torsdag 31 december 2020

Ådals-Lidens nya kyrka, del 1

Nuvarande kyrka fyllde 200 år under detta år. Den byggdes under några år och stod färdig i oktober 1820. Byggmästare var bonden Erik Ersson från Holmträsk i Åsele församling. Genom att läsa sockenstämmoprotokollen från 1816 och framåt så hittar man mycket intressanta saker om denna kyrkobyggning. Tanken från början var att bygga den nya kyrkan uppe vid gamla kyrkan. Kyrkan skulle timras och inte ha något torn. Men det blev ju något helt annat till slut. Låt oss börja från början.


Den 18 juni 1816 lämnade Kunglige Maj:t, dvs konungen, sitt bifall till Konsistorium om att få uppföra en ny kyrka av träd. Man kan anta att det var till Härnösands domkapitel som detta bifall lämnades. Jag har inte läst detta dokument, utan det omnämns på detta sätt i ett sockenstämmoprotokoll från den 4 augusti 1816 i Lidens församling. 

Vid denna sockenstämma förslogs Johan Mattsson (hette förmodligen Jon Mattsson) från Dorotea som lämplig person att anlitas som byggmästare. Han hade tidigare byggt flera träkyrkor, bl.a. i sin hemförsamling och i Alanäs. Han var nu sysselsatt med ett liknade arbete inom Fjällsjö församling. Det var dock osäker på om han både kunde göra ritning för kyrkan och utföra arbetet.

Prosten inom pastoratet, Henrik Jakob Berlin, föreslog istället att de skulle kontakta byggmästaren Geting för ritning och kostnadsförslag på bygget. Simon Geting var en känd kyrkobyggmästare som byggt ett antal kyrkor runt om i Västernorrlands län. Några personer inom församlingen ville dock fortfarande hålla fast vid Johan Mattsson och då bestämdes att man snarast skulle skaffa säkra betyg för hans frejd och skicklighet som kyrkobyggmästare.

Vid samma stämma började man utreda hur grovt virke som kunde anskaffas inom församlingen. Man ansåg att det fanns träd av betydlig längd och tjocklek (stavades kjocklek i protokollet). Problemet var dock att det var många backar och nipor i de täta skogarna så det skulle vara omöjligt att få fram dessa. Man kunde dock lova att få fram gott hustimmer med en längd på 20 alnar (nästan 12 meter). Kantade bjälkar kunde man få fram med 12-15 alnars längd, varav minst 12 tum i "lilländen". Bräder av högst 9 alnars längd kunde också anskaffas till bygget. Församlingen önskade få kyrkan timrade och sedan vackert beklädd. Man trodde att något virke från gamla kyrkan kunde begagnas också.

Detta vad var som behandlades om ny kyrkan vid sockenstämman den 4 augusti 1816. Jag måste berätta om en annan sak som man tog upp vid samma stämma. Prosten Berlin ville åter förmana församlingens ledamöter att inte föra de avlidna till sina gravar innan de var helt övertygade om deras död. Helst skulle man på sommaren invänta tecken på förruttnelse innan gravsättning, om det inte är smittosamma sjukdomar. Prosten gick ut med denna förmaning p.g.a. "en nylig händelse". Man skulle vilja veta mera om denna händelse, fast samtidigt är det nog lika bra att inte veta något om en förmodad skräckupplevelse.

Den 6 januari 1817 hölls nästa sockenstämma. Då avhandlades inget nytt om nya kyrkan, men man bestämde att avstå kollekt till Ilsbo och Krogsereds kyrkor, eftersom Lidens kyrka borde anses stå under byggnad. Man bestämde också att inte betala något extra p.g.a. den ringa skörden till Byggnadshjelpen till kyrkan. Samtidigt skulle man betala extra vid nästa kyrkotionde som skulle gå till reparationer vid Resele prästgård.

Fortsättning följer >>



lördag 12 december 2020

Yvkort på gamla hembygdsgården

Köpte förra helgen ett vykort på Tradera med gamla hembygdsgården i Näsåker. Jag har berättat tidigare lite om detta hus. Det var byggt i Norrmoflo och sedan blev det flyttat till Näsåker. Hembygdsgården brann ned 1973.

Följande stod i Dagens Nyheter måndagen den 13 augusti 1973:

Sex storbränder i Ådalen på en vecka
Polisen misstänker att branden i Ådalslidens hembygdsgård i Näsåker i Ångermanland var anlagd. Lördagens brand i hembygdsgården var den sjätte storbranden i Ådalen på en vecka.
Den 300-åriga hembygdsgården som också var museum brann helt ner. Oersättliga kulturföremål i byggnaden förstördes helt.
250 m från gården ligger ådalsförfattaren Pelle Molins stuga. Den hotades dock aldrig av elden.
Den tekniska undersökningen av brandplatsen inleds på måndag.