Här kommer till slut de sista fyra verserna i Lidgatu-visan. Som jag skrev tidigare så gillar jag verkligen denna visa. Man får lära sig mycket nytt om personerna som man inte kände till tidigare och som kanske inte finns dokumenterad på något sätt heller.
Det står i visan att Erik Milton och Nils Verner Halén var bröder. Detta är inget man kan utläsa i kyrkoböckerna eftersom Erik Milton var född utan angiven fader i födelseboken. Nils Verners pappa blev änkling 1890 så han kan vara far till Erik Milton. Han gifte om sig strax innan Erik Milton föddes med en annan kvinna. Någon som känner till mera om detta? Var Erik Milton och Nils Verner halvsyskon?
Jag tror fortfarande att visan är skriven omkring 1927 även om några händelser verkar inträffa några år senare enligt kyrkoböckerna. Alla personer som omnämns i visan lever år 1927, några dör åren därpå.
I nästa gård där borta, nog vet du vem som bor
Det är visst August Nordström från Resele jag tror
I landet uti väster han även varit har
Men en dag han packar säcken och hem till Sverige far.
Och längre emot väster, där har vi ännu en
Han är visst också torpare och heter Eugen
Däruppe under berget han med de sina bor
Han är ju sista åbon i denna by jag tror.
Och nu blott trenne gubbar i byn det finnes kvar
Och dessa ifrån Helgum till oss inflyttat har
Den ene bor där borta och heter visst Fjälldén
Och så de båda andra är bröderna Halé.
Och eftersom mig ämnet nu tryter i min sång
Så får jag den nu avsluta med punkt för denna gång
Och vördsamt vill jag tacka er allesammans här
För att ni sjunger visan fastän den brister bär.
Per August Nordström (1875-1928) var född i Stugusjö i Resele församling. 1901 avreste han till Nordamerika. Han skulle åka till sin bror i Carbon, Wyoming. Han återvände till Sverige 1907. Han gifte sig med Margreta Johanna Jonsson (1884-1972). De bodde först i Norrtannflo, Resele församling, där August var skogsarbetare. 1914 flyttade familjen till Lidgatu, där han skrevs som skogsarbetare och lägenhetsägare. Han köpte år 1916 en lägenhet som kallades Undantaget. Den hade beteckningen Lidgatu 1:2. Makarna fick tre barn tillsammans.
Petrus Viktorinus Eugén Tenglund (1888-1954) var född i Rå. Han gifte sig med Viktoria Kristina Sundvall (1886-1955). Hon var också född i Rå. Eugén var först arbetare i Näsåker. 1911 flyttade familjen till Lidgatu, där han blev torpare. Eugén hade 1910 köpte lägenheten Lidgatu 1:6. Han sålde den år 1946. De fick sex barn tillsammans.
Per Johan Tjelldén (1884-1959) var född i Ås, Helgums församling. Han gifte sig med Kristina Augusta Olsson (1883-1960) som var född i Lidgatu och syster till Sanfrid Olsson. Per Johan var först arbetare i Ås, Helgums församling. 1919 flyttade de till Lidgatu, där Per Johan skrevs som arbetare, sedan som lägenhetsägare. År 1925 köpte de en fastighet i Lidgatu med beteckningen Lidgatu 3:16. Kristina Augusta hade en dotter innan äktenskapet som dog när hon bara var 14 år. I dödboken står Per Johan som fader till henne, men det är mycket osäkert. Sanfrid Olssons två barn blev fosterbarn i denna familj.
Erik Milton Halén (1891-1983) var född i Holmsta, Helgums församling. Han gifte sig med Märta Kristina Olava Berglin (1885-1951). Hon var född i Ärtrik, Helgums församling. Makarna bodde först i Mo, Helgums församling, där Erik Milton skrevs som arbetare. 1920 flyttade de till Ådals-Lidens församling och Häxmo, där han också var arbetare. Två år senare flyttade de till Lidgatu, där Erik Milton var lägenhetsägare. 1925 köpte de fastigheten Lidgatu 3:12. Makarna ägde denna till 1946. De fick två barn tillsammans.
Nils Verner Halén (1883-1930) var född i Gagnet, Helgums församling. Han gifte sig med Anna Berglin (f. 1894). Hon var född i Nässjö, Ramsele församling. Nils Verner var först jordbruksarbetare i Forsmo, eds församling. 1925 flyttade de till Lidgatu, där han blev arrenadator av Henrik Roberts Lundins hemman om 3 3/4 seland. Hemmanet hade beteckningen Lidgatu 4:1. Efter Nils Verners död flyttade änkan och barnen först till Ås, Ådals-Lidens församling 1931. År 1934 flyttade de till Helgums församling. Makarna fick två barn tillsammans. Upptäckte precis att Nils Verners bror, Erik Peter Halén, var mormors far till Mattias Timander som spelade back under många år i MoDo och i olika lag i NHL.
onsdag 23 december 2015
tisdag 22 december 2015
Lidgatuvisan av J. A. Boman, del 5
Här kommer näst sista delen av Lidgatuvisan, vers 21 till och med 25. Har för länge sedan fått ett fotografi från Gullmaj Sandberg på hennes morfar Zakarias Westin. Har också fått en bild från Harriet Boman som föreställer J. Lidholm. Kan detta vara John Lidholm? Tack så mycket för korten, Gullmaj och Harriet.
Om icke något annat du har uti ditt sinn'
Jag beder dig att följa till August Hägglund in
Då frun uppstämmer zittran, han tar klaveret fatt
Det lättar på humöret, gör livet ljust och glatt.
Om till musikens toner du lyssna vill en stund
Så skall jag gå och hälsa vår broder E. Tenglund
Han bor uti en stuga, på samma gård du vet
I lag med sonen Valter, som kör en Chevrolet.
Åt väster genom fönstret, du ser en villa fin
Där bor och residerar vår vän Z. Vestin
Han förr har eget hemman, men nu han sålt det har
Ja för att kunna leva i ro på gamla dar.
Och där i vita gården, nog vet du vem som bor
Det är ju Petter Nilsson, som förr var inspektor
Han haver köpt sitt hemman av herr Sjödin jag tror
Där han med barn och blomma, och gamla minnen bor.
Och nu vi ställer färden till nästa gård jag tror
Där svensk-amerikanaren Jonny Lidholm bor
Han på en eldsolycka i Amerika var med
Där han från fjärde våningen till marken hoppa ned.
Nils August Emanuel Hägglund (1888-1968) var född i Lidgatu. Han gifte sig med änkan Anna Margreta Persdotter (1863-1947) som var född i Harmångers församling. August var först arbetare i Främmerbodvill, Resele församling. 1925 flyttade de till Lidgatu nr 3, där han skrevs som arbetare. De fick inga barn tillsammans.
Ernst Johan Tenglund (1872-1928) var född i Lidgatu. Han gifte sig med Brita Charlotta Tegnander (1878-1925) från Omnäs i Resele församling. Ernst Johan var först arbetare, sedan hemmanägare i Lidgatu. Han köpte 1909 halva hemmanet med beteckningen Lidgatu 4:1. Han sålde sedan detta 1922 till Henrik Robert Lundin, men blev kvar som arrendator på samma ställe. De fick två barn tillsammans. Sonen Walter emigerade 1927 till Ontario, Kanada där han bodde hela livet och dog 1974.
Zakarias Westin (1862-1935) var född i Lidgatu. Han gifte sig med Sara Karolina Tenglund (1873-1926). Han övertog 1890 sin faders hemman i Lidgatu som hade beteckningen Lidgatu 3:3. 1927 sålde han hemmanet vidare till John Lidblom. Makarna fick nio barn tillsammans.
Petter Nilsson, eller Per Nilsson (1861-1938) som han skrivs som i kyrkoböckerna var född i Rå. Han gifte sig med Kristina Amalia Lidholm (1876-1974). De köpte 1897 halva fastigheten Lidgatu 4:1 av sin svärfar. 1909 skedde en bytesaffär med Petter Sjödin. Petter köpte fastigheten Lidgatu 4:1 av Per och Per köpte fastigheten Lidgatu 2:2 av Petter Sjödin. Per skrev som hemmansägare och under en period som skogsfaktor också. Makarna fick 10 barn tillsammans.
John Lidholm (1897-1972) var född i Lidgatu och bror till Per Nilssons hustru. Han gifte sig med Elin Maria Norlén (1903-1981) som var född i Gårelehöjden, Junsele församling. John skrevs först som arbetare på Lidgatu nr 4 enligt kyrkoböckerna. 1923 emigrerade han till Amerika. Han skulle åka till Hibbing, Minnesota, där hans syster bodde. John skrevs som snickare i utresehandlingarna. Han återkom 1926 till Lidgatu. Året därpå köpte de fastigheten Lidgatu 3:3, där John blev hemmansägare. Han skrevs också som snickare. Redan 1934 sålde de fastigheten och året därpå köpte de Lidgatu 2:13 och John skrevs nu som lägenhetsägare och snickerimästare. De fick åtminstone åtta barn tillsammans.
Zakarias Westin (1862-1935) J. Lidholm
Om icke något annat du har uti ditt sinn'
Jag beder dig att följa till August Hägglund in
Då frun uppstämmer zittran, han tar klaveret fatt
Det lättar på humöret, gör livet ljust och glatt.
Om till musikens toner du lyssna vill en stund
Så skall jag gå och hälsa vår broder E. Tenglund
Han bor uti en stuga, på samma gård du vet
I lag med sonen Valter, som kör en Chevrolet.
Åt väster genom fönstret, du ser en villa fin
Där bor och residerar vår vän Z. Vestin
Han förr har eget hemman, men nu han sålt det har
Ja för att kunna leva i ro på gamla dar.
Och där i vita gården, nog vet du vem som bor
Det är ju Petter Nilsson, som förr var inspektor
Han haver köpt sitt hemman av herr Sjödin jag tror
Där han med barn och blomma, och gamla minnen bor.
Och nu vi ställer färden till nästa gård jag tror
Där svensk-amerikanaren Jonny Lidholm bor
Han på en eldsolycka i Amerika var med
Där han från fjärde våningen till marken hoppa ned.
Nils August Emanuel Hägglund (1888-1968) var född i Lidgatu. Han gifte sig med änkan Anna Margreta Persdotter (1863-1947) som var född i Harmångers församling. August var först arbetare i Främmerbodvill, Resele församling. 1925 flyttade de till Lidgatu nr 3, där han skrevs som arbetare. De fick inga barn tillsammans.
Ernst Johan Tenglund (1872-1928) var född i Lidgatu. Han gifte sig med Brita Charlotta Tegnander (1878-1925) från Omnäs i Resele församling. Ernst Johan var först arbetare, sedan hemmanägare i Lidgatu. Han köpte 1909 halva hemmanet med beteckningen Lidgatu 4:1. Han sålde sedan detta 1922 till Henrik Robert Lundin, men blev kvar som arrendator på samma ställe. De fick två barn tillsammans. Sonen Walter emigerade 1927 till Ontario, Kanada där han bodde hela livet och dog 1974.
Zakarias Westin (1862-1935) var född i Lidgatu. Han gifte sig med Sara Karolina Tenglund (1873-1926). Han övertog 1890 sin faders hemman i Lidgatu som hade beteckningen Lidgatu 3:3. 1927 sålde han hemmanet vidare till John Lidblom. Makarna fick nio barn tillsammans.
Petter Nilsson, eller Per Nilsson (1861-1938) som han skrivs som i kyrkoböckerna var född i Rå. Han gifte sig med Kristina Amalia Lidholm (1876-1974). De köpte 1897 halva fastigheten Lidgatu 4:1 av sin svärfar. 1909 skedde en bytesaffär med Petter Sjödin. Petter köpte fastigheten Lidgatu 4:1 av Per och Per köpte fastigheten Lidgatu 2:2 av Petter Sjödin. Per skrev som hemmansägare och under en period som skogsfaktor också. Makarna fick 10 barn tillsammans.
John Lidholm (1897-1972) var född i Lidgatu och bror till Per Nilssons hustru. Han gifte sig med Elin Maria Norlén (1903-1981) som var född i Gårelehöjden, Junsele församling. John skrevs först som arbetare på Lidgatu nr 4 enligt kyrkoböckerna. 1923 emigrerade han till Amerika. Han skulle åka till Hibbing, Minnesota, där hans syster bodde. John skrevs som snickare i utresehandlingarna. Han återkom 1926 till Lidgatu. Året därpå köpte de fastigheten Lidgatu 3:3, där John blev hemmansägare. Han skrevs också som snickare. Redan 1934 sålde de fastigheten och året därpå köpte de Lidgatu 2:13 och John skrevs nu som lägenhetsägare och snickerimästare. De fick åtminstone åtta barn tillsammans.
söndag 13 december 2015
Lidgatuvisan av J. A. Boman, del 4
På sidan 4 i Lidgatuvisan omnämns tio män och en kvinna. Tror det är enda kvinnan som finns med i visan. Det var Katarina Helena Nilsson som blev gift med Olof Andreas Sjöström i Västanbäck. Här kommer vers 16 till och med 20.
Och längre ner mot vägen ett stycke därifrån
Där har vi Anselm Nilsson och Einar Eriksson
Den förra han är bonde och timmerkörare
Den andra han bland annat är tapetserare.
Och nästa man du träffar han syns ju litet arg
På det du ej undra han kör ju med en varg
Som hyvlar vägens yta och gör den jämn och fin
Han är visst arrendator och heter H. Altin.
Sen har vi Nicke Persson, han en spjuver varit har
Fastän han nu sig ändrat en smul' på gamla dar
Uti en by i fjället han även har en gård
Och dit ibland han åkt uti Osvalds nya "Ford".
Nog har väl Glada Valle ni träffat någon gång
Vi ännu uti minnet så väl har kvar den sång
Han sjöng när han från Liden och upp till Jämtland drog
Där han med många andra sig skaffat vinterknog.
På andra sidan vägen och längre ner mot ån
Där har vi trenne grabbar, ja bröderna Nilsson
Och deras fjärde broder i Amerika han dog
Också en enda syster, som Olov Sjöström tog.
Nils Anshelm Nilsson (1888-1954) var född i Lidgatu. Han övertog halva hemmanet efter sin fader, och den fick senare beteckningen Lidgatu 2:17. Den andra delen övertogs av brodern Erik Albert Nilsson som sedermera sålde till Petter Olsson. Nils Anshelm gifte sig med Anna Bernhardina Jonsson (1886-1940). De fick fem barn tillsammans.
Ernst Einar Eriksson (1895-1983) var född i Lidgatu som son till målaren Erik Johan Eriksson som omnämns tidigare i visan. Ernst gick i samma fotspår som sin far och blev också målare. Han gifte sig med Fanny Karolina Johansson (1904-1989) från Ovanmo i Ramsele församling. Ernst var målare och lägenhetsägare på Lidgatu 2:12 som han köpt 1925 av Nils Anshelm Nilsson. 1938 köpte han Båtmanstorpet nr 2 (Lidgatu 2:25) som bl.a. Johan August Lidblom ägt tidigare.
Hans Petter Altin (1893-1970) var född i Ås och gifte sig med Henny Margreta Sjölén (1903-1991) som var född i Moflo. Hans Petter var arrendator i Lidgatu. Tittar man i församlingsböckerna ser man att Hans Petter är arrendator på Petter Olssons mark. Söker man vidare i lagfartsböcker ser man att fastighetsbeteckningen är Lidgatu 2:16. De fick sex barn tillsammans.
Nicke Persson hette egentligen Nils Anders Persson (1855-1937). Han var född i Lidgatu och släkten hade ägt hemmanet sedan 1720 (det var dubbelt så stort då). Han gifte sig med Greta Karolina Olofsdotter (1862-1935) från Omsjö. Han skrevs som bonde och hemmansägare på hemmanet om 5 1/24 seland. Hemmanet hade beteckningen Lidgatu 2:3. De fick 11 barn tillsammans, bl.a. Nils Anshelm Nilsson och Osvald Persson.
Glada Valle hette Henrik Wallentin Wallin (1880-1956). Han var född i Vallen, Junsele sn. Han gifte sig med Kristina Nordahl (1884-1953) från Krånge, Junsele sn. De bodde först i Krånge, där Wallentin var arbetare. 1908 flyttade familjen till Lidgatu i samband med att de övertog en fastigheten där med beteckningen Lidgatu 3:6. Kristinas fader hade köpt fastigheten och sedan fick dottern och mågen överta det. Wallentin var hemmansägare där. De fick fem barn tillsammans varav ett dog av hjärtförlamning vid nio års ålder.
Bröderna Nilsson hette Hans Olof (1868-1959), Per August (1873-1955) och Erik Viktor (1882-1969). De två äldsta var födda i Jansjö och Erik Viktor var född i Lidgatu. De övertog hemmanet efter sina föräldrar i Lidgatu. Hemmanet fick senare beteckningen Lidgatu 4:8. Alla bröderna var ogifta. Brodern Nils Andreas (f. 1870) åkte till Amerika. Slutligen var systern Katarina Helena gift med Olof Sjöström. Hon var barnlös så jag vet inte om det blev några ättlingar alls till Nils Olof Olofsson och hans hustru Märta Karolina Hansdotter.
Och längre ner mot vägen ett stycke därifrån
Där har vi Anselm Nilsson och Einar Eriksson
Den förra han är bonde och timmerkörare
Den andra han bland annat är tapetserare.
Och nästa man du träffar han syns ju litet arg
På det du ej undra han kör ju med en varg
Som hyvlar vägens yta och gör den jämn och fin
Han är visst arrendator och heter H. Altin.
Sen har vi Nicke Persson, han en spjuver varit har
Fastän han nu sig ändrat en smul' på gamla dar
Uti en by i fjället han även har en gård
Och dit ibland han åkt uti Osvalds nya "Ford".
Nog har väl Glada Valle ni träffat någon gång
Vi ännu uti minnet så väl har kvar den sång
Han sjöng när han från Liden och upp till Jämtland drog
Där han med många andra sig skaffat vinterknog.
På andra sidan vägen och längre ner mot ån
Där har vi trenne grabbar, ja bröderna Nilsson
Och deras fjärde broder i Amerika han dog
Också en enda syster, som Olov Sjöström tog.
Nils Anshelm Nilsson (1888-1954) var född i Lidgatu. Han övertog halva hemmanet efter sin fader, och den fick senare beteckningen Lidgatu 2:17. Den andra delen övertogs av brodern Erik Albert Nilsson som sedermera sålde till Petter Olsson. Nils Anshelm gifte sig med Anna Bernhardina Jonsson (1886-1940). De fick fem barn tillsammans.
Ernst Einar Eriksson (1895-1983) var född i Lidgatu som son till målaren Erik Johan Eriksson som omnämns tidigare i visan. Ernst gick i samma fotspår som sin far och blev också målare. Han gifte sig med Fanny Karolina Johansson (1904-1989) från Ovanmo i Ramsele församling. Ernst var målare och lägenhetsägare på Lidgatu 2:12 som han köpt 1925 av Nils Anshelm Nilsson. 1938 köpte han Båtmanstorpet nr 2 (Lidgatu 2:25) som bl.a. Johan August Lidblom ägt tidigare.
Hans Petter Altin (1893-1970) var född i Ås och gifte sig med Henny Margreta Sjölén (1903-1991) som var född i Moflo. Hans Petter var arrendator i Lidgatu. Tittar man i församlingsböckerna ser man att Hans Petter är arrendator på Petter Olssons mark. Söker man vidare i lagfartsböcker ser man att fastighetsbeteckningen är Lidgatu 2:16. De fick sex barn tillsammans.
Nicke Persson hette egentligen Nils Anders Persson (1855-1937). Han var född i Lidgatu och släkten hade ägt hemmanet sedan 1720 (det var dubbelt så stort då). Han gifte sig med Greta Karolina Olofsdotter (1862-1935) från Omsjö. Han skrevs som bonde och hemmansägare på hemmanet om 5 1/24 seland. Hemmanet hade beteckningen Lidgatu 2:3. De fick 11 barn tillsammans, bl.a. Nils Anshelm Nilsson och Osvald Persson.
Glada Valle hette Henrik Wallentin Wallin (1880-1956). Han var född i Vallen, Junsele sn. Han gifte sig med Kristina Nordahl (1884-1953) från Krånge, Junsele sn. De bodde först i Krånge, där Wallentin var arbetare. 1908 flyttade familjen till Lidgatu i samband med att de övertog en fastigheten där med beteckningen Lidgatu 3:6. Kristinas fader hade köpt fastigheten och sedan fick dottern och mågen överta det. Wallentin var hemmansägare där. De fick fem barn tillsammans varav ett dog av hjärtförlamning vid nio års ålder.
Bröderna Nilsson hette Hans Olof (1868-1959), Per August (1873-1955) och Erik Viktor (1882-1969). De två äldsta var födda i Jansjö och Erik Viktor var född i Lidgatu. De övertog hemmanet efter sina föräldrar i Lidgatu. Hemmanet fick senare beteckningen Lidgatu 4:8. Alla bröderna var ogifta. Brodern Nils Andreas (f. 1870) åkte till Amerika. Slutligen var systern Katarina Helena gift med Olof Sjöström. Hon var barnlös så jag vet inte om det blev några ättlingar alls till Nils Olof Olofsson och hans hustru Märta Karolina Hansdotter.
Detta är ett kort på H.P. Altin och hans väghyvel. Kortet är lånat från Ådalslidens hembygdsförening.
lördag 12 december 2015
Hästar inom Ådals-Lidens församling år 1928
Fick denna hästförteckning av Göran Stenmark. Den är upprättad den 9 december 1928 och innehåller hästar från olika byar inom Ådals-Liden. Man upprättade dessa listor i enlighet med hästutskrivningslagen som tillkom 1915 (osäker på detta). Hästar kunde då kallas in till miltären och därför behövde man listor på hästarna. Jag tror inte detta är alla hästar inom församlingen, men det verkar vara de äldsta. Det var Resele landsfiskalsdistrikt som upprättade denna lista.
Det är inte så mycket variation på namnen heller. De heter t.ex. Bruna, Brunte, Svarta eller Svarten.
Det är inte så mycket variation på namnen heller. De heter t.ex. Bruna, Brunte, Svarta eller Svarten.
| Ägare | By | Namn | Kön | Färg | Födelseår | |
| A.O. Nordin | Forsnäs | Bruna | Sto | Brun | 1918 | |
| P. Nordin | Forsnäs | Bruna | Sto | Brun | 1914 | |
| A. E. Persson | Forsnäs | Bruna | Sto | Svartbrun | 1912 | |
| P. M. Flodin | Forsnäs | Brunte | Vallack | Svartbrun | 1919 | |
| And. Larsson | Forsnäs | Svarten | Vallack | Svart | 1916 | |
| Efr. Sandlund | Forsnäs | Bruna | Sto | Brun | 1922 | |
| O. Sandlund | Forsnäs | Bruna | Sto | Brun | 1919 | |
| Z. E. Nordin | Forsnäs | Brunte | Vallack | Brun | 1920 | |
| D. P. Rydstedt | Forsnäs | Bruna | Sto | Brun | 1919 | |
| O. Strömberg | Forsnäs | Blåa | Sto | Blå | 1915 | |
| Elias Lidén | Sundmo | Brunte | Vallack | Brun | 1917 | |
| Aug. Forslund | Sundmo | Brunte | Vallack | Brun | 1913 | |
| V. Frisendahl | Moflo | Tora | Sto | Brun o. blå | 1918 | |
| P. A. Lidén | Moflo | Blända | Sto | Brun | 1918 | |
| N. V. Näsström | Moflo | Röa | Sto | Rödfux | 1920 | |
| P. A. Näsström | Moflo | Röa | Sto | Fux | 1922 | |
| H. O. Näsström | Moflo | Olle | Vallack | Brun | 1915 | |
| L. R. Borin | Moflo | Frej | Vallack | Brun | 1920 | |
| N. A. Nordin | Moflo | Svarten | Vallack | Svart | 1919 | |
| N. A. Nordin | Moflo | Bruna | Sto | Brun | 1915 | |
| E. V. Kallin | Moflo | Gnista | Sto | Svart | 1917 | |
| Frans Kallin | Moflo | Brunte | Vallack | Brun | 1918 | |
| E. J. Hellman | Moflo | Bruna | Sto | Brun | 1915 | |
| H. V. Lidström | Moflo | Brunte | Vallack | Brun | 1916 | |
| J. A. Vestin | Moflo | Blacka | Sto | Black | 1913 | |
| A. M. Vestin | Moflo | Bruna | Sto | Brun | 1917 | |
| N. A. Sundkvist | Moflo | Svarta | Sto | Svart | 1918 | |
| N. J. Bergman | Moflo | Pelle | Vallack | Brun | 1917 | |
| Johan Mäler | Moflo | Blåa | Sto | Blå | 1914 | |
| J. A. Näslund | Krånge | Svarten | Vallack | Svart | 1919 | |
| E. J. Molin | Krånge | Röa | Sto | Röd | 1920 | |
| E. A. Lundkvist | Krånge | Bruna | Sto | Brun | 1917 | |
| E. Frisendahl | Krånge | Vita | Sto | Vit | 1915 | |
| E. Frisendahl | Krånge | Bläsa | Sto | Brun m. bläs | 1921 | |
| Alf. Lidén | Krånge | Bruna | Sto | Brun | 1915 | |
| E. O. Nordin | Krånge | Blåen | Vallack | Blå | 1922 | |
| Aug. Kållén | Krånge | Brunte | Vallack | Brun | 1916 | |
| Z. Sundelin | Krånge | Krange | Vallack | Brun | 1914 | |
| Osk. Molin | Krånge | Brunte | Vallack | Brun | 1913 | |
| Osk. Molin | Krånge | Bruna | Sto | Brun | 1923 | |
| N. J. Flodin | Krånge | Bruna | Sto | Brun | 1921 | |
| E. ?. Johansson | Krånge | Bruna | Sto | Brun | 1917 | |
| O. A. Gavelin | Krånge | Bruna | Sto | Brun | 1916 | |
| P. Olsson | Ås | Bruna | Sto | Brun | 1922 | |
| P. Olsson | Ås | Brunte | Vallack | Brun | 1919 | |
| Aug. Johansson | Ås | Bruna | Sto | Brun | 1918 | |
| Dan Backlund | Ås | Bruna | Sto | Brun | 1918 | |
| P. Lidström | Hexmo | Bruna | Sto | Brun | 1919 | |
| N. Nilsson | Hexmo | Svarten | Vallack | Svart | 1921 | |
| J. Häggmark | Hexmo | Brunte | Vallack | Brun | 1912 | |
| G. Thor | Forsås | Rölle | Vallack | Röd | 1916 | |
| Elis Nygren | Forsås | Svarta | Sto | Svart | 1913 | |
| H. P. Forsberg | Forsås | Röa | Sto | Röd | 1916 | |
| P. Nilsson | Lidgatu | |||||
| V. Vallin | Lidgatu | Bläsa | Sto | Svart bläs | 1913 | |
| V. Halén | Lidgatu | Brunte | Vallack | Brun | 1916 | |
| Ansh. Nilsson | Lidgatu | Röa | Sto | Röd | 1916 | |
| John Lidholm | Lidgatu | Brunte | Vallack | Brun | 1918 | |
| Alb. Lidström | Näsåker | Blåa | Sto | Blå | 1916 | |
| J. Lidgren | Näsåker | Brunte | Vallack | Brun | 1916 | |
| Aug. Näsström | Näsåker | Stjerna | Sto | Svart | 1921 | |
| K. A. Larsson | Näsåker | Brunte | Vallack | Brun | 1916 | |
| K. Näsström | Näsåker | Gråa | Sto | Grå | 1919 | |
| Aug. Lidström | Näsåker | Bruna | Sto | Brun | 1914 | |
| Aug. Lidström | Näsåker | Brunte | Vallack | Brun | 1923 | |
| L. Ritzén | Näsåker | Svarten | Vallack | Svart | 1920 | |
| B. Lundin | Västanbäck | Brunte | Vallack | Brun | 1920 | |
| B. Lundin | Västanbäck | Rölle | Vallack | Röd | 1922 | |
| J. Sjöström | Västanbäck | Brunte | Vallack | Brun | 1921 | |
| O. Sjöström | Västanbäck | Bruna | Sto | Brun | 1916 | |
| N. A. Borin | Rå | Bruna | Sto | Brun | 1918 | |
| Aug. Sundvall | Rå | Svarta | Sto | Svart | 1916 | |
| O. P. Olofsson | Rå | Bruna | Sto | Brun | 1918 | |
| N. Sjöström | Rå | Brunte | Vallack | Brun | 1922 | |
| Elis Engström | Rå | Bläsa | Sto | Röd bläs | 1914 | |
| Aug. Molén | Rå | Bruna | Sto | Brun | 1919 | |
| K. Mäler | Rå | Brunte | Vallack | Brun | 1920 | |
| A. Englund | Rå | Svarten | Vallack | Svart | 1916 | |
| Nils Lidfors | Rå | Brunte | Vallack | Brun | 1916 | |
| N. P. Isaksson | Bruna | Sto | Brun | 1923 | ||
| Ans. Näsström | Bläsen | Vallack | Brun bläs | 1918 | ||
| N. J. Sundvall | Holafors | Blacka | Sto | Black | 1918 | |
| P. Lundgren | Holafors | Bläsa | Sto | Brun bläs | 1917 | |
| V. Eriksson | Holafors | Blacken | Vallack | Black | 1917 | |
| A. Eriksson | Holafors | Röa | Sto | Röd | 1923 | |
| R. Lundin | Holafors | Brunte | Vallack | Brun | 1922 | |
| E. P. Johansson | Söderfors | Svarta | Sto | Svart | 1919 | |
| Aug. Jakobsson | Söderfors | Svarta | Sto | Svart | 1922 | |
| Aug. Eriksson | Söderförs | Rölle | Vallack | Röd | 1916 | |
| P. A. Lidén | Söderfors | Bruna | Sto | Brun | 1918 |
Denna bild föreställer O. Strömberg i Forsnäs. Kan man gissa att denna häst heter Blåa? Vad tror ni? Har ni några andra kort från denna tid där det förekommer hästar på korten? Känner ni igen några av hästnamnen? Skriv gärna en kommentar nedan.
onsdag 2 december 2015
Lidgatuvisan av J. A. Boman, del 3
Här kommer nu vers 11 till och med 15 i Johan Anton Bomans visa. Jag är lite osäker på ordningen på dessa vers och jag gissar att vers nummer 14 egentligen hör ihop med vers nummer 12, alltså Janne Lidblom. Vad tror ni?
Olof Petter Håkansson flyttade till Lidgatu 1931 enligt kyrkoböckerna, vilket spräcker min teori om att visan skrevs 1927. Han kanske hade flyttat till Lidgatu tidigare, men inte tagit ut flyttning.
Däruti skogens glänta på bergets branta kam
Där bor Per Magnus Hägglund, som jämt är allvarsam
Han själv rår om sin stuga och står på säkra ben
Han far omkring i bygden och lägger sten på sten.
Sen har vi Janne Lidblom, en gammal god sjöman
Han mycket dig kan lära, om du förut ej kan
Han haver farit vida, på världens alla hav
Och sett då mången sjömän, i böljan fått sin grav.
På andra sidan vägen, i nya stugan där
Där har vi Olov Håkansson, som ifrån Jansjö är
Ibland han bränner tjära, ibland han gräver brunn
Han stundom går i skogen på älgjakt med en hund.
Ja ibland Himlens söner han gästat har som vän
Och i guldgrävarlägren i Kalifornien
Han seglat har med ryssar, spanjorer, engelsmän
På öknens skepp han farit genom Asien.
Ni känner Hanke Moström, han timrat många hus
Ibland så kan det hända han tar ett litet rus
Nu för det mesta uppå det torp han bor
Det kan med gräs och gröda snart födda tvenne kor.
Per Magnus Hägglund (1888-1979) var född i Lidgatu. Han gifte sig med Sara Erika Vestin (1887-1971) från Resele. Per Magnus var murare och bodde först i Strand, Resele sn. 1918 flyttade familjen till Lidgatu. Året därpå köpte de en lägenheten som kallades för Persbo. Den hade beteckningen Lidgatu 2:9. Makarna fick två barn tillsammans. De flyttade 1935 tillbaka till Resele sn.
Johan August Lidblom (1861-1937) var född i Lidgatu. Han började tidigt att arbeta på sjöss och var ute ganska många år på sjön. Han var hela tiden bosatt i Lidgatu, där han skrevs som sjöman, arbetare och sedan torpare. Han köpte 1899 en lägenhet som kallades för Båtsmanstorpet. Det hade beteckningen Lidgatu 2:25. Johan August var ogift.
Olof Petter Kristoffersson Håkansson (1868-1950) var född i Holafors, men hans föräldrar flyttade därefter till Jansjö. Han gifte sig med Kristina Sjöberg (1876-1917) från Sunnansjö, Junsele sn. Familjen bosatte sig först i Sunnansjö, där Olof Petter skrevs som arbetare. 1906 flyttade Olof Petter hem till Jansjö med sin familj. Han var arbetare även där. Två barn dog i späd ålder. Hustrun Kristina och en son dog av lungsot. Olof Petter blev då ensam kvar av sin familj. Han flyttade 1931 till Lidgatu, där han också skrevs som arbetare.
Hans Erik Eriksson Moström (1862-1938) var född i Mo, Resele sn. Hans far var sockensnickare där, men 1865 flyttade hela familjen till Lidgatu där fadern blev torpare. Hans Erik bodde hela livet därefter i Lidgatu och han skrev som arbetare eller torpare. Han var ogift, men troligtvis bodde han tillsammans med Johanna Erika Eriksdotter (1866-1947). Hans Erik antecknas ibland som boende på Nils Anders Persson ägor. Jag hittar inte att Hans Erik ägt någon lägenhet i Lidgatu.
Olof Petter Håkansson flyttade till Lidgatu 1931 enligt kyrkoböckerna, vilket spräcker min teori om att visan skrevs 1927. Han kanske hade flyttat till Lidgatu tidigare, men inte tagit ut flyttning.
Däruti skogens glänta på bergets branta kam
Där bor Per Magnus Hägglund, som jämt är allvarsam
Han själv rår om sin stuga och står på säkra ben
Han far omkring i bygden och lägger sten på sten.
Sen har vi Janne Lidblom, en gammal god sjöman
Han mycket dig kan lära, om du förut ej kan
Han haver farit vida, på världens alla hav
Och sett då mången sjömän, i böljan fått sin grav.
På andra sidan vägen, i nya stugan där
Där har vi Olov Håkansson, som ifrån Jansjö är
Ibland han bränner tjära, ibland han gräver brunn
Han stundom går i skogen på älgjakt med en hund.
Ja ibland Himlens söner han gästat har som vän
Och i guldgrävarlägren i Kalifornien
Han seglat har med ryssar, spanjorer, engelsmän
På öknens skepp han farit genom Asien.
Ni känner Hanke Moström, han timrat många hus
Ibland så kan det hända han tar ett litet rus
Nu för det mesta uppå det torp han bor
Det kan med gräs och gröda snart födda tvenne kor.
Per Magnus Hägglund (1888-1979) var född i Lidgatu. Han gifte sig med Sara Erika Vestin (1887-1971) från Resele. Per Magnus var murare och bodde först i Strand, Resele sn. 1918 flyttade familjen till Lidgatu. Året därpå köpte de en lägenheten som kallades för Persbo. Den hade beteckningen Lidgatu 2:9. Makarna fick två barn tillsammans. De flyttade 1935 tillbaka till Resele sn.
Johan August Lidblom (1861-1937) var född i Lidgatu. Han började tidigt att arbeta på sjöss och var ute ganska många år på sjön. Han var hela tiden bosatt i Lidgatu, där han skrevs som sjöman, arbetare och sedan torpare. Han köpte 1899 en lägenhet som kallades för Båtsmanstorpet. Det hade beteckningen Lidgatu 2:25. Johan August var ogift.
Olof Petter Kristoffersson Håkansson (1868-1950) var född i Holafors, men hans föräldrar flyttade därefter till Jansjö. Han gifte sig med Kristina Sjöberg (1876-1917) från Sunnansjö, Junsele sn. Familjen bosatte sig först i Sunnansjö, där Olof Petter skrevs som arbetare. 1906 flyttade Olof Petter hem till Jansjö med sin familj. Han var arbetare även där. Två barn dog i späd ålder. Hustrun Kristina och en son dog av lungsot. Olof Petter blev då ensam kvar av sin familj. Han flyttade 1931 till Lidgatu, där han också skrevs som arbetare.
Hans Erik Eriksson Moström (1862-1938) var född i Mo, Resele sn. Hans far var sockensnickare där, men 1865 flyttade hela familjen till Lidgatu där fadern blev torpare. Hans Erik bodde hela livet därefter i Lidgatu och han skrev som arbetare eller torpare. Han var ogift, men troligtvis bodde han tillsammans med Johanna Erika Eriksdotter (1866-1947). Hans Erik antecknas ibland som boende på Nils Anders Persson ägor. Jag hittar inte att Hans Erik ägt någon lägenhet i Lidgatu.
måndag 23 november 2015
Lidgatuvisan av J. A. Boman, del 2
Här kommer fortsättningen på Lidgatuvisan, denna gång vers 6 till 10.
Sen har vi Valfrid Eriksson, på Pålemon han bor
Han slutat hugga timmer och börjat laga skor
Han bättre har det hemma med gumman och sin läst
Än uti skogen släpa och slita som en häst.
Om samma väg tillbaka du nu mig följa kan
Så skall jag presentera en gammal arbetsman
Han heter August Persson i samma by han finns
Är född på året 70, om galet ej jag minns.
Där uti skogens sköte, fast stugan ej du ser
Där bor ju Sanfrid Olsson, som spelar på klaver
En vals han för mig spelat, ja blott en enda gång
Mitt tack jag honom bringar i denna enkla sång.
Och där i röda stugan, just uppå kullen där
Där bor ju Målar Eriksson, som allt för alla är
Han målar, tapetserar, gör möbler ock med stil
Och lagar sepratorer och klockor om du vill.
Om din maskin gått sönder till Eriksson då gå
Och om du honom beder, du säkert hjälp kan få
Men om du haver brutit på religion och lag
Han säkert dig besöker, som stämningsman en dag.
Henrik Valfrid Eriksson (1895-1961) var född i Imnäs i grannsocknen Ramsele. Han gifte sig med Anna Karolina Forsberg (1900-1989) som var född i Häxmo. Makarna köpte Lidgatu 4:4 år 1919 och flyttade samma år dit. Valfrid skrevs först som torpare där, sedan arbetare. 1930 såldes lägenheten till Västernorrlands län Kungliga Hushållningssällskap, men familjen bodde kvar i Lidgatu till 1934 då de flyttade till Näsåker. Makarna fick tretton barn tillsammans. Tack Roland Eriksson för kortet på Valfrid.
Det finns en Per August Persson (1870-1960) som var född rätt årtal enligt visan. Han var född i Söderfors, men hans familj flyttade till Lidgatu när han var fem år. Hans far hette Per Persson och var född i Lidgatu. Hans mor hette Sara Margareta Eriksdotter var från Rå. På 1920-talet bodde Per August och modern Sara Margareta enligt kyrkoböckerna på Lidgatu nr 2. Fadern hade dött redan 1890 av lungsot. Per August var ogift och dog på ålderdomshemmet i Näsåker.
Karl August Sanfrid Olsson (1898-1929) var född i Lidgatu son till arbetaren August Olsson och hans hustru Brita Magdalena Davidsdotter. Mellan 1915 och 1918 bodde Sanfrid i Umeå där han var dragon på Norrlands dragonregemente (K4). Han gifte sig med Ida Aqvilina Nilsson (1896-1924). Sanfrid skrevs som arbetare i Lidgatu nr 4. Sanfrid flyttade troligtvis 1925 till Lidgatu 2:13, men detta kan man inte utläsa av kyrkoböckerna. Familjen är hela tiden antecknad under Lidgatu nr 4. Barnen uppfostrades hos sin faster och hennes man efter föräldrarnas död.
Målar Eriksson hette Erik Johan Eriksson (1860-1932) och han var från grannbyn Norrtannflo i församlingen Resele. Han var gift med Margreta Dorotea Näslund (1863-1950) från Lidgatu. Erik Johan var målare och senare lägenhetsägare i Lidgatu. Familjen köpte 1925 lägenheten Lidgatu 2:10 och bodde alltså där när visan skrevs. Makarna fick fjorton barn tillsammans, varav fyra dog i tidig ålder. Åtminstone tre av sönerna emigrerade till USA.
Sen har vi Valfrid Eriksson, på Pålemon han bor
Han slutat hugga timmer och börjat laga skor
Han bättre har det hemma med gumman och sin läst
Än uti skogen släpa och slita som en häst.
Om samma väg tillbaka du nu mig följa kan
Så skall jag presentera en gammal arbetsman
Han heter August Persson i samma by han finns
Är född på året 70, om galet ej jag minns.
Där uti skogens sköte, fast stugan ej du ser
Där bor ju Sanfrid Olsson, som spelar på klaver
En vals han för mig spelat, ja blott en enda gång
Mitt tack jag honom bringar i denna enkla sång.
Och där i röda stugan, just uppå kullen där
Där bor ju Målar Eriksson, som allt för alla är
Han målar, tapetserar, gör möbler ock med stil
Och lagar sepratorer och klockor om du vill.
Om din maskin gått sönder till Eriksson då gå
Och om du honom beder, du säkert hjälp kan få
Men om du haver brutit på religion och lag
Han säkert dig besöker, som stämningsman en dag.
Henrik Valfrid Eriksson (1895-1961) var född i Imnäs i grannsocknen Ramsele. Han gifte sig med Anna Karolina Forsberg (1900-1989) som var född i Häxmo. Makarna köpte Lidgatu 4:4 år 1919 och flyttade samma år dit. Valfrid skrevs först som torpare där, sedan arbetare. 1930 såldes lägenheten till Västernorrlands län Kungliga Hushållningssällskap, men familjen bodde kvar i Lidgatu till 1934 då de flyttade till Näsåker. Makarna fick tretton barn tillsammans. Tack Roland Eriksson för kortet på Valfrid.
Det finns en Per August Persson (1870-1960) som var född rätt årtal enligt visan. Han var född i Söderfors, men hans familj flyttade till Lidgatu när han var fem år. Hans far hette Per Persson och var född i Lidgatu. Hans mor hette Sara Margareta Eriksdotter var från Rå. På 1920-talet bodde Per August och modern Sara Margareta enligt kyrkoböckerna på Lidgatu nr 2. Fadern hade dött redan 1890 av lungsot. Per August var ogift och dog på ålderdomshemmet i Näsåker.
Karl August Sanfrid Olsson (1898-1929) var född i Lidgatu son till arbetaren August Olsson och hans hustru Brita Magdalena Davidsdotter. Mellan 1915 och 1918 bodde Sanfrid i Umeå där han var dragon på Norrlands dragonregemente (K4). Han gifte sig med Ida Aqvilina Nilsson (1896-1924). Sanfrid skrevs som arbetare i Lidgatu nr 4. Sanfrid flyttade troligtvis 1925 till Lidgatu 2:13, men detta kan man inte utläsa av kyrkoböckerna. Familjen är hela tiden antecknad under Lidgatu nr 4. Barnen uppfostrades hos sin faster och hennes man efter föräldrarnas död.
Målar Eriksson hette Erik Johan Eriksson (1860-1932) och han var från grannbyn Norrtannflo i församlingen Resele. Han var gift med Margreta Dorotea Näslund (1863-1950) från Lidgatu. Erik Johan var målare och senare lägenhetsägare i Lidgatu. Familjen köpte 1925 lägenheten Lidgatu 2:10 och bodde alltså där när visan skrevs. Makarna fick fjorton barn tillsammans, varav fyra dog i tidig ålder. Åtminstone tre av sönerna emigrerade till USA.
lördag 21 november 2015
Lidgatuvisan av J. A. Boman, del 1
Johan Anton Boman skrev en visa om de män som bodde i Lidgatu på 1920-talet. Gissningsvis tror jag att visan är skriven omkring 1927 om man tittar på de personer som omnämns. Han har skrivit mycket humoristiskt om personerna så det är verkligen roligt att läsa. Jag börjar med fem verser nu. Det är totalt 29 verser i visan. Jag har fått denna visa genom Lena Eriksson och Göran Stenmark. Tack så mycket.
En visa vill jag sjunga, som är så gott som ny
Om gubbar gamla, unga, uti Lidgatu by
Den skall ej bliva tråkig, men kanske något lång
Ni kan ju därför sjunga den blott en enda gång.
Med Johan uti Kroken jag alltså början gör
Han gör ju små affärer och lever tills han dör,
Han säljer sepratorer, ja klockor och gevär
Och Singer synmaskiner du kan få köpa där.
Se ditåt över åkern, dit som nu fågeln flyr
Där bor ju Petrus Vestin, en glad och munter fyr
Sin värnplikt han fullgjorde, när kriget först blev tänt
Jag tror en tid vi bodde i samma logement.
Och sedan om du följer mig däråt över bron
Där ha vi Erik Persson, som bor på Pålemon
Ibland han hugger timmer, ibland han hugger ved
Och om du har en liter nog vill han vara med.
Mot söder, tusen meter, och kanske någon famn
Där bor ju och hans broder och Petrus är hans namn
Sin ena hand han miste vid tröskningen en höst
Nummer två fick han behålla, det var ju någon tröst.
Johan uti Kroken hette Johan Gustafsson (1891-1960) och han var född i Krånge. Han var skogsarbetare och gifte sig med Märta Josefina Westin (1891-1982) från Lidgatu. De fick fyra flickor tillsammans, Essy, Astrid, Siri och Tilly. De bodde längst ner i byn på gränsen till Resele församling på ovansidan nuvarande Riks-90. Deras fastighet hade beteckningen Lidgatu 3:11 och Josefina hade köpte den av sina föräldrar 1924.
På andra sidan vägen bodde Josefinas bror som hette Petrus Westin (1892-1982). Han övertog faderns torp som hade beteckningen Lidgatu 3:8 år 1924, samtidigt som han gifte sig med Margreta Maria Nilsson från Lidgatu. De fick inga barn tillsammans, men de hade en fosterson vid namn Tor Ivan Eriksson.
Närmare älven bakom Petrus Westin bodde Erik August Persson (1887-1960). Han hade köpt Lidgatu 3:5 år 1915 av Per Markus Persson och hans hustru Eufemia Karolina Westin. Fastigheten kallades också Pålmon nr 1. Han sålde dock redan 1920 till brodern Hans Alfred Persson. Tittar man i församlingsboken så bodde därefter Erik August under Lidgatu nr 4. Han var son till Per Hansson som har en backe uppkallade efter sig i Lidgatu strax intill. Jag kan inte säga exakt var han bodde när denna visa skrevs. Han gifte sig med Greta Maria Norlin (1881-1952). De bosatte i Mo, Resele sn.
I vers nr fem omnämns Erik Perssons bror Petrus. Han hette egentligen Per Markus Persson (1884-1950). Han gifte sig med Eufemia Karolina Westin (1889-1968) som var syster till Märta Josefina och Petrus Westin som är omnämnd ovan. De bodde först på Lidgatu 3:5, men de sålde detta redan 1915. År 1917 flyttade de till Näsåker där det bodde till 1929 enligt kyrkoboken. Därefter flyttade de tillbaka till Lidgatu igen. De fick sju barn tillsammans. Sune (barnbarn till Per Markus och Eufemia Karolina) berättade för mig att han brukade få leka med Per Markus handproteser när han var liten. Per Markus hade en handprotes för vardag och en för fint. Jag kan inte här heller utläsa av kyrkoböckerna eller fastighetshandlingar var Per Markus bodde när visan skrev. Jag trodde att visan var från cirka 1927, men familjen flyttade först 1929 tillbaka till Lidgatu.
En visa vill jag sjunga, som är så gott som ny
Om gubbar gamla, unga, uti Lidgatu by
Den skall ej bliva tråkig, men kanske något lång
Ni kan ju därför sjunga den blott en enda gång.
Med Johan uti Kroken jag alltså början gör
Han gör ju små affärer och lever tills han dör,
Han säljer sepratorer, ja klockor och gevär
Och Singer synmaskiner du kan få köpa där.
Se ditåt över åkern, dit som nu fågeln flyr
Där bor ju Petrus Vestin, en glad och munter fyr
Sin värnplikt han fullgjorde, när kriget först blev tänt
Jag tror en tid vi bodde i samma logement.
Och sedan om du följer mig däråt över bron
Där ha vi Erik Persson, som bor på Pålemon
Ibland han hugger timmer, ibland han hugger ved
Och om du har en liter nog vill han vara med.
Mot söder, tusen meter, och kanske någon famn
Där bor ju och hans broder och Petrus är hans namn
Sin ena hand han miste vid tröskningen en höst
Nummer två fick han behålla, det var ju någon tröst.
Johan uti Kroken hette Johan Gustafsson (1891-1960) och han var född i Krånge. Han var skogsarbetare och gifte sig med Märta Josefina Westin (1891-1982) från Lidgatu. De fick fyra flickor tillsammans, Essy, Astrid, Siri och Tilly. De bodde längst ner i byn på gränsen till Resele församling på ovansidan nuvarande Riks-90. Deras fastighet hade beteckningen Lidgatu 3:11 och Josefina hade köpte den av sina föräldrar 1924.
På andra sidan vägen bodde Josefinas bror som hette Petrus Westin (1892-1982). Han övertog faderns torp som hade beteckningen Lidgatu 3:8 år 1924, samtidigt som han gifte sig med Margreta Maria Nilsson från Lidgatu. De fick inga barn tillsammans, men de hade en fosterson vid namn Tor Ivan Eriksson.
Närmare älven bakom Petrus Westin bodde Erik August Persson (1887-1960). Han hade köpt Lidgatu 3:5 år 1915 av Per Markus Persson och hans hustru Eufemia Karolina Westin. Fastigheten kallades också Pålmon nr 1. Han sålde dock redan 1920 till brodern Hans Alfred Persson. Tittar man i församlingsboken så bodde därefter Erik August under Lidgatu nr 4. Han var son till Per Hansson som har en backe uppkallade efter sig i Lidgatu strax intill. Jag kan inte säga exakt var han bodde när denna visa skrevs. Han gifte sig med Greta Maria Norlin (1881-1952). De bosatte i Mo, Resele sn.
I vers nr fem omnämns Erik Perssons bror Petrus. Han hette egentligen Per Markus Persson (1884-1950). Han gifte sig med Eufemia Karolina Westin (1889-1968) som var syster till Märta Josefina och Petrus Westin som är omnämnd ovan. De bodde först på Lidgatu 3:5, men de sålde detta redan 1915. År 1917 flyttade de till Näsåker där det bodde till 1929 enligt kyrkoboken. Därefter flyttade de tillbaka till Lidgatu igen. De fick sju barn tillsammans. Sune (barnbarn till Per Markus och Eufemia Karolina) berättade för mig att han brukade få leka med Per Markus handproteser när han var liten. Per Markus hade en handprotes för vardag och en för fint. Jag kan inte här heller utläsa av kyrkoböckerna eller fastighetshandlingar var Per Markus bodde när visan skrev. Jag trodde att visan var från cirka 1927, men familjen flyttade först 1929 tillbaka till Lidgatu.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
