söndag 30 oktober 2022

Mary G. Westerlund, nee Lidblom (1873-1953)

Greta Maria Lidblom eller Mary G. som hon skrevs som i USA var född i Lidgatu 1873. Hennes föräldrar var Per Persson Lidblom (1822-1894) och Andrietta Helena Lidström (1839-1904). Hon var för övrigt kusin med Pelle Molin. Greta Maria emigrerade 1895 till Minnesota, gifte sig några år senare med en man född i Hämra, Torsåker sn som emigrerat till samma område i Minnesota några år tidigare.

Hennes gravsten finns fortfarande kvar på Saint Helena Cemetery i Napa county, Kalifornien. Man kan se gravstenen på följande länk:

https://images.findagrave.com/photos/2012/195/48336729_134226269004.jpg

Nedan följer en mera detaljerad information om hennes och familjens liv i USA. Den är inte komplett på något sätt, men är en början på sammanställning.

Greta Maria (Mary G.) Lidblom. Hon var född den 24 oktober 1873 i Lidgatu, Ådals-Liden sn som dotter till Per Persson Lidblom (1822-1894) och hans hustru Andrietta Helena Lidström (1839-1904). Greta Maria avreste från Göteborg den 29 april 1896 med skeppet Domino. Hennes destination var Mora, men resan gick först till Grimsby. Hon avreste därefter med skeppet Paris från Southampton den 2 maj 1896. Hon anlände sedan den 9 maj till New York. Hon gifte sig den 2 april 1897 i Stearns county, Minnesota, USA med Nils Aron Westerlund. Han var född den 23 augusti 1874 i Hämra, Torsåker sn som son till landbonden Mats Westerlund och hans hustru Sara Kajsa Nilsdotter. Han avreste den 16 maj 1893 med skeppet Juno från Trondheim. Hans destination var också Mora. Resan fortsatte från Liverpool den 24 maj med skeppet Lord Clive. Den ankom till Philadelphia den 6 juni 1893. Nils Aron återfinns i Kanabec county mellan 1893 och 1897. Man har antecknat att han flyttade till obestämd ort den 23 mars 1897. Familjen flyttade sedan till Superior, Douglas county, Wisconsin, där de återfinns i census 1900, 1910 och 1920. Nils Aron skrevs som snickare år 1910 och 1920. Därefter skiljer makarna förmodligen sig. Mary återfinns i census 1930 i Oak Park, Cook county, Illinois där hon arbetar som hembiträde. Här finns antecknat att hon var skiljd. Hon återfinns även i census 1950 i Medford, Jackson county, Oregon, där hon bor tillsammans med sin yngsta dotter och hennes man. Eventuellt bodde hon i Los Angeles i census 1940, men detta är inte säkert bekräftat. Hon dog den 24 juni 1953 i Napa county, Kalifornien och begravdes på Saint Helena Cemetery i Napa county där hennes gravsten finns kvar. Nils Aron ser ut att gifta om sig den 8 maj 1925 i Los Angeles, Kalifornien med Louisa Filkins. Hon var född omkring 1875 i Tyskland. De återfinns i census 1930 i Los Angeles, där Nils Aron var barberare. Det står i vissa släktträd att han dog 1962, men det tror jag är en annan Westerlund med namnet Nils August, född 1872.

Barn i första äktenskapet:

Julius Verner Westerlund, född den 24 februari 1898 i Douglas county, Wisconsin, USA. Han gifte sig den 28 november 1924 i Nobles county, Minnesota med Thelma Marjorie Turner. Hon var född den 24 juli 1903 i Lakefield, Nobles county som dotter till Z. M. Turner och hans hustru Evaline Martin. De bodde enligt census 1930, 1940 och 1950 i Worthington, Nobles county. Julius Verner var försäljare av bilar, sedan av däck. Thelma var lärarinna. Julius Verner dog den 5 augusti 1974 i Nobles county. Thelma dog den 24 juli 1993 också I Nobles county. De fick fem barn tillsammans.

Effie Kattarinahel Westerlund, född den 12 juli 1899 i Douglas county, Wisconsin, USA. Hon gifte sig den 9 juni 1921 i Cook county, Illinois, USA med Richard Louis Balgeman. Han var född den 11 juli 1898 i Illinois. I census 1930 bodde de i Brookfield, Cook county där Richard var vaktmästare på en skola. Enligt census 1940 bodde de då i Chicago, Cook county, där Richard var attendant (skötare) i ett garage. Därefter skiljde de sig förmodligen eftersom Richard återfinns gift i census 1950 med Gertrude, född 1909 i Illinois. De var bosatta i Elmwood Park, cook county, där Richard skrevs som ”press operator” på ett ”Can Company”. Effie dog den 29 april 1992 i Santa Clara county, Kalifornien och har då efternamnet Walker. Effie och Richard fick fyra barn tillsammans.

William Hilding Westerland, född den 2 maj 1901 i Douglas county, Wisconsin, USA. Har inte hittat så manga uppgifter om honom, men i handlingar från andra världskriget var han 1942 i Las Vegas, Clark county, Nevada, USA. Han dog den 1 augusti 1977 i Los Angeles county, Kalifornien.

Victoria Alice Westerlund, född den 6 mars 1905 i Douglas county, Wisconsin, USA. Hon gifte sig den 29 mars 1929 i Winnipeg, Manitoba, Kanada med Clyde Eugene Wimer. Han var född 30 oktober 1904 i Indiana, USA. De bodde först i Kanada eftersom deras två barn föddes i Winnipeg 1931 och Calgary 1933. 1940 anlände de till Los Angeles från Hong Kong. De stod då att deras adress i USA var Elwood, Indiana. Andra handlingar från andra världskriget visar också att Clyde var bosatt i Hong Kong, Kina De återfinns i census 1950 i Medford, Jackson county, Oregon, där han var präst. Victoria dog den 14 mars 1995 i San Marcos, San Diego county, Kalifornien. Clyde dog den 25 maj 1996 också i San Marcos.

Om någon har kort på Greta Maria så får ni gärna höra av er.

lördag 15 oktober 2022

Vad hände med sönerna Näslund?

I Stockholms posttidningar den 24 april 1813 finns en intressant artikel. Den berättar följande:

Att Bonden Pehr Pehrson i Näsåker, Lidens Socken i Södra Ångermanland för flera år sedan genom döden afgått, det warder till följe af Sollefteå Wällofl. Härads:Rätts Utslag den 30 Januarii 1812 hans Söner Pehr och Eric Näslund, hwilkas wistelse ort icke är bekant, i afseende på arfrättens bewakande inom den tid som lag föreskrifwer, härigenom första gången kungjordt. Näsåker Ut supra.
                                        Hans Pehrsson.

Samma artikel finns införd i tidningen Inrikes-Tidningar den 1 juni och 19 juni samma år.

Om man sedan söker vidare i Sollefteå tingslags häradsrätts arkiv så hittar man i serien Bouppteckningar, volym F II a:1, en inventering av Pehr Pehrssons egendom i Näsåker år 1788. Även här finns intressanta anteckningar om Pehr och Eric. Ingressen på inventeringen har följande lydelse:

Åhr 1788 den 28 Martii Blef på begiäran af Nämdemannen Agtad och wälförståndig Pher Phersson i Näsåker som vill dess Son Hans Phersson nu ärnar upp draga hemmanet hwilken genom Lott sig för werfwat Börde Rätt Laga Boupteckning för rätta, så wäl öfwer fastig hetten som dess nu för tiden ägande Lösa ägendom. Warande wid detta tillfälle närwarande Sonen Hans, samt fadren för Son Pher och Eric som skall med något fartyg wara rester utrikes och Sonen Anders sielf till städes jemte mågen Nils Ersson i Häxmo och för oförsedda dottren Karin Petter Harelius i Näsåker.

Petrus Näslund återfinns i en matrikel från Trivialskolan i Härnösand omkring 1766. Inga spår har ännu hittats efter honom därefter. I församlingsboken för åren 1769-1778 står det att Pär är "i staden", d.v.s. i Härnösand.

Brodern Erik mönstrade på skeppet Emanuel den 7 april 1781 med destination Stockholm. Han var matros där. Skeppare var Hans Flodström, 52 år och född i Resele. Året därpå mönstrade han på skeppet Nordiska Stjernan den 31 maj, avmönstrad den 27 december 1782. Skeppare var nu Olof Nylander och destination var även denna gång Stockholm. Med på samma resa var Israel Nässtedt, även han från Näsåker. Den 5 augusti 1784 mönstrade Erik på skeppet Sophia Magdalena. Han var nu konstapel till befattningen. Kapten var Pehr Löfvenberg. De ämnade åka till Medelhavet på denna resa.

Föräldrarna hette Per Persson och Karin Hansdotter. Per var född 1722 i Näsåker och Karin var född 1720 i Lidgatu. Sönerna Per och Erik var född omkring 1749, respektive 1757. Fadern var bonde och nämndeman i Näsåker. Han ägde hemman nr 1 där. Karin dog 1788 och Per 1805. 

Sönern Per och Erik var alltså redan 1788 vistandes på okänd ort, kanske utrikes. Jag har inte hittat Per som sjöman, men han kan naturligtvis blivit sjöman ändå. Israel Nässtedt som omnämns ovan "försvann" också. Jag har hittat på ett ställe att han vistades i England.

Detta är vad jag känner till om bröderna Näslund från Näsåker. Kanske kan man hitta något mera om dem i framtiden? Det skulle vara roligt. De var för övrigt kusiner med min farfars mormors morfars mor, Dordi Filipsdotter som var gift med Maurits Johansson.

söndag 18 september 2022

Arbetsbeskrivning för uthusbyggnad vid ...

Jag har fått ett dokument av Curt Mähler som innehåller arbetsbeskrivning för ett uthusbyggnad vid ålderdomshemmet i Ådals-Lidens socken. Dokumentet är skrivet 1924. Vid den aktuella tidpunkten var ålderdomshemmet beläget i Rå. Beskrivningen var väldigt detaljerad och beskriver alla moment i arbetet. Uthusbyggnaden skulle innehålla bagarstuga, tvättstuga och matbod. Nedan kan man läsa hela beskrivningen. Hoppas jag har skrivit rätt på alla ställen.

Är det någon som vet om denna utbyggnad byggdes? Jag har dålig koll på ålderdomshemmet i Rå så jag vet inte alls vad som finns kvar numera. Kommentera gärna inlägget om ni har något mera information om ålderdomshemmet.


A r b e t s b e s k r i v n i n g.

Byggnadsläge och allmänna inredningar

Å anvisad plats å tomt vid Ålderdomshemmet i Ådals-Lidens socken skall i överensstämmelse med bifogade ritning uppföras en uthusbyggnad av trä under tak av asfaltspapp. Byggnaden uppföres i en våning med vindsvåning. Nedre våningen inredes till bagarstuga, tvättstuga och matbod, övre våningen till vind.

Grund och sockelmuren

Byggnadsgrunden utgöres av lerjord, varför grävning utföres till ett djup ej under 1,5 m. och en bredd ej under 0,8 m. för sockelmuren. Under eldstadsmuren gräves en grav sträckande sig minst 0,3 m. utanför murgrundens alla sidor och till samma djup som den övriga grävningen. Sedan grävningen är utförd och godkänd, fylles med grus, som noggrant spettas och packas för varje 0,5 m. djup.

Sockelmuren utföres av betong i blandning 1:5:7 av prima svensk cement blandat med rent skarpkantigt grus och singel eller makadam. Procentsten till högst 20 procent mängd M. e. d. 0,40 m. bred liggyta och 0,25 met. byggyta.

Under eldstadsmuren gjuten tillräckligt stor grundplatta som överallt sträckes något utanför tegelstommen, och med samma blandning som sockelmuren. Sockeln avjämnas 0,40 m. över markytan.

Isolering

På den väl avjämnade grundgjutningen utlägges asfaltpapp.

Väggar

På isoleringsskiftet å grunden utlägges syllar av 150 x 150 m.m. väl hoplaxade bjelkar.

På dessa syllar reses 100 x 100 m.m. stolpar, gående upp mot väggbandet av samma dimension.

På utsidan av stolparna påspikas 125 x 25 m.m. faspanel. På insidan av stolparna 18 x 100 m.m. perlhyvlade s.k. boaceringsbräder upp mot nedertaket.

Med undantag av ytterväggarna i matboden, fylles med torr sågspån upp till överkant av övre golvbjälklaget.

Golvbjälklag

Bjälklaget i bottenvåningens utföres av 62 x 200 m.m. bjälkar med ett mittelavstånd av 700 m.m. och inlaxas i syllorna. Bjälklaget över bottenvåningen upplägges av 62 x 200 m.m. bjälkar på en i stolparna infälld 25 x 122 m.m. bräda och fastspikas i stolparna för ernående av god tvärsammanhållning.

Trossning

Under bagarstugan inlägges botten på 25 x 25 m.m. läkt av 25 m.m. bräder, tätas omsorgsfullt och fylles med sågspån som packas väl fullt upp mot golvet.

På vinden fulles direkt på taken fullt i överkant av bjälkarna.

Golf

I tvättstugan utbottnas, på en tillräcklig tjock grusfyllning med betong varpå lägges cementgolv, som stålslipas. Avlopp med brunn och sil ingjutes. Från brunnen nedlägges avlopp 2 meter utom byggnaden av 100 m.m. cementrör.

I bagarstugan och matbod inlägges golf av 38 x 150 m.m. hyflade furu plank. På vinden lägges golvet av ohyflade 31 x 150 m.m. furu bräder.

Innertak

Taken läggas av 18 x 100 m.m. hyflade spåntade bräder.

Taklag

Takstolarna hophuggas av 75 x 125 m.m. plank och uppställas på ett mittelavstånd på 1,1 m.

Takytan inklädes med 25 m.m. kantskurna, torra bräder, som spikas tätt kant i kant.

Till täckning användes asfaltpapp, som lägges i slättäckning.

Gavelkanten klädes med 25 mm. Bräder.

Trappor

Yttertrappa utföres av 38 x 150 m.m. bräder.

Innertrappa från matboden upp till vinden av 38 m.m. bräder på vandstycken med infälda steg.

Kring trappan på vinden utföres ett enkelt, starkt räcke.

Aterneingsarbete

Eldstadsmuren och skorstensstock uppföres av välbränt och torrt tegel i gott bruk.

I bakugnshällen inlägges eldfast tegel. Smide skall av kontrollanten godkännas innan den inmuras.

I tvättstugan inmuras en gryta av storlek och sort, som sedermera bestämmes. I bagarstugan uppmuras jemte bakungnen en öppen spis. Från alla eldstäder dragas tillräckligt stora rökrör, försedda med spjäll. Från tvättstugan ett imrör i storlek 1 x ½ sten i bagarstugan ½ x ½ sten båda med imventiler.

Alla murytor i våningen slätputsas. I vinden slammas skorstensstocken. Över taket fogstrykes skorstenen och pålägges huv av plåt.

Övrig inredning

Dörrarna skall vara med fyllningar och insättning i 50 x 150 m.m. falsade karmar.

Fönsterbågar skall vara av 31 x 50 m.m. trä och insättas i 50 x 150 m.m. falsade karmar. Alla karmar krampas och tätas med drev. Kring fönster och dörrar sättas 25 x 125 m.m. foder, invändigt profilhyfladt, utvändigt slätkant.

Taklister uppsättas av 25 x 75 m.m. hålkällist.

Golfsocklar av 25 x 150 m.m. hyflade bräder med profilerad kant.

Beslag

Lås skall vara invändigt vanliga kammardörrlås utvändigt deuxdottonolås med enkelt trycke av gjutjern. Gångjärnen av vanlig modell.

Glas skall vara C-sort och stiftas väl före kittningen.

I matboden uppsättas hyllor enligt anvisning.

Målning

Byggnaden rödfärgas utvändigt med Falu rödfärg. Foder fönsterbågar och dörr i vit oljefärg.

                                                                              Junsele den 31 Maj 1924


 

fredag 16 september 2022

Per Viktor Emanuel Lidén, försvunnen i Amerika?

När jag arbetade på SVAR i Ramsele på 90-talet så fick vi besök emellanåt av Herbert Lidén från Näsåker, en duktig släktforskare. Vi hade lite kontakt därefter angående bl.a. släkten Lidén som härstammade från Lidgatu.

Herbert sökte ivrigt efter sin pappas farbror, Per Viktor Emanuel Lidén, som hade emigrerat till Amerika år 1900. Han avreste från Trondheim med skeppet Salmo. Resan gick sedan vidare från Liverpool med skeppet Teutonic. Han anlände efter drygt två veckors resa till New York. Per Viktor Emanuel skulle resa vidare till Mora i Kanabec county i Minnesota. Många från Ådals-Liden åkte till samma område i Minnesota.

Herbert visade mig en sida ur en svensk-amerikansk kyrkobok ifrån Kanabec county. På denna sida fanns många person från Ådals-Liden. Det var Nils August Holmberg, Johannes Augustsson, Per Viktor Emanuel Lidén, Nils Olof Forslund, Nils Otto Lidholm, Henrik Fabian Lidholm, Jakob Anshelm Ritzén, Hjalmar Blom, Hans Johan Nordin och Johan Peter Molén. Särskilt spännande för mig var att se Hans Johan Nordin, min mormors försvunne farbror. Jag har berättat lite om honom tidigare i ett annat inlägg.

Det stod i denna handling att Per Viktor Emanuel inflyttat år 1900 från Sverige och sedan har man antecknat på honom att han var "dropped 1909". Detta betyder att han utträtt ur den svensk-amerikanska församlingen, men ingen anteckning om var han flyttade vidare.

Herbert berättade att Per Viktor Emanuel dödförklarats på 1950-talet och att man trodde att han var död 1931. På 90-talet fanns inte så mycket på nätet att forska på i USA, men det har blivit bättre med åren.

Beställde för några månader sedan kopia på handlingarna gällande hans dödförklaring och fick för några veckor sedan svar från Riksarkivet i Härnösand. Jag fick kopior ur två olika volymer, det första var från 1949 när hans syster Hulda Johanna Kristina Hamberg, född Lidén, ansökte om dödförklaring, sedan själva beslutet från 1950. 

Man skriver i ansökan att brodern Per Viktor Emanuel avrest till Nordamerika år 1900 och att han inte på cirka 25 år låtit höra av sig. Häradsrätten utfärdade därför en kallelse till honom den 5 oktober 1949 att senast den 31 oktober 1950 anmäla sig hos domaren i domsagan. Man uppmanade även övriga, som kunde lämna upplysning när Lidén senast var i livet, att inom samma tid giva sig till känna. Kungörelsen infördes i de allmänna tidningar, en ortstidning samt skickades till pastorsämbetet i Ådalslidens församling som anslagit detta den 16 oktober. Varken Per Viktor Emanuel eller någon annan gav sig till känna inom angiven tid.

Rätten ansåg då att Lidén skall anses som död samt antagits ha avlidit den 31 december 1931. Beslutet fattades med stöd av 8 kap. 5 § lagen den 9 juni 1933 om boutredning och arvskifte. Dödförklaringen fattades den 6 november 1950 vid Ångermanlands västra domsaga.

Men när dog Per Viktor Emanuel egentligen? Går detta att hitta någonstans? Jag hade tidigare hittat enstaka spår efter honom i USA. Han finns antecknad i handlingar från första världskriget. Där står att han var tie maker och att hans arbetsgivares adress var Spokane, Washington. Han tillverkade förmodligen slipers till järnvägen, ej slipsar. Han var 1918 fortfarande bosatt i Mora, Kanabec. Han benämns som Victor Lidén i denna handling. Närmast anhörig var Mrs John Lindholm, också i Mora på samma adress som Victor. Eventuellt ska efternamn vara Lidholm och då var hustrun en tremänning till Victors pappa.

Har även gjort en notering om att Jakob Anshelm Ritzén i ett brev 1958 skrivit att han träffat Manne Lidén 1924 i Portland, Oregon, men att han lär vara död nu.

För några månader sedan började jag söka lite igen. Hittade då en Victor E. Liden i både 1929 och 1930 år stadskalender som bodde i Portland, Oregon, var logger till yrke och bosatt på gatan 6th North. Idag lyckade jag samma person i folkräkningen 1930 i Portland skriven som V. E. Lidén. Han var även här logger, bosatt på North Sixth Street. Han verkar hyra något rum här. Står även att han immigrerade 1900 till USA, så det är ingen tvekan om att det är rätt person.

Den slutliga pusselbiten fick jag fram i somras. Hittade då en Victor E. Lyden, född den 13 november 1876 i Sverige, son till Victor Lyden och Hannah Narian. Han dog på Eastern Oregon State Hospital i Pendleton, Umatilla county, Oregon den 14 juni 1951, alltså ett drygt halvt år efter att han dödförklarats i Sverige. Han hade vistats på sjukhuset i 1 år, 5 månader och 20 dagar, men hans riktiga adress var 518 N. W. 6th Ave i Portland. Han dog av acute myocarditis och hade även generalized arteriosclerosis. Victor begravdes den 20 juni på Olney cemetery i Pendleton. Vet ej om graven finns kvar, men den ska finnas/fanns på block 29, lot 61, grave 7.

Tyvärr fick aldrig Herbert veta vad som hände med sin farfars bror. Jag önskade bara att dessa uppgifter hade hittats tidigare så att han hade fått veta åtminstone delar av historien kring den försvunne.



 

söndag 19 juni 2022

Antavla för Eskil Mohlén (1922-1961)

Jag har publicerat en antavla för Eskil Mohlén (1922-1961). Klicka på länken nedan för att se denna avtavla.

tisdag 10 maj 2022

Anders Olof Norlén (1873-1900), flottningsförman

En vårdag 1873 föddes i Forsnäs en pojke som döptes två dagar senare till Anders Olof. Hans föräldrar var Hans Nilsson (senare Norlén) och Anna Brita Henriksdotter. Hans dopvittnen var alla från byarna omkring. Det var bonden Hans Peter Nilsson (senare Molin) och hans hustru i Sundmo, arbetaren Anders Filipsson (senare Rålén) och hans hustru i Forsnäs, bonden Nils Erik Hansson (senare Forsberg) och hans hustru i Imfors, Ramsele sn, bondsonen Hans Olof Nilsson (senare Strömberg) och bonddottern Margreta Rundqvist (senare gift Amrén) i Forsnäs.

Anders Olof växte upp på nipkanten intill Fjällsjöälven, strax ovanför Långforsen. Fadern Hans Nilsson hade några år innan fått lagfart på hemmanet 1:3 om 2 seland. Både Anders Olof och hans föräldrar skulle bo resten av sina liv på samma ställe.

Värnpliktslängden från 1894 visar att Anders Olof var 1,77 lång, men att han blivit frikallad eftersom han hade en krokig arm efter benbrott.

I församlingsboken som börjar 1895 har man noterat att Anders Olof var arbetare och att han dog genom drunkning 31 oktober 1900. Tittar man vidare i dödboken får man lite mera uppgifter. Det står att han drunknade av våda vid överfart vid Forsnäs färjsund. Man hade först skrivit att han inte återfunnits. Mer än ett halvår senare har man noterat att han återfunnits i Ångermanälven vid Resele och att han begravts där den 7 juli 1901.

Hernösands-posten skriver den 19 november om händelsen. Den 31 oktober försvann flottningsförmannen vid Ångermanlands flottningsförening, bondesonen Anders Olof Nolén från Forsnäs. Han hade tillsammans med en syster besökt en handlare på andra sidan älven. Vid besöket hade väl åtskilliga köpeskålar druckits. Anders Olof var nykter vid ankomsten, så när systern sa till honom om hemresan så var han lite "ankommen", men han följde med till slut. Innan de hann åka iväg så ropades han in igen och bjöds på mera konjak. Systern vände då hem och en annan broder åkte dit för att få hem honom. Han lyckades inte heller utan återvände hem igen. Dagen därpå gav man sig ut på spaning när han inte kommit hem fortfarande. Hans båt hittades upp och ned i den andra forsen nedanför. Det fanns inget spår efter Anders Olof. Den sorgligt omkomne var endast 27 år, aktad och omtyckt av alla med vilka han kom i beröring. Han efterlämnade fem syskon och en åldrig och sjuklig mor, vilken förnämsta stöd han hade varit. För henne var det mycket smärtsamt eftersom hon för ett år sedan förlorade sin man och nu sin son, samt att hon befann sig i mindre väl lottade omständigheter.

Mera information om händelsen återfinns i Sollefteå-bladet. Den 29 juni 1901 skrev man att ett lik påträffats flytande i älven nedanför Myre gästgivaregård. Det var en mansperson endast med byxor av hemvävd vadmal, livrem och en resårsko. Man trodde det kunde vara liket efter en man vid namn Nolén från Forsnäs.

Den 6 juli skriver Sollefteå-bladet åter om liket och att man nu identifierats som den 32-årige (sic!) arbetaren Anders Olof Nolén från Forsnäs.

Bouppteckningen efter Anders Olof visar bl.a. en skuld till A. P. Svensson på 50,19 kronor. Anders Peter var handlare i Forsmo och man kan anta att det var dit han hade åkt. Bouppteckningen var undertecknad av N. E. Näsmark (bror), H. P. Norlén (bror), A. Svensson (svåger), J. O. Mähler (svåger) och P. A. Svensson (svåger). Bouppteckningen var bevittnad av H. P. Lundgren och I. H. Persson, båda från Forsnäs.

tisdag 29 mars 2022

Nils Erik Mähler, smedmästare i Rå

I byn Norrtannflo inom Resele församling föddes Nils Erik Mähler år 1853. Hans föräldrar var Karl Fredrik Mähler och Anna Stina Johansdotter. Karl Fredrik var smed och torpare i Norrtannflo. Nils Erik var femte barn av totalt elva barn i familjen. Två av barnen dog i unga år. Systern Stina Erik blev gift med Hanke Westman i Omsjö och Juvanå. Brodern Hans Oskar bodde en kort period i Rå då han gifte sig med en kvinna därifrån. Hans Oskar blev senare smed i Hoting. Ytterligare en broder Fredrik August gifte sig till Rå, men efter några år flyttade de till Fors i Nätra församling. Han var också smed.

1875 flyttade Nils Erik till Rå och han skrevs redan då som smed. Två år senare gifte han sig med Inga Maria Eriksdotter. De fick 11 barn tillsammans. Nils Erik köpte ett torp i Rå 1877 för 2500 kronor som låg på hemman nummer 3. Det kallades senare för Mählersbo 1:1.

Nils Erik drabbades för många olyckor under sin livstid. Flera bränder inträffade i hans smedja och han var inte försäkrad vid alla tillfällen heller. Jag har skrivit tidigare om några av dessa bränder:

https://adals-liden.blogspot.com/2013/05/eldsvada-i-adalsliden-1913.html

I kommunalstämmans protokoll från år 1883 framför Nils Erik en fråga om sockenmännen vill lämna något bidrag till honom för liden skada när smedjan brunnit ned. Han fick tillstånd att gå runt i socknen och uppbära vad var och en önskade giva honom. 

Nils Erik var medlem i Sollefteå distriktsloge och hade flera olika uppdrag inom logen.

Torpet såldes 1893 på exekutiv auktion för 1600 kronor av Erik Vilhelm Borin som gav det högsta budet. Kungörelsen visar att torpet bestod av mangårdsbyggnad om ett rum och kök, bryggstuga, stall, ladugård, tröskloge och häbre. Värdet på torpet beräknades till 3000 kronor.

Bara några månader efter försäljningen av torpet dog hans hustru dagen efter en svår förlossning i november 1893. Sonen dog också i samband med födseln.

I mars 1894 finns en artikel i Örnsköldsviksposten som berättar att smedmästaren N. E. Möller (ska säkert vara Mähler) i Näsåker nästan fått sätta livet till. Han åkte med ett lass plogar till Åsele och hade vilat i Noret. När han skulle åka vidare tippade lasset och han kommer under. Lyckligtvis hade han bjudit en person från Noret på skjuts. Denna person lyckades med stor ansträngning dra fram Nils Erik. Han var så svårt skadad att läkarhjälp måste anlitas. Nils Erik var olycksfallsförsäkrad vid detta tillfälle.

I Västernorrlands  Allehanda från mars 1894 berättar att smederna J. O. Mähler i Resele och N. E Mähler i Näsåker hade ställt ut stålplogar vid en utställning. Vet inte ännu var denna utställning genomfördes. Johan Olof var ytterligare en broder till Nils Erik.

Nils Erik gifte som sig 1895 med Magdalena Kristina Lidmark. Hon köpte strax efteråt tillbaka torpet för 1500 kronor av Borin. Hon köpte också en lägenhet som kallades Smedjeplatsen nr 1 några år senare av Josef Andersson.

I det andra äktenskapet föddes fyra barn, varav ett dog tidigt. Man undrar hur alla barn rymdes i torpet med ett rum och kök. 

Sonen Karl August övertog torpet och lägenheten 1907, och Nils Erik och Magdalena Kristina blev födorådstagare där. Nils dog 1920 av kräfta och hustrun dog 1932.