söndag 19 juni 2022

Antavla för Eskil Mohlén (1922-1961)

Jag har publicerat en antavla för Eskil Mohlén (1922-1961). Klicka på länken nedan för att se denna avtavla.

tisdag 10 maj 2022

Anders Olof Norlén (1873-1900), flottningsförman

En vårdag 1873 föddes i Forsnäs en pojke som döptes två dagar senare till Anders Olof. Hans föräldrar var Hans Nilsson (senare Norlén) och Anna Brita Henriksdotter. Hans dopvittnen var alla från byarna omkring. Det var bonden Hans Peter Nilsson (senare Molin) och hans hustru i Sundmo, arbetaren Anders Filipsson (senare Rålén) och hans hustru i Forsnäs, bonden Nils Erik Hansson (senare Forsberg) och hans hustru i Imfors, Ramsele sn, bondsonen Hans Olof Nilsson (senare Strömberg) och bonddottern Margreta Rundqvist (senare gift Amrén) i Forsnäs.

Anders Olof växte upp på nipkanten intill Fjällsjöälven, strax ovanför Långforsen. Fadern Hans Nilsson hade några år innan fått lagfart på hemmanet 1:3 om 2 seland. Både Anders Olof och hans föräldrar skulle bo resten av sina liv på samma ställe.

Värnpliktslängden från 1894 visar att Anders Olof var 1,77 lång, men att han blivit frikallad eftersom han hade en krokig arm efter benbrott.

I församlingsboken som börjar 1895 har man noterat att Anders Olof var arbetare och att han dog genom drunkning 31 oktober 1900. Tittar man vidare i dödboken får man lite mera uppgifter. Det står att han drunknade av våda vid överfart vid Forsnäs färjsund. Man hade först skrivit att han inte återfunnits. Mer än ett halvår senare har man noterat att han återfunnits i Ångermanälven vid Resele och att han begravts där den 7 juli 1901.

Hernösands-posten skriver den 19 november om händelsen. Den 31 oktober försvann flottningsförmannen vid Ångermanlands flottningsförening, bondesonen Anders Olof Nolén från Forsnäs. Han hade tillsammans med en syster besökt en handlare på andra sidan älven. Vid besöket hade väl åtskilliga köpeskålar druckits. Anders Olof var nykter vid ankomsten, så när systern sa till honom om hemresan så var han lite "ankommen", men han följde med till slut. Innan de hann åka iväg så ropades han in igen och bjöds på mera konjak. Systern vände då hem och en annan broder åkte dit för att få hem honom. Han lyckades inte heller utan återvände hem igen. Dagen därpå gav man sig ut på spaning när han inte kommit hem fortfarande. Hans båt hittades upp och ned i den andra forsen nedanför. Det fanns inget spår efter Anders Olof. Den sorgligt omkomne var endast 27 år, aktad och omtyckt av alla med vilka han kom i beröring. Han efterlämnade fem syskon och en åldrig och sjuklig mor, vilken förnämsta stöd han hade varit. För henne var det mycket smärtsamt eftersom hon för ett år sedan förlorade sin man och nu sin son, samt att hon befann sig i mindre väl lottade omständigheter.

Mera information om händelsen återfinns i Sollefteå-bladet. Den 29 juni 1901 skrev man att ett lik påträffats flytande i älven nedanför Myre gästgivaregård. Det var en mansperson endast med byxor av hemvävd vadmal, livrem och en resårsko. Man trodde det kunde vara liket efter en man vid namn Nolén från Forsnäs.

Den 6 juli skriver Sollefteå-bladet åter om liket och att man nu identifierats som den 32-årige (sic!) arbetaren Anders Olof Nolén från Forsnäs.

Bouppteckningen efter Anders Olof visar bl.a. en skuld till A. P. Svensson på 50,19 kronor. Anders Peter var handlare i Forsmo och man kan anta att det var dit han hade åkt. Bouppteckningen var undertecknad av N. E. Näsmark (bror), H. P. Norlén (bror), A. Svensson (svåger), J. O. Mähler (svåger) och P. A. Svensson (svåger). Bouppteckningen var bevittnad av H. P. Lundgren och I. H. Persson, båda från Forsnäs.

tisdag 29 mars 2022

Nils Erik Mähler, smedmästare i Rå

I byn Norrtannflo inom Resele församling föddes Nils Erik Mähler år 1853. Hans föräldrar var Karl Fredrik Mähler och Anna Stina Johansdotter. Karl Fredrik var smed och torpare i Norrtannflo. Nils Erik var femte barn av totalt elva barn i familjen. Två av barnen dog i unga år. Systern Stina Erik blev gift med Hanke Westman i Omsjö och Juvanå. Brodern Hans Oskar bodde en kort period i Rå då han gifte sig med en kvinna därifrån. Hans Oskar blev senare smed i Hoting. Ytterligare en broder Fredrik August gifte sig till Rå, men efter några år flyttade de till Fors i Nätra församling. Han var också smed.

1875 flyttade Nils Erik till Rå och han skrevs redan då som smed. Två år senare gifte han sig med Inga Maria Eriksdotter. De fick 11 barn tillsammans. Nils Erik köpte ett torp i Rå 1877 för 2500 kronor som låg på hemman nummer 3. Det kallades senare för Mählersbo 1:1.

Nils Erik drabbades för många olyckor under sin livstid. Flera bränder inträffade i hans smedja och han var inte försäkrad vid alla tillfällen heller. Jag har skrivit tidigare om några av dessa bränder:

https://adals-liden.blogspot.com/2013/05/eldsvada-i-adalsliden-1913.html

I kommunalstämmans protokoll från år 1883 framför Nils Erik en fråga om sockenmännen vill lämna något bidrag till honom för liden skada när smedjan brunnit ned. Han fick tillstånd att gå runt i socknen och uppbära vad var och en önskade giva honom. 

Nils Erik var medlem i Sollefteå distriktsloge och hade flera olika uppdrag inom logen.

Torpet såldes 1893 på exekutiv auktion för 1600 kronor av Erik Vilhelm Borin som gav det högsta budet. Kungörelsen visar att torpet bestod av mangårdsbyggnad om ett rum och kök, bryggstuga, stall, ladugård, tröskloge och häbre. Värdet på torpet beräknades till 3000 kronor.

Bara några månader efter försäljningen av torpet dog hans hustru dagen efter en svår förlossning i november 1893. Sonen dog också i samband med födseln.

I mars 1894 finns en artikel i Örnsköldsviksposten som berättar att smedmästaren N. E. Möller (ska säkert vara Mähler) i Näsåker nästan fått sätta livet till. Han åkte med ett lass plogar till Åsele och hade vilat i Noret. När han skulle åka vidare tippade lasset och han kommer under. Lyckligtvis hade han bjudit en person från Noret på skjuts. Denna person lyckades med stor ansträngning dra fram Nils Erik. Han var så svårt skadad att läkarhjälp måste anlitas. Nils Erik var olycksfallsförsäkrad vid detta tillfälle.

I Västernorrlands  Allehanda från mars 1894 berättar att smederna J. O. Mähler i Resele och N. E Mähler i Näsåker hade ställt ut stålplogar vid en utställning. Vet inte ännu var denna utställning genomfördes. Johan Olof var ytterligare en broder till Nils Erik.

Nils Erik gifte som sig 1895 med Magdalena Kristina Lidmark. Hon köpte strax efteråt tillbaka torpet för 1500 kronor av Borin. Hon köpte också en lägenhet som kallades Smedjeplatsen nr 1 några år senare av Josef Andersson.

I det andra äktenskapet föddes fyra barn, varav ett dog tidigt. Man undrar hur alla barn rymdes i torpet med ett rum och kök. 

Sonen Karl August övertog torpet och lägenheten 1907, och Nils Erik och Magdalena Kristina blev födorådstagare där. Nils dog 1920 av kräfta och hustrun dog 1932. 

måndag 28 mars 2022

Ny telegrafstation i Näsåker

Den 11 november 1882 behandlades en skrivelse från Kunglige Befallningshavandes i Västernorrlands län (d.v.s landshövdingen) vid ordinarie kommunalstämma. Skrivelsen handlade om inrättande av en ny telegrafstation i Näsåker. Kommunen ska enligt förslaget bekosta en lokal på tre rum och kök inklusive underhåll av den. De ska även stå för en garanti till Telegrafstyrelsen årligen på max 500 kronor om portoinkomsten vid stationen understiger 1200 kronor. Under överläggning framkom att kommunen inte ville ta på sig en sådan utgift. Flera av sockenmännen såg inte heller nyttan med denna inrättning i Näsåker.

Inspektor Frans Gustaf Johanzon i Näsåker kom då med ett nytt förslag att om kommunen kunde åta sig kostnaden för lokal så kunde man försöka hitta garanti för de 500 kronor på annat sätt. Det blev omröstning på detta förslag. Resultatet blev 1166 fyrkar röstade för förslaget och 1845 fyrkar röstade emot förslaget. Inspektorns förslag blev därmed nedröstat.

Ungefär ett halvt år senare, den 14 maj 1883, behandlades fråga igen vid kommunalstämman. Inspektorn kom nu med ett nytt förslag. Telegrafstyrelsen hade numera beslutat om en telegraflinje från Sollefteå till Ramsele och Backe. Den kommer följa landsvägen genom denna församling. Frans Gustafs nya förslag innebar att han kunde tillhandahålla lokal utan kostnad för kommunen under fem års tid. Om förslaget vinner laga kraft behöver han tre månader därefter för att iordningsställa lokalen för stationens behov. Även nu blev det omröstning, men med skillnaden att Frans Gustafs förslag vann omröstningen denna gång med 1700 fyrkar mot 1307 2/3 fyrkar.

I Västernorrlands Allehanda står den 30 juli att förslaget fått avslag från Telegrafstyrelsen, eftersom Lidens kommun inte kunde förbinda sig längre än fem år. Telegrafstyrelsen kunde därför inte gå vidare med inrättandet av en telegrafstation.

Den 7 november skickade landshövdingen B. T. G. Ryding in en ny ansökan till Telegrafstyrelsen om att inrätta en telegrafstation av tredje graden i Näsåker. Man inlämnade också en förbindelse med Locknö Ångsågsaktiebolag m.fl. De lovade förmodligen något bidrag eller garanti för stationen. Villkoren som gäller för tio år var följande:

  • lämplig lokal med minst tre boningsrum och kök ska ställas till förfogande för stationen
  • Telegrafverket erhåller ersättning upp till max 500 kronor om stationens portoinkomst understiger 1200 kronor
  • kostnaderna för inrättandet av telegrafstationen i Näsåker måste få bestridas av Telegrafverkets överskottsmedel
  • att tjänstgöringen vid stationen till att börja med bestridas mot arvode som motsvarar den nuvarande telegrafistavlöningen, 800 kronor, tills stationen hunnit uppföras på staten
Telegrafstyrelsen ansåg ansökan och villkoren okej denna gång. De skickade den vidare till Finansdepartementet för beslut. Den 23 november fattades beslut om att godkänna telegrafstationen. Den avsågs kunna ställas i ordning i början av 1884.

I Aftonbladet hittas följande artikel den 3 januari.
Ny statstelegrafstation öppnades d. 1 januari i Näsåker i Vesternorrlands län. Stationen hålles öppen kl. 9-2 och 4-6 på söknedagar samt 8-10 på sön- och helgdagar.

Hildur Åkerhielm (1857-1912) var den förste telegrafisten i Näsåker vad jag kan läsa i kyrkoböckerna. Hon inflyttade i september 1884 till församlingen. Hon var verksam till 1895 då hon flyttade vidare till Bjästa i Nätra församling. 

I folkräkningen 1890 står änkan på Prästbordet Anna Magdalena Hansdotter (1838-1917) som budbärerska vid telegrafstationen.

Emma Gustava Lagerberg (1845-1919) inflyttade 1895 och blev telegrafist därefter. Hon bodde kvar i fem år innan hon flyttade vidare. 

Kristina Antoinetta Lundin (1881-1970) skrevs sedan som telefonist från omkring 1901 till 1909 då hon utflyttade till Sollefteå.

Uppdaterat 2022-04-12: Västernorrlands Allehanda den 5 januari 1884 berättar att telegrafstationen öppnat på nyårsdagen och att Ingeborg Asp skulle förestå den till att börja med.

Tidningen Vårt Land den 13 maj 1887 skriver att Hildur Åkerhjelm begärt tjänstledighet i sex veckor från den 1 juni. E. o. telegrafisten Agda Sellström förordnades att ersätta Hildur under tiden. Det finns en Agda Maria Sellström, f. 1865 i Härnösand, som var telegrafist. År 1890 flyttade hon till Billsta, Sollefteå sn.

Året därpå ansökte Hildur om tjänstledighet enligt Västernorrlands Allehanda den 1 juni 1888. E. o. telegrafisten Anna Sundberg skulle ersätta under tiden. Det finns en Anna Emilia Sundberg, f. 1864 i Östersund, som senare var telegrafist i Nyland, Ramsele sn.

Den 6 november 1894 skriver Sundsvalls Tidning att Telegrafstyrelsen fått bemyndigande att dra in Näsåkers telegrafstation vid första lämpliga tillfälle. Västernorrlands Allehanda skriver sedan den 26 november att man beslutat att Näsåkers telegrafstation ska bli kvar ändå.

På nyårsdagen 1894 berättar Västernorrlands Allehanda att Hildur transporterats från nyårets början till Bjästa.

Uppdaterat 2022-04-19: Västernorrlands Allehanda berättar den 14 augusti 1900 att Näsåkers telegrafstation ska dras in vid månadens utgång.

Sundsvallsposten skrev några dagar tidigare att telegrafstationen skulle ersättas med en telefonstation med telegramexpedition. Stationens föreståndare, telegrafisten E. G. Lagerberg flyttas till Sundsvalls telegrafstation.

Emma Gustava utflyttade från Näsåker 10 september 1900, men hon flyttade inte till Sundsvall då utan till Öregrund.


måndag 27 december 2021

Ett barn lagt å lönn

I Ådals-Lidens dödbok för året 1843 kan man läsa att ett gossebarn hittats dött i Östra Bjessbäcken vid Lidgatu. Inget datum finns angivet i dödboken, men finns inskrivet mellan två personer som dog i juni detta året.

Paul Lundin skriver i sin bok Sanningar och sägner i Ådals-Liden, sida 196, att ett nedgrävt spädbarnslik hittats av en händelse vid Bjäsbäcken på Pålmon. Vägvandrare berättade att man hört barnagråt och jämmer när man passerat i dalen, men det ska ha försvunnit efter att man hittat det nedgrävda barnaliket.

I Hernösandsposten den 2 februari 1843 stod följande artikel:

Den 22 sistl. Januari, på morgonen, påträffades af en wägfarande wid kanten af stora landswägen, ett stycke från Lidgatu by i Lidens socken ett nyfödt barn, inlindadt uti ett förkläde och stelnadt af köld, utan att ännu kändt är, hvem det tillhör eller hwilken detsamma ditlagt. Man misstänker, att pigan Brita Cathrina Pehrsdotter från Stranne by i Arnäs socken, hwilken från hemorten bortgått i hafwande tillstånd och hwars närwarande wistelseort är obekant, wandrat till Lidens socken och nu begått den ohyggliga gerningen att lägga barnet å lönn. Emellertid är mediko legal besigtning förordnad å den döda kroppen till utrönande af dödssättet.

Jag har inte hittat någon piga Brita Cathrina Pehrsdotter i Stranne ännu omkring 1843, men i Lakasund fanns det en Brita Cajsa Persdotter som var piga vid den aktuella tidpunkten, född 1816. Hon fick den 5 februari 1843 en oäkta dotter vid namn Sara Christina. Tragiskt om det var hon som anklagades för att ha lagt barnet å lönn.

Vidare hittade jag att ynglingen Jonas Johansson från Gårelehöjden, Junsele sn togs in den 1 april 1843 på länshäktet i Härnösand. Han var 15 år gammal och född i Medelpad. Anledningen till att han togs in till häktet var att han påträffat ett dött foster liggande å lönn. Den 21 april skickades han till Sollefteå häradsrätt för att närvara vid ransakning där. Han återkom sedan den 27 april igen till häktet. Den 8 maj skickades han åter till Sollefteå häradsrätt som tilltalad och blev den 9 maj ställd på fri fot igen. Jag har inte läst domstolsprotokollen ännu så jag vet inte varför Jonas var tvungen att sitta häktad. Man tycker att han bara borde ha varit ett vittne till denna tragiska händelse. 

Fortsättning följer kanske i denna tragiska historia någon gång längre fram.

lördag 25 december 2021

Eureka - nybyggaren Jöns Jönsson (1749-1834)

En person som har gäckat mig länge är nybyggaren Jöns Jönsson i Jansjö och Gårelehöjden. Jag har inte lyckats hitta var han föddes någonstans. Han var enligt husförhörslängderna i Ådals-Lidens församling född 1749. Han var gift tre gånger, först med Kerstin Pärsdotter, därefter med Ablona (Apollonia) Persdotter och slutligen Helena Hansdotter. Även deras härkomst har varit lite osäkra, men jag tror jag lyckats lösa det mesta i kväll.

Tidigare hade jag följande uppgifter om familjen:

Jöns Jönsson var född 1749. Han gifte sig med Kerstin Persdotter. Hon var född omkring 1748. Jöns blev nybyggare först i Jansjö, Ådals-Liden sn, därefter i Gårelehöjden, Ådals-Liden sn. Kerstin dog i Jansjö 1790 (begravdes i december) av tvinsot. Jöns gifte om sig den 24 oktober 1792 i Ådals-Liden sn med änkan Abellona (Ablona) Persdotter. Hon var född 1759. Ablona dog den 23 april 1822 av ålderdomsbräcklighet i Gårelehöjden i en ålder av 71 år och 2 månader. Enligt detta borde hon alltså vara född cirka 1751. Han gifte sig den tredje gången den 28 december 1823 i Ådals-Liden sn med Helena Hansdotter. Hon var född den 15 september 1779 i Bodvill,  Resele sn. Jöns dog den 28 mars 1834 i Gårelehöjden av ålderdom. Helena dog den 6 augusti 1840 av feber i Gårelehöjden.

Barn i andra äktenskapet:

Jöns Jönsson Hatt, född den 18 december 1792 i Rå, Ådals-Liden sn.

När Jöns ansökte om nybygge i Jansjö 1779 stod antecknat att han var från Norrtannflo. Lite senare skulle svåger Abraham Persson ansluta till nybygget också. Jag antog då att Abraham Persson och Kerstin Persdotter var syskon och barn till bonden Per Nilsson och hans hustru i Norrtannflo. Jag var dock inte helt säker på detta så jag hade inte skrivit in detta i min forskning.

En annan fundering slog mig också gällande Jöns Jönssons härkomst. Kunde Jöns och Abraham var svågrar på ett annat sätt, nämligen via Abrahams hustru? Hon hette Gunborg Jönsdotter och var född i Fors sn i Jämtlands län. Hennes första make dog tidigt och då flyttade hon till Ådals-Liden tillsammans med sina två tvillingdöttrar Märta och Botilda. Gunborg hade nämligen en bror som hette Jöns Jönsson och var född 1749 i Fors sn. Tyvärr hade jag inte hittat några tecken på att Jöns skulle vara från Jämtlands län.

Det var även osäkert var Abellona (Ablona) Persdotter var född någonstans. Det fanns ingen lämplig kandidat inom Ådals-Liden som var född 1759.

I går forskade jag på en annan familj, nämligen Per Persson och Abluna Kristoffersdotter i Västanbäck, Ådals-Liden sn. De hade fyra barn, Gertrud född 1745-46, Anna född 1748, Abluna född 1751 och Per född 1754. Jag hade ingen fortsättning på två av barnen, Anna och Abluna. 

Först hittade jag att Anna Persdotter gifte sig till Tängsta, Resele sn med bonden Erik Persson och blev bosatt i Tängsta hela vuxna livet.

När det gällde Abluna hittade jag i vigselboken giftermål 1779 mellan båtsmannen Anders Knapp och pigan Apellonia Pärsdotter i Västanbäck. Stavningen av detta namn har varierat från Abluna, Ablona, Abellonia, Apollonia och Apellonia, men i grunden är det samma namn. Detta giftermål blev inte långvarigt eftersom Anders dog 1780 redan efter ett halvt år äktenskap. Inga barn föddes inom äktenskapet. Om man tittar i mantalslängderna så finns Anders Knapps änka antecknad från 1781-1789. Därefter är änkan Ablona Knapp antecknad åren 1790-1792 och därefter försvinner hon ur rullorna. Detta sammanfaller därmed med årtalet när Jöns och Ablona gifte sig. Förklarar också varför Ablona stod som änka när de gifte sig 1792.

Jag hittade även Jöns Jönsson i Norrtannflo omkring 1779 i kommunionslängden. Han står där antecknad som måg till Per Nilsson. Därmed var det bekräftat att första hustrun var från Norrtannflo och född 1749. Hittade även att makarna fick ett barn i Norrtannflo, dottern Märta som föddes 1778, men dog av hosta och stygn ett drygt år senare.

Tyvärr återfanns inget vigseldatum för Jöns och Kerstin. De verkar saknas i Resele vigselbok. Hittar inget i kyrkoräkenskaperna heller som visade vilket år de gifte sig. Upptäckte till min glädje att det fanns en volym med bilagor till lysning och vigselböcker. Det fanns lysningssedlar från 1770 och framåt  i nästan 40 år. Tyvärr saknades årtal på flera lysningssedlar, men till slut hittar jag en där det stod: "drängen ärlig och wälbeskjedelig Jöns Jönsson ifrån Fårs Sokn i Jemteland, samt Bondedottren ährliga och sedesamma Pigan Christinia Pärsdotter ifrån Norrtanflo".

Min teori sedan kanske tio år tillbaka visade sig stämma perfekt. Jöns var från Fors församling i Jämtlands län. Därmed kunde man komplettera med lite mera uppgifter om familjen.

Så här ser sammanställningen ut efteråt:

Jöns Jönsson var född den 7 januari 1749 i Fors sn som son till dragonen Jöns Jönsson Östfeldt och hans hustru Märta Jönsdotter. Han gifte sig med Kerstin Persdotter. Hon var född den 8 december 1749 i Norrtannflo Resele sn som dotter till Per Nilsson och Gertrud Johansdotter. Jöns var nybyggare först i Jansjö, Ådals-Liden sn, därefter i Gårelehöjden, Ådals-Liden sn. Kerstin dog i Jansjö 1790 (begravdes i december) av tvinsot. Jöns gifte om sig den 24 oktober 1792 i Ådals-Liden sn med änkan Abellona (Ablona) Persdotter. Hon var född den 24 mars 1751 i Västanbäck, Ådals-Liden sn. Ablona dog den 23 april 1822 av ålderdomsbräcklighet i Gårelehöjden i en ålder av 71 år och 2 månader. Ibland skrevs hon med felaktigt med födelseåret 1759. Jöns gifte sig en tredje gång den 28 december 1823 i Ådals-Liden sn med Helena Hansdotter, som var 30 år yngre. Hon var född den 15 september 1779 i Bodvill,  Resele sn som dotter till Hans Kristoffersson och hans hustru Dordi Severingsdotter. Jöns dog den 28 mars 1834 i Gårelehöjden av ålderdom. Helena dog den 6 augusti 1840 av feber i Gårelehöjden.

Barn i första äktenskapet:

Märta Jönsdotter, född den 11 september 1778 i Norrtannflo, Resele sn, död där den 9 oktober 1779 av hosta och stygn.

Barn i andra äktenskapet:

Jöns Jönsson Hatt, född den 18 december 1792 i Rå, Ådals-Liden sn.



tisdag 10 augusti 2021

Ett lass med barnhusbarn?

Den 11 augusti 1817 skrevs 46 barn (30 pojkar och 16 flickor) ut från Allmänna barnhuset i Stockholm. Alla dessa barn skulle utplaceras i Jämtlands eller Västernorrlands län. Fyra barn skulle placeras inom Lidens socken och fem barn skulle placeras inom Resele socken. Den som tog hand om något av dessa barnhusbarn skulle få 12 daler per år i uppfostringsbidrag. Man kan anta att många använde detta för att få gratis arbetskraft på gården. 

Många av barnen blev inlämnad på barnhus av fattigdom eller att en eller båda föräldrarna dött. Ofta var det kanske modern som dött och fadern lämnade in barnet, eller att det var ett oäkta barn som inte modern kunde ta hand om.

Alla barnen som ankom till Lidens församling har anteckning i husförhörslängden om att de ankom den 27 augusti till församlingen. Man undrar hur dessa barn reste från Stockholm till respektive församling. Åkte någon ned för att hämta barnen, eller "levererade" barnhuset barnen till dess fosterföräldrar? Detta skulle vara intressant att få veta mera om.

Nedan följer en lista på de barn som placerades ut den 11 augusti. Först står deras barnhusnummer som ofta förekommer i kyrkoböckerna där barnet hamnade, därefter födelsedatum och hos vem barnet skulle uppfostras. 
  1. Carl Gustaf Hell, f. 1807-03-29, bonden Matts Iwarsson i Klofsta, Multrå socken.
  2. Johan Anders Ahlgren, f. 1807-01-21, bond.en Jonas Carlsson i Landverk, Åre socken.
  3. Carl Fredrik Hagström, f. 1807-06-04, bonden Swerker Olsson i Gårdtjern, Sättna socken.
  4. Johan Fredrik Schmidt, f. 1807-04-21, bonden Anders Jansson i Flo, Långsele socken.
  5. Axel Alexander Lundberg, f. 1807-11-24, nämndemannen Per Ersson i Holm, Resele socken.
  6. Anders, f. 1808-02-16, bonden Nils Isaksson i Röråsen, Sättna socken.
  7. Johan Erik Mörling, f. 1808-10-25, bonden Swen Hallberg i Alanäset, Hällesjö socken.
  8. Carl Gustaf Nellman, f. 1809-02-25, torparen Jon Persson i Rosendahl, Överlännäs socken.
  9. Gustaf Mauritz, f. 1807-11-10, bonden Olof Nilsson i Lund, Hällesjö socken.
  10. Jonas Fredrik Lindström, f. 1808-08-19, bonden Jon Salomonsson i Västanede, Håsjö socken.
  11. Carl Fredrik Huldt, f. 1807-11-27, bonden Olof Jonsson i Gårdtjern, Sättna socken.
  12. Carl Gustaf Samuel Bergman, f. 1810-03-06, bonde Erik Ersson i Omsjö, Lidens socken.
  13. Carl Gustaf Löfberg, f. 1808-03-05, bonde Olof Ersson i Byn, Sättna socken.
  14. Magnus Gillström, f. 1809-05-06, bonde Hans Sand i Håsjö by, Håsjö socken.
  15. Fredrik Wilhelm, f. 1809-04-28, herr komminister Joh. Huss i Ström socken.
  16. Erik August Nystrand, f. 1809-09-29, bonden Anders Jonsson i Gastsjön, Hällesjö socken.
  17. Per Gustaf Hålander, f. 1807-12-21, bonden Anders Olofsson i Mjösjö, Hällesjö socken.
  18. Gustaf Adolf Mineur, f. 1805-05-27, bonden Johan Persson i Norrnäs, Edsele socken.
  19. Johan Gustaf Knyttel, f. 1806-09-03, kyrkvärden Elias Andersson i Näs, Edsele socken.
  20. Johan Nyman, f. 1807-07-30, landskanslisten Nils Ol. Rödén i Östersund.
  21. Gustaf Erik Morell, f. 1807-11-08, kyrkvärden Gunnar Ol. Falk i Swensta, Undersåkers socken.
  22. Carl Henrik Bergsten, f. 1807-01-28, bruksinspektorn Moses Gröndahl i Hågesta, Sollefteå socken.
  23. Daniel Gustaf Nyström, f. 1807-02-01, nämndemannen Olof Andersson i Öfver Kofland, Sättna socken.
  24. Gustaf Sundman, f. 1808-02-17, bonden Per Nilsson i Bjerme, Sättna socken.
  25. Nils Erik Gederling, f. 1807-05-10, fjärdingsmannen Erik Holmquist i Omnäs, Resele socken.
  26. Adolf Wilhelm Borin, f. 1807-04-05, bonden Erik Olssons Enka i Holme, Resele socken.
  27. Carl Abraham Eneqwist, f. 1806-08-09, bonden Lars Nilsson i Brölös, Sättna socken.
  28. Niklas Peterson, f. 1806-12-05, bonden Jonas Jonsson i Backen, Hallen socken.
  29. Johan Sjöblom, f. 1805-06-??, kapellpredikanten Henrik Lundblad i Alaäset, Alanäs kapellförsamling.
  30. Carl Gustaf Forssberg, f. 1805-02-10, sockenskräddaren Abraham Netterqwist i Hågesta, Sollefteå socken.
  31. Amalia Charlotta Bergman, f. 1811-04-19, bonden Erik Olsson i Sundmo, Lidens socken.
  32. Cathrina Elisabeth Ekman, f. 1809-11-27, bonden Nils Andersson i Flo, Långsele socken.
  33. Sophia Aug. Amalia Hägerström, f. 1811-08-30, bonden Erik Ersson i Hamre, Stigsjö socken.
  34. Maria Christina Engel, f. 1808-09.23, bonden Nils Olofsson i Mångraf, Multrå socken.
  35. Maria Charlotta Boman, f. 1810-08-14, bonden Per Nilsson i Knäfland, Selånger socken.
  36. Anna Sophia Strandberg, f. 1811-02-24, bonden Per Mickelsson i Westerro, Selånger socken.
  37. Anna Gustafwa Råström, f. 1811-01-12, torparen Anders Ängman i Tängsta, Resele socken.
  38. Adriana Maria Törnbom, f. 1810-01-24, Per Jansson i Norrtanflo, Resele socken.
  39. Maria Christina Munter, f. 1810-08-28, bonden Abraham Marcusson i Högsmo, Liden socken.
  40. Sophia Albertina Hagström, f. 1810-04-19, bondeänkan Brita Andersdotter i Westeråsen, Selångers socken.
  41. Cornelia Albertina Westerberg, f. 1811-01-16, bonden och fjärdingsmannen Michel Ersson i Rå, Liden socken.
  42. Maria Wilhelmina, f. 1813-06-22, bonden Jon Larsson i Österbrån, Säbrå socken.
  43. Wilhelmina Theresia Björn, f. 1810-03-22, bonden Daniel Jönsson i Elgsjö, Stigsjö socken.
  44. Anna Brita Walin, f. 1807-03-04, bonden Lars Henriksson i Huljen, Selånger socken.
  45. Anna Cathrina Lundblad, f. 1805-12-19, torparen Carl Carlsson Gran vid Prästgården, Sollefteå socken.
  46. Anna Gustafva Tång, f. 1807-??-26, bonden Daniel Jönsson i Elgsjö, Stigsjö socken.
Några av barnen uppfostrades inte hela tiden på samma ställe, utan barnen kunde överlämnas till några andra fosterföräldrar. Barnhuset informerades alltid om detta och jag antar att det var de som godkände också.