Jag har tidigare för många år sedan skrivit om denna olyckshändelse, vilket kan läsas på följande länk:
https://adals-liden.blogspot.com/2009/11/drunkningsolycka-1883-i-namforsen.html
Även den s.k. Nämforsvisan handlar om samma händelse:
https://adals-liden.blogspot.com/2009/11/namforsvisan.html
Paul Lundin har också beskrivit denna händelse i sin bok "Sanningar och sägner" och i någon tidningsartikel.
Jag har nu hittat en tidningsartikel från Hernösandsposten den 26 september 1883 som beskriver händelsen mera än den andra tidningsartikeln i tidningen Dalpilen.
Fyra personer drunknade. Ogifta arbetarne P. Jonsson från Hudiksvall, Anders Englund från Gårelehöjden, Lars Petter Sjöberg från Forsmo i Junsele socken och Erik Olof Edén från Sörmoflo i Lidens socken omkommo fredagen den 21 dennes genom drukning i Nämforsen inom Lidens (Ångermanland) socken.
Arbetsförmannen J. Henriksson, som varit i sällskap med de omkomne, har om förloppet berättat följande:
Henriksson jemte de öfrige, hvilka alla voro anställda såsom arbetare hos Ångermanelfvens flottningsbolag, skulle nämde dag fara från Näsåkers strand öfver elfven till Forsås. H. rodde båten, i hvilken alla befunno sig, men, då båten kom ett stycke från land, ville Englund, som vid tillfället var något berusad, taga årorna från H., som dock icke ville tillåta detta utan tillsade Englund att hålla sig stilla. Då E. icke efterkom uppmaningen och H. följaktligen hindrades i rodden, dref båten utför elfven och fattades af den strida strömmen med sådan fart, att H. icke kunde hejda båten, utan lade upp årorna under yttrande att hvar och en finge rädda sig så godt han kunde; omedelbart derefter drogs båten ned i forsen och kantrade.
Henriksson, som är simkunnig, räddades derigenom, att han i forsen fick tag i en stock, på hvilken han kastade sig upp och fasthöll sig tills hjelp hann anlända.
onsdag 20 mars 2019
söndag 17 mars 2019
Ett sorgligt levnadsöde
Denna berättelse om Markus Abrahamsson Hägglund, även kallad Märkes-Häxmo, skrev jag för många år sedan. Jag tyckte Markus var en intressant person att forska om när jag började med släktforskning. Delvis hängde det ihop med en arbetskamrat som härstammade från honom också.. Här kommer en lite reviderad version av denna berättelse.
Måndagen den 4 juni 1821 föddes en pojke i ett välbärgat bondehemman i Häxmo inom Ådals-Liden församling som vid dopet den 7 juni erhöll namnet Markus. Han var son till bonden Abraham Markusson (1790-1839) och hans hustru Sara Persdotter (1793-1858). Abraham och Sara hade gift sig 1815 och då hade Abraham redan övertagit sin avlidne faders bondehemman i Häxmo.
På senhösten 1816 fick familjen sitt första barn, en dotter vid namn Kajsa Greta. Nästa barn föddes dagarna före jul 1818 och hon fick heta Sara Stina. Sara Stina dog av tvinsot strax innan hon skulle fylla tio år. Abraham och hans hustrus sista barn, Anna Brita, föddes två år efter Markus. Familjen hade även tagit hand om ett barnhusbarn från Stockholm vid namn Maria Christina Munter. Hon inflyttade den 27 augusti 1817. Redan i juli 1818 flyttad hon vidare till Anders Persson i Gåsnäs, Resele.
Livet gick sin gilla gång i Häxmo ända tills fadern i huset, Abraham, dog av den tidens stora folksjukdom, lungsoten. Abraham var endast endast 48 år gammal då han dog 1839. Eftersom Markus var enda son i huset var det han som fick axla bördan att överta gården.
Tre dagar innan Markus skulle fylla 24 år gifte han sig med en bonde- och nämndemansdotter från granngården, vid namn Lisa Stina Persdotter (1822-1846). Markus och Lisa Stina fick endast en dotter tillsammans innan Lisa Stina dog, efter endast åtta månaders äktenskap, av något som i dödboken betecknas som nervfeber. Deras dotter dog också endast tre månader gammal.
Efter dessa tragiska händelser gick även hemmanet ur händerna på Markus på grund av spritmissbruk och misshushållning. Hemmanet övertogs då av Markus svåger, Per Jakobsson, som några år tidigare hade gift sig med Kajsa Greta Abrahamsdotter. Per sålde omkring 1850 hela hemmanet och flyttade till Rå inom Ådals-Lidens församling. Därmed hade hemmanet på 5 seland, som varit i släktens ägo i minst sex generationer, försvunnit ur släkten.
Markus blev, efter detta misslyckande, torpare på samma hemman. Han fick även en förmyndare över sig på grund av den misshushållning som skett. Det står även i husförhörslängden att han var "misskänd". 1852 gifte han om sig med Anna Greta Matsdotter (1827-1904). Hon var född oäkta som dotter till Sara Lena Nilsdotter från Gåreleselet i Junsele församling.
Anna Greta hade redan 1850 fått ett barn som döptes till Nils Markus, men Markus Abrahamsson är troligen far till detta barn. Sammanlagt fick makarna sex söner och fyra döttrar. En son dog tidigt, men av de övriga fem sönerna tog sig alla namnet Hägglund, utom Nils Markus, som kallade sig Markusson.
Det gick nog inte så bra för Markus att vara torpare heller. Det var ju allmänt känt att han var svag för alkoholhaltiga drycker, men det började även gå andra rykten om att han sysslade med "tjuvnadsbrott".
Den 21 februari 1868 var han inkallad till Sollefteå häradsrätt, anklagad för inbrott och stöld hos lanthandlaren Markus Bodén i Prästbordet, jämte några andra tillgrepp. En natt i januari 1868 hade Markus begivit sig till Bodéns handelsbod, i avsikt att göra inbrott. Med hjälp av en nyckel lyckades han forcera det hänglås som satt på ytterdörren. Det fanns även ett inskuret lås på denna dörr och detta bröt Markus upp med en järnbit. Väl inne i boden tog han 18 skålpund (1 skålpund motsvarar 425 gram) socker och kaffe. Morgonen därefter upptäcktes stölden, men Markus fotspår hade inte snöat igen, så de kunde lätt spåra tjuven. Hemma hos Markus hittade man 15 skålpund socker och kaffe. Han hade redan hunnit förskingra 3 skålpund. Värdet av det stulna uppgick till 10 riksdaler och 80 öre.
Vid sågen i Rå hade han även stulit 2 tolfter (1 tolft = tolv st) bräder för tre år sedan. På begäran från Erik Vilhelm Borin i Rå lämnade dock Markus tillbaka brädorna.
Bonden Hans Persson i Häxmo anklagade Markus för att en natt i juni 1866 mellan klockan 1 och 2 tagit ägg ur hans fähus och att han hade mjölkat korna. Till vittne hade Hans kallat en annan bonde i Häxmo, Jakob Johansson. Denne hade vid nämnda tid träffat på Markus, bärande en stäva med mjölk, och vid åsynen av Johansson hade Markus blivit förskräckt.
Markus erkände frivilligt de två första åtalspunkterna, men angående stölden i Perssons fähus nekade han. Han sade också att han inte kunde minnas av vem han hade erhållit äggen och mjölken. Rätten ansåg att bevisning saknades i Hans Perssons anklagelse. De ansåg även att brädstölden skulle klassificeras som snatteri och enligt strafflagen skall man dömas inom två år från det att snatteriet var begånget.
Markus dömdes alltså endast för inbrottstölden hos Bodén, men trots detta blev det en mycket hård dom för den stackars Markus. Han dömdes till ett år och sex månaders straffarbete. Han förlorade även sitt medborgerliga förtroende i sex år utöver strafftiden. Den 24 februari förpassades Markus till häktet och den 2 mars ankom han till länscellfängelset i Härnösand. Markus var med utslaget på domen och var att påbörja straffarbetet där. Straffet skulle pågå till den 12 maj 1869 när man hade räknat in behörig förkortning. Den 24 april 1868 förflyttades han från Härnösand p.g.a. bristande utrymme på fängelset. Fem dagar senare ankom han till centralfängelset i Östersund där han avtjänade kvarstoden av sitt straff. Den 12 maj 1869 klockan 2 på eftermiddagen blev han frigiven.
I det prästbetyg som komministern Nils Frisendahl inlämnade till häradsrätten kan man se att Frisendahl inte hade speciellt höga tankar om Abrahamsson:
"Att Torp. Markus Abrahamsson från Häxmo, hvilken i många år allmänt misstänkt för tjufnadsbrott, nu ändtligen derför blifvit lagligen tilltalad, är född 1821 4/6, har någorlunda hjelplig insigt i Salighets läran men på flere år icke bevistat allmän gudstjenst eller anmält sig till begående af HH. Nattvard och icke heller dertill kunnat upmanas, emedan han gjort sig så illa känd, icke blott med afseende på nu ifrågavarande brott utan ock för fylleri och otidighet mot sina medmskor, warder härmed
intygadt af Liden d. 20de Februari 1868.
N. Frisendahl
v. P. Kom.
Natten mot den 9 december 1874 ändades Markus Abrahamssons liv lika tragiskt, som hela hans leverne i övrigt. Markus blev, efter ett bröllop i Johan Johanssons gård i Forsås, i berusat tillstånd, liggande på vägen mellan Forsås och Häxmo. Morgonen därefter hittades han ihjälfrusen. Han var då endast 53 år.
Det är enbart i fångrullor från centralfängelset i Östersund som jag hittills sett namn Hägglund på Markus. I kyrkoböckerna heter han enbart Abrahamsson.
Källor:
Måndagen den 4 juni 1821 föddes en pojke i ett välbärgat bondehemman i Häxmo inom Ådals-Liden församling som vid dopet den 7 juni erhöll namnet Markus. Han var son till bonden Abraham Markusson (1790-1839) och hans hustru Sara Persdotter (1793-1858). Abraham och Sara hade gift sig 1815 och då hade Abraham redan övertagit sin avlidne faders bondehemman i Häxmo.
På senhösten 1816 fick familjen sitt första barn, en dotter vid namn Kajsa Greta. Nästa barn föddes dagarna före jul 1818 och hon fick heta Sara Stina. Sara Stina dog av tvinsot strax innan hon skulle fylla tio år. Abraham och hans hustrus sista barn, Anna Brita, föddes två år efter Markus. Familjen hade även tagit hand om ett barnhusbarn från Stockholm vid namn Maria Christina Munter. Hon inflyttade den 27 augusti 1817. Redan i juli 1818 flyttad hon vidare till Anders Persson i Gåsnäs, Resele.
Livet gick sin gilla gång i Häxmo ända tills fadern i huset, Abraham, dog av den tidens stora folksjukdom, lungsoten. Abraham var endast endast 48 år gammal då han dog 1839. Eftersom Markus var enda son i huset var det han som fick axla bördan att överta gården.
Tre dagar innan Markus skulle fylla 24 år gifte han sig med en bonde- och nämndemansdotter från granngården, vid namn Lisa Stina Persdotter (1822-1846). Markus och Lisa Stina fick endast en dotter tillsammans innan Lisa Stina dog, efter endast åtta månaders äktenskap, av något som i dödboken betecknas som nervfeber. Deras dotter dog också endast tre månader gammal.
Efter dessa tragiska händelser gick även hemmanet ur händerna på Markus på grund av spritmissbruk och misshushållning. Hemmanet övertogs då av Markus svåger, Per Jakobsson, som några år tidigare hade gift sig med Kajsa Greta Abrahamsdotter. Per sålde omkring 1850 hela hemmanet och flyttade till Rå inom Ådals-Lidens församling. Därmed hade hemmanet på 5 seland, som varit i släktens ägo i minst sex generationer, försvunnit ur släkten.
Markus blev, efter detta misslyckande, torpare på samma hemman. Han fick även en förmyndare över sig på grund av den misshushållning som skett. Det står även i husförhörslängden att han var "misskänd". 1852 gifte han om sig med Anna Greta Matsdotter (1827-1904). Hon var född oäkta som dotter till Sara Lena Nilsdotter från Gåreleselet i Junsele församling.
Anna Greta hade redan 1850 fått ett barn som döptes till Nils Markus, men Markus Abrahamsson är troligen far till detta barn. Sammanlagt fick makarna sex söner och fyra döttrar. En son dog tidigt, men av de övriga fem sönerna tog sig alla namnet Hägglund, utom Nils Markus, som kallade sig Markusson.
Det gick nog inte så bra för Markus att vara torpare heller. Det var ju allmänt känt att han var svag för alkoholhaltiga drycker, men det började även gå andra rykten om att han sysslade med "tjuvnadsbrott".
Den 21 februari 1868 var han inkallad till Sollefteå häradsrätt, anklagad för inbrott och stöld hos lanthandlaren Markus Bodén i Prästbordet, jämte några andra tillgrepp. En natt i januari 1868 hade Markus begivit sig till Bodéns handelsbod, i avsikt att göra inbrott. Med hjälp av en nyckel lyckades han forcera det hänglås som satt på ytterdörren. Det fanns även ett inskuret lås på denna dörr och detta bröt Markus upp med en järnbit. Väl inne i boden tog han 18 skålpund (1 skålpund motsvarar 425 gram) socker och kaffe. Morgonen därefter upptäcktes stölden, men Markus fotspår hade inte snöat igen, så de kunde lätt spåra tjuven. Hemma hos Markus hittade man 15 skålpund socker och kaffe. Han hade redan hunnit förskingra 3 skålpund. Värdet av det stulna uppgick till 10 riksdaler och 80 öre.
Vid sågen i Rå hade han även stulit 2 tolfter (1 tolft = tolv st) bräder för tre år sedan. På begäran från Erik Vilhelm Borin i Rå lämnade dock Markus tillbaka brädorna.
Bonden Hans Persson i Häxmo anklagade Markus för att en natt i juni 1866 mellan klockan 1 och 2 tagit ägg ur hans fähus och att han hade mjölkat korna. Till vittne hade Hans kallat en annan bonde i Häxmo, Jakob Johansson. Denne hade vid nämnda tid träffat på Markus, bärande en stäva med mjölk, och vid åsynen av Johansson hade Markus blivit förskräckt.
Markus erkände frivilligt de två första åtalspunkterna, men angående stölden i Perssons fähus nekade han. Han sade också att han inte kunde minnas av vem han hade erhållit äggen och mjölken. Rätten ansåg att bevisning saknades i Hans Perssons anklagelse. De ansåg även att brädstölden skulle klassificeras som snatteri och enligt strafflagen skall man dömas inom två år från det att snatteriet var begånget.
Markus dömdes alltså endast för inbrottstölden hos Bodén, men trots detta blev det en mycket hård dom för den stackars Markus. Han dömdes till ett år och sex månaders straffarbete. Han förlorade även sitt medborgerliga förtroende i sex år utöver strafftiden. Den 24 februari förpassades Markus till häktet och den 2 mars ankom han till länscellfängelset i Härnösand. Markus var med utslaget på domen och var att påbörja straffarbetet där. Straffet skulle pågå till den 12 maj 1869 när man hade räknat in behörig förkortning. Den 24 april 1868 förflyttades han från Härnösand p.g.a. bristande utrymme på fängelset. Fem dagar senare ankom han till centralfängelset i Östersund där han avtjänade kvarstoden av sitt straff. Den 12 maj 1869 klockan 2 på eftermiddagen blev han frigiven.
I det prästbetyg som komministern Nils Frisendahl inlämnade till häradsrätten kan man se att Frisendahl inte hade speciellt höga tankar om Abrahamsson:
"Att Torp. Markus Abrahamsson från Häxmo, hvilken i många år allmänt misstänkt för tjufnadsbrott, nu ändtligen derför blifvit lagligen tilltalad, är född 1821 4/6, har någorlunda hjelplig insigt i Salighets läran men på flere år icke bevistat allmän gudstjenst eller anmält sig till begående af HH. Nattvard och icke heller dertill kunnat upmanas, emedan han gjort sig så illa känd, icke blott med afseende på nu ifrågavarande brott utan ock för fylleri och otidighet mot sina medmskor, warder härmed
intygadt af Liden d. 20de Februari 1868.
N. Frisendahl
v. P. Kom.
Natten mot den 9 december 1874 ändades Markus Abrahamssons liv lika tragiskt, som hela hans leverne i övrigt. Markus blev, efter ett bröllop i Johan Johanssons gård i Forsås, i berusat tillstånd, liggande på vägen mellan Forsås och Häxmo. Morgonen därefter hittades han ihjälfrusen. Han var då endast 53 år.
Det är enbart i fångrullor från centralfängelset i Östersund som jag hittills sett namn Hägglund på Markus. I kyrkoböckerna heter han enbart Abrahamsson.
Källor:
- Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/3 (1841-1848), bildid: C0033878_00047, sida 33
- Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/4 (1849-1858), bildid: C0033879_00049, sida 37
- Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/5 (1859-1868), bildid: C0033880_00037, sida 21
- Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/6 (1864-1873), bildid: C0033881_00032, sida 24
- Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/7 (1874-1884), bildid: C0033882_00046, sida 41
- Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/8 (1884-1894), bildid: C0033883_00066, sida 68
- Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Församlingsböcker, inbunden serie, SE/HLA/1010236/A II a/1a (1895-1911), bildid: F0016209_00137, sida 125
- Samling av fångförteckningar för Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens respektive län, Västernorrlands län, SE/HLA/1160029/2/16 (1868), bildid: A0032083_00062
- Samling av fångförteckningar för Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens respektive län, Västernorrlands län, SE/HLA/1160029/2/16 (1868), bildid: A0032083_00076
- Samling av fångförteckningar för Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens respektive län, Västernorrlands län, SE/HLA/1160029/2/16 (1868), bildid: A0032083_00104
- Fångvårdsanstalten i Östersund, Summarisk fångförteckning., SE/ÖLA/10845/B II a/4 (1862-1873), bildid: Z0000011_00306
- Fångvårdsanstalten i Östersund, Liggare rörande fångar., SE/ÖLA/10845/D III a/16 (1868), bildid: A0042794_00071
- Fångvårdsanstalten i Östersund, Liggare rörande fångar., SE/ÖLA/10845/D III a/17 (1869), bildid: A0042795_00020
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)