Släkten Forssén i Forsås

I Forsås har det funnits två olika släktgrenar med Forssén, men de härstammar längre tillbaka från samma släkt. Den förste som tog namnet var Hans Peter Andersson Forssén (1835-1917). Han var bonde på hemman nr 1 i Forsås. En tremänning till Hans Peter var Nils Anders Andersson Forssén (1850-1925) som tog samma släktnamn. Nils Anders var också bonde på hemman nr 1 i Forsås. Både Hans Peter och Nils Anders var sonsonson till gästgivaren Anders Hansson (1745-1786). Tittar man ännu längre kan man följa släkten tillbaka till åtminstone 1500-talet i Forsås. Den förste kände (för mig) hette Filip Persson och han var farfars farfars farfars farfars far till Hans Peter och Nils Anders. Förmodligen har släkten bott hela tiden från 1500-talet på samma hemman i Forsås.

Jag har fått ett gammalt fotografi från USA som ska vara ifrån Forsås. Ägaren av kortet är barnbarns barn till Fredrik Otto Frisendahl som emigrerade till USA på 1890-talet. Fredrik Ottos syster, Lovisa Kristina Frisendahl (1857-1923), var gift med Nils Anders Forssén. Lovisa Kristina ska vara kvinnan på kortet som håller i den lilla flickan. Övriga personer på kortet är än så länge oidentifierade.

Om man tittar på vilka barn som Nils Anders och Lovisa Kristina hade skulle man kunna gissa att de fem barnen som står på rad är de fem yngsta barnen i familjen. Stämmer detta kan man anta att kortet är taget i slutet på 1800-talet. Yngsta dottern hette Tekla och hon var född 1897. Tekla dog dock redan 1900. Sedan är det Johanna Kristina (f. 1895), Per Magnus (f. 1891), Konrad Anshelm (f. 1889) och Nils Fredrik (f. 1884). Det fanns ytterligare två barn i familjen, Erik Andreas (f. 1882) och Anna Karolina (f. 1880), som skulle kunna vara med på detta fotografi.

Jag är mycket tacksam om någon kan hjälpa mig och släktingen i USA att identifiera flera personer på detta kort. Thanks you, Jeffrey, for the photo.

Om man ska vara riktigt noggrann fanns det faktiskt en person ännu tidigare från Forsås som tog sig namnet Forssén. Han hette Jonas Jonsson och var född 1799. Han blev bosatt i Eden i Junsele församling där han blev stamfader för en annan gren av Forssén. Tittar längre tillbaka på Jonas släkt så härstammar han ifrån samma ursläkt i Forsås, via Dordi Filipsdotter som var faster till gästgivaren Anders Hansson.

Släktnamnet Sparrfeldt

Ett släktnamn som fanns tidigare i Ådals-Liden är Sparrfeldt. Stavningen har varierat lite emellan olika handlingar. Den förste som inflyttade till Ådals-Liden var Jakob Sparrfeldt. Han var född 1756 i Sidensjö församling. Jakob inflyttade omkring 1783 med sin hustru och två barn från Åsele. Familjen bosatte sig i Kläpp, Ådals-Liden sn. Jakob skrevs där som urmakare och timmerräknare. Jakob utflyttade med sin familj omkring 1801 då de flyttade till Norge. Jakob dog i Norge i december 1812. Flera av barnen till Jakob och hans hustru Sofia återvände till Sverige. Trots att Jakob hade tolv barn tillsammans med sin hustru finns det inte många ättlingar (åtminstone inte i Sverige) med namnet Sparrfeldt.

En bror till Jakob hette Zakarias och han inflyttade också till Kläpp med sin familj omkring 1795. Zakarias blev torpare där. Zakarias hade två barn, en dotter och en son. Sonen Jonas behöll inte namnet Sparrfeldt, utan tog namnet Lidgren. Det fanns dock flera ättlingar till Jonas som återtog namnet Sparrfeldt, bl.a. ett barnbarn vid namn Karl August, född 1875 i Näsåker. En son till Karl August var frisör i Näsåker, Axel Sparrfeldt.

Var kom namnet Sparrfeldt ifrån? Jakob och Zakarias pappa, som hette Per, var född i Hudiksvall och var son till organisten där som hette Zakarias Rödström. Zakarias dog tidigt och då flyttade familjen norrut till trakten omkring Umeå (både Zakarias och hans hustru Katarina härstammade ifrån Umeå). Per antogs som soldat 1739 under namnet Sparfelt för Västerbottens regemente. Han var soldat enbart till 1744 då han kasserades. Senare flyttade Per Zakrisson Sparrfeldt till Sidensjö sn där han var verksam som urmakare. Enligt vissa uppgifter dog Per 1812 i Ådals-Liden, men denna uppgift är felaktig. Tyvärr vet jag inte ännu när och var Per dock, men jag tror inte han bodde i Ådals-Liden.

Finns det några klockor kvar som Jakob Sparrfeldt eller fadern Per tillverkat? Vilka typer av klockor/ur tillverkade de?

Hotell Gästis i Näsåker

Jag visade tidigare ett kort från matsalen på Hotell Gästis i Näsåker. Nu finns ett annat vykort till salu på Tradera som visar hallen på samma hotell.

Är det en byst av Edvard Bechteler ovanför öppenspisen eller är det någon annan konstnär? Vem har målat tavlan till vänster om dörren till köket? Tavlan på andra sidan dörren ser man tyvärr inte helt, men någon kanske känner till den också.

Föregående inlägg om Hotell Gästis kan läsas på följande adress:

http://adals-liden.blogspot.com/2009/04/hotell-gastis-i-nasaker.html

För 100 år sedan: En traftäfling

Näsåkers trafklubb arrangerade den sjätte januari 1911 en travtävling på Ångermanälven intill färjestället nedanför Näsåker. Man tävlade i två grupper, en för äldre hästar på en bana om 1 500 meter och en för yngre hästar på en bana om 1 000 meter. Mellan 200 och 300 personer var åskådare till tävlingen.

Vinnare för äldre hästar var hästen Faust som ägdes av C. Åkerblom från Näsåker. Han körde banan på 3 minuter och 14 sekunder. Tvåa blev en annan Näsåkershäst vid namn Brunte två sekunder bakom. Ägare var Anshelm Persson. Dessa två hästar var 14, respektive 18 år. Skribenten i Sollefteå-bladet tyckte att många hästar såg gamla och utslitna ut, men att de ändå presterade bra resultat.

När det gäller de yngre hästarna kom ettan och tvåan från Edsele. Etta var hästen Castor, med ägaren Olof Edsén. Tiden var 2 minuter och 26 sekunder. Hästen Flora behövde ytterligare åtta sekunder för att springa runt banan.

Totalt startade 20 hästar i travtävlingen. Det hade dock snöat rätt mycket under natten så banan var ganska lös, men resultaten var ändå goda med tanke på att de flesta hästarna inte tidigare hade startat på en travbana. Prisdomare var skogsförvaltarna Manne Forssgren från Sollefteå och Carl Åkerblom från Näsåker. Tidtagare var bokhållarna Axel Forsgren och I. Th. Markusson. Detta var den tredje tävligen som travklubben hade arrangerat.

Sök fritt i folkräkningen 1900

Folkräkningen 1900 innehåller cirka 5,2 miljoner personer som bodde i Sverige den 31 december 1900. Databasen finns på SVARs hemsida. I samma databas finns även hela 1880 och 1890 års folkräkningar. Just nu arbetar de med 1910 års folkräkning. Under januari månad kan man söka fritt i folkräkningen 1900.

Till folkräkningen 1900 >>

Flygfoto av Ådalslidens kyrka

Nedanstående vykort är också taget omkring 1947/48 och den visar Ådals-Lidens kyrka från ovan. De flesta gravarna verkar vara grusbelagda vid denna tidpunkt. Idag är de flesta igenomsådda förutom de äldsta gravarna som ligger på högra sidan om kyrkan närmast Näsåker. Gravkapellet finns inte byggt heller 1947/48. Jag kan till och med se min morfars grav som ligger i mitten av de tre gravar som ligger på gräsplätten framför nuvarande gravkapell.


Ovanför kyrkan och landsvägen ser man huset där Mählers smide höll till. Detta hus används nu av kyrkan som vaktmästeri. I överkant till höger ser man "Gamm-Jackes hus" som Anita har skrivit om på sin blogg. Lite till vänster ligger Biografen. Hur länge har det funnits biograf där?

I vägkorsningen på landsvägen utanför kyrkan ser det ut att stå ett träd mitt i vägen. Körde man runt detta träd som en rondell, eller körde man alltid på den högra sidan (sett ur vykortets riktning)? Jag minns inte detta träd.