Ett vykort från Pelle Molins stuga i Näsåker. Vem är kvinnan på vykortet? Någon från trakten, eller en statist i bilden. Jag kan inte utläsa datum på vykortet, men det kostade tio öre att skicka vykortet och det är Gustav V på frimärket.
fredag 12 augusti 2011
söndag 7 augusti 2011
Hans Johan Nordin återfunnen
Man ska aldrig ge upp om man söker efter en släkting som försvunnit efter att de har emigrerat till USA eller Kanada. Till slut kan man få upp ett nytt spår. Det har jag fått idag och jag blev ofantligt glad. Detta efter en e-post från USA med en länk till ett vigselregister för Wisconsin.
En farbror till min mormor vid namn Hans Johan Nordin emigrerade 1902 till Minnesota. Hans Johan avreste den 12 mars 1902 från Trondheim med skeppet Salmo. Hans destination var Minneapolis, Minnesota. Den 26 mars 1902 avreste han med skeppet Rhynland från Liverpool. Han anlände den 7 april 1902 till Philadelphia. Fortfarande står hans destination som Minneapolis, men han skulle åka till sin kusin Eric Victor Molin i Brunswick, Minnesota. Därefter finns inte många spår efter honom. Han dödförklarades på 1960-talet och då antogs han vara död 31 december 1922.
För några år sedan fick jag hjälp av Michelle Monson i USA. Hon besökte lutherska kyrkan i Brunswick och fick fram att Hans Johan anlände till Amerika 1902. Han anlände till Brunswick från Cambridge 1903. Cambridge ligger ungefär 27 kilometer söder om Brunswick. Hans Johan utflyttade 1904 till Ashland, Wisconsin. Ingen ytterligare information hade vi lyckats hitta.
Idag fick jag e-post av Michelle igen och hon hade hittat Hans John Nordin gift den 2 oktober 1904 i Ashland, Ashland county, Wisconsin med Lizzie Holter. Det står antecknat i registret att han var son till Hans Nordin och Christina E. Anderson, vilket stämmer helt perfekt. Hans föräldrar hette Hans Zakrisson Nordin och Kristina Lisa Andersdotter. Hustrun ska vara född i Finland.
Nu blir det att söka vidare i Wisconsin. Hoppas man kan få fram några flera uppgifter där.
söndag 31 juli 2011
En tragisk historia
När man läser kyrkoböckerna så hittar man uppgifter om de personer som bott i en by eller en församling. Ofta ser man dock inte de tragiska öden som kan förekomma. För detta behöver man titta i andra källor som t.ex. domböcker, tidningar och kommunalprotokoll. Jag hittade en tragisk historia med hjälp av tidningen Sollefteå-Bladet. Låt oss dock börja i kyrkoböckerna och se vad som står där.
I Sörmoflo bodde en arbetare och såghuggare som hette Erik Eriksson Moström Gradin. Han var född 1842 i Sörmoflo som son till torparen Erik Moström och hans hustru Anna Brita Mårtensdotter. 1867 gifte han sig med Anna Magdalena Eriksdotter. Hon var född 1843 i Näs i Helgum sn. Två barn föddes i familjen, Erik Magnus (f. 1868) och Märta Brita (f. 1871). Familjen bodde hela tiden i Sörmoflo. Dottern Märta Brita antecknades som idiot i kyrkoböckerna, vilket betydde att hon var handikappad på något sätt. Det är även antecknat att hon var intagen på asylen i Uppsala och i Västervik. Hon dog av lunginflammation 1917 på hospitalet i Östersund. Man kan anta av detta att Märta Brita hade en psykisk sjukdom. Modern Anna Magdalena dog ett halvår före Märta Brita och fadern Erik dog 3 månader efteråt (1918). Båda föräldrarna dog av ålderdomsavtyning. Detta är vad som finns antecknat i kyrkoböckerna.
I Sollefteå-Bladet den 21 januari 1905 återfinns en artikel om Märta Brita. Artikeln berättar att doktor Wallström skickat in en rapport (i egenskap av provinsialläkare) till länsstyrelsen om vården av sinnessjuka och sinnessvaga i distriktet. I rapporten berättas bland annat om hans besök i Sörmoflo hos Märta Brita. Doktor Wallström hade funnit den obotligt sjuka Märta Brita Gradin instängd i ett spiselrum med tillspikade fönster. Hon var smutsig och till ytterlighet avmagrad och låg nästan naken i en fastspikad träsäng. Märta Brita hade varit instängd på detta sätt i 18 år och hon sköttes om av sig gamla föräldrar. Föräldrarna hade fått 12 kronor av kommunen för att sköta om henne. Varken församlingens präst eller någon kommunalnämndsledamot hade avlagt besök i hemmet. Doktor Wallström anhåller om att Kunglige befallningshavande i länet måste ta hand om ärendet så att Märta Brita snarast får behövlig vård.
Den 11 februari 1905 fanns en ny artikel i Sollefteå-Bladet i samma ärende. Där förklarade kyrkoherden att han sedan 1888 årligen anmält Märta Brita till provinisalläkaren såsom sinnesjuk och våldsam. Han skrev också att Märta Brita's föräldrar hade, enligt kyrkoherdens mening, vårdat dottern på ett kärleksfullt och tålmodigt sätt, så gott de har kunnat.
Den 8 april samma år kom nästa artikel i Sollefteå-Bladet. Kyrkoherden i församlingen och kommunalstämmoordföranden menade återigen att Märta Brita inte varit utsatt för någon egentlig vanvård. Doktor Wallström påkallades därför att yttra sig igen i ärendet. Efter att hans yttrande inkommit ålade Kunglige befallningshavande enligt gällande lag kommunalnämnden i Ådals-Liden att snarast ombesörja att Märta Brita intogs på någon statlig anstalt för sådana sjuka.
Det skulle vara intressant att läsa protokoll från kommunalnämnden för att se hur man hanterade detta innan Wallström skrev sin rapport till länsstyrelsen. Märta Brita verkar dock fått sin vård på ett sjukhus efter detta. Ingen skugga ska dock falla på föräldrarna tycker jag. De gjorde säkert så gott de kunde, utan större hjälp från kommunen. Jag tycker det är hemskt att man skrev utan någon som helst sekretess i tidningarna på denna tid. Man hängde ut Märta Brita i tidningen för hela bygden. Det skulle inte fungera idag och tur är väl det.
I Sörmoflo bodde en arbetare och såghuggare som hette Erik Eriksson Moström Gradin. Han var född 1842 i Sörmoflo som son till torparen Erik Moström och hans hustru Anna Brita Mårtensdotter. 1867 gifte han sig med Anna Magdalena Eriksdotter. Hon var född 1843 i Näs i Helgum sn. Två barn föddes i familjen, Erik Magnus (f. 1868) och Märta Brita (f. 1871). Familjen bodde hela tiden i Sörmoflo. Dottern Märta Brita antecknades som idiot i kyrkoböckerna, vilket betydde att hon var handikappad på något sätt. Det är även antecknat att hon var intagen på asylen i Uppsala och i Västervik. Hon dog av lunginflammation 1917 på hospitalet i Östersund. Man kan anta av detta att Märta Brita hade en psykisk sjukdom. Modern Anna Magdalena dog ett halvår före Märta Brita och fadern Erik dog 3 månader efteråt (1918). Båda föräldrarna dog av ålderdomsavtyning. Detta är vad som finns antecknat i kyrkoböckerna.
I Sollefteå-Bladet den 21 januari 1905 återfinns en artikel om Märta Brita. Artikeln berättar att doktor Wallström skickat in en rapport (i egenskap av provinsialläkare) till länsstyrelsen om vården av sinnessjuka och sinnessvaga i distriktet. I rapporten berättas bland annat om hans besök i Sörmoflo hos Märta Brita. Doktor Wallström hade funnit den obotligt sjuka Märta Brita Gradin instängd i ett spiselrum med tillspikade fönster. Hon var smutsig och till ytterlighet avmagrad och låg nästan naken i en fastspikad träsäng. Märta Brita hade varit instängd på detta sätt i 18 år och hon sköttes om av sig gamla föräldrar. Föräldrarna hade fått 12 kronor av kommunen för att sköta om henne. Varken församlingens präst eller någon kommunalnämndsledamot hade avlagt besök i hemmet. Doktor Wallström anhåller om att Kunglige befallningshavande i länet måste ta hand om ärendet så att Märta Brita snarast får behövlig vård.
Den 11 februari 1905 fanns en ny artikel i Sollefteå-Bladet i samma ärende. Där förklarade kyrkoherden att han sedan 1888 årligen anmält Märta Brita till provinisalläkaren såsom sinnesjuk och våldsam. Han skrev också att Märta Brita's föräldrar hade, enligt kyrkoherdens mening, vårdat dottern på ett kärleksfullt och tålmodigt sätt, så gott de har kunnat.
Den 8 april samma år kom nästa artikel i Sollefteå-Bladet. Kyrkoherden i församlingen och kommunalstämmoordföranden menade återigen att Märta Brita inte varit utsatt för någon egentlig vanvård. Doktor Wallström påkallades därför att yttra sig igen i ärendet. Efter att hans yttrande inkommit ålade Kunglige befallningshavande enligt gällande lag kommunalnämnden i Ådals-Liden att snarast ombesörja att Märta Brita intogs på någon statlig anstalt för sådana sjuka.
Det skulle vara intressant att läsa protokoll från kommunalnämnden för att se hur man hanterade detta innan Wallström skrev sin rapport till länsstyrelsen. Märta Brita verkar dock fått sin vård på ett sjukhus efter detta. Ingen skugga ska dock falla på föräldrarna tycker jag. De gjorde säkert så gott de kunde, utan större hjälp från kommunen. Jag tycker det är hemskt att man skrev utan någon som helst sekretess i tidningarna på denna tid. Man hängde ut Märta Brita i tidningen för hela bygden. Det skulle inte fungera idag och tur är väl det.
fredag 29 juli 2011
Brobygge
Ovanstående vykort har jag precis köpt på Tradera. Rubriken på Tradera var "Sollefteå Brobygge Näsåker". Vykortet är poststämplat i Näsåker den 23 maj 1915. Det är adresserat till fröken Signe Isacsson i Hälla, Jularbo, Dalarne. I själva vykortet är det skrivet till "Kära rara Kalle" med hälsningar från Hildur.
Kan detta verkligen vara brobygge över Ångermanälven vid Nämforsen? Jag tycker inte bron är lik den gamla bron över Nämnforsen. Det är också för tidigt för att var den. Någon som känner igen denna bro?
måndag 18 juli 2011
Sion's i Forsnäs
Nedanstående bild har jag fått från Jan Engström. På fotografiet ser man numera rivna Sion's i Forsnäs. Jag minns inte detta hus så förmodligen revs det i slutet på 60-talet eller början av 70-talet. Någon som vet mera exakt?
Kortet är taget vid någon sammankomst hos Sion's, förmodligen omkring 1950. Det är omkring 75 personer som syns på kortet. Det är även några personer som tittar ut genom ett av fönstren. Ungefär en tredje-del av personer har Majlis Engström identifierat, Jans mamma. Majlis finns med själv på bilden. Hon står som nummer 3 från vänster i den mellersta raden, precis i kanten på det vänstra fönstret.
Mannen med hatt och glasögon i mitten av bilden är handlaren Karl Lundgren. Han var handlare i Forsnäs innan Torsten Tarberg tog över. Mannen till höger i den vita hatten (basker) är Ulrik Åström.
Även min mamma finns med på kortet. Hon finns snett till vänster framför damen i vit hatt.
Jag skriver inga flera namn just nu, utan jag tar tacksamt emot namnförslag på övriga personer, så återkommer jag längre fram med en lista på de identifierade personerna.
Tack också till Jan som skickade kortet till mig.
Kortet är taget vid någon sammankomst hos Sion's, förmodligen omkring 1950. Det är omkring 75 personer som syns på kortet. Det är även några personer som tittar ut genom ett av fönstren. Ungefär en tredje-del av personer har Majlis Engström identifierat, Jans mamma. Majlis finns med själv på bilden. Hon står som nummer 3 från vänster i den mellersta raden, precis i kanten på det vänstra fönstret.
Mannen med hatt och glasögon i mitten av bilden är handlaren Karl Lundgren. Han var handlare i Forsnäs innan Torsten Tarberg tog över. Mannen till höger i den vita hatten (basker) är Ulrik Åström.
Även min mamma finns med på kortet. Hon finns snett till vänster framför damen i vit hatt.
Jag skriver inga flera namn just nu, utan jag tar tacksamt emot namnförslag på övriga personer, så återkommer jag längre fram med en lista på de identifierade personerna.
Tack också till Jan som skickade kortet till mig.
onsdag 13 juli 2011
Uppdatering: Släkten Forssén i Forsås
I början av året visade jag ett fotografi som jag fått från USA. Man visste att Lovisa Kristina Frisendahl, gift Forssén fanns i fotografiet. Lovisa Kristina var syster till Fredrik Otto Frisendahl som emigrerade till USA på 1890-talet. I övrigt var det okänt vilka som var med på kortet. Med hjälp av Harriet Boman och Lisa Hellentin har vi nu namnen på nästan alla på fotografiet. Lisa är sondotter till Lovisa Kristina.
Fotografiet togs på sonen Eriks konfirmationsdag. Han fick då en häst i present. Det är Erik som sitter på hästen. Erik var född 1882. Flickan som håller Lovisa Kristina i handen ska heta Selma. De fyra barnen som står på rad är från vänster Johanna Kristina, Per, Anselm och Fredrik. I vagnen sitter Nils Anders Forssén till vänster och som körsven sitter Märkes Ekke. Märkes Ekke ska vara en släkting till familjen som alltid hjälpte till med körslor. På bron sitter från vänster Hulda Lundin, Tilda och äldsta dottern Anna. Hulda hjälpte till i familjen vid särskilda tillfällen. Hon hette som flicka Hägglund och blev senare gift med Nils Anders Lundin. Familjen bodde i Forsås. Hulda dog endast 40 år av barnsängsfeber. Tilda hette egentligen Matilda Andreasdotter och var född 1871. Hon blev piga i familjen 1888 enligt Ådals-Lidens kyrkoböcker och flyttade därifrån 1896. Förmodligen var hon piga där längre tid. Lisa berättade att Tilda var piga hos Forssén redan när hon konfirmerades och stannade i 13 år totalt.
Jag har skickat en fråga till pastorsexpeditionen i Näsåker om vilket datum som Erik konfirmerades. Det dröjer förmodligen några veckor innan jag får svar, p.g.a. semestrar. Rimligtvis borde Erik ha konfirmerats omkring 1897.
Tack Harriet och Lisa för all hjälp med detta fotografi.
Tack Harriet och Lisa för all hjälp med detta fotografi.
tisdag 12 juli 2011
Båtsman Nils Råstad
Sitter och forskar lite på Carinas släkt i Ullånger. Hon är släkt med ganska många båtsmän så då blir det naturligt att söka lite i Flottans arkiv för att få fram mera om dessa båtsman. Naturligtvis kan jag inte undvika att titta efter båtsmän från Ådals-Liden samtidigt.
Hittade en volym där det fanns en förteckning med rubriken: "Generalförteckning på de döda Båtsmäns saker som nu med Coupverdie Skiepparen Kloppstock kommer til Stockholm at öfwersändas, neml".
Hittade en volym där det fanns en förteckning med rubriken: "Generalförteckning på de döda Båtsmäns saker som nu med Coupverdie Skiepparen Kloppstock kommer til Stockholm at öfwersändas, neml".
Började leta efter båtsmän från Ådals-Liden och närliggande socknar. Ådals-Liden tillhörde 2:a Västernorrlands kompani 1:a del och båtsmansnumren 111-113. Hittade i förteckningen på nummer 111 fördubblingsbåtsmannen Nils Råstad. Han hade 1 skinnsäck, 1 täcke, 1 tröja av vallmar (vadmal), 1 skjorta, 1 par strumpor och 1 par skor. Många av de avlidna båtsmännen hade betydligt flera saker än Nils.
Kan man få fram mera saker om Nils och hans tid som båtsman? Det brukar man vanligtvis kunna göra, men ju längre tillbaka man kommer blir uppgifterna fattigare. I samma volym fanns en annan förteckning över båtsmän som avgått det senaste året. Med detta avses både båtsmän som dött och båtsmän som fått avsked från sin tjänst. Där fanns noterat att Nils dog den 26 december 1759. Förteckningen är undertecknad i Stralsund den 20 mars 1760. Hittar tyvärr ingen uppgift när Nils blev antagen som fördubblingsbåtsman, eller var han dog. Enligt Strömbergs båtsmansdatabas blev han antagen 1758 och dog 1759 i Pommern.
Det kan ibland vara svårt att knyta ihop båtsmännen med rätt person i kyrkoarkiv. Om båtsmannen t.ex. dog ute i tjänsten var det sällan man antecknade detta i kyrkoböckerna, speciellt inte på 1700-talet. Det är inte heller säkert att man hittar personen antecknad med båtsmansnamnet i kyrkoböckerna om de dog tidigt och var ogift. Detta var fallet med Nils. Förmodligen är Nils Råstad identisk med Nils Säfringsson som var född 1727 i Rå. Han finns med i kommunionslängden fram till 1759, därefter försvinner han helt ur längderna.
Återkommer lite senare med information om de tre sista båtsmännen i Ådals-Liden. De var verksamma ungefär till 1890 då de fick avsked från sina tjänster.
Kan man få fram mera saker om Nils och hans tid som båtsman? Det brukar man vanligtvis kunna göra, men ju längre tillbaka man kommer blir uppgifterna fattigare. I samma volym fanns en annan förteckning över båtsmän som avgått det senaste året. Med detta avses både båtsmän som dött och båtsmän som fått avsked från sin tjänst. Där fanns noterat att Nils dog den 26 december 1759. Förteckningen är undertecknad i Stralsund den 20 mars 1760. Hittar tyvärr ingen uppgift när Nils blev antagen som fördubblingsbåtsman, eller var han dog. Enligt Strömbergs båtsmansdatabas blev han antagen 1758 och dog 1759 i Pommern.
Det kan ibland vara svårt att knyta ihop båtsmännen med rätt person i kyrkoarkiv. Om båtsmannen t.ex. dog ute i tjänsten var det sällan man antecknade detta i kyrkoböckerna, speciellt inte på 1700-talet. Det är inte heller säkert att man hittar personen antecknad med båtsmansnamnet i kyrkoböckerna om de dog tidigt och var ogift. Detta var fallet med Nils. Förmodligen är Nils Råstad identisk med Nils Säfringsson som var född 1727 i Rå. Han finns med i kommunionslängden fram till 1759, därefter försvinner han helt ur längderna.
Återkommer lite senare med information om de tre sista båtsmännen i Ådals-Liden. De var verksamma ungefär till 1890 då de fick avsked från sina tjänster.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
