Ytterligare klassfoto från Forsnäs skola

Jag har fått ett klassfoto ifrån Jan Engström, som är född i Forsnäs, men numera är bosatt i USA. Hans mormor finns med på detta klassfoto från Forsnäs skola. Hon hette Gerda Helena Hedin, g. Höglund och var född 1911. Klassfotot är ungefär ifrån 1920. Gerda finns som första flickan från höger i mellanraden. Övriga personer på fotografiet är än så länge oidentifierade.

Tack Jan för att du skickade fotografiet åt mig. Om någon kan identifera ytterligare personer på klassfotot så är jag tacksam om jag kan en kommentar omkring detta.

Vy över Nämforsen

I går fick jag ett vykort taget ifrån nipkanten ner emot Nämforsen och Ångermanälven. Jag tycker det är ett tjusigt vykort. Man ser egentligen inte så mycket av själva Nämforsen, dock mera av älven nedanför och de hus som låg på strandkanten. Man ser också hässjor intill dessa hus. Även flottningsrännan syns på denna bild.

Vem bodde i dessa hus efter älven och när kan fotografiet vara taget? Det skulle vara intressant att veta lite mera omkring detta. Finns husen kvar ute på denna "udde"?

Klassfoto från Forsnäs skola

Bland min mormors fotografier hittade jag ett klassfoto som troligtvis är ifrån Forsnäs skola. Jag gissar att fotografiet är taget mellan 1917 till 1919. Många på klassfotot är identifierade, men några kvarstår fortfarande.

Nedersta raden från vänster: Johan Andersson (f. 1910), Gerda Hedin, g. Larsson (f. 1907), Svea Rydstedt, f. Larsson (f. 1908), oidentifierad, Lilly Nordin, f. Selin (min mormor, f. 1907), Axel Mähler (f. 1907), Bror Forslund (f. 1908).

Mittersta raden från vänster: Algot Persson (f. 1906), Nils Lidén (f. 1908).

Översta raden från vänster: Oidentifierad lärare, oidentifierad, oidentifierad, oidentifierad, Ingeborg Hedin, g. Larsson (f. 1909), Rut Rydstedt, g. Ribbing (f. 1908, osäker), Artur Persson (f. 1910).

Tacksam för all hjälp jag kan få med identifiering av eleverna på fotografiet, även läraren naturligtvis.

Dialektord från Ångermanland

Idag kom pappa och mamma på besök ner till Kramfors. Främst pappa pratar mycket med dialektord som kan vara svåra att förstå för alla. Jag själv pratar med eller utan dialekt beroende på vem jag pratar med. Är pappa och mamma i närheten blir det automatiskt att jag pratar "bredare" med dialekt.

Daniella, vår dotter, fick en kanin i julklapp förra året. Den tappar mycket hår just nu och då blev det naturligtvis att jag sa att kaninen "låt håre". Daniella stod som ett frågetecken och fattade ingenting. I något annan sammanhang använde jag ordet "ovölen", vilket betyder ungefär vårdslös. Daniella förstod inte denna gång heller vad jag menade. Hon brukar också ha roligt åt farfar när han pratar om hönsen som han har hemma i Forsnäs. Han säger alltid "hönscha".

Ibland känner jag att det inte finns något bättre ord på svenska, utan det är bara dialektordet som kan beskriva en speciell sak eller situation. Jag kommer inte på något exempel just nu, utan man brukar känna det precis när man är i den situationen och behöver förklara något.

Jag vet inte om jag stavat dialektorden rätt ovan, men i så fall tar jag tacksamt emot korrigeringar på stavning.

Slåttanna 1944 i Forsnäs

Man kan inte jämföra slåttern som är idag med den slåtter som var för 50-60 år sedan. Idag behöver man knappt röra vid höet, möjligen för att känna om det är torrt nog för att köra in på torken eller för att bala höet.

Jag tycker det är roligt att man fått lära sig riktigt att hässja höet. Det är en konst att hässja så att inte höet förstördes av regnet. För min pappa var det inte bara viktigt att göra hässjan rätt så att det torkade bra och blev fint hö. Det var lika viktigt att hässjan skulle vara snygg också. Hässjan skulle luta in lite på kanterna så vi mätte alltid troerna så att de kortaste användes nederst och de längsta överst för att få den rätta lutningen. Detta gjorde att inte regnvatten kunde droppa ned från översta troan till de nedanför. Vi gjorde även en vatteflo med krattan för att skydda höet ifrån regnet så det skulle rinna av på sidorna och inte ned direkt i höet. Vatteflon var inte det roligaste att göra så jag fick göra det oftast eftersom jag var yngst. Det var också förbjudet att göra annat än enkel- eller dubbelhässjor. Hemma har vi haft får sedan jag var fem år gammal, alltså snart 35 år. Vi hässjade höet ungefär 10-15 år innan vi byggde torken.

Hittade en bild idag från 1944 från slåttannan på marken hemma i Forsnäs. Man ser en dubbel-hässja till vänster på kortet, sedan en häst med släpräfsa efter. Människorna på bilden är ifrån vänster: Ingrid Hedin, f. Persson, Zakarias Nordin (min mormors far), Hilding Persson, Linnéa Sjölen, f. Hedin, Lindor Eliasson (min extra-morfar, även om jag aldrig kallade honom det), Lilly Selin, f. Nordin (min mormor) och Annie Johansson, f. Selin (min mamma). Huset och ladugården i bakgrunden finns fortfarande kvar med ungefär samma utseende. Ladugården är förmodligen ganska nybyggd eftersom taknocken är så rak och ståtlig. Jag glömde fråga mamma vem som bodde i huset när fotografiet togs, men jag får göra det i morgon.

Vykort av Pelle Molin

Till slut vann jag en auktion med ett särskilt vykort föreställande konstnären Pelle Molin. Jag har försökt några gånger tidigare på samma vykort, men alltid har det varit någon som bjudit över mig.

Pelle Molin eller Petrus Molin som han egentligen hette föddes den 8 juli 1864 i Tjäll, Multrå sn. Han var son till Abraham Abrahamsson Molin (1821-1906) och hans hustru Anna Helena Persdotter Lidblom (1829-1876). Abraham var hemmansägare och bonde i Tjäll. Anna Helena var född i Lidgatu och brorsdotter till tusenkonstnären Zakris Persson (1793-1871).

Carl-Henrik Berg har skrivit en intressant berättelse om Pelle Molins uppväxt som återfinns på Internet. Den kan läsas på adressen:

http://www.utflykten.se/uppvaxt.htm

Pelle Molin bodde som alla vet ett tag i Näsåker (eller är det kanske Prästbordet?), men kyrkoböckerna visar aldrig detta. Han var hela tiden skriven i Tjäll i Multrå socken. Först antecknades att han studerar, sedan att han var landskapsmålare. År 1895 överflyttades han till obefintliga personer och sedan den 26 april 1896 antecknades att han avlidit av tarminflammation i Bodö i Norge.

Jag har beställt kopior av några brev som Pelle Molin har skrivit som finns bevarade på Riksarkivet och på Kungliga biblioteket. Förhoppningsvis står något intressant i dessa brev.

Åter till vykortet. Det är daterat den 5 september 1902 i Trehörningsjö av en kvinna vid namn Estrid Lindblom. Vykortet skickades till fröken Maria Englund på lasarettet i Sollefteå. I folkräkningen 1900 på SVAR finns en kvinna vid namn Estrid Laura Vilhelmina Lindblom, född 1874 i Själevad. Hon var år 1900 lärarinna i Norrgidsjö, Gideå sn och ogift. Möjligen att det kan vara den person som undertecknat vykortet. Vem Maria Englund var har jag ingen aning om ännu.

Följande var skrivet på vykortet:

Trehörningsjö d. 5/9 02. Nyss uppstigen skyndar jag att frambära mitt hjärtliga tack för all vänlighet. Jag kom lyckligt hem i går afton, men var så trött o. medtagen efter resan, att jag fann det rådigast att så fort som möjligt krypa till kojs. Idag är det bättre efter att ha sofvit godt. Lef väl! En hjärtlig hälsning från tillgifna vännen Estrid Lindblom.

Ett nytaget kort på Pelle Molins stuga återfinns här:

http://adals-liden.blogspot.com/2009/05/nagra-fotografier-ifran-nasaker.html

Uppdatering 2009-07-07: Idag hittade jag Pelle Molins dödsnotis i de norska kyrkoböckerna också. Han dog den 26 april och begravdes den 2 maj i Bodö, Nordland fylke, Norge. Han skrevs då som målare och journalist och dog av hjärtfel.

Dödsnotisen finns på följande adress:

http://www.arkivverket.no/URN:kb_read?idx_kildeid=5359&idx_id=5359&uid=ny&idx_side=-297

Timmerflottare i Ångermanälven

I Ångermanälven strax nedanför Sollefteå kraftverk finns monumentet Timmerflottare som är skapat av Fredrik Frisendahl (1891-1984). Han var född i Näsåker och var son till kyrkoherden i Ådals-Lidens församling Viktor Bernhard Frisendahl (1845-1907). Även Fredriks farfar var kyrkoherde i Ådals-Liden under många år. Fredrik hade även två andra bröder som blev kända konstnärer. Den ene brodern hette Carl Frisendahl (1886-1948) och var huvudsakligen bosatt och verksam i Paris. Den andre hette Halvar Frisendahl (1889-1953) och han gjorde bl.a. en tavla med fantasidjuret Skvadern.



Jag har inte hittat några uppgifter om när konstverket skapades och när det placerades i älven. Någon som känner till detta?