Två "tokar" från Forsnäs

Jag har samlat på dödsannonser med anknytning till Ådals-Lidens församling sedan ungefär 20 år tillbaka. Samlingen är inte komplett på något vis utan det finns säkert många dödsannonser som slunkit förbi min sax. När vi pratar om detta på mitt arbete i Ramsele så kommer det alltid fram ett skratt och namnet Tok-Nicke. Jag undrar då varför? De tycker jag påminner om Tok-Nicke som också samlade på dödsannonser och han hade stenkoll på dessa trots att han inte var läskunnig. Jag brukar då bara säga att det är väl inte så konstigt eftersom jag är släkt med Tok-Nicke.

Vem var Tok-Nicke då? Han hette egentligen Nils Johan Jonsson och han var född 1867 i Forsnäs som son till bonden Jonas Persson och hans hustru Anna Sofia Jönsdotter. Nils Johan var kusin med min farfars farmor som hette Vendela Kristina Jönsdotter och hon var född på andra sidan älven uppe i Imnäs. Fadern Jonas hade inflyttat med sin familj några år tidigare till Forsnäs där de köpt ett hemman om 2 seland för 2500 riksdaler av Anders Andersson Forsberg. Familjen kom närmast från Siksele i Fjällsjö församling. Familjen sålde ganska omgående 1 seland till Olof Rundqvist. Nils Johan antecknades som "idiot" i husförhörslängden av prästen. Det är sorgligt att prästerna fick göra sådana anteckningar i kyrkoböckerna. Senare skrevs han även som fattighjon. År 1909 efter att fadern Jonas dött flyttade eller flyttades Nils Johan och brodern Jonas Erik till ålderdomshemmet (fattighuset) i Rå. Nils Johan dog 1926 då han tog självmord genom hängning. Det sades att han låsts in på ålderdomshemmet en dag några månader tidigare när dåvarande kungen skulle komma på besök och inviga Forsmo-Hotingbanan. Han ville så gärna se invigningen och det kungliga besöket. Detta gjorde honom väldigt nedstämd. Det var ingen som låste in mig för några år sedan när nuvarande kungen var på besök här i Kramfors och invigde Ådalsbanan. Det var ju tur för mig.

Familjen bodde på samma hemman i Forsnäs som jag är uppväxt på. På en vägg i en loge på gården finns inristat J. P. Forssberg 1875. Jöns Peter var bror till Tok-Nicke och han emigrerade till Amerika på 1890-talet. Han blev nybyggare och bonde i Aitkin, Minnesota. Han lär ha varit väldigt driftigt och odlat upp flera lotter där borta. En dotter till honom blev kvar i Sverige och dog 1969 i byn Åsen inom Hammerdals församling. Den hemmansdel som Jonas Persson sålde till Olof Rundqvist köptes senare upp av min mormors farfar, Hans Zakrisson Nordin. Den del som Jonas hade kvar sålde han 1892 strax innan Jöns Peter åkte till Amerika. Hemmanet övertogs senare av Lugnviks nya ångsågsaktiebolag. Min mormors far ska sedan i början på 1900-talet köpa delar av detta hemman.

Jöns Peter Jonsson Forsberg (1857-1936)

 

Vedflottare i Ådals-Liden

Jag sökte lite i mantalslängderna för Ådals-Liden och hittade då några personer som hade yrket vedflottare. Jag tyckte det var lite extra intressant eftersom det är ett yrke som man vanligtvis inte ser i kyrkoböckerna. Förmodligen var man detta istället för att vara verksam som dräng några år. Det är fyra personer som jag hittat med denna titel. På tre av dessa var antecknat att de var vedflottare för Sandö glasbruk (nedanför Kramfors). De använde veden till sina ugnar för att värma och forma glaset (antar jag).

Hans Nilsson, vedflottare för Sandö glasbruk 1799--1807 (år 1804-1806 ej kontrollerade).
Olof Persson, vedflottare 1801--1802.
Nils Pärsson, vedflottare för Sandö glasbruk 1810.
Abram Abramsson,vedflottare för Sandö glasbruk 1810.

Tyvärr vet jag inte så mycket mera om dessa vedflottare förutom namnen. Jag tror dock att den förste, Hans Nilsson, var uppväxt i Sundmo och bror till en anfader till mig. Hans pappa var förste nybyggaren i Sundmo och heter Nils Ersson Sandman. Det jag försöka hitta flera ledtrådar sedan på dessa personer.

Släktnamnet Sundvall

Ett gammalt och utbrett släktnamn inom Ådals-Lidens församling är namnet Sundvall. Jag ska berätta lite om när namnet uppkom och när det kom till Ådals-Lidens församling första gången.

År 1802 inflyttade Olof Sundvall till Ådals-Liden. Han var då nyutnämnd komminister i församlingen och inflyttade närmast från Njurunda församling tillsammans med hustru och barn. Olof var född 1753 i Viksjö som son till brukspredikanten Petrus Sundvall (1723-1795) och hans hustru Brita Harlin (d. 1755). Petrus var den förste som tog sig namnet Sundvall på denna släktgren. Olof gifte sig 1790 med Anna Katarina Ullberg. Hon var född 1770 i Stigsjö församling som dotter till komministern Jonas Ullberg (1714-1781) och hans hustru Brita Engelmark (1744-1821). Olof dog i en ålder av 80 år 1834. Hustrun Anna Katarina dog tio år senare.

Olof Sundvalls grav finns kvar i Näsåker och detta är korset på hans grav.

Ett av Olof och Anna Katarinas barn blev kvar i Ådals-Liden. Det var sonen Olof som var född 1796 i Häggdånger sn. Han gifte sig med en bondedotter i Rå som hette Anna Greta Andersdotter. Hon var född 1795 i Forsås, där fadern var bonde först innan han flyttade till Rå. Olof den yngre och Anna Greta fick tio barn tillsammans, varav två barn dog tidigt, två resp. fyra månader gammal. Sju av barnen gifte sig och fick barn i sin tur. Olof dog 1866 strax innan han skulle fylla 70 år. Hustrun Anna Greta blev 84 år gammal.

Jag ska lite kort berätta om de barn som växte upp och gifte sig. Äldsta barnet hette Anna Kajsa och hon var född 1821. Hon gifte sig med Anders Jonsson som härstammade ifrån Hälsingland. Anders var torpare i Rå. Sonen Karl Erik (f. 1823) dog ogift i en ålder av 33 år. Nästa barn hette Johan (f. 1825) och han blev bonde i Rå efter sin fader. Han gifte sig med komministerdottern Botilda Kristina Frisendahl och de fick tre barn tillsammans. Två av hans döttrar gifte sig med Lidforsare, Henrik Jakob och Johan Lidfors. Johan Sundvall är därmed anfader bl.a. till Matt Robinson Lidfors som är med i TV-programmet Allt för Sverige. Sonen Jonas (f. 1827) var den ende i familjen som bosatte sig utanför församlingen, men inte särskilt långt borta. Han bodde nämligen i Gåreleselet där han var bonde. Dottern Greta Johanna (f. 1829) blev kvar i Rå och gifte sig med bonde Nils Eriksson. De fick många barn tillsammans, 13 stycken. Greta Johanna är bl.a. anmoder till den gren av Mähler-släkten som finns omkring Rossön och Tåsjö. Sista sonen i familjen fick namnet Olof Peter (f. 1830). Han bodde först i Omsjö, sedan blev han bonde och gästgivare i Holafors. Han fick tillsammans med sin hustru femton barn. Olof Peter var också en kände speleman. Många idag med namnet Sundvall härstammar från Olof Peter. Dottern Lisa Magdalena (f. 1835) var tvilling, men hennes syster dog endast två månader gammal. Hon gifte sig med Henrik Tidén som var torpare och arbetare i Rå. Sista dottern hette Petronella och var född 1836. Hon gifte sig med Erik Peter Eriksson Molén i Sörmoflo.

Tittar man lite längre tillbaka på släkten Sundvall och Ullberg så hittar man många komministrar, kyrkoherdar och till och med biskopar. Den mest kända personen i släkten står till och med staty i Västerås. Han hette Johannes Johannis Rudbeckius och var professor i Uppsala och sedan biskop i Västerås. Han räknas som en mycket viktig person i Sverige när det gäller den svenska folkbokföringen. Det var nämligen han som gjorde de första reglerna för kyrkobokföringen inom sitt distrikt. Släkten härstammar även från Stor-mor i Dalom. Man kan läsa både om Stor-mor och Rudbeckius en hel del på nätet.

Ett gammalt foto

Detta fotografi som jag fått låna av Sune Persson föreställer Henrik Jakob Sundin och Per Persson Kållén. Henrik Jakob var född 1850 i Sörmoflo och han dog 1914 i Moflo och han var torpare där. Per var född 1832 i Krånge och dog i samma by 1908. Han var bonde och fjärdingsman där. Henrik Jakobs mamma och Pers svärmor var syskon, vilket kan förklara varför de tog fotografi tillsammans. Någon som känner igen dessa två karlar och kan berätta mera om dem? Jag tycker nästan mannen till vänster ser äldre ut, eller är det bara skägget som gör det?

 

Erik Ersarna i Rå, del 2

Nu ska jag försöka reda ut de två äldre Erik Ersson som var pappa till de två andra Erik Ersson som jag berättade om i förra inlägget. Detta var betydligt svårare och jag har inte alla fakta klara ännu. Denna gång ska jag börja i mantalslängderna för Ådals-Liden. Som ni kanske minns bodde sönerna Erik på hemman nr 3, resp. nr 6 i Rå.

Låt oss börja med hemman nr 3. Erik Ersson övertar hemmanet å nummer 3 år 1710 enligt mantalslängd. Han skattar då för sig själv och två pigor. På hemmanet bor även en inhyses, hustru Malin. Hustrun Malin Ersdotter finns antecknad ytterligare två år i mantalslängden fram till 1712. År 1716 antecknas för första gången en hustru, så han bör ha gift sig 1715 eller 1716 med Sara Mikaelsdotter, f. cirka 1694. 16 år senare antecknas för första gången en son i mantalslängden. Det bör vara sonen Erik som då var 16 år gammal. Som mest antecknas 2 söner och 1 dotter samtidigt i mantalslängden. Det är svårt att avgöra vilket barn som är antecknat i längden. Erik antecknades som ägare till hemmanet fram till 1755. Tittar man vidare i födelseboken så hittar man fyra barn till Erik Ersson där, nämligen Erik (f. 1716), Mikael (f. 1721), Per (f. 1725) och Malin (f. 1728). På alla dessa ställen står fadern som "lille" Erik Ersson. Det finns ytterligare ett barn, Abraham (f. 1724), där det enbart står Erik Ersson som fader. Tittar man vidare i kommunionslängden på hemman nummer 3 ser man barnen Erik, Mikael och Malin. På Mikael är antecknat att han är "döder" omkring 1741. I mantalslängden finns även en son vid namn Nils antecknad, första gången 1746, så han bör vara född omkring 1730. I första husförhörslängden för Ådals-Liden som ingår i Resele kyrkoarkiv finns brodern Nils Ersson, f. 1730 antecknad, så det bör vara bekräftat att Erik Ersson den yngre och Sara Mikaelsdotter hade minst fem barn. Tittar man sedan vidare i kommunionlängden ser man att både Erik och Sara har de sista noteringarna 1762. Erik har två noteringar under 1762 och Sara har tre noteringar under samma år.

Om vi sedan tittar vidare på hemman nr 6, eller snarare hemman nr 5 som det kallades inledningsvis. Erik Ersson övertog hemmanet år 1701 och året därpå finns en hustru antecknad också. I mantalslängden 1718 står Erik noterad som båtsman, men inga ytterligare uppgifter har hittats om detta. Omkring denna tid ändrades hemmansbeteckningen från nr 5 till nr 6. År 1720 finns en dotter antecknad och två år senare även en son. I mantalslängden 1728 finns två döttrar antecknade. Sista året som Erik Ersson skrivs som ägare till hemman nr 6 var 1731. I födelseboken hittar man några barn, Karin (f. 1703), Sara (f. 1710), Erik (f. 1715), Sara (f. 1719). Det bör finnas åtminstone en son ytterligare född omkring 1705 och sedan kan man fundera på hur det kan finnas två stycken Sara. Vidare ser man i första kommunionslängden att Eriks hustru heter Sara och att hon dog 1748. Vidare står barnen Karin, Erik och Sara antecknade. Det finns även en syster till Erik antecknad. Hon heter Karin och har en notering att hon är "döder" förmodligen redan omkring 1740. I nästa längd försvinner Erik också med sista notering 1762 precis som sin namne på hemman nr 3. Han har dock tre noteringar år 1762 så att man kan anta att han dog lite senare på året, eller möjligen i början på 1763.

Kan man hitta dödsdatum på Erik och Erik? Tyvärr finns det bara en Erik Ersson i dödboken mellan 1762 och 1763. Den 1 januari 1763 dog Erik Ersson i Rå i en ålder av 87 år av ålderdomssvaghet. Precis efter honom står Sara Mikaelsdotter i Rå som dog den 24 januari 1763 av hosta och styng i en ålder av 69 år. Vidare ser man i räkenskapsböckerna för Ådals-Liden att det finns testamentspengar efter en Erik Ersson i Rå 1762 och en Erik Ersson i Rå 1763. Den senare står precis före Erik Erssons moder i Rå, alltså Sara Mikaelsdotter. Med tanke på att Erik den "lille" hade två noteringar 1762 och Erik den "store" tre noteringar 1762 skulle jag anta att det är Erik på hemman nr 6 som dör 1763 i en ålder av 87 år. Han ska alltså vara född cirka 1676.

Vidare kan nämnas att Erik Ersson på hemman nr 3 övertog hemmanet efter en man vid namn Erik Nilsson och Erik Ersson på hemman nr 5 övertog efter Erik Abrahamsson. Kan detta vara fader till respektive Erik Ersson som de övertog hemmanet efter? Om man tittar vidare på Erik Abrahamsson ser man att han övertagit hemmanet 1689 efter hustru Karin. Kan han möjligen ha gift sig med Karin? Redan 1693 finns antecknat i mantalslängden att Erik skattar för en son och två år senare skattar han för ytterligare en son. Det bör alltså finnas en son född omkring 1677 och en son född omkring 1679. 1697 skattar han även för en dotter. Redan efter tolv år försvinner Erik Abrahamsson från Rå och Erik Ersson tar över hemmanet. Det visar sig att Erik Abrahamsson flyttat till Krånge i Junsele och bosatt sig på hemman nr 4 där. Han skrevs där fram till 1713 då sonen Daniel Ersson tar över hemmanet.

Hittade därefter två olika noteringar i ett domstolsutdrag för trakten. I det första år 1723 stod att Erik Abrahamsson i Krånge inlämnat en obligation som hans styvsöner Erik och Per Erikssöner i Rå underskrivit 1704. Kan alltså Erik Abrahamsson gift sig med modern till Erik Ersson? I den andra noteringen från år 1738 stod det att Erik Ersson i Rå tilltalade sin halvbror Abraham Ersson från Lillegård angående kvarlåtenskaperna efter deras moder Karin Persdotter. När jag sedan kontrollerade födelseböckerna i Ådals-Liden så hade Erik Abrahamsson en son vid namn Abraham. Så Erik Ersson var son till Karin Persdotter, men inte till Erik Abrahamsson. Hustru Karin finns i mantalslängden mellan 1683 och 1688. Dessförinnan finns Erik Rafwaelsson från åtminstone 1650-talet. Han var med största sannolikhet gift med Karin och fick sönerna Erik och Per tillsammans med henne.

Erik Nilsson som bodde på hemman nummer 3 återfinns första gången i mantalslängden 1679. Han finns med ända fram till 1709 och därefter tar Erik Ersson över från 1710. I mantalslängden 1693 finns en son antecknad och i mantalslängden 1695 finns två söner antecknad. Dessa söner. bör alltså också vara född omkring 1677 och 1679. Äldsta sonen bör heta Nils efter sin farfar. År 1713 dog klockaren Erik Nilssons hustru Malin i Rå. Malin bör vara identisk med den kvinna som var inhyses hos Erik Ersson mellan 1710 och 1712.

Så min teori är att Erik Ersson på hemman nr 3 är son till klockaren Erik Nilsson och hans hustru Malin Ersdotter. Erik Ersson på hemman nr 5,6 är son till Erik Rafwaelsson och hans hustru Karin Persdotter.

Erik Ersarna i Rå, del 1

I Rå fanns det under samma tid åtminstone fyra personer som hette samma sak, Erik Eriksson, eller Erik Ersson som man skrev på den tiden. Det är inte alls enkelt att vet hur dessa personer hänger ihop med varandra om man tittar i kyrkoböckerna. Jag tänkte försöka reda ut de två yngsta till att börja med. De var födda med ett års mellanrum år 1715 och 1716. Erik den äldre döptes den 11 december 1715 och Erik den yngre döptes den 25 november året därpå. Deras fadrar hette naturligtvis Erik Ersson båda två, men de är benämnda Erik den äldre och Erik den yngre i födelseboken.

Om man tittar vidare i den äldsta husförhörslängden som finns för Ådals-Liden (ingår i Reseles kyrkoarkiv) hittar med Erik Ersson junior, f. 1716, bosatt på hemman nummer 3 i byn Rå. Han var då gift och hade sex barn. På samma gård bodde även brodern Nils Ersson, född 1730. Han var dock överstruken utan förklaring. Han hade endera flyttat eller avlidit. Husförhörslängden omfattar åren 1769-1778.

Längre fram i samma husförhörslängd återfinns Erik Ersson senior, f. 1715. Han bodde på hemman nr 6 i byn Rå. Han var också gift, men hans hustru dog redan 1771 i en ålder av drygt 50 år. Hon hette Margeta Hansdotter och var från Lidgatu. Ingen barn finns antecknade i familjen men på samma gård bodde mågen Erik Persson och hans hustru Märet Ersdotter. Märet bör alltså vara barn till Erik senior. På samma gård återfinns en syster till Erik senior som hette Karin Ersdotter. Hon var född 1703.

Vi vet alltså därmed lite mera om respektive familj och även att Erik den yngre bodde på hemman nr 3 och Erik den äldre på hemman nr 6. Nästa steg blir att leta vidare i kommunionslängderna som börjar 1740 i Ådals-Liden. Första perioden omfattar åren 1740 till 1759. När man bläddrar igenom byn Rå ser man att familjerna kommer i samma ordning som hemmansnumren. På det tredje uppslaget i Rå (alltså hemman nr 3) hittar man Erik den yngre. Även hans föräldrar finns antecknade på denna sida, Erik Ersson och Sara Mikaelsdotter. Det finns även två syskon till Erik med på uppslag, brodern Mikael och systern Malin. Intill Mikael har man antecknat "döder". Han verkar ha dött 1741 eller 1742.

På uppslag sex återfinns sedan Erik den äldre med sin hustru och barnen Erik och Märet. Där finns också fader Erik Ersson och hustrun Sara. Två systrar finns också antecknade till Erik, nämligen Karin och Sara. På systern Sara är antecknat att hon är "gifter till Häxmo". En intressant notering på Erik den äldre är att han är båtsman.

Därefter letade jag vidare efter dödsdatum på dessa två Erikar. Tyvärr är det luckor i kommunionslängden precis de år som de dör, så jag fick inga ledtrådar där, utan måste leta igenom dödboken. Först hittar jag en Erik Ersson den 5 september 1790. Han dog av ålderdomsbräckligheter i en ålder av 74 år. Den 22 november 1795 finns nästa Erik Eriksson antecknad som avliden. Han var då 80 år och dog av hernia eller av bråck. Om man tittar på åldrarna på de två avlidna borde den förstnämnde vara Erik den yngre och den sistnämnde Erik den äldre, men det går inte att bekräfta  säkrare än så just nu.

Det finns i domstolsarkivet ett inventering efter Erik Ersson den yngre från 1789 där man delade upp hans lösa egendom mellan sönerna Erik, Markus, Mikael, Nils, Per och mågen Per Hermansson. Själva inventeringen är på sex sidor och därefter är överlåtelsen på fyra sidor. Man ser även bomärken på Erik Ersson den yngre, sonen Markus och mågen Per i slutet på inventeringen. Man ser även här under rubriken "Fastigheten" att Erik ägde hemmanet nr 3 om 9 ½ seland. Det är även noterat att sonen Markus förvärvat hemmanet genom lottdragning.

Slutligen ville jag kontrollera lite mera i mantalslängderna för dessa två personer. På hemman nr 3 återfinns Erik den yngre som ägare från 1756. Jag har följt honom fram till 1775 där han fortfarande står kvar som ägare. Erik den äldre återfinns från 1739 på hemman nr 6 fram till 1769 innan mågen Erik Persson tar över hemmanet. Det som är särskilt intressant är att Erik den äldre står som båtsman eller ordinarie båtsman från 1744 till 1750.

Jag kunde ju inte lämna det faktum att Erik den äldre stod som båtsman, utan måste forska vidare på det också. Först tittade jag i en båtsmansdatabas som finns på nätet och hittade där en kandidat som passade in delvis, men det var flera saker som misstämde. Denna båtsman hette Erik Ersson Sandman och han antogs som fördubblingsbåtsman 1743. Året därpå, 1744, överfördes han till ordinarie båtsman under namnet Sandman. Han var 28 år gammal år 1744. Så långt stämde allt perfekt, men inte de uppgifter som kom sedan. Det stod att han dog 1750, vilket han inte kunnat göra om det var rätt person. Årtalet 1750 stämde dock med den tid som han skulle ha varit båtsman. Sedan stod det också att han var gift med en Dordi Olofsdotter. Jag ville ändå söka vidare på denna person i flottans arkiv. Hittade honom i två olika mönsterrullor. Dels rullan där han blev antagen som ordinarie båtsman den 31 januari 1744 istället för båtsmannen Nils Filipsson Sandman som dött året innan, dels i rullan för året 1750. Där stod inte att han dött utan att han fått avsked den 30 april 1750 och att en ny båtsman vid namn Daniel Carlsson Sandman anlitats. Så jag är tämligen övertygad att Erik Ersson Sandman är identisk med Erik den äldre.

Nästa steg blir att forskar på vidare föräldrarna till dessa två Erikar. Papporna heter Erik Ersson i båda fallen som jag nämnt tidigare. Mammorna heter Sara i båda fallen, så det kommer inte att bli helt enkelt att reda ut detta.

En dag på sockenstugan 1812

En söndag i juni år 1812 kom socknens utvalda och allmogen till sockenstugan för att diskutera och besluta i viktiga frågor för socknen och dess innevånare. Det var första mötet för året så det fanns många punkter på agendan denna dag.

Första punkten var kyrkans och fattigkassans räkenskaper som skulle godkännas eftersom räkenskapsåret precis tagit slut den 1 maj. Behållningen i kyrkokassan var 325 riksdaler och i fattigkassan 27 riksdaler. Dessa räkenskaper lästes upp och sedan undertecknades de av klockaren och bonden Johan Andersson i Lidgatu och bonden Hans Ersson i Moflo.

Därefter ansökte bonden Mårten Svensson i Moflo om att få låna 1000 riksdaler ur kyrkokassan, och Erik Ersson i Krånge ville låna 50 riksdaler. De skulle erhålla lånen den 20:de samma månad vid kyrkoherdens närvaro under förutsättning att de hade säkerhet för sina lån.

Sedan skulle de fattigas medel fördelas till behövande. Nils Nilsson på Franåsen fick 2 riksdaler. Till komminister Sundwalls disposition lämnades 3 riksdaler som skulle användas till undervisning för avlidne båtsmannens Nils Smälls barn. Vidare berättades att enkan efter avlidne båtsmannen Nils Knapp nyligen fått något sammanskott till ersättning för en förlorad ko.

Nästa punkt på dagordningen gällde nybyggaren Erik Jonsson i Ottsjö som varit försvunnen vid slutet på förra månaden och man trodde att han var omkommen. Man hade börjat vidtaga åtgärder för att återfinna honom. Det fanns dock rykten att han uppehållit sig i änkan Knapps boning, men det fanns inte möjlighet att här och nu utreda och avgöra detta.

Därefter skulle man som brukligt var utse sexmän och uppsyningsmän för innevarande år. Mikael Ersson i Rå och Anders Svensson i Norrmoflo utsågs till sexmän. Tills uppsyningsmän utsågs Jan Andersson för Lidgatu, Markus Markusson för Näsåker, Christoffer Ersson för Västanbäck, Mikael Ersson för Rå, Anders Persson för Holaforsen, Erik Hermansson för Omsjö med flera byar, Abram Abrahamsson för Forsås med flera byar, Erik Andersson för Krånge, Sven Nässlin för Norrmoflo och slutligen Erik Olsson för Sundmo med flera byar.

Eftersom det nyligen inkommit höga förordningar varnades åter allmogen i socknen för lönnkrögeri och för överflödigt brännvinssupande.

Allmogen varnades också för ett missbruk att inte begrava sin döda inom tre dagar. Just nu fanns dock inga smittsamma sjukdomar i trakten. Man berättade att det även i år skall grävas upp en grav på kyrkogården där liken kan nedsättas under vintern.

Slutligen togs frågan upp om lön till den kallade barnmorskan. Christoffer Ersson i Västanbäck, Jacob Jacobsson i Näsåker, Anders Persson i Holafors med flera personer nekade alldeles att någon sådan avlöna. Kyrkoherden berättade då om nödvändigheten af en sådan person och om konungens vilja ett en examinerad barnmorska skall anställas i varje pastorat. Eftersom allmogen redan skingrats kunde detta inte avgöras.

Protokollet är undertecknat av pastoratets kyrkoherde, Henrik Jakob Berlin.