tisdag 10 augusti 2021

Ett lass med barnhusbarn?

Den 11 augusti 1817 skrevs 46 barn (30 pojkar och 16 flickor) ut från Allmänna barnhuset i Stockholm. Alla dessa barn skulle utplaceras i Jämtlands eller Västernorrlands län. Fyra barn skulle placeras inom Lidens socken och fem barn skulle placeras inom Resele socken. Den som tog hand om något av dessa barnhusbarn skulle få 12 daler per år i uppfostringsbidrag. Man kan anta att många använde detta för att få gratis arbetskraft på gården. 

Många av barnen blev inlämnad på barnhus av fattigdom eller att en eller båda föräldrarna dött. Ofta var det kanske modern som dött och fadern lämnade in barnet, eller att det var ett oäkta barn som inte modern kunde ta hand om.

Alla barnen som ankom till Lidens församling har anteckning i husförhörslängden om att de ankom den 27 augusti till församlingen. Man undrar hur dessa barn reste från Stockholm till respektive församling. Åkte någon ned för att hämta barnen, eller "levererade" barnhuset barnen till dess fosterföräldrar? Detta skulle vara intressant att få veta mera om.

Nedan följer en lista på de barn som placerades ut den 11 augusti. Först står deras barnhusnummer som ofta förekommer i kyrkoböckerna där barnet hamnade, därefter födelsedatum och hos vem barnet skulle uppfostras. 
  1. Carl Gustaf Hell, f. 1807-03-29, bonden Matts Iwarsson i Klofsta, Multrå socken.
  2. Johan Anders Ahlgren, f. 1807-01-21, bond.en Jonas Carlsson i Landverk, Åre socken.
  3. Carl Fredrik Hagström, f. 1807-06-04, bonden Swerker Olsson i Gårdtjern, Sättna socken.
  4. Johan Fredrik Schmidt, f. 1807-04-21, bonden Anders Jansson i Flo, Långsele socken.
  5. Axel Alexander Lundberg, f. 1807-11-24, nämndemannen Per Ersson i Holm, Resele socken.
  6. Anders, f. 1808-02-16, bonden Nils Isaksson i Röråsen, Sättna socken.
  7. Johan Erik Mörling, f. 1808-10-25, bonden Swen Hallberg i Alanäset, Hällesjö socken.
  8. Carl Gustaf Nellman, f. 1809-02-25, torparen Jon Persson i Rosendahl, Överlännäs socken.
  9. Gustaf Mauritz, f. 1807-11-10, bonden Olof Nilsson i Lund, Hällesjö socken.
  10. Jonas Fredrik Lindström, f. 1808-08-19, bonden Jon Salomonsson i Västanede, Håsjö socken.
  11. Carl Fredrik Huldt, f. 1807-11-27, bonden Olof Jonsson i Gårdtjern, Sättna socken.
  12. Carl Gustaf Samuel Bergman, f. 1810-03-06, bonde Erik Ersson i Omsjö, Lidens socken.
  13. Carl Gustaf Löfberg, f. 1808-03-05, bonde Olof Ersson i Byn, Sättna socken.
  14. Magnus Gillström, f. 1809-05-06, bonde Hans Sand i Håsjö by, Håsjö socken.
  15. Fredrik Wilhelm, f. 1809-04-28, herr komminister Joh. Huss i Ström socken.
  16. Erik August Nystrand, f. 1809-09-29, bonden Anders Jonsson i Gastsjön, Hällesjö socken.
  17. Per Gustaf Hålander, f. 1807-12-21, bonden Anders Olofsson i Mjösjö, Hällesjö socken.
  18. Gustaf Adolf Mineur, f. 1805-05-27, bonden Johan Persson i Norrnäs, Edsele socken.
  19. Johan Gustaf Knyttel, f. 1806-09-03, kyrkvärden Elias Andersson i Näs, Edsele socken.
  20. Johan Nyman, f. 1807-07-30, landskanslisten Nils Ol. Rödén i Östersund.
  21. Gustaf Erik Morell, f. 1807-11-08, kyrkvärden Gunnar Ol. Falk i Swensta, Undersåkers socken.
  22. Carl Henrik Bergsten, f. 1807-01-28, bruksinspektorn Moses Gröndahl i Hågesta, Sollefteå socken.
  23. Daniel Gustaf Nyström, f. 1807-02-01, nämndemannen Olof Andersson i Öfver Kofland, Sättna socken.
  24. Gustaf Sundman, f. 1808-02-17, bonden Per Nilsson i Bjerme, Sättna socken.
  25. Nils Erik Gederling, f. 1807-05-10, fjärdingsmannen Erik Holmquist i Omnäs, Resele socken.
  26. Adolf Wilhelm Borin, f. 1807-04-05, bonden Erik Olssons Enka i Holme, Resele socken.
  27. Carl Abraham Eneqwist, f. 1806-08-09, bonden Lars Nilsson i Brölös, Sättna socken.
  28. Niklas Peterson, f. 1806-12-05, bonden Jonas Jonsson i Backen, Hallen socken.
  29. Johan Sjöblom, f. 1805-06-??, kapellpredikanten Henrik Lundblad i Alaäset, Alanäs kapellförsamling.
  30. Carl Gustaf Forssberg, f. 1805-02-10, sockenskräddaren Abraham Netterqwist i Hågesta, Sollefteå socken.
  31. Amalia Charlotta Bergman, f. 1811-04-19, bonden Erik Olsson i Sundmo, Lidens socken.
  32. Cathrina Elisabeth Ekman, f. 1809-11-27, bonden Nils Andersson i Flo, Långsele socken.
  33. Sophia Aug. Amalia Hägerström, f. 1811-08-30, bonden Erik Ersson i Hamre, Stigsjö socken.
  34. Maria Christina Engel, f. 1808-09.23, bonden Nils Olofsson i Mångraf, Multrå socken.
  35. Maria Charlotta Boman, f. 1810-08-14, bonden Per Nilsson i Knäfland, Selånger socken.
  36. Anna Sophia Strandberg, f. 1811-02-24, bonden Per Mickelsson i Westerro, Selånger socken.
  37. Anna Gustafwa Råström, f. 1811-01-12, torparen Anders Ängman i Tängsta, Resele socken.
  38. Adriana Maria Törnbom, f. 1810-01-24, Per Jansson i Norrtanflo, Resele socken.
  39. Maria Christina Munter, f. 1810-08-28, bonden Abraham Marcusson i Högsmo, Liden socken.
  40. Sophia Albertina Hagström, f. 1810-04-19, bondeänkan Brita Andersdotter i Westeråsen, Selångers socken.
  41. Cornelia Albertina Westerberg, f. 1811-01-16, bonden och fjärdingsmannen Michel Ersson i Rå, Liden socken.
  42. Maria Wilhelmina, f. 1813-06-22, bonden Jon Larsson i Österbrån, Säbrå socken.
  43. Wilhelmina Theresia Björn, f. 1810-03-22, bonden Daniel Jönsson i Elgsjö, Stigsjö socken.
  44. Anna Brita Walin, f. 1807-03-04, bonden Lars Henriksson i Huljen, Selånger socken.
  45. Anna Cathrina Lundblad, f. 1805-12-19, torparen Carl Carlsson Gran vid Prästgården, Sollefteå socken.
  46. Anna Gustafva Tång, f. 1807-??-26, bonden Daniel Jönsson i Elgsjö, Stigsjö socken.
Några av barnen uppfostrades inte hela tiden på samma ställe, utan barnen kunde överlämnas till några andra fosterföräldrar. Barnhuset informerades alltid om detta och jag antar att det var de som godkände också.

måndag 9 augusti 2021

Ensittarlagen

1918 instiftades en lag som hette Ensittarlagen. Denna lag gav rätt till de som ägde ett eget hem på mark som ägdes av någon annan att friköpa marken, även om markägaren motsatte sig köpet. Vissa villkor måste dock uppfyllas för att ha denna rätt. Markområdet måste ha varit eller kommer att vara upplåten under minst tio års tid, så att inte markägaren kunnat nyttja marken. Boningshusets värde måste värderas till minst en fjärdedel av markområdets och byggnadernas totala värden. Lagen revideras två gånger, 1920 och 1925, och var i bruk ända fram till 1976.

Den 22 juli 1929 inkom en skrivelse till Länsstyrelsen i Västernorrlands län med följande lydelse:

Under åberopande av gällande ensittarlag får jag härmed vördsamt anhålla, att Länsstyrelsen ville förordna vederbörande lantmätare att verkställa förrättning för prövande av min rätt att inlösa ett jordlägenhet ursprungligen lydande under Hans Nilsson Nolén tillhöriga 2 sel. Forssnäset No 1 i Ådals-Lidens socken. Till säkerhet för nyttjanderätten har inteckning meddelats i nämnda skattetal den 31 oktober 1887, § 37, (1:43:21). Nuvarande ägare av hemmansdelen äro Lars Petter Andersson jämte sönerna Anders, Elias, Per, Nils, Johan och Karl.
Samtidigt får jag anhålla, att länsstyrelsen ville förordna, att de kostnader, som äro förenade med inlösen, måtte i den utsträckning lag medgiva bestridas av allmänna medel ävensom inskaffa gravationsbevis och meddela förordnade för skiftesgodemannen E. J. Nässén i Häxmo att biträda mig vid lantmäteriförrättningen.
        Imforsmo den 11 juli 1929
        Anders Olov Alfred Amrén

Några månader senare inställde sig distriktslantmätaren Walter Ullmark den 15 november hos Lars Petter Andersson i Forsnäs för att förrätta inlösningsförrättning. Förutom lantmätaren närvarade skiftesgodemännen J. A. Tengström i Rå och P. A. Näsström i Näsåker, förrättningssökande A. O. A. Amrén, hans biträde E. J. Nässén, ägarna av stamhemmanet L. P. Andersson och E. V. Andersson.

I samband med förrättningen visades olika handlingar upp, bl.a. ett köpebrev från den 24 juli 1898 där sökandens moder hade förvärvat nyttjanderätten av det område som upplåtits under 50 år enligt avhandling från den 6 mars 1881. Alfred Amrén ville nu inlösa samma område. Man konstaterade att det var otvivelaktigt att torpområdet varit avskilt från stamhemmanet i mer än 10 års tid, att husen på området ägdes av torparen och att de funnits på plats den 1 januari 1919. Ägarna av stamhemmanet hade inget att invända mot inlösningsyrkandet.

Därefter gick man ut på marken för att besikta densamma. Området låg mellan nya landsvägen Ramsele-Näsåker, i söder och väster var gränsen mot litt D och i norr mot A. E. Perssons lägenhet. Området mättes upp till 1 hektar, varav 0,90 hektar åker och 0,10 hektar äng. På marken fanns en mangårdsbyggnad, timrad med två rum och kök. Byggnaden värderades till 600 kronor. Därtill fanns en ladugård sammanbyggd med foderlider i dåligt skick. Den värderades till 50 kronor, alltså totalt 650 kronor. Marken har uppodlats av torpinnehavarna och värderas som odlingsmark med hänsyn till förmånligt värde till 300 kronor. Förhållande mellan bostadens värde och det totala värdet var därmed inget hinder för att genomföra förrättningen.

Med anledning av denna besiktning ansåg förrättningsmännen skäligt att ge Amrén lösningsrätten av hans innehavda markområdet till en löseskilling av 300 kronor. Området blev sedan kartlagt och ägogränser blev på marken utmärkta. 

Alla förklarade sig nöjda med förrättningen därefter och man fick veta hur man kan överklaga beslutet till Ångermanlands västra domsagas ägodelningsrätt. Kostnaden för lantmätaren beräknades till 74 kronor och 37 öre, för skiftesgodemännen 17 kronor vardera. Enligt Länsstyrelsens beslut den 24 september 1929 skulle dessa kostnader bestridas av allmänna medel. Därefter undertecknades protokollet av Walter Ullmark, L. P. Andersson, Elias Verner Andersson och A. Amrén. 


Fastighetens avstyckning fastställdes den 6 maj 1930 och Alfred Amrén fick lagfart den 15 januari 1936. Fastigheten fick beteckningen Forsnäs 1:41.

Den första innehavaren av torpet var Erik Petter Jönsson Lidmark (1851-1944). Han fick 1881 nyttjanderätten i 50 år av området. Han verkar inte betala något för detta, men han ska göra 5 dagsverken på sommaren och 5 dagsverken på vintern hos hemmansägaren Hans Nilsson Nolén. Erik Petter byggde upp ett hus på marken i Forsnäs och stannade där tills 1894. Han sålde då nyttjanderätten till sin svärfar Nils Erik Forsberg. Han sålde sedan det vidare fyra år senare till Margreta Amrén. Hon flyttade redan 1896 tillbaka till Forsnäs, så hon kanske bodde där med sonen Alfred några år innan hon köpte loss nyttjanderätten.