Fick ett utdrag ur Polisunderrättelserna från år 1920 av en arbetskollega på Riksarkivet i Stockholm denna vecka. Utdraget gällde Nils Teodor Lidfors, f. 1894. Han var omnämnd under rubriken "Meddelande om avflyttningsförbud". Följande var skrivet:
Sådant avflyttningsförbud, som avses i lagen 14/6 17 om förbud för vissa underhållsskyldiga att avflytta från riket, har 29/1 d. å. meddelats för arb. Nils Teodor Lidfors i Rå, Ådalslidens s:n, född 10/9 94, av landsf. Björklund i Resele distrikt, adr. Resele.
Jag har inte tidigare hört talas om detta avflyttningsförbud, men med största sannolikhet fick han förbud eftersom han erkänt sig som far till en dotter som föddes 1917.
Hans halvbror Erik Johan Lidfors hade emigrerat år 1903 till USA och Nils Teodor tänkte troligtvis också åka över till USA eller Kanada.
Anita Berglund har skrivit mycket om denna familj på sin blogg och man kan läsa vidare där. Bl.a. finns ett kort på Nils Teodor och hans föräldrar där.
http://smulansblog.blogspot.se/2012/04/trevlig-vaborg.html
torsdag 16 augusti 2012
lördag 11 augusti 2012
Släktnamnet Tenglund
Släktnamnet Tenglund dyker upp i Ådals-Lidens församling första gången i slutet på 1820-talet. Då inflyttade sockenskräddaren Per Andersson Tänglund från Resele. Stavningen var alltså Tänglund från början. Per var född den 9 september 1808 i Tängsta, Resele församling som son till torparen Anders Persson och hans hustru Anna Johansdotter. Namnet Tenglund härstammar alltså ur bynamnet Tängsta. Jag vet inte när stavningen ändrades till Tenglund, men i bouppteckningen efter Per år 1876 stod det fortfarande Tänglund.
Per gifte sig 1836 med bondedottern Sara Nilsdotter från Söderfors. Makarna flyttade i samband med vigsel till Söderfors, där tanken var att Per skulle överta svärfaderns hemman. I mantalslängden år 1839 är svärfadern Nils Persson överstruken och man har skrivit Pehr Tänglund istället. Han har då övertaget hemmanet om 4 seland. Per och Sara bodde inte mer än två år i Söderfors efter övertagandet, utan i mantalslängden år 1841 är Per överstruken och istället står en Anders Johansson för hemmanet. Tittar man vidare i samma mantalslängd visar det sig att Per och Sara numera bor i Rå på ett hemman om 5 1/12 seland. Tidigare ägare på detta hemman var just Anders Johansson så de har bytt hemman med varandra.
Per och Sara fick nio barn tillsammans, varav två dog i barnaåren. Fem av barnen gifte sig och fick ättlingar i sin tur. De hade två söner som förde namnet vidare. Det var sonen Per som var född 1841 och sonen Nils som var född 1846.
Per gifte sig med kyrkvärdsdottern från Lidgatu Kristina Maria Lidén. Han var bonde först några år i Rå innan familjen flyttade till Lidgatu där han skrevs som torpare och kyrkvärd. Per och Kristina Maria fick barnen Per Viktor, Johanna Kristina (g. Lidfors) och Ernst Johan. De hade även sonen Erik Magnus som dog 2,5 år gammal.
Nils var gift två gånger, första gången med bondedottern Kristina Petronella Persdotter från Rå och andra gången med torparedottern Petronella Nilsdotter också från Rå. Nils var torpare och arbetare i Rå. Han dog av lungsot endast 55 år gammal. Nio barn föddes i första äktenskapet och fyra i den andra. Det var endast tre barn av dessa tretton som levde till vuxen ålder. Det var Sara Karolina (g. Westin), Beda Kristina (g. Lidfors) och Ture Tyko.
Slutligen vill jag nämna Per och Saras övriga barn också. Äldsta dottern hette Andrietta och hon gifte sig med Erik Persson från Resele. Erik övertog hemmanet i Rå efter svärfadern. Dottern Katarina Margareta gifte sig med Erik Peter Persson Collén från Krånge. Familjen var bosatt både i Krånge och i Rå. Dottern Sara Dorotea gifte sig med Johan Erik Gustafsson från Holme i Resele. De bodde först i Lidgatu, sedan i Krånge och slutligen flyttade de till Holme. Två döttrar var ogifta, det var Märta Botilda och Maria Helena.
Per gifte sig 1836 med bondedottern Sara Nilsdotter från Söderfors. Makarna flyttade i samband med vigsel till Söderfors, där tanken var att Per skulle överta svärfaderns hemman. I mantalslängden år 1839 är svärfadern Nils Persson överstruken och man har skrivit Pehr Tänglund istället. Han har då övertaget hemmanet om 4 seland. Per och Sara bodde inte mer än två år i Söderfors efter övertagandet, utan i mantalslängden år 1841 är Per överstruken och istället står en Anders Johansson för hemmanet. Tittar man vidare i samma mantalslängd visar det sig att Per och Sara numera bor i Rå på ett hemman om 5 1/12 seland. Tidigare ägare på detta hemman var just Anders Johansson så de har bytt hemman med varandra.
Per och Sara fick nio barn tillsammans, varav två dog i barnaåren. Fem av barnen gifte sig och fick ättlingar i sin tur. De hade två söner som förde namnet vidare. Det var sonen Per som var född 1841 och sonen Nils som var född 1846.
Per gifte sig med kyrkvärdsdottern från Lidgatu Kristina Maria Lidén. Han var bonde först några år i Rå innan familjen flyttade till Lidgatu där han skrevs som torpare och kyrkvärd. Per och Kristina Maria fick barnen Per Viktor, Johanna Kristina (g. Lidfors) och Ernst Johan. De hade även sonen Erik Magnus som dog 2,5 år gammal.
Nils var gift två gånger, första gången med bondedottern Kristina Petronella Persdotter från Rå och andra gången med torparedottern Petronella Nilsdotter också från Rå. Nils var torpare och arbetare i Rå. Han dog av lungsot endast 55 år gammal. Nio barn föddes i första äktenskapet och fyra i den andra. Det var endast tre barn av dessa tretton som levde till vuxen ålder. Det var Sara Karolina (g. Westin), Beda Kristina (g. Lidfors) och Ture Tyko.
Slutligen vill jag nämna Per och Saras övriga barn också. Äldsta dottern hette Andrietta och hon gifte sig med Erik Persson från Resele. Erik övertog hemmanet i Rå efter svärfadern. Dottern Katarina Margareta gifte sig med Erik Peter Persson Collén från Krånge. Familjen var bosatt både i Krånge och i Rå. Dottern Sara Dorotea gifte sig med Johan Erik Gustafsson från Holme i Resele. De bodde först i Lidgatu, sedan i Krånge och slutligen flyttade de till Holme. Två döttrar var ogifta, det var Märta Botilda och Maria Helena.
söndag 22 juli 2012
Åsmons skola, klass 2, år 1950-1951
Här kommer ytterligare ett skolfoto från Åsmons skola, som jag fått av Roland Eriksson.
Främre raden fr.v.: Sten-Assar Blom, Annie Mohlén, Ingbritt Fahlén, Karin Åhman, ?, Ylva Smith, Gunhild Kållén, Roland Eriksson.
Främre raden fr.v.: Sten-Assar Blom, Annie Mohlén, Ingbritt Fahlén, Karin Åhman, ?, Ylva Smith, Gunhild Kållén, Roland Eriksson.
Bakre raden fr.v.: Sune Granqvist, Lennart Englund, Lars-Gunnar Fredriksson, Sune Svensson, Sture Åbell, Bengt Lindström, Jan Collén.
Lärarinnan: Elin Johansson.
tisdag 10 juli 2012
Olyckan i Kattdalsforsen 1911
Jag har tidigare skrivit om drunkningsolyckan i Kattdalsforsen 1911 då två personer tragiskt omkom. Hittade idag några dokument som jag fotografierat för åtta år sedan. Där fanns bl.a. polisundersökning efter olyckan. Jag har renskrivit protokollet och ni får läsa det precis som det skrevs 1911. Paul Lundin har skrivit om denna olycka i sin bok "Sanningar och sägner i Ådalsliden"
Protokoll fördt wid polisundersökning i Ås, Ådalslidens socken, den 30 Maj 1911.
Sedan nästlidne gårdag vid 8 tiden e.m. meddelande per telefon till mig inkommit derom att wid half sju tiden e.m. s.d. 2 flottningsarbetare under arbete med lossandet af en timmerbröt i Kattdalsforsen omkommit genom drunkning och en tredje arbetare af timmer blifvit skadad så att han lägd? till sängs, inställde jag mig denna dag härstädes för att i saken anställa undersökning och förhör, dervid såsom wittne närvar flottningschefen Nils Haglund i Åqvisslan.
De efter olyckan qvarlefvande med undantag af den sängliggande sjuke, woro nu närvarande och förhördes om förloppet samt berättade:
Förmannen Alfred Nikolaus Haglund: Wid Kattdalsforsens öfre lopp mot ………… och en cirka 14 meter från land liggande större sten hade bildats en större bröt, som gick in till östra landet; denna bröt skulle lossas och arbetet dermed hade pågått sedan morgonen och fortskridit så att allt som legat nedanför stenen och en del ofvanför var lossadt; den qvarvarande delen af bröten ansågs så svår att arbetet med dess lossande beräknades icke wara slutad förr än nästa dags middag;
Hela laget, nemligen, förmannen Alfr. Haglund, under förmannen Erik Häggqvist, samt arbetarna Otto Haglund, E. A. Lidström, A. Olsson, H. P. Molén, alla mångåriga och erfarna flottare, befann sig ute på stenen och lade tråd? om bästa sättet att taga bröten, då bröten oförmodadt började gå, sannolikt påverkad af det stigande vattnet och den starka strömmen. Samtliga sprungo nu upp på bröten för att nå land, men detta lyckades endast Alfred Haglund hvaremot de andra följde med timret, som vältrade öfver stenen; Olsson lyckades nå land något nedanför stenen och Otto Haglund medföljde utför forsen stående på timret samt kom till lands nedanför, der strömmen var mindre starl. Lidström blef fastklämd mellan timret, men wid en nedanför warande udde sprang Alfred Haglund på det i rörelse varande timret ut i forsen ett par stocklängder och lyckades i sista ögonblicket och med fara för eget lif rycka honom loss och få honom till lands.
Under det Alfred Haglund var sysselsatt med att rädda Lidström syntes Molén ett ögonblick ute i forsen fastklämd mellan timmerstockarna men försvann omedelbart. Häggqvist måste genast wid brötens första rörelse fått något slag af timret och slungats ut i forsen, ty han syntes aldrig till. Lidström blef af timret klämd öfver bröstet så att han började spåtta blod och måste intaga sängen.
De omkomna hafva under nästlidne natt och idag sökts efter stränderna och wid nedanför warande brötar utan att kunna påträffas och strömförhållandena äro sådana att draggning äro en komplett omöjlighet.
Otto Haglund och
A. Olsson vitsordade till alla delar Alfred Haglunds berättelse om förloppet.
Hans Petter Molén uppgafs wara omkring 45 år gammal, bosatt i Krånge by och ogift, samt Erik Hansson Häggqvist ungefär wid samma ålder, bosatt i Rå by och efterlemnade enka och fyra minderåriga barn i mycket fattiga omständigheter.
Som ofvan
Er.Ludv. Bæckström
Protokoll fördt wid polisundersökning i Ås, Ådalslidens socken, den 30 Maj 1911.
Sedan nästlidne gårdag vid 8 tiden e.m. meddelande per telefon till mig inkommit derom att wid half sju tiden e.m. s.d. 2 flottningsarbetare under arbete med lossandet af en timmerbröt i Kattdalsforsen omkommit genom drunkning och en tredje arbetare af timmer blifvit skadad så att han lägd? till sängs, inställde jag mig denna dag härstädes för att i saken anställa undersökning och förhör, dervid såsom wittne närvar flottningschefen Nils Haglund i Åqvisslan.
De efter olyckan qvarlefvande med undantag af den sängliggande sjuke, woro nu närvarande och förhördes om förloppet samt berättade:
Förmannen Alfred Nikolaus Haglund: Wid Kattdalsforsens öfre lopp mot ………… och en cirka 14 meter från land liggande större sten hade bildats en större bröt, som gick in till östra landet; denna bröt skulle lossas och arbetet dermed hade pågått sedan morgonen och fortskridit så att allt som legat nedanför stenen och en del ofvanför var lossadt; den qvarvarande delen af bröten ansågs så svår att arbetet med dess lossande beräknades icke wara slutad förr än nästa dags middag;
Hela laget, nemligen, förmannen Alfr. Haglund, under förmannen Erik Häggqvist, samt arbetarna Otto Haglund, E. A. Lidström, A. Olsson, H. P. Molén, alla mångåriga och erfarna flottare, befann sig ute på stenen och lade tråd? om bästa sättet att taga bröten, då bröten oförmodadt började gå, sannolikt påverkad af det stigande vattnet och den starka strömmen. Samtliga sprungo nu upp på bröten för att nå land, men detta lyckades endast Alfred Haglund hvaremot de andra följde med timret, som vältrade öfver stenen; Olsson lyckades nå land något nedanför stenen och Otto Haglund medföljde utför forsen stående på timret samt kom till lands nedanför, der strömmen var mindre starl. Lidström blef fastklämd mellan timret, men wid en nedanför warande udde sprang Alfred Haglund på det i rörelse varande timret ut i forsen ett par stocklängder och lyckades i sista ögonblicket och med fara för eget lif rycka honom loss och få honom till lands.
Under det Alfred Haglund var sysselsatt med att rädda Lidström syntes Molén ett ögonblick ute i forsen fastklämd mellan timmerstockarna men försvann omedelbart. Häggqvist måste genast wid brötens första rörelse fått något slag af timret och slungats ut i forsen, ty han syntes aldrig till. Lidström blef af timret klämd öfver bröstet så att han började spåtta blod och måste intaga sängen.
De omkomna hafva under nästlidne natt och idag sökts efter stränderna och wid nedanför warande brötar utan att kunna påträffas och strömförhållandena äro sådana att draggning äro en komplett omöjlighet.
Otto Haglund och
A. Olsson vitsordade till alla delar Alfred Haglunds berättelse om förloppet.
Hans Petter Molén uppgafs wara omkring 45 år gammal, bosatt i Krånge by och ogift, samt Erik Hansson Häggqvist ungefär wid samma ålder, bosatt i Rå by och efterlemnade enka och fyra minderåriga barn i mycket fattiga omständigheter.
Som ofvan
Er.Ludv. Bæckström
måndag 9 juli 2012
Åsmons skola, klass 1, år 1949-1950
Ett skolkort från Åsmons skola, klass 1, år 1949-1950, som jag fått av Roland Eriksson.
Främre raden fr.v.: Sune Granqvist, Lars-Gunnar Fredriksson, Åke Sjölund, Roland Eriksson, Sten-Assar Blom, Jan Collén, ?, Ingbritt Fahlén.
Främre raden fr.v.: Sune Granqvist, Lars-Gunnar Fredriksson, Åke Sjölund, Roland Eriksson, Sten-Assar Blom, Jan Collén, ?, Ingbritt Fahlén.
Bakre raden fr.v.: Ylva Smith, Karin Åhman, ?, Lennart Englund, Bengt Lindström, Sture Åbell, ?, Gunhild Kållén, Annie Mohlén.
Lärarinna: Elin Johansson.
Tack så mycket för kortet och för alla namn på kortet. Jag kommer att lägga ut flera skolkort som jag fått från Roland.
Tack så mycket för kortet och för alla namn på kortet. Jag kommer att lägga ut flera skolkort som jag fått från Roland.
söndag 8 juli 2012
Sökning efter Anna Helena Sjölund i USA, del 2
När det hade gått nästan två månader fick jag äntligen obituary efter Anna Helena och en hel del nya uppgifter. Följande stod i hennes dödsruna:
Mrs. Anna H. Bostrom, 79, of 702 S. K. St., died Monday in a local hospital. She was born in Sweden and came to Tacoma in 1942 from Portland.
Mrs. Bostrom was a retired custodian for the Tacoma School District and a member of the Salvation Army.
Surviving are a daughter, Mrs. Frank (Bergit) Ani, of Tacoma; a brother, Peter Englund, and a sister, Christina, both in Sweden; and one grandson.
Services are announced by Mountain View Funeral Home.
Jag fick därmed några nya uppgifter om Anna Birgit eller Bergit som hon kallades i USA. Hon var gift med Frank Ani och bosatt i Tacoma. Hon hade även en son. Därmed kunde jag leta vidare på Bergit och Frank.
Frank och Bergit återfanns i census 1940 i Kellogg city, Shoshone county, Idaho. Han var född 1912 på Hawaii. Frank skrevs där som musiker. Detta stämde perfekt eftersom det fanns ett kort som skickats hem till Sverige där Bergit och hennes make spelade tillsammans med sitt band. Forskningen fortsatte i Social Security Death Index, ett dödregister som finns i USA. Hittade där att Frank K. Ani dog den 19 maj 1980 i Tacoma. Bergit dog den 20 mars 1992 också i Tacoma.
Fick denna bild av Jan-Bertil Johansson. Tack så mycket för bilden. Frank är längst till höger med gitarren och Bergit sitter ned med en Lap Steel guitar.
Sökte vidare lite på nätet och hittade då en Frank jr Ani som fortfarande bor i Tacoma. Jag antog då att det kunde vara sonen som omnämns i Anna Helenas obituary ovan. Försökte maila till honom på två olika e-postadresser som jag hittade, men tyvärr fungerade inte någon av dem. Jag mailade då igen till Washington State Library och bad dem försöka hitta obituary för Bergit. Det är dock tråkigt att man vet att det tar nästan två månader innan man får svar.
Provade då att skriva en fråga om Frank och Bergit på ett diskussionsforum på Ancestry's hemsida. Fick omedelbart svar från två olika personer. Den ene hade letat fram obituary för Frank Ani. Där stod bl.a. att han efterlämnade hustrun Bergit, dottern Mrs Morton (Bessie) Hofflich i Sun Valley, Kalifornien, sonen Frank Jr i Tacoma och ett barnbarn. Den andre personen skickade en länk till Tacoma Public Library Image Archives där det fanns en bild med Bergit och en bild med familjen Ani. Jag vill inte lägga in bilderna här utan jag länkar bara till bilderna nedan:
http://search.tacomapubliclibrary.org/images/dt6n.asp?krequest=subjects+contains+Ani,%20Bergit
På det ena kortet står mycket intressant information om Bergit. Det berättas att Bergit började intressera sig för hawaiisk musik när hon var tonåring och bosatt i Portland. Intresset blev ännu större när hon träffade Frank. De gifte sig 1938. Bergit kunde över 400 folksånger från Hawaii och spelade både gitarr och ukulele. De samlade instrument vilka nu används av studenter vid University of Puget Sound vid den årliga talangshowen.
Återstår nu bara att få kontakt med någon ättling till Bergit. Förhoppningsvis lyckas jakten, men jag återkommer i så fall med del 3 i detta sökande.
Mrs. Anna H. Bostrom, 79, of 702 S. K. St., died Monday in a local hospital. She was born in Sweden and came to Tacoma in 1942 from Portland.
Mrs. Bostrom was a retired custodian for the Tacoma School District and a member of the Salvation Army.
Surviving are a daughter, Mrs. Frank (Bergit) Ani, of Tacoma; a brother, Peter Englund, and a sister, Christina, both in Sweden; and one grandson.
Services are announced by Mountain View Funeral Home.
Jag fick därmed några nya uppgifter om Anna Birgit eller Bergit som hon kallades i USA. Hon var gift med Frank Ani och bosatt i Tacoma. Hon hade även en son. Därmed kunde jag leta vidare på Bergit och Frank.
Frank och Bergit återfanns i census 1940 i Kellogg city, Shoshone county, Idaho. Han var född 1912 på Hawaii. Frank skrevs där som musiker. Detta stämde perfekt eftersom det fanns ett kort som skickats hem till Sverige där Bergit och hennes make spelade tillsammans med sitt band. Forskningen fortsatte i Social Security Death Index, ett dödregister som finns i USA. Hittade där att Frank K. Ani dog den 19 maj 1980 i Tacoma. Bergit dog den 20 mars 1992 också i Tacoma.
Fick denna bild av Jan-Bertil Johansson. Tack så mycket för bilden. Frank är längst till höger med gitarren och Bergit sitter ned med en Lap Steel guitar.
Sökte vidare lite på nätet och hittade då en Frank jr Ani som fortfarande bor i Tacoma. Jag antog då att det kunde vara sonen som omnämns i Anna Helenas obituary ovan. Försökte maila till honom på två olika e-postadresser som jag hittade, men tyvärr fungerade inte någon av dem. Jag mailade då igen till Washington State Library och bad dem försöka hitta obituary för Bergit. Det är dock tråkigt att man vet att det tar nästan två månader innan man får svar.
Provade då att skriva en fråga om Frank och Bergit på ett diskussionsforum på Ancestry's hemsida. Fick omedelbart svar från två olika personer. Den ene hade letat fram obituary för Frank Ani. Där stod bl.a. att han efterlämnade hustrun Bergit, dottern Mrs Morton (Bessie) Hofflich i Sun Valley, Kalifornien, sonen Frank Jr i Tacoma och ett barnbarn. Den andre personen skickade en länk till Tacoma Public Library Image Archives där det fanns en bild med Bergit och en bild med familjen Ani. Jag vill inte lägga in bilderna här utan jag länkar bara till bilderna nedan:
http://search.tacomapubliclibrary.org/images/dt6n.asp?krequest=subjects+contains+Ani,%20Bergit
På det ena kortet står mycket intressant information om Bergit. Det berättas att Bergit började intressera sig för hawaiisk musik när hon var tonåring och bosatt i Portland. Intresset blev ännu större när hon träffade Frank. De gifte sig 1938. Bergit kunde över 400 folksånger från Hawaii och spelade både gitarr och ukulele. De samlade instrument vilka nu används av studenter vid University of Puget Sound vid den årliga talangshowen.
Återstår nu bara att få kontakt med någon ättling till Bergit. Förhoppningsvis lyckas jakten, men jag återkommer i så fall med del 3 i detta sökande.
Sökning efter Anna Helena Sjölund i USA, del 1
För flera månader sedan fick jag ett mail från Anita Berglund där hon frågade om jag hade några uppgifter om Anna Helena Sjölund som hade utvandrat till Amerika. Tyvärr visste jag inte mera än att hon var född 1887 i Ådals-Liden sn och var oäkta dotter till Sara Stina Sjölund. Hennes pappa ska vara Olof Englund som var född 1854 i Trehörningsjö sn, men bosatt i Ådals-Liden sn. Jag började därför forska om Anna Helena.
Anna Helena var först piga på olika ställen inom Ådals-Liden sn, bl.a. i Holafors och Häxmo. 1914 flyttade hon till Hämra, Torsåker sn. 1917 flyttade hon igen, denna gång till Stensätter, Ytterlännäs sn. Hon gifte sig 1918 i Ytterlännäs sn med Leonard Boström. Samma år fick de sitt första och enda barn tillsammans. Hon hette Anna Birgit. Leonard skrevs som fabriksarbetare i Stensätter.
År 1923 är antecknat att Anna Helena och Anna Birgit emigrerat till Amerika. Maken Leonard verkar bo kvar i Stensätter, men år 1929 överfördes han till obefintliga personer. Det visade sig dock att Leonard hade åkt före hustrun och dotter den 24 februari 1923 från Göteborg med skeppet Drottningholm. Han anlände den 6 mars till hamnen i New York. Han skulle då åka till sin vän Per Uhlin i Portland, Oregon. Enligt passagerarlistan var Leonard tatuerad på vänstra handen. Anna Helena och Anna Birgit avreste den 29 december 1923 med samma båt från Drottningholm. De anlände den 8 januari 1924 till New York. De skulle åka till Leonard Bostrom som bodde på New Oregon Hotel i Linnton, Oregon.
Familjen bodde år 1930 enligt census i Portland, Multnomah county, Oregon där Leonard var hamnarbetare. Hittade även att Anna Helena dog den 1 augusti 1966 i Tacoma, Pierce county, Washington och att Leonard dog den 27 november 1977 i Portland. Man blev lite förvånad över att Leonard och Anna Helena dog på olika platser, men Anita berättade sedan att de skiljt sig på 40-talet.
Tyvärr hittade jag inget mera uppgifter om dottern Anna Birgit, så jag lyckades inte att spåra någon levande ättlingar till Anna Helena. Ett sätt att hitta mera omkring ättlingar till en person är att söka fram en dödsruna, eller obituary som det kallas på engelska. Där brukar det stå vilka anhöriga som fanns till den avlidne. Eftersom Anna Helena dog i delstaten Washington så skickade jag en e-post till Washington State Library och frågade om de kunde söka fram obituary för henne. De har denna tjänst helt gratis, men leveranstiden är mellan 6-8 veckor. Så därefter var det bara att vänta .......
Kort på Anna Helena Sjölund som jag fått av Jan-Bertil Johansson. Tack så mycket för kortet.
Anna Helena var först piga på olika ställen inom Ådals-Liden sn, bl.a. i Holafors och Häxmo. 1914 flyttade hon till Hämra, Torsåker sn. 1917 flyttade hon igen, denna gång till Stensätter, Ytterlännäs sn. Hon gifte sig 1918 i Ytterlännäs sn med Leonard Boström. Samma år fick de sitt första och enda barn tillsammans. Hon hette Anna Birgit. Leonard skrevs som fabriksarbetare i Stensätter.
År 1923 är antecknat att Anna Helena och Anna Birgit emigrerat till Amerika. Maken Leonard verkar bo kvar i Stensätter, men år 1929 överfördes han till obefintliga personer. Det visade sig dock att Leonard hade åkt före hustrun och dotter den 24 februari 1923 från Göteborg med skeppet Drottningholm. Han anlände den 6 mars till hamnen i New York. Han skulle då åka till sin vän Per Uhlin i Portland, Oregon. Enligt passagerarlistan var Leonard tatuerad på vänstra handen. Anna Helena och Anna Birgit avreste den 29 december 1923 med samma båt från Drottningholm. De anlände den 8 januari 1924 till New York. De skulle åka till Leonard Bostrom som bodde på New Oregon Hotel i Linnton, Oregon.
Familjen bodde år 1930 enligt census i Portland, Multnomah county, Oregon där Leonard var hamnarbetare. Hittade även att Anna Helena dog den 1 augusti 1966 i Tacoma, Pierce county, Washington och att Leonard dog den 27 november 1977 i Portland. Man blev lite förvånad över att Leonard och Anna Helena dog på olika platser, men Anita berättade sedan att de skiljt sig på 40-talet.
Tyvärr hittade jag inget mera uppgifter om dottern Anna Birgit, så jag lyckades inte att spåra någon levande ättlingar till Anna Helena. Ett sätt att hitta mera omkring ättlingar till en person är att söka fram en dödsruna, eller obituary som det kallas på engelska. Där brukar det stå vilka anhöriga som fanns till den avlidne. Eftersom Anna Helena dog i delstaten Washington så skickade jag en e-post till Washington State Library och frågade om de kunde söka fram obituary för henne. De har denna tjänst helt gratis, men leveranstiden är mellan 6-8 veckor. Så därefter var det bara att vänta .......
Kort på Anna Helena Sjölund som jag fått av Jan-Bertil Johansson. Tack så mycket för kortet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
