söndag 8 april 2018

Omsjö under 1700-talet

Omsjö är en mycket gammal by som omnämns redan på 1500-talet. Om man tittar i Älvsborgs lösen från år 1571 så hittar man två bönder i byn vid namn Erich Andersson och Håkan Tomasson. Byn består av ett hemman om 8 seland åtminstone från slutet på 1600-talet och framåt.

Omsjö nr 1:

(1700)--1747 Anders Eriksson
1748 Änkan Kerstin Persdotter
1749-1769 Erik Jakobsson

Del 1
1770--1775 Erik Jakobsson
1776--1782 Jakob Eriksson
1783 Änkan Anna Eriksdotter
1784--(1799) Erik Hermansson 

Del 2
1770--(1799) Olof Eriksson

Alla hemmansägare i Omsjö under 1700-talet hör ihop på något sätt med varandra även om de inte är släkt. Anders Eriksson och Erik Jakobsson var både gift med Kerstin Persdotter. Jakob Eriksson (son till Erik Jakobsson) och Erik Hermansson var gift med Anna Eriksdotter. Olof Eriksson var gift med Anna Andersdotter som var dotter till Anders och Kerstin.

Det har varit svårt att hitta var alla personerna varit födda någonstans, men jag vet t.ex. att Erik Jakobsson var född i Eden, Junsele sn. Syskonen Olof Eriksson och Anna Eriksdotter var födda i Norrtannflo, Resele sn. Jag har inte hittat var Kerstin Persdotter kom ifrån, andra hustrun till Anders Eriksson. Hans första hustru vet jag inte ens vad hon heter, möjligen kan hon heta Kerstin också.

Jag ska komplettera min hemsida med lite mera uppgifter omkring familjerna i Omsjö vid tillfälle.




fredag 2 mars 2018

Förste torparen i Moflo

Den första torparen i Moflo hette Maurits Johansson. Han fick torparförsvar den 8 oktober 1777 vilket utfärdades av Västernorrlands läns landskansli. Före 1971 var nämligen Länsstyrelsen uppdelad i landskansli och landskontor, så det var alltså Länsstyrelsen som utfärdade detta. Maurits hade därmed rättighet att vara torpare i Moflo, men även skyldigheter att följa.

Västernorrlands läns landskansli, volymen A V a:15, år 1777
Torpare förswar för Maurits Johansson i Moflo.
Kongl. Majt:s etc. Gjör wetterligit, at aldenstund Moflo Byemän i Lidens Sochn finnas hafwa til Torpare å deras Skatte Hemmans ägor antagit gifta drängen Maurits Johansson derstädes, emot de, uti en den 16 Aug. sistl:ne dem emellan uprättad afhandling, betingade wilkor; Fördenskull och i förmågo af Kongl. Majt:s Nådiga Bref af den 18 Febr. 1757 och Förordning den 8:de Martii 1770, samt i anledning af Maurits Johansson ingjorde anhållan, finner jag skjäligt härtill gifwa bifall, så at han må niuta förswar och beskydd såsom Torpare, med wilkor at beflita sig om upodlingen och densamma genast företaga at fullborda samt efterlefwa Contractet. Torpet må ej från sin rätta Bolstad söndras, eller undangå ny ränta och skattläggning, utan derunder ständigt förblifwa. Hwilket wederbörande til efterrättelse länder. Landshöfd. Residencet i Sundswall d. 8 Octob. 1777.
GAF/MiN

Maurits torparförsvar undertecknades av landshövdingen Germund Abraham Falkengren och  landssekreteraren Magnus Norlén.

I mantalslängderna för Ådals-Lidens församling finns Maurits antecknad som torpare i Moflo första gången 1778 och sedan ytterligare 30 år fram till 1808. Året därpå står dottern Anna Mauritsdotter som antagen torpare. Maurits finns med i mantalslängden för 1809, både under sonen Jans och dottern Annas rad i mantalslängden som Fadren 69 år. Det står även noterat att han var sjuklig. Se bilden ur mantalslängden nedan eller klicka på länken i bildid:et. (Källa: Västernorrlands läns landskontors arkiv, Mantals- och bevillningslängder., SE/HLA/1030004/E III/48 (1809), bildid: A0035118_00349)


Maurits var född 1740 (döpt den 20 april) i Sörmoflo som son till bonden Johan Hansson och hans hustru Anna Mauritsdotter. Tyvärr skulle fadern Johan gå bort tidigt. Han blev nämligen antagen som fördubblingsbåtsman den 1 april 1742 under rote nr 113. Enligt generalmönsterrullan för året 1745 dog han redan i oktober 1742 efter drygt ett halvt års tjänst. Modern Anna blev ensam med två barn, Maurits och Kerstin. Det var nog inte lätt för Anna att föda en familj efter att hon blivit änka. Jag har inte sökt efter varför Johan överlät/sålde hemmanet i Sörmoflo till sin bror Zakarias Hansson och blev båtsman istället. Han kanske inte hade råd att ha hemmanet kvar och fick ta värvning för att kunna föda sin familj? Hur som helst blev det tufft för Anna och barnen. Hon återfinns i mantalslängderna för Ådals-Lidens församling mellan 1744 och 1753. År 1744 antecknades hon som fördubblingsbåtsmannen Johan Hanssons änka och att hon var skriven i Krånge. I 1748 års mantalslängd har man noterat att hon tigger och i 1752 att hon inte mäktar betala rökpenningarna. Sista gången som jag har hittat henne i mantalslängderna är 1753 och då har man noterat att hon tjänar i Lidgatu.

I första husförhörslängden i Resele återfinns Anna, Kerstin och Maurits i byn Höven. Dottern Kerstin hade gift sig med änklingen Nils Olofsson 1769, Anna finns antecknad som svärmoder och Maurits var dräng på gården. Maurits ser ut att ha flyttat in 1758 till Resele, men detta är lite svårläst. Modern Anna bodde kvar i Höven hela livet ut. Hon dog där 1801.

Maurits flyttade sedan till Lidgatu, där han skrevs som gårdsdräng hos Salomon Mauritsson. På samma gård fanns även Maurits blivande hustru, Dordi Filipsdotter. Hon var piga där. Därefter flyttade Maurits till Näsåker där han också skrevs som dräng hos Per Harelius. 1775 gifte han sig med Dordi. Hon var född 1750 i Näsåker. Dordi var syster till Per Harelius fru. Sedan flyttade de vidare till Moflo, där han blev torpare resten av livet.

Dordi dog av tvinsot 1805 och Maurits dog av kräfta 1811. De fick sex barn tillsammans, nämligen: Anna, Filip, Dordi, Johan, Kristina och Maurits. Den sistnämnde flyttade till Umeå och tog sig namnet Lidgren.

fredag 26 januari 2018

Ur kommunalstämman 1867

Vid kommunalstämman i Ådals-Lidens församling den 13 januari 1867 diskuterade man möjligheten att införa ett sockenbibliotek i församlingen. Man hade nämligen fått en kungörelse från länets hushållningssällskap där man berättade att landstinget i Västernorrlands län skulle anslå 1 500 riksdaler riksmynt per år under tre år för att inrätta sockenbibliotek i länet. Man utsåg vice pastor Nils Frisendahl och hans son skolläraren Oskar Frisendahl att undersöka vilka böcker man helst ville ha i biblioteket och att ha kontakt med hushållningssällskapet i frågan. Någon som vet när första biblioteket inrättades inom Ådals-Lidens församling?

Protocoll fört uti Kommunalstämma med Lidens församling den 13de Januarii 1867.
§1
S.D.        Med anledning af Länets Hushållningssällskaps förvaltningsutskotts Kungörelse, ställd till Lidens Komunal Nämnd, med underrättelse att Wester Norrlands Läns Landsting anslagit ett belopp af 1 500 Rdr Rmt att årligen under 3ne år af Landstingets kassa utgå för bildandet af Sockenbibliotheker inom Länet, och sådanes fullständiggörande, der de redan förefinnas, samt ställt detta anslag till förfogande af Länets Hushållnings Sällskap och tillika anhållit om underrättelse före Januarii Månads utgång om Socken Bibliothek, finnes eller ej och hvilka böcker Komunen företrädesvis önskade erhålla, sammanträdde Socknemännen efter skedd kallelse till allmän Komunalstämma, och efter öfverläggning härom stadnades i det beslut att Komunen uppdrogo åt v. Past. Nils Frisendahl och Skolläraren Oskar Frisendahl att till förvaltningsutskottet ingå med underrättelse såväl i ena som andra afseendet och äfven att utvälja de böcker hvilka företrädesvis önskas för bildande af Sockenbibliothek.

 Genast uppläst justeradt och godkändt intygar dag som ofvan.
                         Oskar Frisendahl
                         v. Ordförande i Kom. Stämman


 Å Socknemännens vägnar
 Eric Lidén
 Olof Petter Sundvall