Efter att kyrkan tagits i bruk så verkar behovet av sockenstämma minska, eftersom det ofta bara var en sockenstämma per år för Lidens församling (som den hette på den tiden). Man höll betydligt fler sockenstämmor för Resele församling, vilket kanske var enklare eftersom kyrkoherden fanns i Resele.
Vid sockenstämman den 13 maj 1821 diskuterade man målning av kyrkan utvändigt. Man tyckte det var nödvändigt att göra det under sommaren. Man var dock osäker på vilken färg som bör användas, mjölkfärg eller oljefärg. Man hade också redan ett lindrigt kostnadsförslag från mäster Hagmansson på mjölkfärg. Församlingen visste inte om mjölkfärg kunde vara en grund för att sedan måla oljefärg ovanpå. Man beslutade därför att kyrkan skulle målas med oljefärg i sommar. Väggen ska målas ljusgul med vita pilastrar, list och infyllning i fönster och dörrar. Fönster och dörrar ska vara kopparfärgade.
Prosten hade under föregående vinter sökt efter någon säker, kunnig, ärlig och nykter verkmästare för kyrkans målning, men inte fått något bra svar. Kyrkvärden och gästgivaren Markus Markusson skulle resa ned till Mineur och Östlund för att försöka kontraktera en eller båda av dem för kyrkans målning. Man beslutade att avvakta med målning invändigt tills alla snickerier är klara på insidan.
Förmodligen kan man anta att kyrkan målades under sommaren 1821 och att det var Östlund som fick uppdraget att måla kyrkan. Detta baseras på att det i kyrkoräkenskaperna från 1 maj 1821 till 1 maj 1822 finns en utbetalning till målaren Östlund på 136 riksdaler banco. Den totala räkningen var på 309 riksdaler riksgäld. Samma år betalade man ut 16 riksdaler banco på Erik Moströms räkning, fast räkningen verkar inte godkänd ännu. Till Markus Westerlund betalade man 1:16 riksdaler i ersättning för målning och till Nils Lidén 6:32 riksdaler för fönster och målning.
Protokollet från sockenstämman den 7 juni 1822 visar att kyrkans ekonomi inte var den bästa efter alla kostnader för kyrkobyggnaden. Det fanns en brist på drygt 170 riksdaler banco i kassan, bl.a. en revers till kyrkvärden Markus Markusson. Man uppmanade ungdomar, både skatteböndernas barn och tjänstehjon, till frivilliga gåvor för att fylla kyrkokassans brist och för bidrag till kyrkans värdiga inredande och målning. Varje oförmedlat skatteseland skulle också betala in 8 skilling banco och 12 skilling för varje matlag för torpare, inhyseshjon och båtsmän. Protokollet visade även att man sköt upp målning invändigt p.g.a. årets knappa tillgångar.
Bogårdsmuren skulle byggas upp under sommaren, så mycket som kan hinnas med. Ej framförd sten skulle föras fram innan nästa vår.
Man beslutade också att gamla kyrkan skulle plockas ned under sommaren 1822, om tid fanns för detta. Inventarierna skulle sedan säljas på auktion. Det dugliga virket från kyrkan skulle användas till sockenmagasinet. Vid sockenstämman den 5 maj 1823 beslutade man att torparen Zachris Pehrsson ska vara ansvarig för kyrkans och klockstapelns nedmontering, samt att materialen sorteras och förvaras.
Fortsättning följer >>
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar