måndag 30 november 2009
Grattis Björn Gustafson 75 år
När jag var mindre tyckte jag om att titta på filmerna om Jönsson-ligan. Dynamit-Harry var den karaktär som Björn spelade i filmerna. Jag kommer särskilt ihåg hans ständiga kommentar "Vilken jädra smäll", när något precis sprängts i luften.
Vad jag inte visste då var att Björn Gustafson har kopplingar till Ådals-Lidens församling. Hans morfar var nämligen född i Forsås och hette Erik Leonard Näslund. Erik Leonard flyttade tidigt till Stockholm, där han blev gift och fick barn. Hans pappa hette Hans Olof Hansson Näslund och var ifrån Ramsele sn. Hans mamma hette Elin Henriksdotter var född i Norra Finnskoga sn i Värmlands län, men uppflyttad till Ångermanland tillsammans med sina föräldrar.
En tragisk händelse skedde i familjen Näslund några år innan Erik Leonard föddes. Dödboken berättar om att brodern Henrik Olof skulle ut i skogen och valla en kon. Han var då åtta år gammal. Senare på kvällen kom kon hem ensam utan pojken. Man anordnade då skallgång efter pojken fyra dagar i följd, men man kunde inte hitta honom. Det dröjde nästan tre år innan Henrik Olof återfanns cirka 7,5 kilometer från hemmet. Man kunde identifiera honom på några klädesplagg som fanns intill skelettet. Paul Lundin har berättat om denna händelse i sin bok "Sanningar och sägner i Ådals-Liden". Vädret lär inte ha varit det bästa denna dag, men fadern ville ändå att pojken skulle ut och valla. Modern ville att han skulle stanna hemma p g a vädret, men fadern var väldigt envis. Enligt historien var min farmors farfars med i skallgången efter Henrik Olof och även insjuknat och dött p g a den dåliga väderlek som var vid tillfället. Min farmors farfar dog ungefär ett halvt år efter händelse. I dödboken hittar man dock ingen dödsorsak som bekräftar detta.
söndag 29 november 2009
Utsigt från hotellverandan Näsåker 1902
Någon som sett detta kort tidigare och möjligen vet vilka som är med på kortet?
Tack Harriet för att du skickade kortet åt mig.
lördag 21 november 2009
Vyer från Holaforsen
Måste visa ett annat vykort från Holaforsen också, av äldre datum. Detta köpte jag också på antikvariatet i Stockholm. Jag tycker det står 1904 på frimärkets poststämpel. Notera de sex flottare som finns i vänstra kanten av vykortet.
söndag 15 november 2009
Nämforsvisan
Nämforsvisan av Peter Nilsson Lund
I sorgens stora smärta, jag sjunga vill en sång
ty sorgens smärta tränger, så djupt här mången gång.
När jag mig så besinnar, hur allt förändrar sig
Då börjar mina tårar, att rinna upp på mig!
Så vill jag för er nämna en sorglig händelse
hur männskors liv bortilar, det får man ofta se.
De växa upp som rosor i vårens glada dag
men slockna och försvinna, likt blomman faller av
Uti den stora Ångermanälven på året åttiotre
det var också om hösten i flottningsarbete.
Då fyra man fick sluta sitt ungdoms friska liv
den femte var i fara, men han dock räddad blev.
Det var uti Nämforsen, invid Näsåkers kyrkoby
en händelse inträffade, så svår och sorgelig.
Som fem man skulle över uti en liten båt
men ack hur slutat färden – de följde strömmen åt.
Om någon kan sig tänka hur modet skulle bli
när de utur djupen såg graven öppna sig.
Ett ångestrop man hörde och strax drogs båten ned
i vilda forsens armar dit fem man följde med
Men en blev likväl räddad genom vänners raska tag;
två av de andra simmade emot en säker grav.
Och två försvann i djupet när båten stjälpt omkull
den femte fick man skåda i forsens vilda skum.
Så fort var livet brutet för fyra unga män.
Ej mera här i tiden de vänder om igen.
Men om de var beredda, det står i Herrens hand
vi kunna ej nu döma vart de ha tagit land.
Ja släktingar och vänner, de sörja bitterlig
att döden skulle skörda så unga män med sig.
Men ho`är den som klandrar, månn` ej allting står
härefter Herrens vilja och efter Herrens nåd.
Nu vill jag för er nämna, var dessa ifrån var
Per Johansson var helsing, ifrån Hudiksvall han var.
Hans fader han är döder, men modern lever kvar
ensam hon får uppleva den sorgen som hon har
Den andra hette Anders, ifrån Gårelehöjden var
hans fader och hans moder, de leva ännu kvar
Han haver fyra syskon som honom sörja må
ni mår väl er betänka, att sorgen den är svår.
Två voro ifrån Junsele, uti Ångermanna län
en av dem var från Forsmo hans fäder lever än.
Han haver fyra syskon som honom sörja må
ni mår väl er betänka, att sorgen den är svår.
Den fjärde var från Ådalsliden, uti samma län
hans moder hon är döder, men fadren lever än
Han haver ock en syster och hon nu sörja må`n
även fadren sörjer bittert sin nu bortgångne son
Men hör nu kära vänner, vad jag nu säga vill
ni skall likväl ej sörja, det kan ej gagna till
När Herren fällt sitt rådslag, vi det ej klandra må
och vartill skall det hjälpa, det skall dock framgång få
Så därmed vill jag sluta, min enkelt sjungna sång
men om ni kunde bedja till Herran än en gång
för dessa unga gossar som slutat har sitt liv
att de efter döden må smaka Herrens frid
Mången tack till både Anita och Göran som har som mycket kunskap och information om gamla händelser i min hemtrakt.
torsdag 12 november 2009
Drunkningsolycka 1883 i Nämforsen
Genom drunkning omkommo den 21 september fyra arbetare i Näsnaforsen (sic!) i Lidens socken i Norrland. De skulle jämte en femte, som räddades, fara från Näsåker öfver elfven till Forsås i och för flottningsarbete, då, till följd af något bråk mellan de i båten varande, denna råkade komma ned i forsen, der den kantrade och, som sagdt, fyra af dem omkommo. (V. A.)
I Ådals-Lidens dödbok hittade jag en av de omkomna, nämligen arbetaren Erik Olof Edin i Sörmoflo. Han var 18 år gammal. Erik Olof var kusin med min mormors far och min farmors far. Inget begravningsdatum finns i dödboken vilket tyder på att Erik Olof's kropp inte återfanns efter olyckan.
Inga uppgifter fanns om de övriga tre personerna som omkom samtidigt i Ådals-Lidens dödbok. Jag provade då att söka i dödregistret som finns på SVAR's hemsida. Jag tror jag fanns de övriga tre omkommna, två i Junsele och en i Ed. Junsele dödbok visar att landbondesonen Lars Peter Sjöberg i Forsmo och arbetaren Anders Englund i Gårelehöjden drunknade i Nämforsen samma dag. Lars Peter återfanns året efteråt och begravdes nästan ett år senare på Ådals-Lidens kyrkogård. Lars Peter var 19 år och Anders 25 år.
Slutligen återfanns förre bonden Per Jonsson i Eds dödbok. Han var dock från Finflo i Hälsingtuna församling. Per återfanns i maj 1884 och begravdes i juni på Eds kyrkogård. Han blev 45 år gammal.
Någon gång ska jag göra en sammanställning över alla modiga män som fick offra sina liv i forsarna. Troligtvis hade de ganska dåliga löner och skogsbolagen hade säkert stora vinster.
måndag 9 november 2009
En uppfinnare ifrån Ådals-Liden
En blind uppfinnare. En själfstängande kran har uppfunnits af hr N. Lidholm i Ådalsliden, Ångermanland, och ett profparti kranar har i dagarne tillverkats å Linderbergs verkstäder i Sundsvall. Kranen är konstruerad så, att den genom en ställbar inrättning stänger sig själf vid den vattenhöjd man önskar i kärlet och omöjliggör därigenom allt öfverrinnande på golfvet. Den torde på grund däraf bli särdeles lämplig för bryggerier, tvättinrättningar, ladugårdar och så vidare. Det märkligaste är dock att uppfinnaren är fullständigt blind.
Hr L., för öfrigt kusin till den aflidne Norrlandsförfattaren Pelle Molin, har förut uttagit patent å ett ljudlöst väckande väckareverk att anbringa i vanliga fickur, men i saknas af nödigt förlagskapital har han ej lyckats föra denna uppfinning i marknaden, skrifver en meddelare till Sundsvallsposten.
Förmodligen står det fel efternamn i artikeln. Jag tror att han hette Lidblom istället. Det finns nämligen en kusin till Pelle Molin som hette Nils Andreas Lidblom. Han var född 1870 i Lidgatu och dog 1910 i samma by. Jag har skrivit honom som handlare i min anteckningar och även att han var blind. Han dog ogift.
Tack Claes-Göran som skickade denna artikel till mig.
Uppdatering 2009-11-09: Claes-Göran skickade mig precis en ny artikel som är hämtad ur Tidningen Kalmar den 7 april 1902. Där beskriven den första uppfinningen som Nils Andreas skapat.
En klocka som luggas: Patent har uttagits af hr N. A. Lidblom å ett ljudlöst väckarur. Detsamma består af ett vanligt fickur, som fästes om halsen. Ett i uret anbragt kugghjul, påverkat af en fjäder, rycker vid den tidpunkt man önskar bli väckt en snodd in i uret. Snoddens andra ända har man fäst i håret eller skägget, och blir sålunda väckt genom en skarpare eller lindrigare luggning, allteftersom man vill ha det. Uret kan äfven kombineras med en liten allarmklocka och kan, då man ej önskar använda det i egenskap af väckarur, användas såsom vanligt fickur.
Den lilla inventiösa apparaten betingar ett pris af 15 à 40 kr., och allarmklockan 2 kr. Den bör komma väl till pass för dem, som lida af döfhet eller som önska bli väckta, utan att på samma gång störa andra personer.
Skojigt att det finns en uppfinnare ifrån Ådals-Liden som har blivit uppmärksammad i olika tidningar både i Sverige och i Amerika. Jag har nu beställt bouppteckning efter Nils Andreas för att se om det finns några spännande saker i den också.
söndag 8 november 2009
Lantmäteriets historiska kartor
Betåsen
Forsnäset
Forsås
Fransåsen
Fängsjö
Holaforsen
Häxmo
Jansjö
Krånge
Lidgatu
Moflo
Näsåker
Omsjö
Ottsjö
Revelåsen
Rå
Storhöjden
Sundmo
Svanåsen
Söderfors
Tallnäs
Västanbäck
Västansjö
Ås
Överå
Nedanstående länk visar alla kartor och handlingar som finns för hela Ådals-Liden. De omfattar åren 1694-1928.
Ådals-Lidens kartor och handlingar
lördag 7 november 2009
En annorlunda bild
Jag köpte naturligtvis några vykort och idag tänkte jag visa ett av dem. Vykortet är en flygbild över Pelle Molins stuga och över hembygdsgården. I bakgrunden ser man Ångermanälven. Jag har inte sett något liknande vykort över detta område tidigare.
söndag 1 november 2009
Pelle Molin - engelskläraren
Maria berättar också att vi ungdomar och barn ofta brukade gå bort till Pelle Molin, eftersom de var nyfikna att se honom som de vuxna hade så mycket negativt att säga om. Han var ju betraktad som en latoxe som inte ville, eller kunde göra rätt för sig. Men det fanns ju de som var snälla med honom också och bjöd honom på ett mål mat, bl a prosten Frisendahl och gästgivare Borin.
Maria berättar lite mera från Ådals-Liden, bl a om laxfiske, men jag återkommer till det en annan gång.