Under 1893 härjade sjukdomen difteri i några byar inom Ådals-Lidens församling. Det första dödsfallet var i augusti enligt Ådals-Lidens dödbok (C:4). Då dog två barn till torparen Nils Tenglund i Rå inom 2 dagar av difteri. Sedan följde ytterligare barn, totalt finns 17 barn antecknade i dödboken med denna dödsorsak under 1893. Ofta drabbades flera barn i samma familj av den farliga sjukdomen.
Värst drabbad blev en familj i Betåsen, där familjen mer än halverades på grund av difterin. Fadern i huset hette Olof Jönsson Lindqvist och var född 1859 i Betåsen. Hans hustru hette Greta Dorotea Johansdotter och var född 1858 i Krånge. De hade gift sig 1880 och fick första barnet 1881 och hon döptes till Anna Karolina. Därefter tillökades familjen ungefär vart annat år med ett nytt barn. Erik Albert föddes 1883, Olof Otto 1885, Nils August 1887, Tilda Helena 1888, Greta Erika 1889 och Märta Kristina 1892. Familjen bestod alltså av nio personer när det olycksaliga året 1893 inföll. Under fyra dagar i september dog fem av de sju barnen. Endast sonen Nils August och dottern Märta Kristina överlevde sjukdomen. Den 7 september dog tre av barnen och därefter den 9 och 10 september de övriga två barnen. Begravning inträffade först den 22 oktober, vilket var ganska lång tid efter. Endera orkade man inte ha begravningen tidigare eller så var fler barn i familjen sjuka så man inväntade eventuellt ytterligare dödsfall. Detta är dock rena spekulation av mig.
Familjen fick dock ytterligare sju barn mellan 1894 och 1906. En dotter dog vid 18 års ålder år 1915 av en annan vanlig sjukdom, nämligen lungsot. Både Olof och Greta Dorotea blev gamla. Greta Dorote blev nästan 82 år och Olof blev 91 år gammal.
söndag 8 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det finns en annan familj i Lidgatu, Magnus Peter Severinsson f 1827,(som du har på din hemsida), som också har en tragisk familjehistoria. 11 av 12 av parets barn dör i unga år av på den tiden ofta vanliga och dödliga sjukdomar : lungsot, difteri, kikhosta och scharlakansfeber.
Vilken tragik det måste ha varit.
Skicka en kommentar