Namnet Lidström förekommer i flera olika byar inom Ådals-Lidens församling med början på 1800-talet. Man undrar om dessa släkter har någon gemensam anfader eller om det var ett släktnamn som var mycket omtyckt eftersom det har anknytning till Ådals-Lidens församling.
Den förste som jag hittat som tagit sig detta släktnamn var bondesonen Per Persson Lidström från Sörmoflo. Han gifte sig 1822 med en gästgivaredotter i Näsåker. Han fick också överta både hemmanet och gästgiveriet efter sin svärfader. Tyvärr dog hans hustru efter mindre än tre års äktenskap och de fick bara ett barn tillsammans som också dog innan han fyllt ett år. Per gifte om sig sedan med en bondedotter från Västerås, Eds församling och de fick femton barn tillsammans. Trots att de fick många barn tillsammans så är jag inte helt säker på namnet Lidström levde kvar i nästa generation. Många av Pers söner var sjömän och dog tidigt av sjukdom eller olycka till havs.
En släkting till Per som också tog sig detta släktnamn var Erik Markus Lidström. Han var född 1831 i Sörmoflo och var brorson till Per Persson Lidström. Erik Markus var bonde i Sörmoflo hela livet. Sonen Per Magnus (f. 1858) flyttade till Häxmo där han blev bonde. Per Magnus var bl.a. farfar till Per Lidström i Häxmo.
På andra sidan socknen, i Jansjö, fanns det en Erik Peter Olofsson som tog sig namnet Lidström innan han gifte sig 1871. Han var bonde i Jansjö fram till 1878 då familjen flyttade till Näsåker och övertog hemmanet efter riksdagsmannen Per Engman där. Har Erik Peter något släktskap med Lidström från Sörmoflo? Erik Peter var visserligen fyrmänning med Per Persson Lidströms barn, men kan det räcka för att ta samma släktnamn? Eller kan Erik Peter tagit namnet Lidström eftersom hans syster var gift med nyss nämnde Erik Markus Lidström? Erik Peter var bl.a. pappa till Erik August Lidström som bodde kvar i Näsåker.
I Moflo fanns en man vid namn Hans Magnus Persson som också lade till namnet Lidström någon gång på 1860- eller 1870-talet. Hans Magnus var först bonde i Moflo, sedan flyttade familjen till Söderfors, där Hans Magnus blev torpare. De bodde även en period i Forsmo inom Ramsele församling mellan 1896 och 1904, innan de 1904 flyttade till Sundmo, där Hans Magnus skrevs som arrendator. År 1910 flyttade familjen tillbaka till Moflo igen. Även här kan man hitta ett släktskap med Per Persson Lidström, även om det är ett annat släktskap än med Erik Peter Olofsson Lidström. Hans Magnus farmor var nämligen kusin med Per Persson Lidström. Hans Magnus var bl.a. pappa till Viktor och Verner Lidström.
Skomakaren Olof Nilsson i Rå togs sig namnet på 1870-talet troligtvis. Han gifte sig 1878 och då hette han Lidström. Han bodde hela sitt vuxna liv i Rå där han var torpare och skomakare. Två av Olofs barn drunknade vid två olika tillfällen. Äldsta sonen Nils Johan drunknade i Vigdån under timmerflottning endast 11 år gammal. Dottern Anna Margareta drunknade ett vattenämbar när hon var ensam utan tillsyn i rummet. Hon var drygt 1,5 år gammal. Det var bara en son som förde släktnamnet vidare och han hette Henrik Oskar (f. 1892). Olof Nilsson Lidström hade också släktskap med Per Persson Lidström på två olika sätt. Olof var fyrmänning med Per Persson Lidströms barn på samma sätt som Erik Peter Olofsson Lidström var. Olofs mormor var kusin med Per Persson Lidström, på samma gren som Hans Magnus Persson Lidström.
En bror till Olof Nilsson Lidström togs sig även namnet Lidström. Han hette Nils Peter Nilsson Lidström. Han skrivs med namnet Lidström när hans fjärde barn föddes år 1881. Samma tragiska öde inträffade i denna familj som i Olofs familj. Två barn drunknade nämligen på olika sätt. Sonen Per Magnus drunknade 1,5 år gammal i en brunn på gården. Sonen Nils Anders drunknade under badning när han var 15 år gammal. Nils Peter var större delen av livet bosatt i Holafors, där han var torpare. Han hade två söner som blev gifta, nämligen Per Magnus och Erik August.
Ytterligare en person som var bosatt i Jansjö tog sig namnet Lidström. Det var Anders Peter Larsson. Han står med namnet Lidström när han gifte sig 1878. Anders Peter var torpare i Jansjö fram till 1894 då familjen flyttade till Prästbordet, där de blev arrendator av ett hemman. Makarna fick tretton barn tillsammans, men sju av dem dog i unga år. Sonen Erik Daniel kan ha fört släktnamnet vidare. Anders Peter har ingen släktkoppling med de tidigare nämnda personer. Anders Peters mor härstammar från Jämtland och på hans fars sida är det härstamning från Dalarna och från Öviks-trakten. Om man tittar lite vidare ser man att Anders Peters hustru faktiskt har släktskap med Per Persson Lidström. Hennes mormor var kusin med Per. Jag vet inte om detta kan vara en anledning till att maken tog sig namnet Lidström, men ett intressant faktum i varje fall.
Jag har hela tiden vetat att det funnits flera olika Lidström-släkter inom Ådals-Lidens församling. Dock var det mycket intressant att se att alla dessa grenar har någon form av koppling med varandra. Det hade jag ingen aning om sedan tidigare.
Det finns ytterligare en person som tog sig namnet Lidström, men detta skedde sedan han flyttat från församlingen. Han hette Hans Göransson och var ursprungligen född i Arbrå församling i Hälsingland. Han flyttade med sina föräldrar upp till Ådals-Lidens församling. Hans gifte sig 1842 i Långsele och blev bonde och nämndeman i byn Nyland. Från omkring 1844 skrevs han med släktnamnet Lidström, men omkring 1860 ändrades stavningen till Litström istället. Denne Hans har inget släktskap med övriga Lidströmare i Ådals-Liden.
Jag kan säkert ha missat någon gren som använt namnet Lidström, men detta var ett första försök till kort sammanställning av släktnamnet. Intressant att nästan alla av dessa Lidströmare härstammar från bonden Zakarias Hansson (f. 1712) och hans hustru Kerstin Persdotter (f. 1722) i Sörmoflo på lite olika sätt.
söndag 7 april 2013
tisdag 12 mars 2013
Forsnäs skola, år 1952, klass 3-6
Stående fr.v.: Kjell Lindberg, Åke Pettersson, Tage Mähler, Bengt-Ivan Hildingsson, Alf Sjölén, Alvar Hedin, Kjell Andersson, Sten-Elov Åbacken, Assar Persson.
Sittande fr.v.: Inga-Maj Mähler, Annie Selin, Barbro Forslund, Maud Sjölen, Ann-Marie Persson, Doris Larsson, Anna-Greta Andersson, Ragnhild Eliasson, Laila Sundqvist.
Främre raden fr. v.: Kjell Strömkvist, Ingemar Näsmark, Sture Frölander, Bengt-Arne Mähler, Ernst Pettersson.
Lärare: Ralph Gilljam.
lördag 9 mars 2013
Hilda Ritzéns barnmorskedagböcker
Det finns sedan tidigare en del skrivet om barnmorskan Hilda Ritzén. Britt-Inger Lidström har skrivit en artikel om Hilda Ritzén i Byabladet tidigare. Man kan läsa den på följande adress:
http://hembygd.adalsliden.se/?p=578
Jag har även berättat lite om barnmorskan Hilda Erika Ritzén som var bosatt i Åsmon.
http://adals-liden.blogspot.se/2011/10/barnmorskan-hilda-erika-ritzen.html
Därför ska jag inte skriva så mycket om Hilda, utan istället berätta lite om de barnmorskedagböcker som finns bevarade på Landsarkivet i Härnösand efter Hilda Ritzén. Jag har inte själv sett dessa böcker ännu, men min bror tittade i dem när han besökte Landsarkivet i början av året.
Dessa dagböcker finns bevarade i ett arkiv som kallas "Förste provinsialläkarens i Västernorrlands län arkiv 1881 – 1981". I detta arkiv finns det en serie som kallas "Barnmorskors dagböcker". Totalt finns det 155 volymer eller arkivkartonger med dagböcker, varav en kartong innehåller Hildas dagböcker från 1921 till 1933. Hildas volym har nr 152 i denna serie. Volymen kan återfinnas här i NAD:
http://www.nad.riksarkivet.se/?Sokord=SE%2FHLA%2F1260006%2FD+IV%2F152&f=True&EndastDigitaliserat=false&Fritext=&Namn=&DatumFran=&DatumTill=&Ort=&AvanceradSok=False
Arkivkartongen innehåller små häften som kallades för dagböcker. Det första häftet börjar den 9 januari 1921 och sträcker sig till den 2 oktober 1921. Den innehåller totalt uppgifter om 49 födda barn under denna period.
Låt oss titta lite närmare på barn nr 16. Hilda hade klockan 6 på eftermiddagen den 31 mars 1921 blivit kallad till Forsnäs där Engla Flodin skulle föda. Barnmorskan anlände en timme senare till Forsnäs (13 kilometers resa). Engla var 41 år gammal och hade fött 5 levande barn tidigare. Fosterläge var Kronan och det hördes fosterljud. Värkarna hade börjat klockan 2 samma dag och vattnet brast fem timmar senare, alltså klockan 7, samtidigt som barnmorskan kom. Två timmar senare, klockan 9 på kvällen, föddes ett gossebarn. Barnet var 52 centimeter långt och vägde 4,6 kilo. Man ser även att barnmorskan använt kreolin som antiseptiskt medel.
Detta är ungefär de uppgifter som man hittar i dagboken. Det står t.ex. ingen uppgift om barnets namn eller om faderns namn, bara moderns namn och var de bodde. Gossen hette Karl Gunnar Flodin och var son till Engla och Per Magnus Flodin. Gunnar finns med på ett kort som jag tidigare skrivit lite om:
http://adals-liden.blogspot.se/2010/02/barnkalas-hos-amrens-i-forsnas.html
Det är huvudsakligen barn födda inom Ådals-Liden som Hilda var barnmorska för, men det finns några entaka åtminstone från Resele också. Jag har fått bilder på första och sista av Hildas dagböcker. Den sista dagboken omfattar 31 oktober 1932 till den 21 december 1933. Om ni har någon släkting som är född under 1921 eller 1932-1933 så kan jag kolla om de finns med bland dessa bilder.
http://hembygd.adalsliden.se/?p=578
Jag har även berättat lite om barnmorskan Hilda Erika Ritzén som var bosatt i Åsmon.
http://adals-liden.blogspot.se/2011/10/barnmorskan-hilda-erika-ritzen.html
Därför ska jag inte skriva så mycket om Hilda, utan istället berätta lite om de barnmorskedagböcker som finns bevarade på Landsarkivet i Härnösand efter Hilda Ritzén. Jag har inte själv sett dessa böcker ännu, men min bror tittade i dem när han besökte Landsarkivet i början av året.
Dessa dagböcker finns bevarade i ett arkiv som kallas "Förste provinsialläkarens i Västernorrlands län arkiv 1881 – 1981". I detta arkiv finns det en serie som kallas "Barnmorskors dagböcker". Totalt finns det 155 volymer eller arkivkartonger med dagböcker, varav en kartong innehåller Hildas dagböcker från 1921 till 1933. Hildas volym har nr 152 i denna serie. Volymen kan återfinnas här i NAD:
http://www.nad.riksarkivet.se/?Sokord=SE%2FHLA%2F1260006%2FD+IV%2F152&f=True&EndastDigitaliserat=false&Fritext=&Namn=&DatumFran=&DatumTill=&Ort=&AvanceradSok=False
Arkivkartongen innehåller små häften som kallades för dagböcker. Det första häftet börjar den 9 januari 1921 och sträcker sig till den 2 oktober 1921. Den innehåller totalt uppgifter om 49 födda barn under denna period.
Låt oss titta lite närmare på barn nr 16. Hilda hade klockan 6 på eftermiddagen den 31 mars 1921 blivit kallad till Forsnäs där Engla Flodin skulle föda. Barnmorskan anlände en timme senare till Forsnäs (13 kilometers resa). Engla var 41 år gammal och hade fött 5 levande barn tidigare. Fosterläge var Kronan och det hördes fosterljud. Värkarna hade börjat klockan 2 samma dag och vattnet brast fem timmar senare, alltså klockan 7, samtidigt som barnmorskan kom. Två timmar senare, klockan 9 på kvällen, föddes ett gossebarn. Barnet var 52 centimeter långt och vägde 4,6 kilo. Man ser även att barnmorskan använt kreolin som antiseptiskt medel.
Detta är ungefär de uppgifter som man hittar i dagboken. Det står t.ex. ingen uppgift om barnets namn eller om faderns namn, bara moderns namn och var de bodde. Gossen hette Karl Gunnar Flodin och var son till Engla och Per Magnus Flodin. Gunnar finns med på ett kort som jag tidigare skrivit lite om:
http://adals-liden.blogspot.se/2010/02/barnkalas-hos-amrens-i-forsnas.html
Det är huvudsakligen barn födda inom Ådals-Liden som Hilda var barnmorska för, men det finns några entaka åtminstone från Resele också. Jag har fått bilder på första och sista av Hildas dagböcker. Den sista dagboken omfattar 31 oktober 1932 till den 21 december 1933. Om ni har någon släkting som är född under 1921 eller 1932-1933 så kan jag kolla om de finns med bland dessa bilder.
måndag 18 februari 2013
Forsnäs skola, år 1949
Ytterligare ett skolfoto ur min mammas fotoalbum från Forsnäs skola år 1949, klass 1 och 2.
Sittande fr. v.: Kerstin Hedlund, Inga-Maj Mähler, Doris Larsson, Siv Hägglund, Ing-Britt Hildingsson, Annie Selin, Ragnhild Eliasson, Ann-Marie Persson.
Längst fram fr. v.: Sten-Elov Åbacken, Assa Persson, Sture Frölander, Nils Hansson.
Stående fr. v.: Kjell Hedlund, Alvar Hedin, Frank Holmberg, Lars-Erik Larsson, Åke Pettersson, Kjell Andersson, Alf Sjölén, Tage Mähler, Hasse Johansson.
Längst fram fr. v.: Sten-Elov Åbacken, Assa Persson, Sture Frölander, Nils Hansson.
Lärare: Edla Eriksson.
söndag 17 februari 2013
tisdag 12 februari 2013
Flygfoto över Näsåker
Det finns många fina foto över Näsåker, här kommer ytterligare ett som jag tycker är väldigt tjusigt.
Man ser t.ex. Prästgården i mitten intill nipkanten. Bredvid till vänster syns gamla skolan. Längst till höger ser man Ådals-Lidens kyrkan. På denna sida vägen ser man bl.a. "Gamm-Jackes" hus (det stora huset med mörkt tak ganska långt till vänster). I bakgrunden syns den orörda Nämforsen, järnvägsstationen, gamla bron över Ångermanälven och del av Forsås by.
Man ser t.ex. Prästgården i mitten intill nipkanten. Bredvid till vänster syns gamla skolan. Längst till höger ser man Ådals-Lidens kyrkan. På denna sida vägen ser man bl.a. "Gamm-Jackes" hus (det stora huset med mörkt tak ganska långt till vänster). I bakgrunden syns den orörda Nämforsen, järnvägsstationen, gamla bron över Ångermanälven och del av Forsås by.
Vem har bott i övriga hus i bilden?
tisdag 15 januari 2013
Ångermanlänning vådaskjuten i Amerika
Följande artikel fanns iförd i Sollefteå-Bladet den 30 januari 1912. Jag har fått den av Göran Stenmark. Tack så mycket, Göran.
Artikeln handlar om två bröder som hade emigrerat från Resele till Minnesota på 1890-talet. Bröderna heter Karl Viktor och Erik Johan Rotmark. Den yngre brodern Johan blev olyckligt skjuten av en nära vän under älgjakt, vilket Karl Viktor nu skrev hem till Sverige om. Karl Viktor berättar även om sin längtan hem till Sverige.
Johan och Karl Viktor Rotmark voro bröder samt söner till änkan Anna Katarina Rotmark i Tängsta, Resele. För ungefär tjugu år sedan utvandrade de till Amerika, där de med sina familjer äro bosatta i Two Harbors, Minnesota, på ett afstånd af 127 eng. mil från hvarandra.
I dessa dagar har från Karl Viktor Rotmark till hans anhöriga i hemlandet kommit den underrättelsen, att Johan Rotmark af våda blifvit skjuten vid älgjakt.
Han beskrifver saken sålunda:
Den 9 november begaf sig Johan tidigt på morgonen till skogen för att jaga älg, hvilket lyckades så väl, att han vid hemkomsten redan kl. 9 på morgonen kunde säga till sin hustru. "Nu, mor, ha vi kött för hela vintern. Jag har skjutit två älgar!" Omedelbart begaf han sig till en kamrat, Albin Halin för att jämte denne och en Lindal skaffa hem villebrådet.
Samtidigt var en Johan Olsson ute för att jaga. Han träffade på spår som ledde till de fallna älgarna.
De tre omnämnda männen hade emellertid hunnit fram och voro som bäst sysselsatta med att taga skinnet af den ena älgen. En rock, som en af dem hängt på en stubbe, togs af Olsson för en älg, hvarför denne sköt. De tre arbetande männen stodo i skottlinien. Halin fick en liten del af näsan bortskjuten, Lindal båda ögonen och Rotmark fick kulan rätt genom hufvudet och föll ned stendöd.
Olsson, Rotmarks bäste vän och förtrogne, är nära nog vansinnig efter händelsen. Rotmark sörjes af hustru, barn och syskon i Amerika samt af moder och syskon i hemlandet.
Den tjuguåriga vistelsen i västern har icke kunnat borttaga intrycket af barndomsminnena från hemlandet. Karl Viktor Rotmark skrifver, att han längtar hem till de sköna, ljusa sommarnätterna, han längtar att få höra göken gala och efter stenbitsställena.
Han säger: "Då jag var midt uppe i härligheten, satte jag inte något värde på densamma, men nu gör jag det."
Hans ord äro ju en god tolkning af emigrantens tankar på hemlandet, med hvilket han ändå är fastvuxen, fastän han med afseende på språk och seder blifvit amerikan.
Jag ska forska lite mera om bröderna Rotmark i Amerika och återkomma om det.
Artikeln handlar om två bröder som hade emigrerat från Resele till Minnesota på 1890-talet. Bröderna heter Karl Viktor och Erik Johan Rotmark. Den yngre brodern Johan blev olyckligt skjuten av en nära vän under älgjakt, vilket Karl Viktor nu skrev hem till Sverige om. Karl Viktor berättar även om sin längtan hem till Sverige.
Johan och Karl Viktor Rotmark voro bröder samt söner till änkan Anna Katarina Rotmark i Tängsta, Resele. För ungefär tjugu år sedan utvandrade de till Amerika, där de med sina familjer äro bosatta i Two Harbors, Minnesota, på ett afstånd af 127 eng. mil från hvarandra.
I dessa dagar har från Karl Viktor Rotmark till hans anhöriga i hemlandet kommit den underrättelsen, att Johan Rotmark af våda blifvit skjuten vid älgjakt.
Han beskrifver saken sålunda:
Den 9 november begaf sig Johan tidigt på morgonen till skogen för att jaga älg, hvilket lyckades så väl, att han vid hemkomsten redan kl. 9 på morgonen kunde säga till sin hustru. "Nu, mor, ha vi kött för hela vintern. Jag har skjutit två älgar!" Omedelbart begaf han sig till en kamrat, Albin Halin för att jämte denne och en Lindal skaffa hem villebrådet.
Samtidigt var en Johan Olsson ute för att jaga. Han träffade på spår som ledde till de fallna älgarna.
De tre omnämnda männen hade emellertid hunnit fram och voro som bäst sysselsatta med att taga skinnet af den ena älgen. En rock, som en af dem hängt på en stubbe, togs af Olsson för en älg, hvarför denne sköt. De tre arbetande männen stodo i skottlinien. Halin fick en liten del af näsan bortskjuten, Lindal båda ögonen och Rotmark fick kulan rätt genom hufvudet och föll ned stendöd.
Olsson, Rotmarks bäste vän och förtrogne, är nära nog vansinnig efter händelsen. Rotmark sörjes af hustru, barn och syskon i Amerika samt af moder och syskon i hemlandet.
Den tjuguåriga vistelsen i västern har icke kunnat borttaga intrycket af barndomsminnena från hemlandet. Karl Viktor Rotmark skrifver, att han längtar hem till de sköna, ljusa sommarnätterna, han längtar att få höra göken gala och efter stenbitsställena.
Han säger: "Då jag var midt uppe i härligheten, satte jag inte något värde på densamma, men nu gör jag det."
Hans ord äro ju en god tolkning af emigrantens tankar på hemlandet, med hvilket han ändå är fastvuxen, fastän han med afseende på språk och seder blifvit amerikan.
Jag ska forska lite mera om bröderna Rotmark i Amerika och återkomma om det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
