Per Engman var född i byn Djupsjö i Nordmalings församling. Han flyttade 1854 från Nordmaling till Näsåker där han först skrevs som lanthandlare och hemmansägare. Han var ägare av ett hemman på nummer 3 i Näsåker om 3 35/64 seland. 1859 gifte han sig med bondedottern Sara Maria Hansdotter ifrån Sörmoflo. Han var då 31 år gammal och hon var 25 år. Sex barn föddes i äktenskapet varav två dog i späd ålder. Per var förutom lanthandlare och hemmansägare även riksdagsman, landstingsman och nämndeman. Han finns omnämnd i uppslagsverket Svenskt porträttgalleri. Där står antecknat att han var ledamot för Bondeståndet 1865-1866 och ledamot av Andra Kammaren för Sollefteå och Ramsele tingslag 1867, 189-1872 samt 1876-1880.
Per var ganska verksam under sin tid som ledamot av Andra Kammaren. Han lämnade in en del motioner, bl.a.:
1872, nr 27 A.K.: Om anvisande af medel till betäckande af Ramsele kyrkas skuld (Bildid: A0002016_00079).
1872, nr 28 A.K.: Om traktaments- och skjutsersättning åt nämndemän under ting och tingsresor (Bildid: A0002016_00083).
1872, nr 125 A.K.: Angående ändring i Kongl. kungörelsen den 22 Juni 1871 om lönetillskott af allmänna medel åt lärare vid folkskolor och småskolor (Bildid: A0002016_00312).
1876, nr 18 A.K.: Om ändring i lagstiftningen rörande försäljning af vin (Bildid: A0002140_00069).
1876, nr 19 A.K.: Om skärpning af gällande påföljden för förfallolöst uteblifvande af part eller vittne från underrätt (Bildid: A00002140_00071).
1876, nr 20 A.K.: Angående ändring af § 16 Bevillningsstadgan (Bildid: A0002140_00072).
1877, nr 43 A.K.: Om ändring af 16§ i Bevillningsförordningen (Bildid: A0002171_00124).
1877, nr 44 A.K.: Om ändring af 75§ i Bevillningsförordningen (Bildid: A0002171_00126).
1878, nr 56 A.K.: Om tillägg till 1 kap. 2§ Rättegångsbalken angående ersättning till nämndemän (Bildid: A0002201_00241).
1879, nr 63 A.K.: Angående upphäfvande eller ändring af Kongl. förordningen den 28 Juni 1798 om skyldighet att anmäla deltagare i bolag eller firmor. (Bildid: A0002232_00167)
Per lade in motioner även 1869 (4 st), 1870 (5 st) och 1871 (3 st). Dessa finns tyvärr inte skannade ännu så jag har kunnat läsa vad dessa motioner handlade om. Övriga motioner kan man läsa i sin helhet via SVAR's hemsida.
Familjen flyttade 1878 från Näsåker till Trästa, Sollefteå sn, där han skrev som riksdagsman. Per dog redan 1880 under riksdagsvistelse i Stockholm. Man hittar noteringar omkring hans sjukdom i protokollen från Andra Kammaren. Den 21 januari 1880 står följande under paragraf nr 2:
Her P. Engman hade låtit ingifva ett sjukbetyg af följande lydelse, som nu upplästes:
Att ledamoten af Andra Kammaren, Herr Per Engman, som lider af (Parotits) inflammation i örspottkörteln, tillsvidare är oförmögen att lemna sina rum, intygas af Stockholm den 20 januari 1880. J. Rudberg, Legit. läkare
Under paragraf 3 i samma protokoll utsågs Per Engman till ledamot i Konstitutionsutskottet med 178 röster. Han hade mest röster av alla. Den som var närmast hade bara 116 röster.
I protokollet för den 24 januari stod följande under paragraf 3:
Herr Talmannen tillkännagaf att, enligt ingifven dödsattest, en af Andra Kammarens ledamöter, riksdagsmannen för Ramsele och Sollefteå tingslag af Vester-Norrlands län, handlanden Per Engman denna dag kl. 1 f.m. aflidit.
Den åberopade dödsattesten upplästes därefter, så lydande:
Att ledamoten af Riksdagens Andra Kammare Herr Per Engman, boende i huset N:o 10 Stadssmedjegatan, afled derstädes den 24 Januari kl. 1 f.m. i en ålder af fylda 51 år. Dödsorsak, primär: Diabetes Mellitus + Parotitis. Sekundär: Septichaemi. Intygar härmed
Stockholm den 24 Januari 1880. J. Rudberg
Efter sålunda erhållen underrättelse om detta dödsfall beslöt Kammaren, uppå hemställan af Herr Talmannen, att till Kongl. Maj:t, jemlikt 28§ Riksdagsförordningen, ingå med underdånig anmälan om den i anledning deraf inom Kammaren uppkomna ledighet.
Hustrun Sara Maria dog 1897 av slag. Hon var 64 år gammal.
Nedan följer kort på Per och Sara Maria. Korten har jag lånat via Sune Persson.
måndag 31 maj 2010
söndag 23 maj 2010
En amerikansk ko eller snarare kviga
Jag måste få visa ett typiskt amerikanskt vykort där man överdriver för att locka folk att emigrera till Amerika. Nog visste jag att det mesta var större i Amerika, men aldrig att korna skulle vara så stora.
Det var ganska roligt att läsa texten på baksidan kortet också. Följande var skrivet:
"Ha ni hört talas om Amerikanska kor. På andra sidan visas en kviga af den rasen. Ett näpet litet kräk eller hur tycker ni. Tänk er bara en fullväxt ko."
Ingen har undertecknat vykortet, men gissningsvis är det Maria Petoronella Åkerlund, gift Irene, som har skickat vykortet ifrån Amerika.
Det var ganska roligt att läsa texten på baksidan kortet också. Följande var skrivet:
"Ha ni hört talas om Amerikanska kor. På andra sidan visas en kviga af den rasen. Ett näpet litet kräk eller hur tycker ni. Tänk er bara en fullväxt ko."
Ingen har undertecknat vykortet, men gissningsvis är det Maria Petoronella Åkerlund, gift Irene, som har skickat vykortet ifrån Amerika.
måndag 17 maj 2010
Sörmoflo eller Norrmoflo på fotografiet?
Jag fick idag låna ett gammalt album via min arbetskamrat Sune Persson. Albumet innehåller 20-30 gamla fotografier med kopplingar till Ådals-Lidens församling plus ganska många kort ifrån släkten i Minnesota, USA. Jag kommer längre fram att lägga ut en del personfotografier ur albumet, men jag tänkte börja med en bild som det står Sörmoflo på. Jag vet inte om fotografiet är taget från Sörmoflo emot Norrmoflo, eller tvärtom. Jag känner inte igen husen på kortet. Någon som kan berätta var kortet är taget ifrån och kanske identifiera några av husen på kortet? Tittar man riktigt noga ser man en man i fotografiet. Han finns sittande i nederkanten av bilden.
Tack Sune för att jag fick låna albumet och hälsa till din syster.
torsdag 13 maj 2010
Kilforsen, del 3
Här kommer ytterligare ett vykort över egna hem i Kilforsen. Det ser nästan ut att vara kontoret som man ser längst bak i vykortet upp emot skogen.
I Nya Norrland den 7 juni 1960 fanns en artikel om uppbrottet från Kilforsen. Den berättar att Kilforsen funnits under tolv års tid och att det bott som mest omkring 2000 personer i samhället. Arbetarna vid Kilforsen hade arbetat med bl.a. kraftverksbyggena i Kilforsen, Lasele och Långbjörn, men nu skulle de dra vidare norrut emot övre Umeälven. Det skulle byggas kraftverk i Rusforsen, Gardik och Aujaure. Många fick ingen semester detta året, utan de måste arbeta med att flytta deras hus till den nya arbetsplatsen. Endast några enstaka personer blev kvar i Kilforsen för att sköta de färdiga kraftverken i trakten.
I Nya Norrland den 7 juni 1960 fanns en artikel om uppbrottet från Kilforsen. Den berättar att Kilforsen funnits under tolv års tid och att det bott som mest omkring 2000 personer i samhället. Arbetarna vid Kilforsen hade arbetat med bl.a. kraftverksbyggena i Kilforsen, Lasele och Långbjörn, men nu skulle de dra vidare norrut emot övre Umeälven. Det skulle byggas kraftverk i Rusforsen, Gardik och Aujaure. Många fick ingen semester detta året, utan de måste arbeta med att flytta deras hus till den nya arbetsplatsen. Endast några enstaka personer blev kvar i Kilforsen för att sköta de färdiga kraftverken i trakten.
söndag 9 maj 2010
Familjen Norlén
För några veckor sedan visade jag ett kort på Åkerlundska hemmanet i Sörmoflo. Hemmanet övertog senare av Erik Georg Norlén som var gift med ett barnbarn till Hans Olof Hansson Åkerlund. Förra året fick jag ett kort av en arbetskamrat i Ramsele med stora delar av familjen Norlén. Hon är barnbarn till Svea Norlén som är med på kortet.
Frida Åkerlund som finns med på kortet är kusin till Hulda Kristina Svensson, g. Norlén.
Tack Elisabet för att jag fick låna detta fina kort som är taget 1922 eller strax före.
lördag 8 maj 2010
Landskapshandlingar
SVAR skannar just nu landskapshandlingar för hela Sverige. Dessa handlingar omfattar för Ångermanland perioden 1541 till 1629. Jag försökte för några dagar sedan att läsa lite i handlingarna för år 1560 men det var inte någon enkel match. Jag fick ta hjälp på Anbytarforum för att kunna läsa och förstå den beskattning som gjorde på varje hemman. Namnen på de som ägde hemmanen gick någorlunda att läsa, även om man fick ta hjälp av längderna före och efter för att kunna läsa ut alla namn. Här kommer ett försök på hemmansägarna från år 1558:
Det fanns alltså 22 hemman i Ådals-Lidens församling år 1558 och totalt 97 stycken kor. Den som hade flest kor var Filip Persson i Forsås. Han var nog den största markägaren också i socknen. Han ägde 37 seland enligt handlingarna ifrån 1560.
Lijdgatu Guulle Trulson, 9 kioor Näsåker Nils Personn, 2 Carll Trulsonn, 2 Klep Oluff Hersseson, 3 Westanbeck Nils Clemetson, 2 Umsiö Tomass Nilsonn, 5 Anders Personn, 4 Rådh Anders Olsonn, 8 Önde Larsonn, 7 Oluff Hansonn, 6 Rawall Ingelson, 3 Abraham Palsonn, 5 Fårsås Philpus Personn, 12 Peder Nilsonn, 8 | Krånge Nils Olson, 2 kioor Christop Olsonn, 3 Mofloo Jonn Högsson, 6 Nils Wilamson, 3 Påwell Olsonn, 2 Spielle Olsonn, 3 Oluff Willeson, 2 Hexmo Anders Olsonn, ingen |
Det fanns alltså 22 hemman i Ådals-Lidens församling år 1558 och totalt 97 stycken kor. Den som hade flest kor var Filip Persson i Forsås. Han var nog den största markägaren också i socknen. Han ägde 37 seland enligt handlingarna ifrån 1560.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)