En regnig dag för fem år sedan ....

Idag är det fem år sedan jag och Carina gifte oss i Ådals-Lidens kyrka. Sommaren hade varit väldigt fin ända fram till denna dag, då skyarna öppnade sig. Man vaknade på morgonen och regnade bara dunkade emot taket. Vi var väl förberedda på det, eftersom min bror arbetar som meteorolog, men ändå lika jobbigt och överraskande.

Dagen började med att håret skulle fixas på främst bruden och Daniella. Därefter skulle brudbukett hämtas och sedan resa upp till Långsele för fotografering hos Birgittas atelje. Tanken var att fotograferingen skulle ske utomhus, men regnet tvingade in oss. Korten blev mycket bra i alla fall.

Daniella nyfriserad.

Därefter åkte vi upp till Näsåker för själva förrättningen. Regnet gjorde att man kände sig stressad eftersom det blir så mycket krångligare med allting med regn i luften. Väl framme i Näsåker skulle vi försöka att hinna äta något innan det var dags. Enda alternativet en lördag klockan ett var bensinmacken, men där fanns bara två korvar tinade, resten låg i frysen. Vi kanske skulle ringt i förväg och meddelat att 7-8 korvsugna personer var på inmarsch till Näsåker. Min svåger fick springa in, hämta korvpaketet ur frysen och sedan köra dem i mikron. Jag vet inte om de var kokta eller om de enbart var mikrade, men vi fick äta lite innan åtminstone.

Nästa stopp blev församlingsgården där vi skulle byta om bröllopsdressen. På tal om bröllopsdressen så hade jag hyrt en frack (visst är det en frack?) i Örnsköldsvik. Kanske en vecka innan ringde vi upp och frågan om fracken var klar att hämta. De frågade efter namn och vigseldatum och sedan kontrollerade de att alla ändringar var gjorda som behövdes. Carina sa först att jag kunde kanske åka själv och hämtade den, men jag ville att hon skulle följa med (vilket var en himla tur). Det visades sig nämligen att det var ytterligare en Magnus Johansson som skulle gifta sig samma dag och den var hans bröllopsdress som var klar. De plockade fram den när vi kom upp och jag började prova, men det passade sådär. Sedan tyckte Carina att detta var ju inte samma kläder som vi hade valt ut tidigare (vilket jag förmodligen inte märkt om jag åkt upp själv). De började då undersöka vad som hänt och då upptäckte de att det fanns två Magnus Johansson i omlopp samma dag. Min frack var inte klar, men vi gick ut på stan lite medans de fixade till den.

Daniella och kusinen Jesper är nu ombytta och redo

Precis innan klockan två när vi skulle börja i kyrkan så öppnade sig skyarna ännu mera, vilket jag inte trodde det var möjligt. Vi blev tvungna att köra bilen från församlingsgården in på kyrkogården fram till porten så vi kunde springa in där. Vigselförrättare var Elisabeth Grafström som då var komminister i Gudmundrå församling, vår hemförsamling. Hon hade tidigare döpt Daniella och därför frågade vi henne om hon kunde viga oss i Näsåker. Det visade sig dock att hon hade semester denna vecka och därför skulle det inte vara möjligt. Jag minns inte exakt hur det gick till, men ungefär en vecka före vigsel pratade vi med Elisabeth igen och då sa hon att hon kunde åka upp till Näsåker på sin semester ändå. Så vi blev överlyckliga över detta.

Därmed var vi alla redo för vigsel. Jag minns inte så mycket av den egentligen, men det var en traditionell vigsel. Jag kommer dock ihåg en sak som hände. Vid något tillfälle skulle man knäböja framför altaret och då small mitt ena hängselband upp, så jag viskade det till Carina när vi knäböjde. Vi hade skönsång av Mattias Lilja som framförde två sånger (Öppna din dörr och Everything I Do....).

Mattias Lilja sjunger


"Kyssen" i repris (efter vigseln)

Brudparet och Daniella efter vigseln

Efter vigseln åkte vi med min farbrors veteranbil ifrån 1934 från kyrkan. Jag kommer inte ihåg nu vilket märke det är, men det kan kanske någon hjälpa mig med. Vi skulle åka med den från Näsåker till Kramfors, men eftersom det då var vägarbeten på Riks-90 fick vi åka turistvägen eftersom bilens däck inte skulle klara grovgruset på vägen. Mestadels regnade det och det var inte den bästa och modernaste vindrutetorkaren på bilen heller. Men när vi närmade oss Kramfors så började det spricka upp till slut.

På väg till Kramfors ....

i en 70-årig bil.

Väl framme i Kramfors samlades alla för bröllopsmiddag på hembygdsgården. Hela festen där blev mycket lyckad med god mat, vackra tal, trevliga telegram, fina presenter och sång. Min kusin Rebecca sjöng en mycket vacker sång för oss som hon hade skrivit själv. Det var en trevlig överraskning eftersom jag inte alls visste att Rebecca var så duktig på att sjunga och att skriva texter. Efter en trevlig dag och kväll så återstod bara morgondagens städning.

Innan middag

Rebecca bjuder på sång och musik

Så här i efterhand kan jag naturligtvis bara säga att det var en mycket lyckad dag, trots allt regn, frusen korv, dåliga hängslen, grovgrus etc.

Nu ska vi fira vår trä-bröllopsdag. Prognosen visar på regn. Vi får se om det stämmer.