Den 27 december 1883 hade lantbruksföreningen i Ådals-Liden sammanträde och beslutade då att göra en framställning till länets Hushållningssällskap om lämplig belöning för en dräng i Forsnäs för lång och trogen tjänst. Drygt ett år senare togs frågan upp vid kommunalstämman för Lidens kommun den 12 april 1885. Stämman instämde i alla delar till ansökan och de skulle skicka ett utdraget av protokollet till Hushållssällskapets förvaltningsutskott.
Vid Patriotiska sällskapets sammankomst den 22 december 1885 tilldelades den mindre medaljen med H. M. Konungens bröstbild i silver till drängen för lång och trogen tjänst. Han hade varit verksam som dräng i 23 år på samma ställe i Forsnäs.
Drängen hette vid tillfället Anders Nilsson, senare skulle han ta sig efternamnet Sjödin. Han var född 1844 i Forsnäs som elfte barnet i en stor bondefamilj. Fader hette Nils Nilsson Forslund (1792-1869) och modern hette Anna Eriksdotter (1797-1880). Anders farfar var förste nybyggare i Forsnäs, Nils Eriksson från Häxmo. Tre dagar efter födseln var det dop i kyrkan i Näsåker. Det var säkert ett pampigt dop eftersom det var hela tio dopvittne närvarande. Det var före detta nämndemännen Hans Persson och Erik Eriksson tillsammans med sina hustrur i Sörmoflo. Erik var morbror till Anders. Sedan var två barn till komministern i Ådals-Liden närvarande, de hette Erik Magnus och Botilda Kristina Frisendahl. De var tremänningar till Anders. Torparen Hans Nilsson i Kilåmon och pigan Lisa Magdalena Andersdotter i Sundmo. Intressant att se namnet Kilåmon i en födelsebok. Jag har inte sett namnet tidigare i Ådals-Lidens kyrkoarkiv. Hans var kusin med Anders moder Anna. Slutligen drängen Israel Olofsson och pigan Lena Stina Rolig, båda i Sundmo.
Fadern ägde ett hemman i Forsnäs om fyra seland, dvs halva byn Forsnäs. Hemmanet delades sedan i två delar om två seland vardera som övertogs av de två äldsta söner Nils Erik och Zakarias. Sonen Hans köpte sedan hemmanet 1857 av brodern Zakarias, samtidigt som Zakarias fick rätt till ett torp på samma hemman.
När Anders var 18 år blev han dräng hos brodern Hans Nilsson Norlén. Detta var år 1862 om man läser kyrkoböckerna. Detta stämmer bra med uppgiften att han tjänstgjort 23 år när han fick medaljen 1885. Året efter att han fått medaljen köpte Anders ett torp av Hans för 500 kronor. Lägenheten var på drygt 3 hektar. Den fick beteckningen Forsnäset 1:15.
På detta torp bodde Anders sedan tills han dog den 13 november 1913. Som dödsorsak skrevs att han hade svårighet med urinkastning.
Anders bouppteckning visar bl.a. att torpet var värderat till 1500 kronor år 1913. Där finns också under rubriken silver en medalj värderad till 1 kronor. Kan detta vara medaljen från Patriotiska sällskapet? Det omnämns även en vagnsbod, ett härbärge och en loge. Hans tillgångar räknades samman till 3 134 kronor och hans skulder till 615 kronor. Bl.a. skulder till J. E. Lidén, Ingrid Nordin, Ingrid Märta Hedin och Karolina Häggmark för skötsel. Inga Märta hade även hjälpt honom med urintappning. Till Olof Strömberg var han skyldig för hästlån och till N. A. Nordin och Regina Persson för skjuts. Den största skulden var till H. P. Norlén i Sörmoflo för arbete. De flesta skulderna var till släktingar till Anders, så det var många som hjälpte den gamle Anders på slutet av livet. Totalt fanns nitton arvingar uppräknade i bouppteckningen.
Torpet ägdes efter Anders döds först av dessa arvingar, men sedan köptes det av Lars Petter Andersson. Senare övertogs torpet av sönerna Nils och Johan Andersson, som fick var sin del enligt arvskiftet efter Lars Petter. Jag tror torpet låg rak ovanför där Nils och Johan senare byggde egna hus, inte långt från där jag är uppväxt. Jag ska kika närmare nästa gång jag är i Forsnäs. Kanske någon känner till Sjödins torpet eller känner till medaljen som han fick?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar