Sen har vi Valfrid Eriksson, på Pålemon han bor
Han slutat hugga timmer och börjat laga skor
Han bättre har det hemma med gumman och sin läst
Än uti skogen släpa och slita som en häst.
Om samma väg tillbaka du nu mig följa kan
Så skall jag presentera en gammal arbetsman
Han heter August Persson i samma by han finns
Är född på året 70, om galet ej jag minns.
Där uti skogens sköte, fast stugan ej du ser
Där bor ju Sanfrid Olsson, som spelar på klaver
En vals han för mig spelat, ja blott en enda gång
Mitt tack jag honom bringar i denna enkla sång.
Och där i röda stugan, just uppå kullen där
Där bor ju Målar Eriksson, som allt för alla är
Han målar, tapetserar, gör möbler ock med stil
Och lagar sepratorer och klockor om du vill.
Om din maskin gått sönder till Eriksson då gå
Och om du honom beder, du säkert hjälp kan få
Men om du haver brutit på religion och lag
Han säkert dig besöker, som stämningsman en dag.
Henrik Valfrid Eriksson (1895-1961) var född i Imnäs i grannsocknen Ramsele. Han gifte sig med Anna Karolina Forsberg (1900-1989) som var född i Häxmo. Makarna köpte Lidgatu 4:4 år 1919 och flyttade samma år dit. Valfrid skrevs först som torpare där, sedan arbetare. 1930 såldes lägenheten till Västernorrlands län Kungliga Hushållningssällskap, men familjen bodde kvar i Lidgatu till 1934 då de flyttade till Näsåker. Makarna fick tretton barn tillsammans. Tack Roland Eriksson för kortet på Valfrid.
Det finns en Per August Persson (1870-1960) som var född rätt årtal enligt visan. Han var född i Söderfors, men hans familj flyttade till Lidgatu när han var fem år. Hans far hette Per Persson och var född i Lidgatu. Hans mor hette Sara Margareta Eriksdotter var från Rå. På 1920-talet bodde Per August och modern Sara Margareta enligt kyrkoböckerna på Lidgatu nr 2. Fadern hade dött redan 1890 av lungsot. Per August var ogift och dog på ålderdomshemmet i Näsåker.
Karl August Sanfrid Olsson (1898-1929) var född i Lidgatu son till arbetaren August Olsson och hans hustru Brita Magdalena Davidsdotter. Mellan 1915 och 1918 bodde Sanfrid i Umeå där han var dragon på Norrlands dragonregemente (K4). Han gifte sig med Ida Aqvilina Nilsson (1896-1924). Sanfrid skrevs som arbetare i Lidgatu nr 4. Sanfrid flyttade troligtvis 1925 till Lidgatu 2:13, men detta kan man inte utläsa av kyrkoböckerna. Familjen är hela tiden antecknad under Lidgatu nr 4. Barnen uppfostrades hos sin faster och hennes man efter föräldrarnas död.
Målar Eriksson hette Erik Johan Eriksson (1860-1932) och han var från grannbyn Norrtannflo i församlingen Resele. Han var gift med Margreta Dorotea Näslund (1863-1950) från Lidgatu. Erik Johan var målare och senare lägenhetsägare i Lidgatu. Familjen köpte 1925 lägenheten Lidgatu 2:10 och bodde alltså där när visan skrevs. Makarna fick fjorton barn tillsammans, varav fyra dog i tidig ålder. Åtminstone tre av sönerna emigrerade till USA.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar