Sockenmännen var till att börja med oense om var skolmästarens byggnad skulle uppföras, men till slut kunde de enas i ett gemensamt förslag. Byggnaden skulle byggas på den så kallade Kyrkmon öster om kyrkan. Nuvarande ägaren av marken skulle upplåta tillräcklig mark för byggnaden och för kryddgårds- och potatisland. I gengäld behöver inte ägare bidraga till uppbyggnaden av bostaden.
När det gäller skolmästarens lön berättade sockenstämmans ordförande att de av statens anslagna personella skyddsavgifter på ungefär 73 riksdaler enbart räcker till hälften av skolmästarens lön. Man ansåg dock att det var orättvist om enbart hemmansägarna i socknen skulle betala kvarstående belopp på lönen. Man skulle därför dels ta ut en årlig avgift av alla mantalskrivna personer i församlingen, dels för varje hundra av hemmanens eller den beskattade jordens taxeringsvärde.
Enligt skolreformen skulle folkundervisningen påbörjas inom fem år efter beslutet år 1842 och därför var det bråttom att påbörja uppbyggnaden av skolbyggnaden. Man skulle under nästkommande höst hugga timmer till byggnanden, men först skulle man vid nästa sockenstämma bestämma timrets längd och omfattning. Man beslöt samtidigt att byggnaden skulle vara en korsbyggnad med tre rum, förutom förstugan.
Nedan följer hela protokollet i avskrift från den 2 augusti 1846
Protocoll, hållet vid allmän, i ämnet lagligen utlyst, Socknestämma med Lidens Församling den 2dre Aug. 1846.
§1
Sedan ett förslag af Socken-Nämnden rörande Folkskolregleringen inom Lidens Församling blifvit uppläst, tillfrågades Församlingens Ledamöter, om de, enligt detta förslag, önskade hafwa fast skola, hvarpå de fleste, synnerligen de från Kyrkan mera aflägsne, afgåfvo det svar, att de ansågo en fast skola medföra allt för stor olägenheter; och då de fast widhöllo detta påstående, fattades det Beslut, att skolan skulle blifva flyttbar. Härvid gjorde dock Socknestämmans Ordförande den erinran, att antalet af Skolbarnen i de till Kyrkan närbelägne Byarne möjligen kunde blifva så stort, att de svårligen kunde få erforderligt utrymme i något af Hemmansegarnes boningsrum, hvarföre han ansåg det böra stå nämnde byar fritt, att i Skolmästarens byggning inreda ett för ändamålet tjenligt rum, hvilket de likväl ensamme borde bekosta. Mot detta förslag hade de aflägsne byarne intet att anmärka, enär de woro från bekostandet af detta skol-rum frikallade.
§2
Uppå väckt fråga, hvar Skolmästaren skulle erhålla tjenlig bostad, hörde Socknemännen wara af olika meningar; dock förenade de sig slutligen i det beslutet, att de hus, som woro för Skolmästaren nödwändige, skulle uppföras å den så kallade Kyrk-mon öster om Kyrkan. Och skulle Boställs-innehafvaren, som förklarade sig nöjd att å nämnde mo upplåta så mycken jord som erfordras för nödige hus, samt ett behöfligt Kryddgårds- och Potatis-land vara för allt deltagande i byggnadskostnaden frikallad.
§3
Hvad Skolmästarens aflöning beträffade, så upplyste Ordföranden i Socken-Nämnden, att de af Staten till Folkskolan i Liden anslagne personella skyddsafgifter uppgick till ungefär 73 Rr Bco. Men då denna Summa ej utgör mycket öfver hälften af hela den lön, som för skol-läraren är bestämd, när nemligen Råg och Korn, samt värdet af en ko-föda beräknas i penningar, och det ansågs mindre rättvist, att endast Hemmansegare skulle erlägga denna lön, då äfven andra böra bidraga till det uppväxande slägtets bildning, fattades det beslut att för erhållande af medel till hela lönebeloppets fyllande, en wiss årlig afgift skulle erläggas dels af hvarje mantalsskrifven person i Församlingen och dels för hvarje hundra af hemmanens eller den beskattade jordens Taxeringsvärde.
§4
Emedan tiden, inom hvilken Skolan bör wara inrättad, snart är tilländalupen, ansågs det nödigt att med uppförandet af erforderlige hus för Skol-läraren så fortskyndades, att skolan om möjligt vore, kunde sättas i gång innan den tid Kongl. Maj:ts nådiga Stadga föreskrifver, hvarföre Timmer till Skollärarens boningsrum skulle nästa höst huggas. Dessförinnan borde dock nytt sammanträde med Socknemännen hållas, då Timrets längd och myckenhet bör bestämmas, material-förslag upprättas m.m. Hvad som nu beslöts var, att Skollärarens byggning skulle en så kallad korss-byggning med (3) trenne rum utom förstugan.
§5
Samtelige Ledamöterne i Socken-Nämnde valdes att å försvarslöse personer hafva en så beskaffad tillsyn, som Kongl. Maj:ts nådiga stadga af den 29de sistl. Majii föreskrifver.
§6
Socknemännen förklarade enhälligt, att de ämnade hos Höglofl. Kongl. Kammar-Collegium anföra Besvär öfver Konungens Höga Befallningshafvandes i Länet Utslag af den 31sta sistl. Dec., rörande åtgärderne för Laxynglets fredande och Laxfiskets upphjelpande, eller sättet och tiden för Laxfisket i Liden.
Lidens Socnestuga, som ofvan
Å Socknemännes wägnar ex officio
Erik Bergforss Ol. Nordenson
Pehr Lidström PL
Olof Olofsson i Omsjö
Den med detta Beslut misnöjde äger att deri söka ändring g. besvär hos Konungens Befallningshafvande i Länet innan kl. 12 å 30de dagen, räknadt från denna dag. Rörande likväl den missnöjde bifoga sina Besvär, ej allenast det öfverklagade Beslutet, utan äfven bevis, när detsamma kungjordes. Åliggande jemväl den klagande att innom 14 dagar efter det Besvären sednast bort lemnas å ort som vederbör till Sockenstämmans Ordförande aflemna Diarie-utdrag öfver besvärens inlemnande. Resele den 9de Aug. 1846.
Att ofvanstående Sockenstämmo-beslut med Besvärshänvisning blifvit från Predikstolen i Lidens Kyrka denne dag uppläst, intyges af,
Liden den 9de Aug. 1846,
Protokollet återfinns inskannat på SVAR's hemsida på följande länk
http://www.svar.ra.se/image.asp?imageid=A0013125_00022
Källan för dokumentet är: Resele kyrkoarkiv, Sockenstämmoprotokoll o. handlingar, SE/HLA/1010161/K I/4 (1842-1862), s. 34-36, bildid: A0013125_00022--A0013125_00023
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar