söndag 28 april 2019

En olycklig dag

Upptäckte när jag forskade på en familj som bott några år i Överå inom Ådals-Lidens församling att de hade två söner som enligt dödboken dött under skridskoåkning på Omsjön. Det fanns även en tredje person i dödboken som dött samtidigt. Det finns ingen sjö som heter Omsjön, utan sjöarna omkring Omsjö heter Karvsjön och Storsjön. Storsjön sträcker sig hela vägen upp mot Grundtjärn inom Anundsjö församling, där bröderna var bosatta.

Sökte vidare i de skannade tidningarna som Kungliga Biblioteket lagt ut på sin hemsida (https://tidningar.kb.se) och hittade där följande artikel i Hernösandsposten den 19 november 1892:

Olyckshändelse. I söndags, den 13 dennes, drunknade i Storsjön på gränsen mellan Ådals-Lidens och Anundsjö socknar, Per och Zakarias Näsström från Grundtjärn samt August Erlandsson från Vike, hvilka tillsammans med annan ungdom roade sig med skridskoåkning. En yngre broder till de förstnämde kom också i vattnet, men räddades i sista ögonblicket af en person, som hade nog sinnesnärvaro att räcka honom en björkruska, i hvilken han fick fatta tag och blef sålunda uppdragen. Då folk omedelbart kom till olycksstället med båtar, upptogos de tre drunknade, som anträffades på sex fots vatten; oaktadt ihärdiga försök kunde lifvet dock ej återkallas; De så sorgligt omkomne voro alla nyktra och redbara ynglingar, för Aug. Erlandssons föräldrar var förlusten så mycket kännbarare, som han var de åldrigas enda stöd.
Återigen en kraftig varning att akta sig för höstisarne, tillägger Hernösandspostens meddelare.

De omkomna från Grundtjärn hette Petrus (21 år) och Zakarias Näsström (19 år). Den yngre brodern hette förmodligen Nils (16 år). De var söner till Zakarias Eriksson Näsström (f. 1843) och hans hustru Eva Johanna Persdotter (f. 1847).

onsdag 20 mars 2019

Drunkningsolycka 1883 i Nämforsen, del 2

Jag har tidigare för många år sedan skrivit om denna olyckshändelse, vilket kan läsas på följande länk:

https://adals-liden.blogspot.com/2009/11/drunkningsolycka-1883-i-namforsen.html

Även den s.k. Nämforsvisan handlar om samma händelse:

https://adals-liden.blogspot.com/2009/11/namforsvisan.html

Paul Lundin har också beskrivit denna händelse i sin bok "Sanningar och sägner" och i någon tidningsartikel.

Jag har nu hittat en tidningsartikel från Hernösandsposten den 26 september 1883 som beskriver händelsen mera än den andra tidningsartikeln i tidningen Dalpilen.

Fyra personer drunknade. Ogifta arbetarne P. Jonsson från Hudiksvall, Anders Englund från Gårelehöjden, Lars Petter Sjöberg från Forsmo i Junsele socken och Erik Olof Edén från Sörmoflo i Lidens socken omkommo fredagen den 21 dennes genom drukning i Nämforsen inom Lidens (Ångermanland) socken.
Arbetsförmannen J. Henriksson, som varit i sällskap med de omkomne, har om förloppet berättat följande:
Henriksson jemte de öfrige, hvilka alla voro anställda såsom arbetare hos Ångermanelfvens flottningsbolag, skulle nämde dag fara från Näsåkers strand öfver elfven till Forsås. H. rodde båten, i hvilken alla befunno sig, men, då båten kom ett stycke från land, ville Englund, som vid tillfället var något berusad, taga årorna från H., som dock icke ville tillåta detta utan tillsade Englund att hålla sig stilla. Då E. icke efterkom uppmaningen och H. följaktligen hindrades i rodden, dref båten utför elfven och fattades af den strida strömmen med sådan fart, att H. icke kunde hejda båten, utan lade upp årorna under yttrande att hvar och en finge rädda sig så godt han kunde; omedelbart derefter drogs båten ned i forsen och kantrade.
Henriksson, som är simkunnig, räddades derigenom, att han i forsen fick tag i en stock, på hvilken han kastade sig upp och fasthöll sig tills hjelp hann anlända.


söndag 17 mars 2019

Ett sorgligt levnadsöde

Denna berättelse om Markus Abrahamsson Hägglund, även kallad Märkes-Häxmo, skrev jag för många år sedan. Jag tyckte Markus var en intressant person att forska om när jag började med släktforskning. Delvis hängde det ihop med en arbetskamrat som härstammade från honom också.. Här kommer en lite reviderad version av denna berättelse.

Måndagen den 4 juni 1821 föddes en pojke i ett välbärgat bondehemman i Häxmo inom Ådals-Liden församling som vid dopet den 7 juni erhöll namnet Markus. Han var son till bonden Abraham Markusson (1790-1839) och hans hustru Sara Persdotter (1793-1858). Abraham och Sara hade gift sig 1815 och då hade Abraham redan övertagit sin avlidne faders bondehemman i Häxmo.

På senhösten 1816 fick familjen sitt första barn, en dotter vid namn Kajsa Greta. Nästa barn föddes dagarna före jul 1818 och hon fick heta Sara Stina. Sara Stina dog av tvinsot strax innan hon skulle fylla tio år. Abraham och hans hustrus sista barn, Anna Brita, föddes två år efter Markus. Familjen hade även tagit hand om ett barnhusbarn från Stockholm vid namn Maria Christina Munter. Hon inflyttade den 27 augusti 1817. Redan i juli 1818 flyttad hon vidare till Anders Persson i Gåsnäs, Resele.

Livet gick sin gilla gång i Häxmo ända tills fadern i huset, Abraham, dog av den tidens stora folksjukdom, lungsoten. Abraham var endast endast 48 år gammal då han dog 1839. Eftersom Markus var enda son i huset var det han som fick axla bördan att överta gården.
Tre dagar innan Markus skulle fylla 24 år gifte han sig med en bonde- och nämndemansdotter från granngården, vid namn Lisa Stina Persdotter (1822-1846). Markus och Lisa Stina fick endast en dotter tillsammans innan Lisa Stina dog, efter endast åtta månaders äktenskap, av något som i dödboken betecknas som nervfeber. Deras dotter dog också endast tre månader gammal.

Efter dessa tragiska händelser gick även hemmanet ur händerna på Markus på grund av spritmissbruk och misshushållning. Hemmanet övertogs då av Markus svåger, Per Jakobsson, som några år tidigare hade gift sig med Kajsa Greta Abrahamsdotter. Per sålde omkring 1850 hela hemmanet och flyttade till Rå inom Ådals-Lidens församling. Därmed hade hemmanet på 5 seland, som varit i släktens ägo i minst sex generationer, försvunnit ur släkten.
Markus blev, efter detta misslyckande, torpare på samma hemman. Han fick även en förmyndare över sig på grund av den misshushållning som skett. Det står även i husförhörslängden att han var "misskänd". 1852 gifte han om sig med Anna Greta Matsdotter (1827-1904). Hon var född oäkta som dotter till Sara Lena Nilsdotter från Gåreleselet i Junsele församling.

Anna Greta hade redan 1850 fått ett barn som döptes till Nils Markus, men Markus Abrahamsson är troligen far till detta barn. Sammanlagt fick makarna sex söner och fyra döttrar. En son dog tidigt, men av de övriga fem sönerna tog sig alla namnet Hägglund, utom Nils Markus, som kallade sig Markusson.

Det gick nog inte så bra för Markus att vara torpare heller. Det var ju allmänt känt att han var svag för alkoholhaltiga drycker, men det började även gå andra rykten om att han sysslade med "tjuvnadsbrott".

Den 21 februari 1868 var han inkallad till Sollefteå häradsrätt, anklagad för inbrott och stöld hos lanthandlaren Markus Bodén i Prästbordet, jämte några andra tillgrepp. En natt i januari 1868 hade Markus begivit sig till Bodéns handelsbod, i avsikt att göra inbrott. Med hjälp av en nyckel lyckades han forcera det hänglås som satt på ytterdörren. Det fanns även ett inskuret lås på denna dörr och detta bröt Markus upp med en järnbit. Väl inne i boden tog han 18 skålpund (1 skålpund motsvarar 425 gram) socker och kaffe. Morgonen därefter upptäcktes stölden, men Markus fotspår hade inte snöat igen, så de kunde lätt spåra tjuven. Hemma hos Markus hittade man 15 skålpund socker och kaffe. Han hade redan hunnit förskingra 3 skålpund. Värdet av det stulna uppgick till 10 riksdaler och 80 öre.

Vid sågen i Rå hade han även stulit 2 tolfter (1 tolft = tolv st) bräder för tre år sedan. På begäran från Erik Vilhelm Borin i Rå lämnade dock Markus tillbaka brädorna.

Bonden Hans Persson i Häxmo anklagade Markus för att en natt i juni 1866 mellan klockan 1 och 2 tagit ägg ur hans fähus och att han hade mjölkat korna. Till vittne hade Hans kallat en annan bonde i Häxmo, Jakob Johansson. Denne hade vid nämnda tid träffat på Markus, bärande en stäva med mjölk, och vid åsynen av Johansson hade Markus blivit förskräckt.
Markus erkände frivilligt de två första åtalspunkterna, men angående stölden i Perssons fähus nekade han. Han sade också att han inte kunde minnas av vem han hade erhållit äggen och mjölken. Rätten ansåg att bevisning saknades i Hans Perssons anklagelse. De ansåg även att brädstölden skulle klassificeras som snatteri och enligt strafflagen skall man dömas inom två år från det att snatteriet var begånget.

Markus dömdes alltså endast för inbrottstölden hos Bodén, men trots detta blev det en mycket hård dom för den stackars Markus. Han dömdes till ett år och sex månaders straffarbete. Han förlorade även sitt medborgerliga förtroende i sex år utöver strafftiden. Den 24 februari förpassades Markus till häktet och den 2 mars ankom han till länscellfängelset i Härnösand. Markus var med utslaget på domen och var att påbörja straffarbetet där. Straffet skulle pågå till den 12 maj 1869 när man hade räknat in behörig förkortning. Den 24 april 1868 förflyttades han från Härnösand p.g.a. bristande utrymme på fängelset. Fem dagar senare ankom han till centralfängelset i Östersund där han avtjänade kvarstoden av sitt straff. Den 12 maj 1869 klockan 2 på eftermiddagen blev han frigiven.

I det prästbetyg som komministern Nils Frisendahl inlämnade till häradsrätten kan man se att Frisendahl inte hade speciellt höga tankar om Abrahamsson:

"Att Torp. Markus Abrahamsson från Häxmo, hvilken i många år allmänt misstänkt för tjufnadsbrott, nu ändtligen derför blifvit lagligen tilltalad, är född 1821 4/6, har någorlunda hjelplig insigt i Salighets läran men på flere år icke bevistat allmän gudstjenst eller anmält sig till begående af HH. Nattvard och icke heller dertill kunnat upmanas, emedan han gjort sig så illa känd, icke blott med afseende på nu ifrågavarande brott utan ock för fylleri och otidighet mot sina medmskor, warder härmed
intygadt af Liden d. 20de Februari 1868.
N. Frisendahl
v. P. Kom.

Natten mot den 9 december 1874 ändades Markus Abrahamssons liv lika tragiskt, som hela hans leverne i övrigt. Markus blev, efter ett bröllop i Johan Johanssons gård i Forsås, i berusat tillstånd, liggande på vägen mellan Forsås och Häxmo. Morgonen därefter hittades han ihjälfrusen. Han var då endast 53 år.

Det är enbart i fångrullor från centralfängelset i Östersund som jag hittills sett namn Hägglund på Markus. I kyrkoböckerna heter han enbart Abrahamsson.

Källor:


torsdag 28 februari 2019

En folkilsken gädda

Hittade en "rolig" artikel i Jämtlandsposten från den 9 augusti 1901.

En folkilsken gädda. Då torparen Johansson i Häxna, Ådalsliden, här om dagen var ute i Ångermanälfven och drog gäddrag lyckades han att få en duktig gädda om 12 skålpunds vikt på svirfveln. Men sedan mannen efter ett hårt nappatag med gäddan väl fått henne i båten, högg hon honom, som var barfota, ett kraftigt tag i foten, och som gäddan hade svirfveln i gapet, intryckte hon alla krokarna i fiskarens fot. Utan något vapen på sig, hvarmed han kunde döda den argsinta fisken, måste han släpa gäddan efter sig till sitt, lyckligtvis, närbelägna hem, där han befriades från sin plågoande och härifrån måste mannen begifva sig till närboende läkare för att få gäddragets krokar uttagna ur foten, skrifver en meddelare till Västernorrlands Allehanda.

Någon som känner igen denna historia? Hittar ingen torpare Johansson i Häxmo omkring 1900. Skulle vara kul att få veta lite mera om detta.

måndag 31 december 2018

Syskonen Sundelin från Sundmo

Denna bild på syskonen Sundelin från Sundmo har jag fått av Claes Lindskog som också bor i Sundmo. Han är dotterson till Viktor Sundelin. Även övriga bilder nedan har jag fått låna av Claes. Tack så mycket för detta. Jag ska berätta lite om de fyra syskonen på kortet.


Längst till vänster i kortet syns Johanna Sundelin. Hennes fullständiga namn var Märta Johanna. Hon var född den 5 maj 1885 i Sundmo. Den 15 oktober 1911 gifte hon sig i Ådals-Lidens församling med Viktor Hansson. Han var född den 4 juli 1877 i Sörmoflo. Makarna var bosatta några år först i Moflo, där Viktor skrevs som skogsarbetare eller bara arbetare. År 1914 flyttade de till Sörmoflo, eller Krånge som byn egentligen heter. Där var Viktor först skogsarbetare, sedan torpare. De fick tre barn tillsammans: Nils Gottfrid Heikström (1916-1990), Anna Karolina Hansson, g. Eriksson (1919-2010) och Sara Eleonora Hansson, g. Lidgren (1921-2009). Det bodde även några fosterbarn hos familjen: Engla Petronella Persson, g. Sjölén (1921-2007) och Sture Enar Persson (1937-2015). Viktor dog den 7 april 1948 i Sörmoflo och Johanna dog i samma by den 19 mars 1962.

Viktor och Johanna Hansson
Nästa kvinna är Inga Kristina Elisabet Sundelin, Inga var hennes tilltalsnamn. Inga var född den 2 februari 1884 i Sundmo. Hon blev piga i Forsås där hon också gifte sig den 20 april 1908 med Per August Nyberg. Han var född den 29 maj 1877 i Krånge. Per August var torpare i Forsås på hemman nr 3. De fick fem barn tillsammans: Olof Alvar Nyberg (1908-1996), Helga Kristina Nyberg (1910-1931), Ingrid Olivia Nyberg, g. Söderström (1911-2000), Emma Frideborg Nyberg, g. Lundberg (1913-2003) och Nils Valter Nyberg (1917-2002). Per August dog tidigt redan den 21 augusti 1919 i Forsås av hjärtförlamning. Inga gifte om sig den 23 december 1923 i Ådals-Liden sn med Erik Arvid Andersson (1886-1974). De skiljde sig den 14 december 1928, Erik Arvid flyttade vidare och Inga bodde kvar i Forsås. Hon dog i Forsås den 4 april 1972.

Inga och Per August Nyberg
Viktor Sundelin, eller Henrik Viktor, var född den 11 september 1879 i Sundmo. Han övertog torpet i Sundmo efter sina föräldrar. Han gifte sig den 1 november 1913 i Ådals-Liden sn med sin svägerska Alma Kristina Nyström. Hon var född den 8 mars 1882 i Sand, Ed sn. Hon var piga i Sundmo när de gifte sig. De fick två barn tillsammans: Fanny Kristina Sundelin (1915-1998) och Nils Gustaf Sundelin (1917-1990). Det fanns även ett fosterbarn i familjen: Per Erik Persson (1916-2004). Han var bror med Engla som var fosterdotter hos Viktor och Johanna. Deras mamma hade dött tidigare och barnen blev uppfostrade på olika ställen. Alma dog i Sundmo den 24 februari. Viktor dog på ålderdomshemmet i Näsåker den 18 november 1964.

 
Gustav, Alma, Fanny, Viktor Sundelin och Per Erik Persson
Längst till höger står Sara Karolina Nilsdotter, eller Karin som hon kallades. Hon var halvsyster till de övriga i fotografiet. Hon var född den 27 augusti 1870 i Sundmo. Hon blev piga i Moflo där hon också gifte sig med en dräng vid namn Erik Johan Näslund. De gifte sig den 1 november 1891 i Ådals-Liden sn. Erik Johan var född den 20 mars 1865 i Krånge. Strax efter vigsel flyttade de till Forsås där Erik Johan var arbetare. År 1894 flyttade de Krånge, där Erik Johan blev torpare. De fick sex barn tillsammans: Erik Viktor Näslund (1892-1950), Albertina Näslund, g. Flodin (1894-1988), Johan Sigfrid Nsälund Pålberg (1896-1969), Olof Anshelm Näslund (1899-1989), Hildur Näslund, g. Sandahl (1904-1982) och Ferdinand Näslund (1910-1995). Erik Johan dog i Krånge den 4 oktober 1947 och Karin dog i samma by den 12 maj 1961.

Lite kort om föräldrarna till syskonen Sundelin också. Fadern hette Nils Olof Zakrisson Sundelin. Han var född den 17 maj 1839 i Sundmo. Han gifte sig den 3 november 1867 i Ådals-Liden sn med Kajsa Stina Filipsdotter. Hon var född den 30 juni 1834 i Forsås. Nils Olof var torpare i Sundmo. Kajsa Stina dog den 12 februari 1874 i Sundmo i barnsäng av puerpuralfeber. De fick fyra barn tillsammans. Nils Olof gifte om sig den 6 december 1874 i Ådals-Liden sn med Kristina Elisabet Olofsdotter Wiklund. Hon var född den 29 september 1845 i Djupsjö, Skorped sn. De fick sju barn tillsammans, varav tre dog i tidig ålder. Nils Olof dog den 22 december 1885 i Sundmo, enligt uppgift efter sjukdom som orsakades av att han var med och letade efter den pojke som försvann i Forsås tidigare samma år. Han skrevs aldrig som Sundelin i kyrkoböckerna, men i hans bouppteckning kallas han Sundelin. I ett arvskiftet från 1900 står även antecknat att han tog sig namnet Sundelin strax innan sin död. Kristina Elisabet eller Stina Lisa som hon skrevs ibland som gifte om sig 1893 med Jonas Persson (1830-1908). Han hade tidigare varit bonde i Forsnäs. Kristina Elisabet dog av ålderdomssvaghet den 21 juni 1919 i Sundmo.

fredag 28 december 2018

Ur kommunalstämma för 150 år sedan

Nedanstående kommunalstämma hölls inom Ådals-Lidens församling för exakt 150 år sedan, den 28 december 1868. Man diskuterade och beslutade omkring många olika frågor vid detta möte.

Första paragrafen var att fastställa fyrktalslängd för nästkommande år, alltså en sorts skattelängd.

Därefter beslutade man om vilka nya ledamöter som skulle väljas in i kommunalnämnden.

Paragraf 3 och 4 var två val till olika förtroendeuppdrag som socknen skulle delta i.

Nästkommande två paragrafer gällde båda framkörning av virke för att bygga broar, fast på två olika sätt. Per Collén i Krånge anmodades att skaffa fram virke för de broar som fanns mellan Sörmoflo och Kilån mot ersättning. Erik Magnus Lidström i Sörmoflo ville ha ersättning för den häst som han förlorat under arbete på Nordantjälsvägen med att köra virke.

Två av paragraferna (nr 7 och nr 10) berör socknens ansvar att ta hand om de fattiga så de inte driver runt och tigger mat och pengar.

I paragraf 7 gällde det gamla kvinnan Dordi Mauritsdotter som var nästan 90 år, hon fyllde månaden därefter. Brodern Johan Mauritsson orkade inte längre ta hand om henne, han var själv nästan 87 år. Man beslutade då att Dordi skulle gå på socknen och få kost och husrum på olika ställen runt om i socknen enligt fyrktalslängden. Både Johan och Dordi dog under mars och april året efter.

Paragraf 10 handlar om barn som också ska gå på socknen under vintern för att få mat och husrum. De får inte gå på socknen om det är skola samtidigt, då måste de vara där.

Paragraf 8 berör olika avgifter som befolkningen inom församlingen skulle betala in till församlingen beräknat utifrån fyrktalslängden. Jag har inte lyckats läsa alla detaljer i detta avsnitt av texten.

Slutligen paragraf 9 som handlar om skomakaren Per Hansson i Rå som blivit svagsint och behövde läggas in på hospital. I väntan på svar om det fanns plats i Härnösand så lovade brodern Erik Hansson Sundström i Häxmo att Per kunde bo där, men att han skulle vaktas av två personer varje dygn, en person från varje matlag i församling, tills svar inkommit från hospitalet. Erik skulle hålla koll på att denna syssla skötes, annars skulle man få betala 2 riksdaler istället.

Protokollet undertecknades av Per Engman som var kommunalnämndens ordförande och av Oskar Frisendahl i Näsåker och Jakob Peter Palén i Rå på sockenmännens vägnar. Sedan lästes protokollet upp i kyrkan den 1 januari 1869 av Viktor Bernhard Frisendahl.


Protocoll hållet å ordinarie Kommunalstämma med Lidens församling den 28de December 1868.
§1
S.D. Fyrktals längden för nästkommande år 1869 granskades och godkändes utan anmärkning. 
§2
Till Ledamöter i Kommunalnämnden i stället för nedannämnde personer som äro å tur att afgå, nemligen undertecknad, Eric Bergforss i Näsåker, Eric Lidén i Lidgatu, M. Lidmark i Wästanbäck, Johan Jansson i Forssås och Hans Andersson i Moflo, samt Anders Svensson i Söderforss som af vissa orsaker anmält sig vilja afgå ehuru han ej vore i tur dertill, och waldes å hans ställe Sven Andersson i Söderforss, samt återvaldes undertecknad till Kom. Nämndens ordförande, som dock under bortovaro vid Riksdagen eger utse annan lämplig person som under tiden sköter befattningen på ordförandens ansvar. Eric Bergforss som tillika utsågs till vice ordför., samt i stället för M. Lidmark Anders Sjöström i Westanbäck, P. Lidblom i Lidgatu, Hans Petter Andersson i Forssås och Eric Petter Norqvist i Moflo, samt till suppleanter Jacob Jansson i Häxmo, Pehr Ersson i Näsåker, Ol. P. Sundvall i Holaforsen, H. O. Åkerlund i Sörmoflo samt Anders Petter Ersson i Moflo.
§3
Till walmän vid blifvande Landstingsmannawal instundande vår Ting valdes Nämndemannen Anders Petter Molén i Moflo och Kyrkvärden Eric Lidén i Lidgatu för hvilka utdrag af dagens protocoll som fullmagt utfärdas skall.
§4
Till Lidens Sockens ombud vid priskuranters upprättande å af Herr Kronofogden i orten utsättande dagar och förrättningsställen i början af Januarii och slutet af Mars waldes Kyrkowärden Eric Lidén i Lidgatu samt till hans suppleant Eric Bergforss i Näsåker, och skall utdrag af dagens protocoll som fullmagt utfärdas.
§5
Per Colleen i Krånge anmodades att innan våren låta framskaffa erforderligt virke till alla de Broar som äro grundlagde och behöflige mellan Sörmoflo och Kihlån, emot ersättning som tillhandahållas af Wägbyggnads directionen.
§6
I fråga om ersättning till E. M. Lidström i Sörmoflo som uti Körning af virke till Broar å Nordantjähls vägen förlorat en Häst, fattades efter lång discussion det beslut att E. M. Lidström skall erhålla såsom ersättning Trettio Rr Rmt som skola utdebiteras efter fyrk enligt i dag gillad fyrktalslängd.
§7
I fråga om underhåll för Dordi Mauritsdotter beslutades det, om Johan Mauritsson i Forssmo ej vill hafva henne under ytterligare ett års tid för samma pris som förut var bestämnd eller .... Rr deröfver, så får Dordi Mauritsdotter gå på socken beräknad efter fyrk med ett dygn på hvarje 10 fyrk, och skall början ske i Forssnäs och ner igenom socken till Forssås, och derifrån till Lidgatu o.s.v. Försummar någon att hafva henne till Hus skall en ersättning derföre utgå med 2 Rr per dygn till fattigkassan. 
§8
Beslutades om utdebitering efter fyrk af 377 Rr 55 öre Rmt, samt dessutom i orgnist och Klockarelön .........., för Skolans behof 20 öre på hvarje mantalsskrifven person, samt till fattigvårdens behof 50 öre för man och 25 öre för qvinna som ej för fattigdom eller andre orsaker äro från mantalspenningar befriade.
§9
I fråga om Skomakaren Pehr Hansson i Rå som blifvit svagsint fattades det beslut att han in till dess svar hinner ingå från Hernösand huruvida han kan fås in på Hospitalet, hvilket ansågs förmånligast, att han under åtta dagar härefter får bp hos sin Broder Eric Sundström i Häxmo, under hvilken tid den sjuke skall vacktas genom gångled med 2ne man för hvarje dygn, en man från hvarje matlag af såväl Torpare som Bönder, med skyldighet att under tiden de äro der och vacktar honom medtaga så mycken mat att föda kan lemnas honom för hvarje dygn, och skall början ske i Forssnäset och fortsättas nerigenom Socken så långt som turen hinner, en hvar skall infinna sig kl 9 på morgonen och fortsätta till samma tid dagen efter. Eric Sundström i Häxmo skall anteckna dem som går, och skall den försumlige som ej infinner sig ersätta 2 Rr pr dygn och må Sundström genast lega någon i den försumliges ställe.
§10
Beslutades att Marcus Abramssons i Häxmo son Jacob får gå på Socken Ett dygn i hvarje gård under denna vinter, och dervid få kosthåll, och skall början ske i Omsjö, Jansjön och Ottsjön samt derefter börjas i Lidgatu. Gossen Anders Johan Gustafsson från Forssnäset får gå på samma sätt Ett dygn i hvarje gård och dervid får kosthåll, med villkor att de båda skola gå i skolan då densamma hålles, men ej längre, än så länge skolan hålles fram på våren.
Pehr Janssons son Henric i Holaforssen skulle på samma villkor få gå Socken, och börja i Holaforssen och fortsätta till Söderforss, Betåsen och derefter till Forssnäset och ner igenom Socken, de försumlige som tridskar att hafva dem sitt dygn, skall der före ersätta 1 Rr 50 öre att tillfalla fattigkassan.
    Genast uppläst, justerat och godkändt intygar dag som ofvan.
                                            P. Engman i Näsåker
                                      Kom. Stämmans ordförande
           Å Socknemännens vägnar
         Oskar Frisendahl                      J. P. Palén i Rå
              i Näsåker
Uppläst i Lidens Kyrka den 1sta Januari 1869 af V. B. Frisendahl

söndag 23 december 2018

Aurora Filipsson, barnhusbarn från Stockholm?

På hösten 1822 inflyttade Aurora Filipsson från Stockholm till Lidgatu. Hon blev fosterdotter hos klockaren Johan Andersson och hans hustru Stina Filipsdotter. Det står då antecknat att hon var född den 19 februari 1813 i Stockholm. Senare har man antecknat 29 september 1813 som födelsedatum på henne. Åren 1841 till 1843 och 1846 till 1847 var hon piga på gården i Lidgatu där hon först skrevs som fosterbarn. Det var länsmannen Zakarias Johansson Lidblom, son till klockaren Johan Andersson, som övertagit gården, men han dog tidigt redan 1841. Mellan 1844 och 1845 var hon piga hos Erik Mikaelsson (senare Lidfors) i Rå.

I november 1847 gifte sig Aurora med Göran Göransson (f. 1818), som var dräng i Lidgatu vid tillfället. Förste sonen Johan Peter föddes i maj 1848, men ingen by finns angiven i födelseboken. Göran antecknades fortfarande som dräng då. I kyrkoräkenskaperna står det att Göran var dräng i Näsåker i samband med barndopet. Familjen återfinns också i Näsåker där Göran skrevs som inhyses i samma veva. 1850 föddes andra barnet, en dotter vid namn Andrietta Helena. Hon var född i Näsåker och fadern var inhyses. Fyra år senare föddes tredje och sista barnet, dottern Kristina Margareta. Hon var född i Prästbordet och Göran skrevs även då som inhyses. Man ser inte i husförhörslängderna om och när familjen flyttade från Näsåker till Prästbordet eller om de bodde på samma ställe hela tiden och det bara benämndes olika i kyrkoböckerna. I husförhörslängden mellan 1864 och 1873 kallas Göran för kyrkväktare. Göran dog endast 55 år gammal år 1873 av kallbrand. Aurora dog av kräfta i magen år 1880.

Eftersom Aurora inflyttade från Stockholm och skrivs som född i Stockholm så kan man gissa att hon var ett barnhusbarn som blivit skickad upp till Norrland. I arkivet för Allmänna barnhuset i Stockholm kan man hitta mera uppgifter om de barn som hamnade på detta barnhus. Stockholms stadsarkiv har ett sökregister utlagt på sin hemsida där man kan söka vidare.

http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Databas/allmanna-barnhusets-rullor-1800-1916/Sok

Tyvärr återfanns inte Aurora i detta register. Sökandet gick då vidare i födelseböckerna i Stockholm. I Maria Magdalena församling i Stockholm återfanns en flicka vid namn Aurora som föddes den 18 februari 1813 och döptes den 19 februari. Mamman hette Maria Beckström och hon var 25 år. Dopvittnen var barnmorskan fru Hedda Johanna Callén, född Friis, jungfru Margareta Charlotta Uddberg. Dopet skedde hemma hos och av fältprosten Z. Fuchs. Det är dock inget här som bekräftar att detta verkligen är Aurora Filipsson.

Forskningen har sedan stått still i många år utan att några nya fynd. Jag hade dock hört talas om att det fanns ett barnhus till i Stockholm som hette Frimurarbarnhuset. Senaste året har SVAR publicerat material från detta barnhus på Riksarkivets hemsida som digitalfotograferats av FamilySearch direkt på Stockholms stadsarkiv.

För någon vecka sedan tänkte jag att jag skulle söka lite i detta barnhus också. Efter en del letande så hittade jag en Aurora Philipson som barnhusbarn nr 6959. Denna Aurora var döpt den 19 februari 1813 och inköptes den 20 februari samma år. Aurora var hos änkefru Philipson i Veda, Vallentuna församling på Cederhjelms ägor under en period. Hon blev åter intagen på barnhuset 1821. Ingen notering om att hon utflyttar igen 1822.

En annan handling som återfinns i arkivet är ett intyg att barnhusbarn nr 6959 inköpts den 20 februari 1813 för 100 riksdaler banco. Det står även att flickebarnet Aurora var född den 18 och döptes den 19 februari. Detta intygas av Zach. Fuchs, komminister i Maria. Därtill hade en person vid namn Klerk (namnet osäkert) besiktat och funnit barnet frisk den 19 februari.

Slutligen har jag hittat ett "kontrakt" av följande lydelse:

År 1813 den 20 febr. antogs wid Frimurare-Barnhuset Flickan Aurora Philipson som efter Venerandi Ministerii intygande är döpt den 19 febr. 1813 och af Barnhusets Läkare besigtad, samt utan smitta befunnen: Kommandes detta Barn at åtnjuta nödige kläder, bestående, det första året, af Fyra Skjortor, Fyra Blöjor, Twå Mantlar, Twå Lindor, Et Lifstycke, En Mössa och En Hufwa; Det andra och följande åren af Twå Kåltar, Twå Lintyg, Twå par Skor, Twå par Strumpor, Twå Mössor, Twå Hak-Lappar och Twå Hufwor samt i penningar 1 Rd. i Weckan til Et års ålder, hwarefter Underhållet minskas til 36 Schill. i Weckan, hwilket til Foster-Föräldrar i Staden utdelas hwar Tolfte Wecka. Den eller de, som på Landet åtaga sig Barnets upfostran, bör a genast, för Wördige Prästerskapet i Soknen, upwisa detta Underhålls-Bref, i kärlig förmodan, at det, på Barnets ömma skötsel, wille hafwa en Christelig upmärksamhet; Och kommer, enligt Kongl. Maj:ts Nådigste förordnande af den 10 April 1804, detta Barn at ifrån Krono-Utskylder befrias til 24 års ålder upnås; så wida Barnet, sedan det blifwit arbetsfört, qwarstadnar hos Foster-Föräldrarne; men wid afflyttning ifrån dem, uphör genast denna förmon. Wid Underhållets förlust förbjudes, at detta Bref pantsätta eller transportera; Äfwensom den det till Pant emottager, får skylla sig sjelf, at han sin betalning förlorar.
                                      På Frimurare-Barnhus Directions wägnar,

Jag är ganska säker på att det är samma Aurora som jag hittat både i Frimurarbarnhuset och i Vallentuna som senare dyker upp i Lidgatu som fosterdotter hos klockaren Johan Andersson.

Källhänvisningar:
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/2 (1821-1830), Lidgatu, sida 27, bildid: C0033877_00039
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/3 (1841-1848), Lidgatu, sida 40, bildid: C0033878_00054
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/3 (1841-1848), Rå, sida 79, bildid: C0033878_00085 
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/3 (1841-1848), Näsåker, sida 60, bildid: C0033878_00065
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/4 (1849-1858), Näsåker, sida 59, bildid: C0033879_00072
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/5 (1859-1868), Prästbordet, sida 133, bildid: C0033880_00154
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/6 (1864-1873), Prästbordet, sida 169, bildid: C0033881_00175
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/7 (1874-1884), Prästbordet, sida 208, bildid: C0033882_00189
Maria Magdalena kyrkoarkiv, Dopböcker för oäkta barn, SE/SSA/0012/C I b/3 (1803-1819), födda 1813, bildid: C0055210_00100
Frimurarbarnhuset i Stockholm, Barn inomhus, SE/SSA/0816/D I/5 (1821-1826), nr 6959, bildid: C0301651_00034 
Frimurarbarnhuset i Stockholm, Ansökningar om intagning eller underhåll, SE/SSA/0816/E III/6 (1813), bildid: C0301690_00045
Frimurarbarnhuset i Stockholm, Handlingar rörande barnen, SE/SSA/0816/F I a/18 (1821), bildid: C0301804_00059 
Vallentuna kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/SSA/1582/A I/10b (1814-1820), Veda, sida 7, bildid: C0049178_00016
Vallentuna kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/SSA/1582/A I/11b (1821-1825), Veda, sida 9, bildid: C0049180_00017