lördag 30 maj 2009

Gårdsnamn

När man forskar i kyrkoböckerna i Ådals-Liden så stöter man på de vanliga bynamn. Det är Rå, Näsåker, Omsjö, Västanbäck, Krånge, Moflo m.fl. namn. Det finns inga gårdsnamn inskrivna i kyrkoböckerna. Om man sedan söker bland lagfarter i Resele tingslags häradsrätts arkiv så kan man hitta namn på gårdar och torp. Jag har sökt bland lagfarter från 1907 och 1908 och hittade då följande gårds- och lägenhetsnamn:

Forsås - Brännan (O. A. Jakobsson)
Forsås - Forsbacken (Johan Magnus Johansson)
Forsås - Torsbäckslåttern (Per Johannes Kallin)
Forsås - Källdalen (Per Johannes Kallin)
Forsås - Undantaget (Teodor Blom)
Krånge - Sunnetorpet (Zakris Oskar Molén)
Moflo - Brunnsbacken (Karl Gustaf Sandahl)
Näsåker - Nickebo (Hjalmar Blom)
Näsåker - Zakristorpet (Per Gustaf Nordin)
Rå - Olstorp (Anna Dorotea Sundvall, Anna Dorotea Sundvall)
Rå - Påltorp (Lydia Margareta Sundvall)
Rå - Smedjeplatsen (Karl August Mähler)
Rå - Änget (Per Hansson)
Sundmo - Häggenås (Erik Göran Eriksson)
Sundmo - Torsbacken (Gustaf Thor, Erik Göran Eriksson, Karl August Mähler)
Ås - Getmyrmon (osäker på namnet) (Erik Petter Lidfors)
Ås - Lugnet (Nils Erik Ritzén)

Används några av dessa namn fortfarande? Namnet Häggenås i Sundmo har jag hört talas, men kan inte säga exakt vilken gård det var. Det var Fritz Eriksson som berättade om namnet en gång när jag var till honom och hälsade på. Han var son till Erik Göran Eriksson som fick lagfart på gården. Namnet Änget måste vara namnet på husen som låg vid färjstället vid Ångermanälven som färjaren Per Hansson fick lagfart på år 1907. Det finns säkert många ytterligare namn också som jag inte hittade i dessa två årgångar. Jag har på namnet gjort länkar direkt till den inskannade lagfarten på SVAR's hemsida.

Två broar över Ångermanälven

Även om detta inte har med Ådals-Liden att göra så vill jag lägga ut ett vykort från 1912 som visar de två järnvägsbroarna över Ångermanälven vid Forsmo lite längre ned efter älven. Den nya bron till höger på vykortet är alldeles nybyggd. Den gamla bron ska vara byggd 1888, men var tvungen att ersättas år 1912 eftersom tyngre tåg skulle åka på järnvägen.

Vykortet är skickat den 8 augusti 1914 till fröken Hildur von Gegerfelt, Tegnersplatsen i Lund. Följande står på vykort:

"Från höga Norden sänder dig o. de två andra hjertliga hälsningar. Det är roligt se sitt land o. dess så vexlande natur. Är nu på väg till Sollefteå o. reser sedan Uppsala, Stockholm. Den 19 Aug. är jag nog i Lund. 8/8 14, din ....... Lissie"

I folkräkningen 1900 på SVAR's hemsida hittade jag en kvinna vid namn Eva Malin Hildur Augusta von Gegerfelt. Hon var född 1863 i Lund och var år 1900 skriven som husförestånderska. Hon var ogift vid tillfället. Jag har inte hittat någon lämplig Lissie ännu.

måndag 25 maj 2009

Lidholm, the violinmaker

Erik Johan Lidholm hette en man som emigrerade 1892 till USA. Han skulle bli en duktig fioltillverkare i USA. Via en sonson till Erik Johan har jag fått en skannat fotografi av Erik Johan som är tagit i hans affär i S:t Louis. Det finns även ett fotografi på Länsmuseét i Västernorrlands hemsida på Erik Johan. Man undrar hur lång tid det tagit att bygga alla dessa instrument som fanns i hans affär.


Erik Johan var född 1871 i Näsåker som son till Erik Jakob Lidholm (1841-1882) och hans hustru Greta Maria Eriksdotter (1843-1891). Han avreste från Trondheim med skeppet Juno, därefter vidare med skeppet Britannic ifrån Liverpool. Erik Johan återfinns i census 1900 i Brunswick, Kanabec county. Omkring 1912 gifte han sig 1912 med Alfa P. Logan. Hon var född i Indiana, USA. De fick två barn tillsammans. Erik Johan återfinns i census 1920 och 1930 i S:t Louis, Missouri, USA. Han skrevs då som violinmaker. Erik dog 1942 i Jefferson county, Missouri.

lördag 23 maj 2009

Per Görans bäcken

Jag har idag fått hem ett vykort som är taget från Pelle Molins stuga emot Ångermanälven. På kortet står även Per Görans bäcken omnämnd. Jag antar att det är viken in ifrån Ångermanälven. Någon som vet mera om detta? Vem var Per Göran? Min första tanke var att bäcken kanske var uppkallad efter ett barn till Göran Jonsson som bodde på Prästbordet i Ådals-Lidens församling. Han hade en son som hette Per Göransson. Denne son tog senare namnet Enqvist. Han var född 1825 och 1883. Några andra förslag?




I söndags när jag åkte hem från Forsnäs tog jag ett fotografi också ifrån Pelle Molins stuga i samma riktning. Det ser lite annorlunda ut här nu.


Uppdatering 20090524: Jag har nu forskat lite mera på de personer som omnämns främst i kommentarerna av Anita. Jag har lagt in dessa uppgifter på min hemsida.

Göran Jonsson

Per Göransson Enqvist

Per Hansson

Det finns ingen notering på dessa personer att de varit verksamma som färjkarlar i kyrkoböckerna. Detta är lite märkligt tycker jag. Var färjkarlarna anställda av socknen eller var det egen verksamhet som de bedrev?

torsdag 21 maj 2009

En olympisk medaljös

Senaste veckan har jag forskat lite på Emma Johansson från Sollefteå som tog silvermedalj i cykling under senaste OS i Peking 2008. Hennes släkt var utspridd inom församlingar i Västernorrlands län och Västerbottens län inledningsvis åtminstone . Det var kopplingar till bl.a. Anundsjö, Skorped, Umeå, Bjurholm, Resele och Vilhelmina. Grenen som hade koppling till Resele blev naturligtvis särskilt intressant för mig.

Hennes farmors far hetter Zakarias Bolén och var född den 13 juni 1882 i Hermansjö i Resele församling. Föräldrarna hetter Anders Peter Bolén och Märta Margareta Lindgren. Anders Peter var arbetare i Hermansjö. De fick sex barn tillsammans. Strax efter att sjätte barnet föddes flyttade de till grannförsamlingen Skorped, där han först var arbetare i Lövsjö (1885-1896), därefter landbonde i Lännäs (1896-1899). Därefter var han landbonde i Skorped. Jag har inte kunnat följa dem längre än till 1901 så jag vet inte vad som händer därefter.

Om man tittar vidare på Märta Margaretas släkt så ser man att hon var född 1844 i Alnön, Resele sn, men till större delen uppväxt i Hermansjö. Hennes pappa hette Johan Olofsson Lindgren och mamma hetter Märta Brita Olofsdotter. Vidare forskning visar att Johan var född i Nybäcken i Tåsjö sn, men uppväxt i Söderfors, Ådals-Liden dit hans föräldrar flyttat tidigt. De hette Olof Johansson och Brita Stina Andersdotter. Olof var torpare i Söderfors och Brita Stina var brorsdotter till Per Andersson Löfling som var förste nybygggare i Söderfors och även en känd byggmästare.

Jag har lagt in dessa familjer nu på min hemsida och de återfinns på följande länkar:

Olof Johanssons familj

Johan Olofsson Lindgrens familj

Anders Peter Boléns familj

söndag 17 maj 2009

Några fotografier ifrån Näsåker

Idag har vi varit hem till Forsnäs eftersom pappa fyllde 75 år. På vägen hem stannade vi för som hastigast i Näsåker så jag fick ta några fotografier i kvällssolen. Det första kortet blev över Ångermanälvens lugna vatten nedanför Nämforsen.



Nästa fotografi blev på Pelle Molins stuga. Det var många år sedan jag senast åkte in till Pelle Molins stuga så det var roligt att se igen.



Naturligtvis var jag tvungen att ta ett kort på bysten av Pelle Molin som finns strax intill. Pelle Molin bodde under en mycket produktiv tid av sitt liv i Näsåker. Någon som vet vem som gjort bysten av diktaren?



Slutligen tog jag ett kort på den järnvägsrälsen som finns omkring området. Jag har inget minne av att jag åkt något tåg runt här, även om man varit på ganska många Fallens dag när man var yngre. Används denna räls vid några tillfällen numera?

fredag 8 maj 2009

100 år i Kanada

Idag är det exakt 100 år sedan sju personer från Ådals-Liden anlände till hamnen i Quebec. Det var Sven och Christina Josefsson, Anders och Ida Nordin, Henrik Nordin, Regina Nordin och sonen Helmer Josefsson. Christina, Anders, Henrik och Regina var syskon ifrån Forsnäs och bror till min mormors far. Sven och Ida var också syskon. De var födda i Betarsjönäset i Junsele sn, men föräldrarna hade sedan flyttat till Rå inom Ådals-Lidens församling.

Till minnet av ankomsten till Canada kommer ättlingar till Sven och Christina att hålla en släktträff i Canada under sommaren. De brukar regelbundet ha släktträff vart femte år, men denna gång blev det bara fyra år emellan eftersom de ville fira 100 års-dagen. Sven och Christina fick 14 barn varav fyra fortfarande är i livet. Sonen Helmer var född i Sverige och dottern Svea föddes några månader efter ankomsten till Canada. Jag har varit på tre släktträffar åren 1990, 1995 och 2000. Tyvärr kunde jag inte vara med förra gången år 2005 och jag kommer inte att vara med denna gången. Äldste sonen Helmer hann jag aldrig träffa, men många av de andra syskonen. Dottern Margret träffade jag 1990. Jag har ett speciellt minne av träffen med henne. Hon började prata svenska då och hade den perfekta svenska dialekten från hemtrakten kring Ådals-Liden och Junsele. Jag fick gåshud när jag hörde det. Hon hade säkerligen inte pratat svenska på många år, men ändå fanns dialekten kvar där.

Släkten på denna sidan är väldigt stor. Om man tittar på släktträdet finns säkert 200 ättlingar till Sven och Christina (om man räknar ingifta personer också). Jämför man med den gren som jag härstammar ifrån så är det 10 personer på min gren. Skulle man räkna alla ättlingar till Christinas syskon så kommer man nog inte ens upp i 200 stycken. Ändå hade Christina elva syskon, varav hälften emigrerade till Canada och USA.

Resan över till Canada gick på ungefär 23 dagar. De avreste den 15 april ifrån Ådals-Liden med riktning Trondheim. Därefter gick resan vidare med båt till England. Förmodligen åkte de till Hull först, därefter tåg till Liverpool. Från Liverpool avreste de på valborgsmässoaftonen med skeppet Virginian. Åtta dagar sedan anlände de till Quebec. Det finns en hel del passagerarlistor skannade via hemsidan http://www.collectionscanada.gc.ca/. De är tillgängliga helt fritt, men man måste veta vilken båt personer kom med för att kunna hitta något där. Det finns inget register där. Motsvarande material finns också på http://www.ancestry.se/, men där krävs abonnemang.

Här återfinns ankomsten till Canada för Sven, Christina och sonen Helmer:

Länk till passagerarlistorna i Canada>>

Övriga personer i sällskapet återfinns på nästa sida:

Länk till passagerarlistorna i Canada>>

Folkräkningen 1911 i Canada finns också sökbar på nätet, även om de i detta fall lyckats stava fel mycket på namnen i familjen. Avskrift för familjen finns på följande länk:

Länk till folkräkningen 1911 i Canada>>

Jag vet inte om jag har något fotografi på Sven och Christina, även om jag sett några gamla. Jag har dock ett fotografi på Regina Nordin som jag lägger ut lite senare här.

lördag 2 maj 2009

En olycklig händelse 1905

År 1905 inträffade en tragisk händelse i skogarna inom Ådals-Lidens församling. En man vid namn Nils Johan Nilsson blev av våda skjuten till döds av sin jaktkompis Lars Emanuel Hedin när de var ute i skogen. Nils Johan var kusin till min mormors far och endast 28 år gammal när olyckan inträffade. Han var gift och hade tre barn. Hustrun Sara Magdalena Sundin var gravid och skulle födda en son några månader senare. Sonen fick samma namn som sin far. Händelsen finns beskriven i Sollefteå-Bladet den 4 november:

Ihjälskjuten af våda. När ar-
betarne Emanuel Hedin och Johan
Nilsson från Krånge, Ådalsliden,
sistlidne lördag voro ute på jakt,
blef den sistnämnde af våda ihjäl-
skjuten. Därvid tillgick sålunda, att
Hedin gick före sin kamrat efter en
skogsstig och bar sitt gevär i en
rem, som hängde öfver ena axeln.
Då han kände, att remmen höll på
att glida ned af axeln, tog han fast
i geväret med sin ena hand, men i
detsamma brann skottet af, och ha-
gelsvärmen träffade den bakom gå-
ende Nilsson i bröstet.
N. lefde dock och var vid full
sans ungefär ett par timmar, så att
folk från den cirka en half mil från
olycksplatsen belägna byn hunno
dit för att föra honom därifrån, men
på hemvägen afled han.
Nilsson var en cirka trettio års
man, gift, samt efterlämnar hustru
och 3 barn, skrifves till Soll.-Bl.