig läskedrycksetikett

Jag har tidigare visat några läskedrycksetiketter från Gustaf Åsanders bryggeri i Näsåker. Nu finns ytterligare tre etiketter till salu på Tradera. En av dessa är ganska rolig tycker jag, nämligen den för julmust.
 

tisdag 25 januari 2011

Släkten Forssén i Forsås

I Forsås har det funnits två olika släktgrenar med Forssén, men de härstammar längre tillbaka från samma släkt. Den förste som tog namnet var Hans Peter Andersson Forssén (1835-1917). Han var bonde på hemman nr 1 i Forsås. En tremänning till Hans Peter var Nils Anders Andersson Forssén (1850-1925) som tog samma släktnamn. Nils Anders var också bonde på hemman nr 1 i Forsås. Både Hans Peter och Nils Anders var sonsonson till gästgivaren Anders Hansson (1745-1786). Tittar man ännu längre kan man följa släkten tillbaka till åtminstone 1500-talet i Forsås. Den förste kände (för mig) hette Filip Persson och han var farfars farfars farfars farfars far till Hans Peter och Nils Anders. Förmodligen har släkten bott hela tiden från 1500-talet på samma hemman i Forsås.

Jag har fått ett gammalt fotografi från USA som ska vara ifrån Forsås. Ägaren av kortet är barnbarns barn till Fredrik Otto Frisendahl som emigrerade till USA på 1890-talet. Fredrik Ottos syster, Lovisa Kristina Frisendahl (1857-1923), var gift med Nils Anders Forssén. Lovisa Kristina ska vara kvinnan på kortet som håller i den lilla flickan. Övriga personer på kortet är än så länge oidentifierade.

Om man tittar på vilka barn som Nils Anders och Lovisa Kristina hade skulle man kunna gissa att de fem barnen som står på rad är de fem yngsta barnen i familjen. Stämmer detta kan man anta att kortet är taget i slutet på 1800-talet. Yngsta dottern hette Tekla och hon var född 1897. Tekla dog dock redan 1900. Sedan är det Johanna Kristina (f. 1895), Per Magnus (f. 1891), Konrad Anshelm (f. 1889) och Nils Fredrik (f. 1884). Det fanns ytterligare två barn i familjen, Erik Andreas (f. 1882) och Anna Karolina (f. 1880), som skulle kunna vara med på detta fotografi.



Jag är mycket tacksam om någon kan hjälpa mig och släktingen i USA att identifiera flera personer på detta kort. Thanks you, Jeffrey, for the photo.

Om man ska vara riktigt noggrann fanns det faktiskt en person ännu tidigare från Forsås som tog sig namnet Forssén. Han hette Jonas Jonsson och var född 1799. Han blev bosatt i Eden i Junsele församling där han blev stamfader för en annan gren av Forssén. Tittar längre tillbaka på Jonas släkt så härstammar han ifrån samma ursläkt i Forsås, via Dordi Filipsdotter som var faster till gästgivaren Anders Hansson.

lördag 15 januari 2011

Släktnamnet Sparrfeldt

Ett släktnamn som fanns tidigare i Ådals-Liden är Sparrfeldt. Stavningen har varierat lite emellan olika handlingar. Den förste som inflyttade till Ådals-Liden var Jakob Sparrfeldt. Han var född 1756 i Sidensjö församling. Jakob inflyttade omkring 1783 med sin hustru och två barn från Åsele. Familjen bosatte sig i Kläpp, Ådals-Liden sn. Jakob skrevs där som urmakare och timmerräknare. Jakob utflyttade med sin familj omkring 1801 då de flyttade till Norge. Jakob dog i Norge i december 1812. Flera av barnen till Jakob och hans hustru Sofia återvände till Sverige. Trots att Jakob hade tolv barn tillsammans med sin hustru finns det inte många ättlingar (åtminstone inte i Sverige) med namnet Sparrfeldt.

En bror till Jakob hette Zakarias och han inflyttade också till Kläpp med sin familj omkring 1795. Zakarias blev torpare där. Zakarias hade två barn, en dotter och en son. Sonen Jonas behöll inte namnet Sparrfeldt, utan tog namnet Lidgren. Det fanns dock flera ättlingar till Jonas som återtog namnet Sparrfeldt, bl.a. ett barnbarn vid namn Karl August, född 1875 i Näsåker. En son till Karl August var frisör i Näsåker, Axel Sparrfeldt.

Var kom namnet Sparrfeldt ifrån? Jakob och Zakarias pappa, som hette Per, var född i Hudiksvall och var son till organisten där som hette Zakarias Rödström. Zakarias dog tidigt och då flyttade familjen norrut till trakten omkring Umeå (både Zakarias och hans hustru Katarina härstammade ifrån Umeå). Per antogs som soldat 1739 under namnet Sparfelt för Västerbottens regemente. Han var soldat enbart till 1744 då han kasserades. Senare flyttade Per Zakrisson Sparrfeldt till Sidensjö sn där han var verksam som urmakare. Enligt vissa uppgifter dog Per 1812 i Ådals-Liden, men denna uppgift är felaktig. Tyvärr vet jag inte ännu när och var Per dock, men jag tror inte han bodde i Ådals-Liden.

Finns det några klockor kvar som Jakob Sparrfeldt eller fadern Per tillverkat? Vilka typer av klockor/ur tillverkade de?

fredag 7 januari 2011

Hotell Gästis i Näsåker

Jag visade tidigare ett kort från matsalen på Hotell Gästis i Näsåker. Nu finns ett annat vykort till salu på Tradera som visar hallen på samma hotell.

Är det en byst av Edvard Bechteler ovanför öppenspisen eller är det någon annan konstnär? Vem har målat tavlan till vänster om dörren till köket? Tavlan på andra sidan dörren ser man tyvärr inte helt, men någon kanske känner till den också.

Föregående inlägg om Hotell Gästis kan läsas på följande adress:

http://adals-liden.blogspot.com/2009/04/hotell-gastis-i-nasaker.html

torsdag 6 januari 2011

För 100 år sedan: En traftäfling

Näsåkers trafklubb arrangerade den sjätte januari 1911 en travtävling på Ångermanälven intill färjestället nedanför Näsåker. Man tävlade i två grupper, en för äldre hästar på en bana om 1 500 meter och en för yngre hästar på en bana om 1 000 meter. Mellan 200 och 300 personer var åskådare till tävlingen.

Vinnare för äldre hästar var hästen Faust som ägdes av C. Åkerblom från Näsåker. Han körde banan på 3 minuter och 14 sekunder. Tvåa blev en annan Näsåkershäst vid namn Brunte två sekunder bakom. Ägare var Anshelm Persson. Dessa två hästar var 14, respektive 18 år. Skribenten i Sollefteå-bladet tyckte att många hästar såg gamla och utslitna ut, men att de ändå presterade bra resultat.

När det gäller de yngre hästarna kom ettan och tvåan från Edsele. Etta var hästen Castor, med ägaren Olof Edsén. Tiden var 2 minuter och 26 sekunder. Hästen Flora behövde ytterligare åtta sekunder för att springa runt banan.

Totalt startade 20 hästar i travtävlingen. Det hade dock snöat rätt mycket under natten så banan var ganska lös, men resultaten var ändå goda med tanke på att de flesta hästarna inte tidigare hade startat på en travbana. Prisdomare var skogsförvaltarna Manne Forssgren från Sollefteå och Carl Åkerblom från Näsåker. Tidtagare var bokhållarna Axel Forsgren och I. Th. Markusson. Detta var den tredje tävligen som travklubben hade arrangerat.

måndag 3 januari 2011

Sök fritt i folkräkningen 1900

Folkräkningen 1900 innehåller cirka 5,2 miljoner personer som bodde i Sverige den 31 december 1900. Databasen finns på SVARs hemsida. I samma databas finns även hela 1880 och 1890 års folkräkningar. Just nu arbetar de med 1910 års folkräkning. Under januari månad kan man söka fritt i folkräkningen 1900.

Till folkräkningen 1900 >>

söndag 2 januari 2011

Flygfoto av Ådalslidens kyrka

Nedanstående vykort är också taget omkring 1947/48 och den visar Ådals-Lidens kyrka från ovan. De flesta gravarna verkar vara grusbelagda vid denna tidpunkt. Idag är de flesta igenomsådda förutom de äldsta gravarna som ligger på högra sidan om kyrkan närmast Näsåker. Gravkapellet finns inte byggt heller 1947/48. Jag kan till och med se min morfars grav som ligger i mitten av de tre gravar som ligger på gräsplätten framför nuvarande gravkapell.


Ovanför kyrkan och landsvägen ser man huset där Mählers smide höll till. Detta hus används nu av kyrkan som vaktmästeri. I överkant till höger ser man "Gamm-Jackes hus" som Anita har skrivit om på sin blogg. Lite till vänster ligger Biografen. Hur länge har det funnits biograf där?

I vägkorsningen på landsvägen utanför kyrkan ser det ut att stå ett träd mitt i vägen. Körde man runt detta träd som en rondell, eller körde man alltid på den högra sidan (sett ur vykortets riktning)? Jag minns inte detta träd.