tisdag 28 december 2010

Flygfoto över Näsåker

Fick idag hem ett vykort som jag köpt på Tradera. Vykortet ska enligt uppgift vara från 1954 och visar Näsåker från luften. Kan ni hjälpa mig att identifiera alla husen på kortet? Jag har lagt vykortet på Facebook också.

Länk till bilden på Facebook:

http://www.facebook.com/group.php?gid=56150899676&v=photos#!/group.php?gid=56150899676

söndag 26 december 2010

För 100 år sedan: Om julen i Omsjö

För 100 år sedan den 26 december 1910 gifte sig Erik Andreas Nordin och Augusta Dorotea Nilsdotter. I Sollefteå-Bladet den 5 januari 1911 fanns ett artikel om deras bröllop:

Om julen i Ormsjö (sic!)
skrifver en meddelare till Soll.-Bl. Här har under julhelgen hållits ett hejdundrande bröllop, som stått i dagarna fyra. Annandagen förrättades nämligen vigsel mellan hr E. A. Nordin och fröken Augusta Nilsson. I högtidligheterna ha så godt som hela byn deltagit, och glädjen har stått högt i tak. Musik och dans omväxlade hela tiden, och för den materiella välfägnaden var också riktligt sörjdt. Det har sagts om oss fjällfolk, att vi vid dylika tillfällen skulle lägga i dagen ett alltför lifligt temperament, men detta är bara gement förtal, ty här har trots den stora folkskara, som varit samlad, allt gått lugnt och sansadt tillväga. Sanningen är nog den, att fjällfolket är både lifliga och godlynta människor.

Erik Andreas var född 1875 i Grundtjärn, Anundsjö sn som son till landbonden Erik Olof Jakobsson Nordin (1843-1908) och hans hustru Anna Märta Johansdotter (1849-1910). Familjen flyttade 1895 till Omsjö, där Erik Olof skrevs som arrendator. Augusta Dorotea var född 1884 i Omsjö som dotter till torparen Nils Henrik Nilsson (1857-1887) och hans hustru Inga Dorotea Lidberg (1865-1930). Inga Dorotea gifte sedan om sig med August Jonasson (1852-1938). Erik Andreas dog 1945 i Omsjö och Augusta Dorotea dog 1959 i samma by.

Anita Berglund har berättat lite om familjen på sin blogg och har även en bild på familjen Nordin framför det hus som de bodde i under några vintrar.

http://smulansblog.blogspot.com/2009/03/familjen-erik-nordin-i-omsjo.html

torsdag 23 december 2010

Häggkvistgården i Häxmo

Min arbetskamrat Sune visade mig för någon vecka sedan ett gammalt kort som han hittat i Sollefteå bilddatabas. Det var taget omkring 1890 och föreställde Häggkvistgården i Häxmo. Han frågade mig om jag visste var denna gård låg, men det kunde jag tyvärr inte svara på. Så här såg kortet ut:


Denna bild har id-nummer ig-5665/04 i Sollefteå bilddatabas. Jag sökte idag vidare i Sollefteå bilddatabas för att se om jag kunde hittade några flera fotografi på samma hus. Då hittade jag följande två kort med id-nummer ig-5769/04 och ig-5738/04. Korten är tagna omkring 1900.



Man ser på dessa kort att man brädfodrat om huset före 1900, men att det helt klart är samma hus. Hade även turen att hitta ett gammalt kort på familjen från 1876 (id-nummer ig-5694/04).

Kortet föreställer Hans Persson (1827-1907) och hans hustru Kajsa Greta Häggqvist (1827-1906) och deras fem barn Hans Peter (1851-1886), Kristina Karolina (1854-1889), Margareta Petronella (f. 1857), Inga Katarina (1860-1886), Erik Jakob (1865-1892). Fyra av dessa barn dog tidigt av sjukdomen lungsot.

Hur kan jag hitta uppgifter om var detta hus låg? Nyligen har vi lagt ut lagfartsböcker på SVARs hemsida som Landsarkivet i Härnösand skannat. Dessa omfattar perioden 1875-1933 och man kan enkelt se olika ägarbyten på en särskild fastighet. Hittade då att Erik Jakob Häggquist fått lagfart den 10 maj 1887 på Häxmo 1:3 om 5 seland. Tidigare ägare var Hans Persson och hans hustru Kajsa Greta Häggquist. Kajsa Greta hade fått fastebrev på hemmanet den 19 maj 1847. Sökte vidare efter ytterligare hemmansbyten och hittade då att Per Magnus Lidström och hans hustru Margareta Petronella Häggquist fått lagfart den 15 mars 1892. Brodern Erik Jakob hade dött ungefär 20 dagar tidigare. Nästa lagfart var den 9 maj 1910 då Petrus Lidström övertog hemmanet efter sina föräldrar.

Sökte då vidare i Sollefteå bilddatabas efter hus som hade kopplingar till släkten Lidström i Häxmo. Hittade då följande kort (ig-5649/04):

Detta kort föreställde Petrus Lidströms hus år 1925. Notering fanns också att huset var byggt 1910, alltså samtidigt som Petrus fick lagfart på fastigheten. Jag började då ana att denna fastighet var den jag hört talas om som sambetet när jag var mindre. Hit fraktade många bönder sina kor på sommaren för att de skulle få gå fritt och ha bra med mat. Huset intill sambetet ligger inbäddad i en tjusig trädallé från vägen upp till huset.

Jag var dock inte alldeles säker på detta utan ville söka efter någon karta som visade var fastigheten Häxmo 1:3 ligger. Lantmäteriet har en tjänst som heter Historiska kartor och där fanns en ekonomisk karta över Häxmo. Denna karta visade att Häxmo 1:3 var precis det område som jag kallat för sambetet. Med hjälp av satellitbilder på http://www.hitta.se/ och http://maps.google.se/ kunde jag bekräfta detta ytterligare. Den ekomoniska kartan återfinns här.

Jag har inte sett någonstans att Hans Persson kallats för Häggkvist i kyrkoböckerna, åtminstone inte ännu. Dock hade jag tagit ett kort på Hans Perssons gravsten och där kallas han för Häggqvist.

Det blev en lång historia omkring detta fotografi som var taget 1890. Jag tar tacksamt emot kompletteringar eller rättelser på denna text.

onsdag 22 december 2010

Obetänksamt framfarande

Hittade en artikel i Sollefteå-Bladet från den 13 januari 1906 med rubriken Obetänksamt framfarande. Det var inget roligt att läsa denna. Man undrar vilka de två herrarna och damen var som skulle åka till Selsjön. Så här stod det i artikeln:

I förra veckan skulle expressköraren Erik Nylander från Näsåker, Ådals-Liden, skjutsa två herrar och en dam till Selsjön. Då man emellertid kommit till Mo i Resele träffades N. plötsligt af ett slaganfall, som förlamade honom och beröfvade honom talförmågan.
De båda herrarne öfvertogo då befälet öfver skjutsen och körde så in på en gård för att hvila. N. läto de ligga kvar ute i släden samt sökte inför det värdfolk, där de rastade, göra troligt att N. "var ute i fyllan".
Färden fortsatte sedan till Selsjön, allt under det den sjuke N. fick ligga och frysa bakom sitsen i släden. Hans handskar hade också fråntagits honom.
I Selsjön togo dock välvilliga personer hand om N. och förde honom därpå in till Sollefteå lasarett, där han sedan vårdats, skrifver en meddelare till Soll.-Bl.

Vem var denne Erik Nylander? Han var född 1847 i Kittelsböle i Själevad sn. Han flyttade 1878 till Fängsjö strax innan han gifte sig med Johanna Fängström, född 1851. Erik var först arbetare i Fängsjö. Mellan 1879 och 1882 bodde de Stugusjö, Resele sn, där han skrevs som torpare och arbetare. Nästkommande två år bodde de åter i Fängsjö. 1884 flyttade de till Prästbordet. Erik skrevs där först som arrendator, sedan som arbetare. Han avled cirka fyra månader efter den händelse som beskrivs ovan. Dödsorsaken uppges vara slag. Änkan Johanna levde till 1930.

onsdag 8 december 2010

Näsåkers kyrka

Ett vykort på Näsåkers kyrka från en annorlunda vinkel. Jag tycker detta var ett mycket trevligt vykort.

lördag 4 december 2010

Fjällsjöälven

Här kommer ett vykort som visar en vy taget från Grönbäck nere emot Fjällsjöälven. Man får lite känslor (hopp) för sommaren när man ser vykortet, med allt hässjvirke (stavs det så?) som finns ute på åkern. Den senaste veckans kyla känns kanske lite lättare då.

Jag tror vykortet är taget innan älven blev reglerad på 50-talet, då man byggde dammen i Imnäs som ledde om vattnet från Fjällsjöälven till Ångermanälven via Kilforsen.

onsdag 3 november 2010

Näsåkers gästgiveri 1847

I går när jag åkte hem från mitt arbete i Ramsele började jag lyssna på Sollefteå närradio. Det var Göran som pratade om gamla handlingar som hade anknytningar till gästgiveri. Han berättade bl.a. om skjutsdagböcker som delvis finns skannade hos SVAR. Skjutsdagböcker berättar vilka personer som åkt med hästskjuts från respektive gästgiveri och vart de skulle åka. Jag kände inte till att det fanns skannade skjutsdagböcker från vårt område, utan det var en glad överraskning. Göran berättade idag att de fanns i Västernorrlands läns landskanslis arkiv, serien Skjutsdagböcker (E IX b). Totalt fanns fyra volymer ur denna serie skannade. Jag började titta i en volym från 1847.

Hittade först en dagbok från mars 1847 (Västernorrlands läns landskanslis arkiv, Skjutsdagböcker., SE/HLA/1030003/E IX b/2 (1847), bildid: H0000684_00024--H0000684_00026) för gästgiveriet i Näsåker. Framsidan visar att man skjutsade till Rödsta som låg 1 1/4 mil nedströms efter Ångermanälven och till Mo som låg 3 ½ mil uppströms. Dagboken berättade bl.a. att bonden Eric Jonsson åkte den 6 mars från Edsele till Resele, assessor Liné åkte från Liden till Resele o.s.v. Totalt under månaden var det arton resor till eller från gästgiveriet. Gästgivaren P. Lidström intygade att uppgifterna var riktiga. P. Månsson hade också gjort en notering i dagboken att han besökt gästgivaregården och allt var i god ordning.

Genom att titta i dagböcker för flera gästgiverier kan man följa en persons resa genom landet. Om man t.ex. skulle resa från Ed till Backe reste man Ed->Rödsta->Näsåker->Mo->Backe. Jag försökte lista ut resvägen från Kramfors till Näsåker, men jag lyckades inte säkert. Det fanns säkert flera möjliga resvägar där.

lördag 30 oktober 2010

En fin räv

Idag när vi var i Forsnäs kom en räv upp på gården. Jag har aldrig sett en räv på så nära håll tidigare. Den satt bara 2-3 meter ifrån oss.





onsdag 20 oktober 2010

Silverkryckan

Idag fick jag av Göran Stenmark en intressant tidningsartikel ur Sollefteå-bladet från den 25 maj 1909. Artikeln handlar om häradsdomaren Josef Magnus Palin (stavas Pallin i artikeln) och hans gärningar som nämndeman och häradsdömare. För att visa sin uppskattning fick han en gåva i form av en käpp. På käppens silverkrycka fanns en inskription där det stod: "J. M. Pallin, från kamrater vid Resele häradsrätt".



Följande stod i artikeln:
Häradsdomaren J. M. Pallin
Får emottaga en hedersgåfva af kamrater vid häradsrätten.
Den 10 d:s öfverlämnades till häradsdomaren J. M. Pallin, Ådalsliden, vid en enkel middag å Näsåkers gästgifvaregård en gåfva, bestående af en käpp med i silfverkryckan innefattad inskription: "J. M. Pallin, från kamrater vid Resele häradsrätt".
Härvid tolkade gästgifvaren Tenglund nämndens önskan, att han måtte mottaga denna gåfva som ett bevis på deras aktning och erkänsla för det oegennyttiga arbete han utfört under sin 31-åriga nämndemannatid och till ett bevis, att de ansågo som en heder att framgent få samarbeta med honom.
Djupt rörd tackade häradsdomaren för hedersbetygelserna och yttrade bland annat: "Jag har alltid ansett det som en plikt att sträfva för rätt och rättvisa. Anser därför såväl denna gåfva som medaljen jag fick för några år sedan som ett bevis på förståelse i detta. De yngre inom nämnden ha alltid visat mig aktning, hvarför jag tackar dem. Nu är jag gammal, och denna käpp skall bli mig ett stöd i ålderdomen, och jag skall alltid komma ihåg eder, kamrater, när jag bär den".
Som nämnden till stor del består af nykterister, dracks ingen skål, utan utbraktes ett entusiastiskt fyrfaldigt lefve!

Finns denna käpp kvar någonstans och vilken sorts medalj fick Josef Magnus? Någon som kan fylla ut denna historia lite mera?

Tack Göran för artikeln.

lördag 16 oktober 2010

Google Street View

Såg i tidningen idag att Google-bilen varit synlig i Junsele. En arbetskamrat till mig berättade för några veckor sedan att han sett den också. Han var precis hemkommen från älgskogen och hade tagit ur hunden/hundarna ur bilen när han i jägarmundering med håret på ända gick tillbaka till bilen. Då kom Google-bilen på hans gatan och fotograferade. Tyvärr finns det inga bilder utlagda ännu från hans gata så jag fick inte se min arbetskamrat via Google, men det kommer kanske senare.

Man kan via Google Street View åka förbi Näsåker på Riks-90. Jag har inte hittat några andra bilder från Ådals-Lidens församling ännu.

I bilden nedanför kan man åka förbi Näsåker genom att använda piltangenterna för navigering.



Visa större karta

fredag 8 oktober 2010

Järnvägsstationer inom Ådals-Liden

Inom Ådals-Lidens församling har det funnits tre järnvägsstationer. Det är Näsåker, Åkvisslan och Betåsen. Jag har på nätet hittat uppgifter om att järnvägsstationerna i Näsåker och Betåsen invigdes 1923. Någon som vet när Åkvisslan invigdes? Var det 1923 också? Hur länge var dessa järnvägsstationer i bruk? Min farbror har bott i järnvägsstationen i Betåsen så länge jag kan minnas.

Jag åkte förbi i Åkvisslan för någon vecka sedan och tog några kort på järnvägsbron över Fjällsjöälven intill Åkvisslan och vad jag tror är den gamla järnvägsstationen. Stämmer det? Kortet på "järnvägsstationen" blev inget bra eftersom jag stod ute på vägen och tog kortet.




På Karin Wassdahls blogg finns ett äldre vykort från Åkvisslan. Där ser man den vilda forsen innan Fjällsjöälven blev reglerad på på 50-talet. Idag är det väldigt lite vatten som passerar under bron.

http://gammaltochnytt.blogspot.com/2006/09/vykort-kvisslan-fjllsjlven.html

På Murbergets hemsida hittade jag några fotografier från byggandet av järnvägen och bron vid Åkvisslan.

http://www.murberget.se/upptack/fotopost.aspx?foto=Fo-19990562

http://www.murberget.se/upptack/fotopost.aspx?foto=Fo-19990546

I Sollefteå bilddatabas på SVARs hemsida finns också ett antal kort från Åkvisslan, både på byggnader och på forsen. Där finns ett kort från början på 1900-talet, där ovanstående hus finns med.

Vy över Moflo

Äntligen har jag lyckats köpa ett vykort över Moflo på Tradera. Det verkar inte finnas så många vykort därifrån. Detta vykort är framtagen av Essy Edström, Bok- & Pappershandel.

Vilka hus ser man närmast på kortet?



Någon som sett andra vykort ifrån Moflo?

måndag 4 oktober 2010

Folkräkning 1910 i Ådals-Liden

Nu finns folkräkningen från 1910 för Ådals-Lidens församling sökbar på SVARs hemsida. Förutom uppgifter om de personer som bodde där år 1910 kan man få fram en hel del spännande statistikuppgifter.

Statistiken visar bl.a. att det bodde 2324 personer i Ådals-Liden, fördelat på 1121 kvinnor och 1203 män. De äldsta personerna i församlingen var födda 1821. Det var Nils Olof Moberg i Rå och Hans Peter Westman i Omsjö.

Vanligaste yrke var skogsarbetare, totalt 216 personer. Näst vanligaste yrke var torpare, 113 personer. Man kan också t.ex. se att det fanns elva handlande inom församlingen. Genom att klicka på yrket ser man direkt namnen på dessa personer: Jakob Jakobsson på Prästbordet, Hans Westman i Omsjö, Nils Peter Isaksson i Rå, Erik Näsman i Ås, Hans Hamberg i Näsåker, Peter Olsson i Ås, Erik Peter Johansson i Häxmo, Hans Peter Hansson i Krånge, Erik Johan Lundström i Näsåker, Elisabet Johanna Hansson i Krånge, Hans Otto Lundin i Holafors.

Vanligast efternamn var Johansson, inte helt oväntat. Näst vanligaste efternamn var Lidfors. Eftersom efternamn saknas på alla som är inskrivna som barn i folkräkningen så visar inte rätt antalet på varje efternamn i församlingen.

Även Junsele och Resele finns sökbara i folkräkningen 1910 nu.

Sök vidare hos SVAR

torsdag 30 september 2010

En olycklig händelse

Hittade en notis i tidningen Dalpilen från den 7 maj 1909 rörande arbetaren A. E. Hägglund i Näsåker. Någon som vet vem denne A. E. Hägglund var? Jag har i min databasen en Abraham Emanuel Hägglund som var född 1885 i Lidgatu.

Skjuten med en pilbåge i ena ögat blef härom dagen arbetaren A E Hägglund i Näsåker i Ångermanland. En 6 års pojke höll på att roa sig med denna mindre lämpliga leksak. Då pilen träffat själfva linsen, kan synen ej räddas.

söndag 19 september 2010

Växtförädlingen i Sundmo, del 4

Här kommer ytterligare en bild från Växtförädlingen i Sundmo. Även denna bild är tagen år 1944 när man arbetade med att bygga upp växtförädlingen. Bilden visar de som arbetade med husen som senare skulle bli bl.a. kontor. Tyvärr är inte så många identiferade, så jag tar tacksamt emot namn på ytterligare personer. Vi tror att person nummer fyra från vänster heter Per Forslund, nummer sex Teodor Eliasson och nummer åtta Fritz Rydstedt. Övriga är ännu obekanta.

Tack till Beth Rydstedt för att jag fick låna detta kort.

torsdag 9 september 2010

Lidens gamla kyrka

En dag i somras när Daniella och jag åkte upp till farmor och farfar i Forsnäs så stannade vi till vid Ådals-Lidens kyrka för att vattna på gravarna. Efter att vi gjort detta åkte vi upp till nya kyrkogården. Där låg den gamla kyrka i Ådals-Liden, eller Liden som den hette på den tiden. Det finns bara en stengrund kvar som vittnar om den gamla kyrkan. På en skylt framför stengrunden kan man läsa följande:

Här låg Ådals-Lidens första kyrka uppförd omkr. 1300 av gråsten, murad av kalkbruk, förstörd av vådeld i början av 1600.
På samma plats uppfördes en ny kyrka av trä invigd 1646.
Sista gudstjänsten hölls den 15 okt. 1820 och den 14 okt. 1824 försåldes kyrkan på offentlig auktion för 31 riksdaler, 11 shilling, 4 öre, varefter den nedrevs.

Ytterligare bilder från gamla kyrkan.




söndag 5 september 2010

Mamma och hennes morfar

Jag håller just nu på att skanna av några album som min mamma har. Hittade där ett sött litet kort som är taget strax innan min mamma fyllde 2 år, år 1942. Hon står tillsammans med sin morfar, Zakarias Emanuel Nordin. Kortet är taget på Hâraback'n där mina föräldrar fortfarande bor. Man kan gissa att det fanns många harar tidigare på denna backe innan huset byggdes. Jag kan dock inte minnas att jag sett särskilt många harar där.

måndag 23 augusti 2010

Växtförädlingen i Sundmo, del 3

Jag hade tidigare inte sett några kort från växtförädlingen i Sundmo, men nu helt plötsligt har jag fått låna flera fotografier därifrån ur olika album. Idag fick jag låna ytterligare ett fotografi av Anny Lidén, som var från ett album efter Sigvard Lidén. På fotografiet ser man hur de går runt och sår. Personerna på kortet verkar vara samma som på det fotografi som jag visat tidigare. Jag kommer att återkomma inom kort med ytterligare ett fotografi, men jag måste försöka identifiera några flera personer på det först.

lördag 21 augusti 2010

Växtförädlingen i Sundmo, del 2

Fick låna ett kort av Anny Lidén på växtförädlingen i Sundmo troligtvis från 1948. I högra kanten ser man ett växthus som fanns där. I det stora huset intill vägen var det kontor på bottenvåningen och på övervåningen bodde Karl Erik Blom med sin familj. Enligt mantalslängden år 1946 var han född 1908 i Örtomta församling i Östergötlands län och han var skriven som skogvaktarassistent. I huset till vänster bodde Erik Magnus Stefansson. Han var enligt samma källa född 1915 i Transtrands församling i Kopparbergs län och titulerades jägmästare. 1953 flyttade Fritz Hilding Ferdinand Bergman till Sundmo och blev föreståndare på Växtförädlingen istället för Erik. Därefter inflyttade Mats Hagner år 1963 till Sundmo och blev civiljägmästare på växtförädlingen.


onsdag 18 augusti 2010

Billiga tavlor?

Den 22 april 1908 såldes två oljemålningar som Pelle Molin gjort på en auktion hos apotekaren Axel Askbergs sterbhus. Den ena målningen föreställande Nämforsen ropades in av konsul John Ekman i Härnösand. Han betalade 610 kronor för målningen. Den andra köptes av Albin Ahlqvist i Sandö för 325 kronor. Detta kan man läsa i Sollefteåbladet den 23 april.

söndag 15 augusti 2010

Växtförädlingen i Sundmo

På 1940-talet började man bygga växtförädlingen i Sundmo. Den flyttades senare upp till Sävar 1969. På ett fotografi från 1944 ser man ett gäng män/pojkar som håller på med förberedelser. De flesta på kortet är från Sundmo eller från Forsnäs. Troligtvis är det bara Sigvard Eriksson och Evert Mähler som finns på vänstra kanten som fortfarande lever. Ägare av kortet är Lars Eriksson som är son till Fritz Eriksson som finns med på kortet.


Från vänster: Sigvard Eriksson, Evert Mähler, Åke Mähler, Allan Mähler, Erik Johan Lidén, Artur Mähler, Telmar Hedin, Sigvard Lidén, Ingemar Mähler, eventuellt Wennersten, hästen Dahlia (Fritz Erikssons häst), eventuellt Erik Lidén, Bernt Mähler, Nils Lidén, Fritz Eriksson, Helge Hedin, Erik Blom.

Personerna är identifierad av Lars Eriksson och Evert Mähler.

Yngst på detta kort är Telmar Hedin som var omkring 12 år när kortet togs.

Någon som kan berätta mera om historien kring Växtförädlingen i Sundmo? Jag ska fråga min mamma också. Hon arbetade en kort period i början på 60-talet där.

lördag 31 juli 2010

Guldgrävaren

Av en slump hittade jag en Andrew Viktor Lidfors som avreste den 9 juli 1895 från Göteborg med skeppet Albano. Skeppet skulle resa till Grimsby i England. Han var hemmahörande i Amerika, 31 år gammal och skulle resa till New York. Många som heter Lidfors har koppling till Ådals-Liden och därför blev jag nyfiken på honom.

Lite sökande visade att det fanns en Anders Viktor Lidfors, född den 4 april 1864 i Forsmo, Ramsele församling. Hans far hette Erik Peter Filipsson Lidforss (1830-1880) och hans mor Stina Greta Svensdotter (1835-1867). Erik Peter var först bonde i Forsås, Ådals-Lidens församling. Mellan 1859 och 1865 var Erik Peter nybyggare i Forsmo, Ramsele. Därefter blev han åter bonde i Forsås. Anders Viktor fanns skriven i Ådals-Lidens församling fram till 1897 då han noterades bland obefintliga personer inom församlingen. Han hade alltså åkt iväg från Ådals-Lidens församling utan att begära flyttningsbevis. Han kvarstår 1937 bland obefintliga personer, utan notering om vad som hänt med honom. Uppgifterna stämde bra med de uppgifter som fanns i passagerarlistan från Göteborg.

Går det att hitta mera uppgifter om vad som hände Andrew Viktor efter resan till Grimsby? Han reste vidare den 13 juli med skeppet New York från Southampton. I register på Findmypast.com är han antecknad som And. Leafors, så det var inte helt enkelt att hitta honom där. Nästa spår fanns i hamnen i New York där han anlände den 20 juli.

Nästa steg var att försöka hitta honom i folkräkningarna (census) i USA. Inga bra träffar fanns på Anders, Andrew, Viktor eller Victor Lidfors. Försökte då söka med lite andra uppgifter som t.ex. födelseår och födelseland tillsammans med olika varianter på förnamn. Hittar till slut en man i census 1910 som heter Andrew Lidford, född cirka 1864 i Sverige. Han var bosatt i Tacoma, Pierce county i delstaten Washington på västkusten. Andrew var antecknad som farmer och roomer i Tacoma. Han var alltså bonde, men han hyrde tydligen ett hus eller lägenhet. Andrew var ogift och det var antecknat att han immigrerat 1883 till USA. Jag sökte då vidare på namnet Andrew Lidford och hittade honom både i census 1920 och 1930. Han bodde då i Riverside i samma county och han var gift med Brita. Hon var född omkring 1864 i Sverige. I dessa census fanns det lite olika uppgifter när de immigrerade. Andrew immigrerade 1889 enligt båda, medan Brita immigrerade 1889 resp. 1904 i dessa census. Andrew borde finns i census 1900 också, men där hittade jag honom inte under namnet Lidford.

Sökte därför vidare efter dödsdatum på Andrew och Brita. Det finns en dödsregister i delstaten Washington för perioden 1907 till 1960 som man kan söka i. Hittade där att Andrew Lidford dog den 13 juni 1931 i en ålder av 67 år i Puyallup, Pierce county. Brita dog den 30 december 1942 på samma plats.

Eftersom jag inte hittat Andrew i census 1900 gjorde jag ett nytt försök där. Efter lite sökande hittade honom under namn Ledford. Jag tycker dock att det står Lidford i originalkällan där också, men det hade inte registrerats så. Han var då bosatt i Treadwell på ön Douglas Island utanför Alaskas kust. Andrew var guldgrävare i gruvan som fanns i Treadwell. Enligt census-utdraget hade han inflyttat under februari 1898 från Tacoma. Census 1900 är lite mera detaljerad än övriga census så här ser man födelsemånad och födelseår. I övriga census står endast ålder. Andrew Lidford var född i april 1864, vilket stämmer med uppgifterna om Ander Viktor Lidfors.

På engelska Wikipedia kan man läsa lite denna guldgruva. Gruvan var ett tag den största i världen. Gruvan var i drift från 1881 till 1922 och var uppdelad i fyra gruvområden. Som mest arbetade cirka 2000 personer i denna gruva.

Läs mera om gruvan (översatt med Google Translate)>>


Känner någon till Anders Viktor Lidfors (Andrew Lidford) och kanske kan berätta mera om hans liv som guldgrävare i Alaska?

söndag 18 juli 2010

Två brev från Pelle Molin

Uppdaterad 30 juli.

Pelle Molin ville gärna följa med på Salmon August Andrée's första polarexpedition år 1896, men han fick nej på detta från Andrée. Istället undersökte han möjligheterna att följa med något annat skepp som åkte i Andrées fotspår, eller vad man kan kalla det till sjöss. Han hade dock inte råd att själv bekosta resan, utan han var tvungen att sälja in resan till olika tidningar. Den 5 februari och 25 mars 1896 skrev han brev från Bodö i Norge till redaktören för tidningen Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT) Henrik Hedlund. Följande skrev Pelle i breven:

Bodö den 5 febr. 1896

Herr Redaktör
Det gäller en resa till Spetsbergen med Andrées nordpolsexpedition. Planen är mycket beskedligare än den höres och bör icke häller vara svår att realisera om Ni vill. Här är ju en bit historia af allra första klass att på nära håll bevittna och något af högsta aktuela intresse för ett svenskt storblad.
Andrée kommer ju att företaga resan till Spetsbergen med en antagligen icke så liten ångare att icke ombord kan finnas en anspråkslös vrå för en korrespondents hängmatta, äfven om ballong, dufvor, expedition och arbetarne från Tromsö taga ångaren tid och hållen.
Min plan är alltså att genom Eder bemedling få tillåtelse att som GHT:s speciele Korrespondent medfölja till Spetsbergen, der åse uppstigningen och så vända med de andra, sedan Andrée seglat in öfver isen.
Jag blir här i Norge öfver Sommaren, kommer antagligen att måla i Lofoten, och kan närsomhälst hålla mig beredd att möta i Tromsö, der Andrée tager ombord arbetare för uppsättande af balonghus m.m.
Derifrån kan första korrespondansen sändas. Den andra sändes öfver Ingö och Hammerfest från verldens nordligaste fyr, Fruholmen, expeditionens brefdufvestation.
Antagligen kom Vesteraalske Dampskibsselskab att till sommaren sätta ett af sina fartyg i turisttrafik på Spetsbergen. Är lyckan god kan man kanske med en sådan lyckas sända ett och annat att telegrafera hem till Sverige öfver Hammerfest.
Vid denna expedition är det ju icke som vid andra polarresor att inga andra än de egentliga deltagarne kunna följa till vägs. Här är det alldeles som inrättadt för en tidning att få en korrespondent med. Det är detta jag högeligen fruktar att många ska tänka på, och derför gäller det att icke komma för sent. Bäst vore det om man kunde få bli ensam.
Nu om kostnaderna. Jag kan icke så noga beräkna dem, men antager att, om tillåtelsen gifver, priset ombord på Andrées ångare icke skall bli stort. De ha nog icke beräknat sig några inkomster af passagerare. Man får, tänker jag, beräkna vivre för ungefär 3 veckor.
Att tidningen genom korrespondansernas mängd, värde och intresse skall hållas skadeslös för utgifterna skall bli mig en hederssak. Jag ska hålla det hela så lättläst och omväxlande som möjligt och kommer dervid att få en naturlig hjälp, icke blott af det antagl. intressanta lifvet ombord och i Spetsbergen under förberedelserna, utan äfven af de enastående intressanta taflor ur natur och djurlif, som häruppe bjudes.
Gärna skulle jag se att jag äfven kunde skrifva till Jämtlandsposten, doktor V. H. Wickströms tidning. Jag skrifver idag till honom och ber honom korrespondera med Eder om planen.
Det bör gå i allt fall.
Att Andrée skulle ha något att invända är ju antagligt. Sådana ledare af intressantare expeditioner bruka ju af sina män taga löfte att icke konkurrera med chefen i skrifverier om resan. Men det är ju klart att GHT:s korrespondent icke kan på något sätt dervidlag vara obehaglig. Han måste ju dessvärre vända då det bästa börjar. Men man får trösta sig med att det upplefda och bevittnade rikligen lönar mödan.
Ni kan tänka att jag gärna vill ha ett bifallande svar, lika visst som jag är rädd för att planen blir känd och att andra kunna tränga sig in.
Går det icke på annat sätt får jag väl skrifva till Andrée och anmäla mig som en af de handtlangare, som stiger ombord i Tromsö.
Med utmärkt högaktning
Pelle Molin

Bodö 25 III 1896

Herr Redaktör!
En direkt underrättelse från Andrée säjer nej för att följa med Virgo. Ingen bladman får finnas der ombord. Men då jag icke är sinnad att afstå, återstår att följa med någon ångare, som enl. hvad tidningar berättar, ämnar följa Virgo till Spetsbergen med turister. Det blir visserligen icke alldeles detsamma, men häller icke så värst långt ifrån. Naturligtvis går man miste om en del underrättelser om det allra intimaste, men då ju före resan en Stockholmstidning berättar om all Andrées utrustning behöfver man ju häller icke nosa i allt. Begagnar man ögon och öron blir det tillräckligt.
Nu är frågan: Om jag reser, får jag räkna på G.H.T. såsom en af de tidningar jag skrifver till? Jämtlandsposten ville gärna , men drog sig tillbaka i tanke att det ville bli för dyrt. Huruvida någon annan tidning kommer istället vet jag icke, men jag har godt hopp. Då blir ju också kostnaderna betydligt nedsatta.
Naturligtvis vill jag ha så pass betalt att resan först och främst blef ersatt och dessutom vanligt arvode för korrespondanser och ersättning för telegram. Med beräkning att resan med turistångaren (med uppehåll på Spetsbergen) tar 3 veckor torde man få beräkna omkring 600 kronor för den. Delad på 2 svenska och möjligen 1 finsk tidning, Nya Pressen, blir ju saken icke så dyr (Vanliga Nordkapsresor beräknas till ungefär 40 kr pr. dag för hvarje turist).
I alla fall, om Ni icke strax kan bestämma Eder, ber jag att Ni icke säjer nej. Möjligen kan en närmare kännedom om den eventuella ångarns priser och tider förändra åtskilligt. På samma gång som Edert svar ville jag vara mycket tacksam om Ni kunde underrätta mig huruvida från Göteborg något ledsagande turistskepp skall afgå eller om Ni känner till något om det projekterade från Altona.
I hopp att sakens innebörd håller mig ursäktad för mina täta bref teknar jag
med utm. högaktning
Pelle Molin

Virgo var det skepp som Andrée skulle åka med upp till Spetsbergen för att sedan påbörja ballongresan därifrån. Pelle Molin kom aldrig iväg på resan eftersom han dog strax efteråt. Jag vet inte om han fick något svar från Henrik Hedlund på sina frågor. Ovanstående brev finns bevarade på Göteborgs universitetsbibliotek.

fredag 16 juli 2010

Pelle Molins stuga

All min tid upptas just nu av altanbygge och därför hinner jag inte med att skriva så mycket här just nu. Har dock köpt två vykort över Pelle Molins stuga som jag skulle vilja visa upp.

Har någon bott i stugan efter att Pelle Molin flyttat till Norge? Nils Olof Eriksson Höglund och Tekla Margareta Sundström bodde i stugan innan Pelle Molin. De flyttade till 1891 till Kanabec county i Minnesota. Jag har fått fotografier på Nils och Tekla från en ättling i USA.

tisdag 6 juli 2010

Tidskapseln - Ditt arkiv på nätet

Allehanda har nyligen lagt ut tjänsten "Tidskapseln - Ditt arkiv på nätet" på allehanda.se. Tanken med denna tjänst är att lägga ut skannade exemplar av Allehandas "gamla" tidningar, dvs Nya Norrland, Västernorrlands Allehanda och Örnsköldsviks Allehanda. De har lagt ut årgången 1960 av dessa tre tidningar. Skanningen har utförts i Ramsele av SVAR. VA och ÖA har skannats direkt från originaltidningar och NN har skannats från mikrofilm. Tidningarna har sedan OCR-tolkats och man kan söka på vilket ord som helst. Det finns dock en del tolkningsfel så man får inte träff på allt. Man måste bli Plus-medlem för att få tillgång till denna tjänst. SVAR har en blogg på samma sida också, men den ser inte ut att fungera just nu.

Adressen till Tidskapseln är http://allehanda.se/arkiv.

Eftersom SVAR har varit delaktig i detta arbete har vi fått testa tjänsten tidigare. Jag hittade då bl.a. förlovningsannonsen mellan min mamma och pappa. På påskaftonen i år var det 50 år sedan de förlovade sig. Jag kunde då gratulera dem på påskaftonen. Mamma sa då: Jasså är det 50 år sedan vi förlovade oss?

Jag har tidigare hittat flera intressanta artiklar från 1960 som jag skrivit blogginlägg om också. Bl.a. en artikel om Pelle Molin och novellen Kams. Så testa gärna denna tjänst hos Allehanda.

torsdag 1 juli 2010

Kronprinsens besök 1858

1858 gjorde kronprinsen och blivande kungen Karl XV ett besök i länet och bodde då på Lidströms gästgiveri i Näsåker en natt. Man kan läsa lite kortfattat om resan genom länet i tidningen Folkets röst från den 11 augusti 1858. Följande finns att läsa där:

"Om H.K.H:s resa från Hernösand genom Westernorrland berättar H.-P.:
Efter intagen déjeuner hos landshöfdingen anträddes resan från Hernösand kl. half till 7 onsdagsmorgonen den 28 sistl. Juli landsvägen till Hammar, (der middag intogs hos grossh. H. Holmberg), Sollefteå och Näsåkers gästgifvaregård i Lidens socken, dit ankomsten skedde kl. half till 12 på natten. Dena svåra Ödsbacken tillryggalade H.K.H. till fots och på höjden af densamma täcktes H.K.H. intaga förfriskning i ett för tillfället af hr Robert Bagge på Kramfors uppfördt tält. Vid Edsforssen åsåg H.K.H. vitjandet af tvenne s.k. laxtinor, der ett icke obetydligt antal större laxar fångades; och hade allmogen såväl der som på flera andra ställen efter vägen inom Resele och Lidens socknar föranstaltat förfriskningar i för tillfället uppförde tält. Det var första gången någon regent färdades på denna sidan elfven, och allmogens glädje att få se H.K.H. inom denna del af länet var derföre stor. Också täflade befolkningen, synnerligen inom Resele och Lidens socknar, att genom äreportar, transparanger och andra för tillfället anordnade prydnader, uttrycka sin tacksamhet för det nådiga besöket.
Den 29 Juli kl. ½ 7 f.m. skedde afresan från Näsåker, efter det H.K.H. förut besett den s.k. Nämdforssen. Vid ankomsten till Resele socken behagade H.K.H. uppstiga på den s.k. Tomtnipan, hvars åldriga, med medalj af konung Carl Johan prydda egarinna, fick nåden för H.K.H. visa den sköna utsigten från den höjd, der hennes boning är uppförd. Vid Prestänget i samma socken stannade H.K.H. en timma, och utförde med egen hand en teckning i olja af den vackra trakten, hvarefter resan fortsattes till Skedom, der déjeuner intogs hos talmannen och riddaren Strindlund, samt sedermera till Sollefteå, der kyrkan och prestgården besöktes, så till Djupön, der ortens ståndspersoner för H.K.H. anställt en gouter, hvilken H.K.H. behagade bevista, och dervid underdåniga skålar föreslogos och tömdes under afsjungande af folksången m.fl. vackra sånger i fyrstämmiga chörer af såväl herrar som damer. På den med flaggor dekorerade ångaren "Angur", fortsatte man resan till Sånga lägerplats, der, genom regementskommissarien Gyllanders försorg, en smakfull äreport, med kolonner af gevär, fanns upprest. H.K.H. afreste vidare till Holms säteri, der arrendatorn Eckman, som låtit uppföra en prydlig äreport, fick nåden fifva middag, hvarefter H.K.H. behagade taga ställets omgifningar i ögonsigte. Vidare besöktes under färden utför den vackre Ångerman elfven Nylands lastageplats, der H.K.H. saluterades från ett grosshandlaren H. Holmbergs nybyggda skepp, Kramfors sågverk, der ångsågen togs i ögonsigte och förfriskning intogs i lusthuset, Sandö glasbruk och ölbryggeri, hvilka begge besågos, samt slutligen Hornö, der debarkering skedde och resan anträdde landvägen till det vackra Fantskog, hvarest natt läger togs hos grossh. Wikner."

Resan fortsatte därefter upp emot Örnsköldsvik. Hela artikeln kan läsas på Kungliga bibliotekets hemsida på adressen http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/search_newspaper.jsp. Sök efter tidningen Folkets röst och datum 1858-08-11.

Enligt traditionen ska pojken Johan Magnus Lidström var son till kronoprinsen och gästgivaredottern Karolina Kristina Lidström. Han föddes mindre än sju månader efter kronprinsens besök i Näsåker.

måndag 21 juni 2010

Vykort från Nämforsen

Det finns nu ett vykort till försäljning på Tradera från Nämforsen. Jag blev nyfiken på de hus som syns ovanför forsen nästan uppe till vänster. Någon som vet vilka hus det är?


Uppdaterad 2010-06-30: Tack för informationen som jag fått från Hans Björklund och Anita Berglund via kommentarfunktionen. Huset på bilden är Teodor Bloms kafé som i folkmun kallades för "Blodiga yxan", men det rätta namnet var "Kafé Nämfors". Kaféet fanns kvar åtminstone på 40-talet. Läs mera under kommentarerna till detta inlägg.

söndag 20 juni 2010

Skolfoto från Åsmons skola 1942

Jag har fått låna flera skolfoton av Roland Eriksson från Åsmons skola. Här kommer ett från 1942. Roland känner igen en person på kortet. Det är hans morbror Ingemar Andersson. Han står mellan de 2 sittande till höger i främsta raden.



Någon som känner till andra personer på kortet? Tack, Roland, för att jag fick låna kortet.

tisdag 15 juni 2010

Emigranter från Ådals-Liden 1868-1910

Jag håller på med en sammanställning över emigranter från Ådals-Liden från 1868 till 1910. Sammanlagt är det drygt 200 personer som emigrerade under denna tid. Jag har försökt sammanställa så mycket uppgifter som möjligt om tiden i Sverige, överresan och tiden i Amerika. Detta ska sedan utmynna i liten bok eller häfte. Jag har hållit på med detta ganska länge, men man känner sig aldrig färdig med den, eftersom man hela tiden hittar någon ny ledtråd om någon "over there". Jag ska dock försöka göra den klar nu innan året är slut. Jag infogar också fotografier på de emigranter som jag lyckats få fotografi på. Om någon har några fotografier på emigranter från Ådals-Liden så är jag intresserad av dem.

Nedan visar jag ett utdrag ur sammanställningen. Det är informationen som jag har om Fredrik Otto Frisendahl och hans familj i USA.

Fredrik Otto Frisendahl. Han var född den 10 augusti 1874 i Ås, Ådals-Liden sn. Han avreste den 16 maj 1893 från Trondheim med skeppet Juno. Hans destination var Mora, Minnesota, USA. Resan gick vidare den 25 maj 1893 med skeppet Sardinian från Liverpool. Han gifte sig med Mary Cecilia Bonstrom. Hon var född omkring 1885 i Minnesota, USA av svenska föräldrar. Fredrik Otto skrevs i folkräkningen 1900 som bartender. I folkräkningen 1910 bor de i Silver Creek township, Wright county, Minnesota, USA, där Fredrik Otto var bonde. Han dog i Wright county den 10 februari 1917. Mary Cecilia bor senare i Buffalo village, Wright county. Hon var försäljerska. Hon dog i Wright county den 29 februari 1944.

Barn:
Nanna L. Frisendahl, född den 26 februari 1905 i Minnesota, USA. Hon gifte sig med Frank Clifford Krantz. Han var född den 2 september 1905 i Minnesota, USA. Hon dog den 26 april 1970 i Pine, Minnesota, USA. Frank Clifford dog den 20 september 1980 i Pine, Minnesota, USA.

Fingal Eugene Frisendahl, född den 21 december 1907 i Wright county, Minnesota, USA. Han dog i november 1971 i Pompano Beach, Broward, Florida, USA.

Bertil Teofil Frisendahl, född den 7 juni 1910 i Wright county, Minnesota, USA. Han dog den 3 februari 2000 i Enid, Garfield, Oklahoma, USA.

Eskil G. Frisendahl, född den 26 mars 1916 i Minnesota, USA. Han dog i maj 1984 i Springfield, Lane, Oregon, USA.

Källa census:
Census 1900, Minnesota, Wright county, Buffalo twp, Supervisor District # 6, Enumeration District # 217, sedan 10.
Census 1910, Minnesota, Wright county, Silver Creek twp, Supervisor District # 6, Enumeration District # 216, sidan 6A.
Census 1920, Minnesota, Wright county, Buffalo village, Supervisor District # 10, Enumeration District # 84, sidan 3B.
Census 1930, Minnesota, Wright county, Buffalo village, Supervisor District # 6 Enumeration District # 86-5, sidan 6A.

tisdag 8 juni 2010

Nya läskedrycksetiketter på Tradera

Jag såg precis att det finns ytterligare läskedrycksetiketter till salu på Tradera från Gustaf Åsanders bryggeri i Näsåker. Denna gång är det etiketter för Cider och Skogsbär som är till salu. Nedan finns länkar till respektive auktion på Tradera. För några veckor sedan fanns en etikett för drycken Bonni till salu. Någon som känner till denna dryck? Jag har inte hört talas om den tidigare.

Cider-etikett

Skogsbärs-etikett

Jag har senaste tiden haft lite kontakt med en dotter och en dotterson till Gustaf Åsander. De har bl.a. berättat att Gustaf kokade själv läskedrycker och cider i bryggeriet. Ölet levererades från Sollefteå bryggerier och sedan tappade Gustaf upp det på flaska. Fabriken kallades därför allmänt för "Tappen". Gustaf hade bryggeriet till 1945 innan han sålde det vidare till Sollefteå bryggerier. Därefter började Gustaf i åkeribranschen i samband med starten av Nämforsens kraftverk.

torsdag 3 juni 2010

Bomärken från 1618

Idag hittade vi på jobbet några bomärken från Ådals-Lidens församling i landskapshandlingarna från år 1618. Det är intressant att se dessa gamla namnteckningar. Några bomärken har dock något tvivelaktigt utseende, men det visste man inte för nästan 400 år sedan.


Här följer min tolkning av namnen från 1618

Oluff Trulss. i Näsåker
Erich Anderss. i Råå
Oluff Christopersson
Måns i Moflodh
Erich Nilsson i Forsås
Mickiel i Moflodh

Besökare nr 10000

Upptäckte precis att min besöksräknare slog över på 10 000 besökare i förrgår kväll klockan 23:12. Besökaren var hemmahörande i Stockholms län. Kul att så många har besökt min blogg på drygt ett års tid. Tack alla som har besökt min blogg och skrivit kommenatarer till mina inlägg. Jag har lärt mig mycket nytt om Ådals-Lidens församling under denna tid.

måndag 31 maj 2010

Riksdagsman Engman från Näsåker

Per Engman var född i byn Djupsjö i Nordmalings församling. Han flyttade 1854 från Nordmaling till Näsåker där han först skrevs som lanthandlare och hemmansägare. Han var ägare av ett hemman på nummer 3 i Näsåker om 3 35/64 seland. 1859 gifte han sig med bondedottern Sara Maria Hansdotter ifrån Sörmoflo. Han var då 31 år gammal och hon var 25 år. Sex barn föddes i äktenskapet varav två dog i späd ålder. Per var förutom lanthandlare och hemmansägare även riksdagsman, landstingsman och nämndeman. Han finns omnämnd i uppslagsverket Svenskt porträttgalleri. Där står antecknat att han var ledamot för Bondeståndet 1865-1866 och ledamot av Andra Kammaren för Sollefteå och Ramsele tingslag 1867, 189-1872 samt 1876-1880.

Per var ganska verksam under sin tid som ledamot av Andra Kammaren. Han lämnade in en del motioner, bl.a.:

1872, nr 27 A.K.: Om anvisande af medel till betäckande af Ramsele kyrkas skuld (Bildid: A0002016_00079).
1872, nr 28 A.K.: Om traktaments- och skjutsersättning åt nämndemän under ting och tingsresor (Bildid: A0002016_00083).
1872, nr 125 A.K.: Angående ändring i Kongl. kungörelsen den 22 Juni 1871 om lönetillskott af allmänna medel åt lärare vid folkskolor och småskolor (Bildid: A0002016_00312).
1876, nr 18 A.K.: Om ändring i lagstiftningen rörande försäljning af vin (Bildid: A0002140_00069).
1876, nr 19 A.K.: Om skärpning af gällande påföljden för förfallolöst uteblifvande af part eller vittne från underrätt (Bildid: A00002140_00071).
1876, nr 20 A.K.: Angående ändring af § 16 Bevillningsstadgan (Bildid: A0002140_00072).
1877, nr 43 A.K.: Om ändring af 16§ i Bevillningsförordningen (Bildid: A0002171_00124).
1877, nr 44 A.K.: Om ändring af 75§ i Bevillningsförordningen (Bildid: A0002171_00126).
1878, nr 56 A.K.: Om tillägg till 1 kap. 2§ Rättegångsbalken angående ersättning till nämndemän (Bildid: A0002201_00241).
1879, nr 63 A.K.: Angående upphäfvande eller ändring af Kongl. förordningen den 28 Juni 1798 om skyldighet att anmäla deltagare i bolag eller firmor. (Bildid: A0002232_00167)

Per lade in motioner även 1869 (4 st), 1870 (5 st) och 1871 (3 st). Dessa finns tyvärr inte skannade ännu så jag har kunnat läsa vad dessa motioner handlade om. Övriga motioner kan man läsa i sin helhet via SVAR's hemsida.

Familjen flyttade 1878 från Näsåker till Trästa, Sollefteå sn, där han skrev som riksdagsman. Per dog redan 1880 under riksdagsvistelse i Stockholm. Man hittar noteringar omkring hans sjukdom i protokollen från Andra Kammaren. Den 21 januari 1880 står följande under paragraf nr 2:

Her P. Engman hade låtit ingifva ett sjukbetyg af följande lydelse, som nu upplästes:
Att ledamoten af Andra Kammaren, Herr Per Engman, som lider af (Parotits) inflammation i örspottkörteln, tillsvidare är oförmögen att lemna sina rum, intygas af Stockholm den 20 januari 1880. J. Rudberg, Legit. läkare

Under paragraf 3 i samma protokoll utsågs Per Engman till ledamot i Konstitutionsutskottet med 178 röster. Han hade mest röster av alla. Den som var närmast hade bara 116 röster.

I protokollet för den 24 januari stod följande under paragraf 3:

Herr Talmannen tillkännagaf att, enligt ingifven dödsattest, en af Andra Kammarens ledamöter, riksdagsmannen för Ramsele och Sollefteå tingslag af Vester-Norrlands län, handlanden Per Engman denna dag kl. 1 f.m. aflidit.
Den åberopade dödsattesten upplästes därefter, så lydande:
Att ledamoten af Riksdagens Andra Kammare Herr Per Engman, boende i huset N:o 10 Stadssmedjegatan, afled derstädes den 24 Januari kl. 1 f.m. i en ålder af fylda 51 år. Dödsorsak, primär: Diabetes Mellitus + Parotitis. Sekundär: Septichaemi. Intygar härmed
Stockholm den 24 Januari 1880. J. Rudberg

Efter sålunda erhållen underrättelse om detta dödsfall beslöt Kammaren, uppå hemställan af Herr Talmannen, att till Kongl. Maj:t, jemlikt 28§ Riksdagsförordningen, ingå med underdånig anmälan om den i anledning deraf inom Kammaren uppkomna ledighet.

Hustrun Sara Maria dog 1897 av slag. Hon var 64 år gammal.

Nedan följer kort på Per och Sara Maria. Korten har jag lånat via Sune Persson.

söndag 23 maj 2010

En amerikansk ko eller snarare kviga

Jag måste få visa ett typiskt amerikanskt vykort där man överdriver för att locka folk att emigrera till Amerika. Nog visste jag att det mesta var större i Amerika, men aldrig att korna skulle vara så stora.



Det var ganska roligt att läsa texten på baksidan kortet också. Följande var skrivet:

"Ha ni hört talas om Amerikanska kor. På andra sidan visas en kviga af den rasen. Ett näpet litet kräk eller hur tycker ni. Tänk er bara en fullväxt ko."

Ingen har undertecknat vykortet, men gissningsvis är det Maria Petoronella Åkerlund, gift Irene, som har skickat vykortet ifrån Amerika.

måndag 17 maj 2010

Sörmoflo eller Norrmoflo på fotografiet?

Jag fick idag låna ett gammalt album via min arbetskamrat Sune Persson. Albumet innehåller 20-30 gamla fotografier med kopplingar till Ådals-Lidens församling plus ganska många kort ifrån släkten i Minnesota, USA. Jag kommer längre fram att lägga ut en del personfotografier ur albumet, men jag tänkte börja med en bild som det står Sörmoflo på. Jag vet inte om fotografiet är taget från Sörmoflo emot Norrmoflo, eller tvärtom. Jag känner inte igen husen på kortet. Någon som kan berätta var kortet är taget ifrån och kanske identifiera några av husen på kortet? Tittar man riktigt noga ser man en man i fotografiet. Han finns sittande i nederkanten av bilden.

Tack Sune för att jag fick låna albumet och hälsa till din syster.

torsdag 13 maj 2010

Kilforsen, del 3

Här kommer ytterligare ett vykort över egna hem i Kilforsen. Det ser nästan ut att vara kontoret som man ser längst bak i vykortet upp emot skogen.

I Nya Norrland den 7 juni 1960 fanns en artikel om uppbrottet från Kilforsen. Den berättar att Kilforsen funnits under tolv års tid och att det bott som mest omkring 2000 personer i samhället. Arbetarna vid Kilforsen hade arbetat med bl.a. kraftverksbyggena i Kilforsen, Lasele och Långbjörn, men nu skulle de dra vidare norrut emot övre Umeälven. Det skulle byggas kraftverk i Rusforsen, Gardik och Aujaure. Många fick ingen semester detta året, utan de måste arbeta med att flytta deras hus till den nya arbetsplatsen. Endast några enstaka personer blev kvar i Kilforsen för att sköta de färdiga kraftverken i trakten.




söndag 9 maj 2010

Familjen Norlén

För några veckor sedan visade jag ett kort på Åkerlundska hemmanet i Sörmoflo. Hemmanet övertog senare av Erik Georg Norlén som var gift med ett barnbarn till Hans Olof Hansson Åkerlund. Förra året fick jag ett kort av en arbetskamrat i Ramsele med stora delar av familjen Norlén. Hon är barnbarn till Svea Norlén som är med på kortet.

Frida Åkerlund som finns med på kortet är kusin till Hulda Kristina Svensson, g. Norlén.

Tack Elisabet för att jag fick låna detta fina kort som är taget 1922 eller strax före.

lördag 8 maj 2010

Landskapshandlingar

SVAR skannar just nu landskapshandlingar för hela Sverige. Dessa handlingar omfattar för Ångermanland perioden 1541 till 1629. Jag försökte för några dagar sedan att läsa lite i handlingarna för år 1560 men det var inte någon enkel match. Jag fick ta hjälp på Anbytarforum för att kunna läsa och förstå den beskattning som gjorde på varje hemman. Namnen på de som ägde hemmanen gick någorlunda att läsa, även om man fick ta hjälp av längderna före och efter för att kunna läsa ut alla namn. Här kommer ett försök på hemmansägarna från år 1558:





Lijdgatu
Guulle Trulson, 9 kioor

Näsåker
Nils Personn, 2
Carll Trulsonn, 2

Klep
Oluff Hersseson, 3

Westanbeck
Nils Clemetson, 2

Umsiö
Tomass Nilsonn, 5
Anders Personn, 4

Rådh
Anders Olsonn, 8
Önde Larsonn, 7
Oluff Hansonn, 6
Rawall Ingelson, 3
Abraham Palsonn, 5

Fårsås
Philpus Personn, 12
Peder Nilsonn, 8
Krånge
Nils Olson, 2 kioor
Christop Olsonn, 3

Mofloo
Jonn Högsson, 6
Nils Wilamson, 3
Påwell Olsonn, 2
Spielle Olsonn, 3
Oluff Willeson, 2

Hexmo
Anders Olsonn, ingen

Det fanns alltså 22 hemman i Ådals-Lidens församling år 1558 och totalt 97 stycken kor. Den som hade flest kor var Filip Persson i Forsås. Han var nog den största markägaren också i socknen. Han ägde 37 seland enligt handlingarna ifrån 1560.


tisdag 27 april 2010

Vem kan denna man vara?

Jag och min bror Mats lånade för många år sedan tre album från Karin Wassdahl som vi skannade av. Det var många fotografier från släkten Lidmark i Västanbäck och släkten Lundin som urspungligen var ifrån Holafors.

Ett okänt fotografi i Anna Lidmarks album tyckte jag var särskilt intressant. På kortet stod det att det var taget av Matson & Alseen, Uintah Building, Commercial Street, Salt Lake City, Utah. Vem kan denna man på fotografiet vara? Jag undersökte om det fanns någon från Ådals-Liden som emigrerat till Salt Lake City. Hittade då två personer som emigrerat med destination Salt Lake City. Det var Nils August Lidfors och Anders Viktor Persson, båda födda 1865. De reste 1891 från Trondheim med båten Domino. Nils August använde senare namnet Ledfors i Amerika och han blev gift med Kristina Maria Mähler ifrån Rå. Kristina Maria's styvmor hette Magdalena Kristina Lidmark och var faster till Anna Henrietta Lidmark som var ägare till det album där detta fotografi ingick. Min fundering var därför om det kunde vara Nils August Lidfors på fotografiet. Jag har inte fått något bekräftelse på detta ännu, men hoppas fortfarande.

söndag 18 april 2010

Åkerlundska hemmanet i Sörmoflo

Av Mariann Holmberg i Katrineholm har jag fått ett fint kort föreställande Åkerlundska hemmanet i Sörmoflo. Efter det att jag fått detta kort var jag tvungen att åka ned till Sörmoflo för att se vilka hus som fanns kvar. Det fanns tre hus kvar, eller åtminstone tre hus som stod kvar på sin ursprungliga plats. Det fanns ytterligare hus nu på gården. Alla låg på vänstra sidan om bostadshuset. Husen till höger om bostadshuset fanns inte kvar, men de kan ju vara flyttade. Jag tittade bara på husen från landsvägen.
Den förste Åkerlund hette Hans Olof Hansson Åkerlund (1841-1897. Han var gift två gånger, först med Sara Karolina Persdotter (1847-1881), sedan med Märta Helena Zakrisdotter (1852-1922). Första hustrun dog i barnsäng. Märta Helena var syster till min mormors farfar och min farmors farfar.
Jag har inte ännu forskat på vem som ägde hemmanet efter Hans Olof, men jag vet att bl.a. Erik Georg Norlén (1884-1972) har ägt detta hemman. Han var gift med ett barnbarn till Hans Olof Åkerlund.
Jag tycker det är så trevligt att se kort där hässjorna står kvar på åkern. Det var tider det.

Tack, Mariann, för att du skickade detta fina kort till mig.

fredag 9 april 2010

Kilforsen, del 2

Här kommer ytterligare två vykort ifrån Kilforsen. Det ena visar kontoret i Kilforsen och det andra egnahem i Kilforsen. Jag har även hittat en tidningsartikel ifrån 1960 där man berättar lite om flytten ifrån Kilforsen. Jag återkommer med ett utdrag ur artikeln nästa vecka. Håll till godo med vykorten så länge.

Det andra vykortet är utgivet av Firma Ulla Larsson Kiosk i Kilforsen.

söndag 28 mars 2010

Är det Henrik Jakob Frisendahl på kortet?

Jag fick för några dagar sedan ett gammalt kort ifrån Anita Berglund. Hon hade hämtat kortet ur ett album som hennes svärföräldrar hade. Eftersom hennes svärfar och min mormor var tremänningar så började vi fundera om det fanns några kopplingar till min släktgren. Hon hade ett annat oidentifierat kort i samma album som visade sig vara min mormors farmor och farfar.



Jag kände inte igen detta kortet först, men sedan började jag söka lite i Sollefteå bilddatabas. Jag sökte då efter Frisendahl, eftersom jag visste att en av systrarna ifrån Sundmo blev gift med prästsonen Henrik Jakob Frisendahl. Hittade en bild där med idnummer ie-5492/04. Personen som är stående längst till vänster på kortet ska vara Henrik Jakob Frisendahl.



Jag tycker att mannen på det gamla kortet liknar Henrik Jakob väldigt mycket. Både Anita och Kenneth tycker detsamma. Vad tycker ni? Det är kanske Henrik Jakob och hans hustru Anna Karolina Zakrisdotter som är på det gamla oidentifierade kortet?

Även i Murbergets databas finns en bild på Henrik Jakob Frisendahl.

http://www.murberget.se/upptack/fotopost.aspx?foto=Fo-19991104&nr=8

För den som vill veta lite mera om Henrik Jakob och hans familj kan läsa om det på min hemsida.

Anita har tidigare lagt ut denna bild på sin blogg också. Man kan läsa mera om kortet där:

http://smulansblog.blogspot.com/2008/11/ett-gammalt-foto.html

Henrik Jakob var innan giftermålet med Anna Karolina anklagad för delaktighet i sjömannen Johan Lidströms död vid en marknad i Sollefteå år 1869, men ingen fälldes för hans död. Detta får bli en annan berättelse någon gång.