Olyckan i Kattdalsforsen 1911

Jag har tidigare skrivit om drunkningsolyckan i Kattdalsforsen 1911 då två personer tragiskt omkom. Hittade idag några dokument som jag fotografierat för åtta år sedan. Där fanns bl.a. polisundersökning efter olyckan. Jag har renskrivit protokollet och ni får läsa det precis som det skrevs 1911. Paul Lundin har skrivit om denna olycka i sin bok "Sanningar och sägner i Ådalsliden"
Protokoll fördt wid polisundersökning i Ås, Ådalslidens socken, den 30 Maj 1911.

Sedan nästlidne gårdag vid 8 tiden e.m. meddelande per telefon till mig inkommit derom att wid half sju tiden e.m. s.d. 2 flottningsarbetare under arbete med lossandet af en timmerbröt i Kattdalsforsen omkommit genom drunkning och en tredje arbetare af timmer blifvit skadad så att han lägd? till sängs, inställde jag mig denna dag härstädes för att i saken anställa undersökning och förhör, dervid såsom wittne närvar flottningschefen Nils Haglund i Åqvisslan.

De efter olyckan qvarlefvande med undantag af den sängliggande sjuke, woro nu närvarande och förhördes om förloppet samt berättade:

Förmannen Alfred Nikolaus Haglund: Wid Kattdalsforsens öfre lopp mot ………… och en cirka 14 meter från land liggande större sten hade bildats en större bröt, som gick in till östra landet; denna bröt skulle lossas och arbetet dermed hade pågått sedan morgonen och fortskridit så att allt som legat nedanför stenen och en del ofvanför var lossadt; den qvarvarande delen af bröten ansågs så svår att arbetet med dess lossande beräknades icke wara slutad förr än nästa dags middag;

Hela laget, nemligen, förmannen Alfr. Haglund, under förmannen Erik Häggqvist, samt arbetarna Otto Haglund, E. A. Lidström, A. Olsson, H. P. Molén, alla mångåriga och erfarna flottare, befann sig ute på stenen och lade tråd? om bästa sättet att taga bröten, då bröten oförmodadt började gå, sannolikt påverkad af det stigande vattnet och den starka strömmen. Samtliga sprungo nu upp på bröten för att nå land, men detta lyckades endast Alfred Haglund hvaremot de andra följde med timret, som vältrade öfver stenen; Olsson lyckades nå land något nedanför stenen och Otto Haglund medföljde utför forsen stående på timret samt kom till lands nedanför, der strömmen var mindre starl. Lidström blef fastklämd mellan timret, men wid en nedanför warande udde sprang Alfred Haglund på det i rörelse varande timret ut i forsen ett par stocklängder och lyckades i sista ögonblicket och med fara för eget lif rycka honom loss och få honom till lands.

Under det Alfred Haglund var sysselsatt med att rädda Lidström syntes Molén ett ögonblick ute i forsen fastklämd mellan timmerstockarna men försvann omedelbart. Häggqvist måste genast wid brötens första rörelse fått något slag af timret och slungats ut i forsen, ty han syntes aldrig till. Lidström blef af timret klämd öfver bröstet så att han började spåtta blod och måste intaga sängen.

De omkomna hafva under nästlidne natt och idag sökts efter stränderna och wid nedanför warande brötar utan att kunna påträffas och strömförhållandena äro sådana att draggning äro en komplett omöjlighet.

Otto Haglund och
A. Olsson vitsordade till alla delar Alfred Haglunds berättelse om förloppet.

Hans Petter Molén uppgafs wara omkring 45 år gammal, bosatt i Krånge by och ogift, samt Erik Hansson Häggqvist ungefär wid samma ålder, bosatt i Rå by och efterlemnade enka och fyra minderåriga barn i mycket fattiga omständigheter.
                             Som ofvan
                              Er.Ludv. Bæckström