Syskonen Sundelin från Sundmo

Denna bild på syskonen Sundelin från Sundmo har jag fått av Claes Lindskog som också bor i Sundmo. Han är dotterson till Viktor Sundelin. Även övriga bilder nedan har jag fått låna av Claes. Tack så mycket för detta. Jag ska berätta lite om de fyra syskonen på kortet.

Längst till vänster i kortet syns Johanna Sundelin. Hennes fullständiga namn var Märta Johanna. Hon var född den 5 maj 1885 i Sundmo. Den 15 oktober 1911 gifte hon sig i Ådals-Lidens församling med Viktor Hansson. Han var född den 4 juli 1877 i Sörmoflo. Makarna var bosatta några år först i Moflo, där Viktor skrevs som skogsarbetare eller bara arbetare. År 1914 flyttade de till Sörmoflo, eller Krånge som byn egentligen heter. Där var Viktor först skogsarbetare, sedan torpare. De fick tre barn tillsammans: Nils Gottfrid Heikström (1916-1990), Anna Karolina Hansson, g. Eriksson (1919-2010) och Sara Eleonora Hansson, g. Lidgren (1921-2009). Det bodde även några fosterbarn hos familjen: Engla Petronella Persson, g. Sjölén (1921-2007) och Sture Enar Persson (1937-2015). Viktor dog den 7 april 1948 i Sörmoflo och Johanna dog i samma by den 19 mars 1962.

Viktor och Johanna Hansson

Nästa kvinna är Inga Kristina Elisabet Sundelin, Inga var hennes tilltalsnamn. Inga var född den 2 februari 1884 i Sundmo. Hon blev piga i Forsås där hon också gifte sig den 20 april 1908 med Per August Nyberg. Han var född den 29 maj 1877 i Krånge. Per August var torpare i Forsås på hemman nr 3. De fick fem barn tillsammans: Olof Alvar Nyberg (1908-1996), Helga Kristina Nyberg (1910-1931), Ingrid Olivia Nyberg, g. Söderström (1911-2000), Emma Frideborg Nyberg, g. Lundberg (1913-2003) och Nils Valter Nyberg (1917-2002). Per August dog tidigt redan den 21 augusti 1919 i Forsås av hjärtförlamning. Inga gifte om sig den 23 december 1923 i Ådals-Liden sn med Erik Arvid Andersson (1886-1974). De skiljde sig den 14 december 1928, Erik Arvid flyttade vidare och Inga bodde kvar i Forsås. Hon dog i Forsås den 4 april 1972.

Inga och Per August Nyberg

Viktor Sundelin, eller Henrik Viktor, var född den 11 september 1879 i Sundmo. Han övertog torpet i Sundmo efter sina föräldrar. Han gifte sig den 1 november 1913 i Ådals-Liden sn med sin svägerska Alma Kristina Nyström. Hon var född den 8 mars 1882 i Sand, Ed sn. Hon var piga i Sundmo när de gifte sig. De fick två barn tillsammans: Fanny Kristina Sundelin (1915-1998) och Nils Gustaf Sundelin (1917-1990). Det fanns även ett fosterbarn i familjen: Per Erik Persson (1916-2004). Han var bror med Engla som var fosterdotter hos Viktor och Johanna. Deras mamma hade dött tidigare och barnen blev uppfostrade på olika ställen. Alma dog i Sundmo den 24 februari. Viktor dog på ålderdomshemmet i Näsåker den 18 november 1964.

 

Gustav, Alma, Fanny, Viktor Sundelin och Per Erik Persson

Längst till höger står Sara Karolina Nilsdotter, eller Karin som hon kallades. Hon var halvsyster till de övriga i fotografiet. Hon var född den 27 augusti 1870 i Sundmo. Hon blev piga i Moflo där hon också gifte sig med en dräng vid namn Erik Johan Näslund. De gifte sig den 1 november 1891 i Ådals-Liden sn. Erik Johan var född den 20 mars 1865 i Krånge. Strax efter vigsel flyttade de till Forsås där Erik Johan var arbetare. År 1894 flyttade de Krånge, där Erik Johan blev torpare. De fick sex barn tillsammans: Erik Viktor Näslund (1892-1950), Albertina Näslund, g. Flodin (1894-1988), Johan Sigfrid Nsälund Pålberg (1896-1969), Olof Anshelm Näslund (1899-1989), Hildur Näslund, g. Sandahl (1904-1982) och Ferdinand Näslund (1910-1995). Erik Johan dog i Krånge den 4 oktober 1947 och Karin dog i samma by den 12 maj 1961.

Lite kort om föräldrarna till syskonen Sundelin också. Fadern hette Nils Olof Zakrisson Sundelin. Han var född den 17 maj 1839 i Sundmo. Han gifte sig den 3 november 1867 i Ådals-Liden sn med Kajsa Stina Filipsdotter. Hon var född den 30 juni 1834 i Forsås. Nils Olof var torpare i Sundmo. Kajsa Stina dog den 12 februari 1874 i Sundmo i barnsäng av puerpuralfeber. De fick fyra barn tillsammans. Nils Olof gifte om sig den 6 december 1874 i Ådals-Liden sn med Kristina Elisabet Olofsdotter Wiklund. Hon var född den 29 september 1845 i Djupsjö, Skorped sn. De fick sju barn tillsammans, varav tre dog i tidig ålder. Nils Olof dog den 22 december 1885 i Sundmo, enligt uppgift efter sjukdom som orsakades av att han var med och letade efter den pojke som försvann i Forsås tidigare samma år. Han skrevs aldrig som Sundelin i kyrkoböckerna, men i hans bouppteckning kallas han Sundelin. I ett arvskiftet från 1900 står även antecknat att han tog sig namnet Sundelin strax innan sin död. Kristina Elisabet eller Stina Lisa som hon skrevs ibland som gifte om sig 1893 med Jonas Persson (1830-1908). Han hade tidigare varit bonde i Forsnäs. Kristina Elisabet dog av ålderdomssvaghet den 21 juni 1919 i Sundmo.

Ur kommunalstämma för 150 år sedan

Nedanstående kommunalstämma hölls inom Ådals-Lidens församling för exakt 150 år sedan, den 28 december 1868. Man diskuterade och beslutade omkring många olika frågor vid detta möte.

Första paragrafen var att fastställa fyrktalslängd för nästkommande år, alltså en sorts skattelängd.

Därefter beslutade man om vilka nya ledamöter som skulle väljas in i kommunalnämnden.

Paragraf 3 och 4 var två val till olika förtroendeuppdrag som socknen skulle delta i.

Nästkommande två paragrafer gällde båda framkörning av virke för att bygga broar, fast på två olika sätt. Per Collén i Krånge anmodades att skaffa fram virke för de broar som fanns mellan Sörmoflo och Kilån mot ersättning. Erik Magnus Lidström i Sörmoflo ville ha ersättning för den häst som han förlorat under arbete på Nordantjälsvägen med att köra virke.

Två av paragraferna (nr 7 och nr 10) berör socknens ansvar att ta hand om de fattiga så de inte driver runt och tigger mat och pengar.

I paragraf 7 gällde det gamla kvinnan Dordi Mauritsdotter som var nästan 90 år, hon fyllde månaden därefter. Brodern Johan Mauritsson orkade inte längre ta hand om henne, han var själv nästan 87 år. Man beslutade då att Dordi skulle gå på socknen och få kost och husrum på olika ställen runt om i socknen enligt fyrktalslängden. Både Johan och Dordi dog under mars och april året efter.

Paragraf 10 handlar om barn som också ska gå på socknen under vintern för att få mat och husrum. De får inte gå på socknen om det är skola samtidigt, då måste de vara där.

Paragraf 8 berör olika avgifter som befolkningen inom församlingen skulle betala in till församlingen beräknat utifrån fyrktalslängden. Jag har inte lyckats läsa alla detaljer i detta avsnitt av texten.

Slutligen paragraf 9 som handlar om skomakaren Per Hansson i Rå som blivit svagsint och behövde läggas in på hospital. I väntan på svar om det fanns plats i Härnösand så lovade brodern Erik Hansson Sundström i Häxmo att Per kunde bo där, men att han skulle vaktas av två personer varje dygn, en person från varje matlag i församling, tills svar inkommit från hospitalet. Erik skulle hålla koll på att denna syssla skötes, annars skulle man få betala 2 riksdaler istället.

Protokollet undertecknades av Per Engman som var kommunalnämndens ordförande och av Oskar Frisendahl i Näsåker och Jakob Peter Palén i Rå på sockenmännens vägnar. Sedan lästes protokollet upp i kyrkan den 1 januari 1869 av Viktor Bernhard Frisendahl.

Protocoll hållet å ordinarie Kommunalstämma med Lidens församling den 28de December 1868.

§1

S.D. Fyrktals längden för nästkommande år 1869 granskades och godkändes utan anmärkning. 

§2

Till Ledamöter i Kommunalnämnden i stället för nedannämnde personer som äro å tur att afgå, nemligen undertecknad, Eric Bergforss i Näsåker, Eric Lidén i Lidgatu, M. Lidmark i Wästanbäck, Johan Jansson i Forssås och Hans Andersson i Moflo, samt Anders Svensson i Söderforss som af vissa orsaker anmält sig vilja afgå ehuru han ej vore i tur dertill, och waldes å hans ställe Sven Andersson i Söderforss, samt återvaldes undertecknad till Kom. Nämndens ordförande, som dock under bortovaro vid Riksdagen eger utse annan lämplig person som under tiden sköter befattningen på ordförandens ansvar. Eric Bergforss som tillika utsågs till vice ordför., samt i stället för M. Lidmark Anders Sjöström i Westanbäck, P. Lidblom i Lidgatu, Hans Petter Andersson i Forssås och Eric Petter Norqvist i Moflo, samt till suppleanter Jacob Jansson i Häxmo, Pehr Ersson i Näsåker, Ol. P. Sundvall i Holaforsen, H. O. Åkerlund i Sörmoflo samt Anders Petter Ersson i Moflo.

§3

Till walmän vid blifvande Landstingsmannawal instundande vår Ting valdes Nämndemannen Anders Petter Molén i Moflo och Kyrkvärden Eric Lidén i Lidgatu för hvilka utdrag af dagens protocoll som fullmagt utfärdas skall.

§4

Till Lidens Sockens ombud vid priskuranters upprättande å af Herr Kronofogden i orten utsättande dagar och förrättningsställen i början af Januarii och slutet af Mars waldes Kyrkowärden Eric Lidén i Lidgatu samt till hans suppleant Eric Bergforss i Näsåker, och skall utdrag af dagens protocoll som fullmagt utfärdas.

§5

Per Colleen i Krånge anmodades att innan våren låta framskaffa erforderligt virke till alla de Broar som äro grundlagde och behöflige mellan Sörmoflo och Kihlån, emot ersättning som tillhandahållas af Wägbyggnads directionen.

§6

I fråga om ersättning till E. M. Lidström i Sörmoflo som uti Körning af virke till Broar å Nordantjähls vägen förlorat en Häst, fattades efter lång discussion det beslut att E. M. Lidström skall erhålla såsom ersättning Trettio Rr Rmt som skola utdebiteras efter fyrk enligt i dag gillad fyrktalslängd.

§7

I fråga om underhåll för Dordi Mauritsdotter beslutades det, om Johan Mauritsson i Forssmo ej vill hafva henne under ytterligare ett års tid för samma pris som förut var bestämnd eller .... Rr deröfver, så får Dordi Mauritsdotter gå på socken beräknad efter fyrk med ett dygn på hvarje 10 fyrk, och skall början ske i Forssnäs och ner igenom socken till Forssås, och derifrån till Lidgatu o.s.v. Försummar någon att hafva henne till Hus skall en ersättning derföre utgå med 2 Rr per dygn till fattigkassan. 

§8

Beslutades om utdebitering efter fyrk af 377 Rr 55 öre Rmt, samt dessutom i orgnist och Klockarelön .........., för Skolans behof 20 öre på hvarje mantalsskrifven person, samt till fattigvårdens behof 50 öre för man och 25 öre för qvinna som ej för fattigdom eller andre orsaker äro från mantalspenningar befriade.

§9

I fråga om Skomakaren Pehr Hansson i Rå som blifvit svagsint fattades det beslut att han in till dess svar hinner ingå från Hernösand huruvida han kan fås in på Hospitalet, hvilket ansågs förmånligast, att han under åtta dagar härefter får bp hos sin Broder Eric Sundström i Häxmo, under hvilken tid den sjuke skall vacktas genom gångled med 2ne man för hvarje dygn, en man från hvarje matlag af såväl Torpare som Bönder, med skyldighet att under tiden de äro der och vacktar honom medtaga så mycken mat att föda kan lemnas honom för hvarje dygn, och skall början ske i Forssnäset och fortsättas nerigenom Socken så långt som turen hinner, en hvar skall infinna sig kl 9 på morgonen och fortsätta till samma tid dagen efter. Eric Sundström i Häxmo skall anteckna dem som går, och skall den försumlige som ej infinner sig ersätta 2 Rr pr dygn och må Sundström genast lega någon i den försumliges ställe.

§10

Beslutades att Marcus Abramssons i Häxmo son Jacob får gå på Socken Ett dygn i hvarje gård under denna vinter, och dervid få kosthåll, och skall början ske i Omsjö, Jansjön och Ottsjön samt derefter börjas i Lidgatu. Gossen Anders Johan Gustafsson från Forssnäset får gå på samma sätt Ett dygn i hvarje gård och dervid får kosthåll, med villkor att de båda skola gå i skolan då densamma hålles, men ej längre, än så länge skolan hålles fram på våren.

Pehr Janssons son Henric i Holaforssen skulle på samma villkor få gå Socken, och börja i Holaforssen och fortsätta till Söderforss, Betåsen och derefter till Forssnäset och ner igenom Socken, de försumlige som tridskar att hafva dem sitt dygn, skall der före ersätta 1 Rr 50 öre att tillfalla fattigkassan.

    Genast uppläst, justerat och godkändt intygar dag som ofvan.

                                            P. Engman i Näsåker

                                      Kom. Stämmans ordförande

           Å Socknemännens vägnar

         Oskar Frisendahl                      J. P. Palén i Rå

              i Näsåker

Uppläst i Lidens Kyrka den 1sta Januari 1869 af V. B. Frisendahl

Aurora Filipsson, barnhusbarn från Stockholm?

På hösten 1822 inflyttade Aurora Filipsson från Stockholm till Lidgatu. Hon blev fosterdotter hos klockaren Johan Andersson och hans hustru Stina Filipsdotter. Det står då antecknat att hon var född den 19 februari 1813 i Stockholm. Senare har man antecknat 29 september 1813 som födelsedatum på henne. Åren 1841 till 1843 och 1846 till 1847 var hon piga på gården i Lidgatu där hon först skrevs som fosterbarn. Det var länsmannen Zakarias Johansson Lidblom, son till klockaren Johan Andersson, som övertagit gården, men han dog tidigt redan 1841. Mellan 1844 och 1845 var hon piga hos Erik Mikaelsson (senare Lidfors) i Rå.

I november 1847 gifte sig Aurora med Göran Göransson (f. 1818), som var dräng i Lidgatu vid tillfället. Förste sonen Johan Peter föddes i maj 1848, men ingen by finns angiven i födelseboken. Göran antecknades fortfarande som dräng då. I kyrkoräkenskaperna står det att Göran var dräng i Näsåker i samband med barndopet. Familjen återfinns också i Näsåker där Göran skrevs som inhyses i samma veva. 1850 föddes andra barnet, en dotter vid namn Andrietta Helena. Hon var född i Näsåker och fadern var inhyses. Fyra år senare föddes tredje och sista barnet, dottern Kristina Margareta. Hon var född i Prästbordet och Göran skrevs även då som inhyses. Man ser inte i husförhörslängderna om och när familjen flyttade från Näsåker till Prästbordet eller om de bodde på samma ställe hela tiden och det bara benämndes olika i kyrkoböckerna. I husförhörslängden mellan 1864 och 1873 kallas Göran för kyrkväktare. Göran dog endast 55 år gammal år 1873 av kallbrand. Aurora dog av kräfta i magen år 1880.

Eftersom Aurora inflyttade från Stockholm och skrivs som född i Stockholm så kan man gissa att hon var ett barnhusbarn som blivit skickad upp till Norrland. I arkivet för Allmänna barnhuset i Stockholm kan man hitta mera uppgifter om de barn som hamnade på detta barnhus. Stockholms stadsarkiv har ett sökregister utlagt på sin hemsida där man kan söka vidare.

http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Databas/allmanna-barnhusets-rullor-1800-1916/Sok

Tyvärr återfanns inte Aurora i detta register. Sökandet gick då vidare i födelseböckerna i Stockholm. I Maria Magdalena församling i Stockholm återfanns en flicka vid namn Aurora som föddes den 18 februari 1813 och döptes den 19 februari. Mamman hette Maria Beckström och hon var 25 år. Dopvittnen var barnmorskan fru Hedda Johanna Callén, född Friis, jungfru Margareta Charlotta Uddberg. Dopet skedde hemma hos och av fältprosten Z. Fuchs. Det är dock inget här som bekräftar att detta verkligen är Aurora Filipsson.

Forskningen har sedan stått still i många år utan att några nya fynd. Jag hade dock hört talas om att det fanns ett barnhus till i Stockholm som hette Frimurarbarnhuset. Senaste året har SVAR publicerat material från detta barnhus på Riksarkivets hemsida som digitalfotograferats av FamilySearch direkt på Stockholms stadsarkiv.

För någon vecka sedan tänkte jag att jag skulle söka lite i detta barnhus också. Efter en del letande så hittade jag en Aurora Philipson som barnhusbarn nr 6959. Denna Aurora var döpt den 19 februari 1813 och inköptes den 20 februari samma år. Aurora var hos änkefru Philipson i Veda, Vallentuna församling på Cederhjelms ägor under en period. Hon blev åter intagen på barnhuset 1821. Ingen notering om att hon utflyttar igen 1822.

En annan handling som återfinns i arkivet är ett intyg att barnhusbarn nr 6959 inköpts den 20 februari 1813 för 100 riksdaler banco. Det står även att flickebarnet Aurora var född den 18 och döptes den 19 februari. Detta intygas av Zach. Fuchs, komminister i Maria. Därtill hade en person vid namn Klerk (namnet osäkert) besiktat och funnit barnet frisk den 19 februari.

Slutligen har jag hittat ett "kontrakt" av följande lydelse:

År 1813 den 20 febr. antogs wid Frimurare-Barnhuset Flickan Aurora Philipson som efter Venerandi Ministerii intygande är döpt den 19 febr. 1813 och af Barnhusets Läkare besigtad, samt utan smitta befunnen: Kommandes detta Barn at åtnjuta nödige kläder, bestående, det första året, af Fyra Skjortor, Fyra Blöjor, Twå Mantlar, Twå Lindor, Et Lifstycke, En Mössa och En Hufwa; Det andra och följande åren af Twå Kåltar, Twå Lintyg, Twå par Skor, Twå par Strumpor, Twå Mössor, Twå Hak-Lappar och Twå Hufwor samt i penningar 1 Rd. i Weckan til Et års ålder, hwarefter Underhållet minskas til 36 Schill. i Weckan, hwilket til Foster-Föräldrar i Staden utdelas hwar Tolfte Wecka. Den eller de, som på Landet åtaga sig Barnets upfostran, bör a genast, för Wördige Prästerskapet i Soknen, upwisa detta Underhålls-Bref, i kärlig förmodan, at det, på Barnets ömma skötsel, wille hafwa en Christelig upmärksamhet; Och kommer, enligt Kongl. Maj:ts Nådigste förordnande af den 10 April 1804, detta Barn at ifrån Krono-Utskylder befrias til 24 års ålder upnås; så wida Barnet, sedan det blifwit arbetsfört, qwarstadnar hos Foster-Föräldrarne; men wid afflyttning ifrån dem, uphör genast denna förmon. Wid Underhållets förlust förbjudes, at detta Bref pantsätta eller transportera; Äfwensom den det till Pant emottager, får skylla sig sjelf, at han sin betalning förlorar.
                                      På Frimurare-Barnhus Directions wägnar,

Jag är ganska säker på att det är samma Aurora som jag hittat både i Frimurarbarnhuset och i Vallentuna som senare dyker upp i Lidgatu som fosterdotter hos klockaren Johan Andersson.

Källhänvisningar:
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/2 (1821-1830), Lidgatu, sida 27, bildid: C0033877_00039
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/3 (1841-1848), Lidgatu, sida 40, bildid: C0033878_00054
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/3 (1841-1848), Rå, sida 79, bildid: C0033878_00085 
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/3 (1841-1848), Näsåker, sida 60, bildid: C0033878_00065
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/4 (1849-1858), Näsåker, sida 59, bildid: C0033879_00072
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/5 (1859-1868), Prästbordet, sida 133, bildid: C0033880_00154
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/6 (1864-1873), Prästbordet, sida 169, bildid: C0033881_00175
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/7 (1874-1884), Prästbordet, sida 208, bildid: C0033882_00189
Maria Magdalena kyrkoarkiv, Dopböcker för oäkta barn, SE/SSA/0012/C I b/3 (1803-1819), födda 1813, bildid: C0055210_00100
Frimurarbarnhuset i Stockholm, Barn inomhus, SE/SSA/0816/D I/5 (1821-1826), nr 6959, bildid: C0301651_00034 
Frimurarbarnhuset i Stockholm, Ansökningar om intagning eller underhåll, SE/SSA/0816/E III/6 (1813), bildid: C0301690_00045
Frimurarbarnhuset i Stockholm, Handlingar rörande barnen, SE/SSA/0816/F I a/18 (1821), bildid: C0301804_00059 
Vallentuna kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/SSA/1582/A I/10b (1814-1820), Veda, sida 7, bildid: C0049178_00016
Vallentuna kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/SSA/1582/A I/11b (1821-1825), Veda, sida 9, bildid: C0049180_00017

Värnpliktiga år 1901

Här kommer en lista på värnpliktiga för år 1901 inom Ådals-Lidens församling.

• Hans Petter Eriksson, f. 1875-10-09, Rå, vistas i Amerika 1896-1900, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, lär vistas i Norra Amerika. 
• Nils Jakob Nyberg, arbetare, f. 1878-07-25, Holafors, förfallolöst frånv. 1899-1900, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, okänd vistelseort.
• Alfred Nikolaus Lidén, jordbruksarbetare, f. 1879-06-16, Moflo, uppskof af hälsoskäl 1900, 1.60 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, fortfarande allmän svaghet.
• Bror Viktor Lidfors, jordbruksarbetare, f. 1879-03-18, Häxmo, förfallolöst frånv. 1900, 1,76 lång, tilldelade fotfolket, nr 144 191/1901, tjenstetiden i beväringen räknas fr.o.m. 1901.
• Anders August Hansson, arbetare, f. 1879-06-11, Rå, förfallolöst frånv. 1900, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, lär vistas i Åsele, frikallad inom I20 1901/KB.
• Fredrik Henriksson (Hansson), f. 1880-06-03, Krånge, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, okänd vistelseort.
• Erik Kristoffer Wallgren, jordbruksarbetare, f. 1880-03-15, Krånge, 1.73 lång, tilldelade fotfolket, nr 145 191/1901.
• Erik Wiktor Eliasson, jordarbetare, f. 1880-05-08, Krånge, tilldelade fotfolket, nr 146 191/1901.
• Frans Otto Kållén, jordbruksarbetare, f. 1880-12-12, Krånge, 1,75 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, plattfot i hög grad.
• Nils Oskar Dahlberg, dräng, f. 1880-03-09, Lidgatu, 1,71 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 147 191/1901, egen anmälan.
• Ernst Axel Isidor Forsgren, bokhållare, f. 1880-11-20, Lidgatu, 1,75 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, kronisk inflammation i högra mellanörat.
• Erik Emanuel Vestin, jordbruksarbetare, f. 1880-11-24, Näsåker, 1.69 lång, lämplige för uttagne till trängen i sjukvårdstjenst, nr 148 191/1901, egen anmälan.
• Gustaf Adolf Nolén, arbetare, f. 1880-10-17, Näsåker, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, lär vistas i Dorotea.
• Erik August Lidström, bonde, f. 1880-03-03, Näsåker, 1,63 lång, inskrifne till särskild befattning i hären eller flottan (icke vapenföre) - beväring, nr 149 191/1901, förkortning af högra benet 5 cm, snickeribefattning, frikallas såsom icke yrkeskunnig, frikallade från värnpligtens fullgörande.
• Hans Magnus Sjödin, arbetare, f. 1880-08-09, Omsjö, avföres, stamanställd.
• Nils Konrad Lindahl, stalldräng, f. 1880-12-18, Ottsjö, 1,64 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 150 191/1901, egen anmälan.
• Erik August Lidfors, dräng, f. 1880-11-04, Rå, 1,71 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, kronisk flytning ur högra mellanörat.
• Erik August Eriksson, jordbruksarbetare, f. 1880-08-01, Rå 1,75 lång, lämplige för uttagne till trängen i sjukvårdstjenst, nr 151 191/1901, egen anmälan.
• Johan August Lidfors, f. 1880-05-24, Ås, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, okänd ort.
• Johan Leonard Lidfors, jordbruksarbetare, f. 1880-08-25, Ås, 1,76 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 152 191/1901, egen anmälan.
• Jakob Anshelm Eriksson, arbetare, f. 1880-10-21, Ås, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, okänd vistelseort.
• Nils Teodor Hägglund, jordbruksarbetare, f. 1880-07-08, Prestbordet, 1,70 lång, tilldelade fotfolket, nr 153 191/1901.
• Erik August Eriksson, jordbruksarbetare, f. 1880-01-13, Fängsjö, 1,80 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, inskränkt rörlighet i högra fotleden.
• Johan Olof Dahlgren, flottningsarbetare, f. 1880-05-24, Rå, 1,73 lång, tilldelade fotfolket, nr 154 191/1901.
• Sven Svensson, jordbruksarbetare, f. 1880-05-07, Söderfors, 1,68 lång,  frikallade från värnpligtens fullgörande, plattfot i hög grad.

Totalt var det 25 män som var i värnpliktig ålder, varav åtta personer saknades vid inmönstringen. Totalt mönstrades elva män och övriga blev frikallade.

Någon som har militärkort på några av dessa män? Även andra militära kort är intressanta att se.

Värnplikta för Ådals-Lidens församling år 1901 återfinns i följande volym: Inskrivnings- och rullföringsområden, Inskrivningslängder, SE/KrA/0473/A/32/01:Ö/D 1/15 (1901), bildid: C0300641_00336 -- C0300641_00339.

Mord eller dråp, del 1

Johan Lidström föddes 1835 i Näsåker som son till gästgivaren och kyrkvärden Per Persson Lidström (1801-1886) och hustrun Greta Dorotea Persdotter (1810-1894). Han växte upp i en välbärgad familj med många barn, totalt föddes femton barn i äktenskapet med Greta Dorotea och ytterligare ett barn i ett tidigare äktenskap. Bara tre barn dog tidigt. Fem av sönerna blev sjöman och alla dog ogifta inom fem år mellan 21 och 38 års ålder. Två av dem dog när skeppet Hernösand gick under vid en svår orkanliknande storm utanför Ystad 1872. Äldste sonen var då sjökapten vid olyckan. Han hade varit sjökapten sedan 1859. En annan son dog i New York av gula febern.

Johan dog tragiskt under pågående likvidationsmöte 1869 i Sollefteå, endast 33 år gammal. Han hittades död i en koja på ägorna under Hullsta by. Enligt dödboken dog han till följd av yttre våld. Följande artikel var skriven angående händelsen i tidningen Härnösandsposten.

Härnösandsposten 1869-10-09
Mord eller dråp: Sjömannen Johan Lidström från Lidens socken påträffades den 30 sistl. September, under då pågående liqvidationsmöte i Sollefteå, liggande död uti en s.k. not- eller fiskekoja å Hullsta bys egor i närheten af marknadsplasten. Enligt af kronobetjeningen hållen undersökning har döden warit en följd af andras handawerkan ehuru, oaktadt skedda efterspaningar, gerningsmannen icke ännu kunnat ertappas. D:r Charlier är af kronobetjeningen anmodad att förrätta medicolegal besigtning å den döda kroppen och t. f. domhafwanden i orten, vice häradshöfdingen Wetterström, af kngns bfhde uppdragen att hålla laga undersökning wid domstol angående omförmäldta grofwa brott. I. Lidströms sällskap skola sednast hafwa warit Henrik Frisendahl från Liden samt drängen Anders Nyberg och bonden Johan Petter Jansson från Norrtanflo, Resele socken.

En av de misstänkta var Henrik Johan Frisendahl i Moflo. Ingen kunde bindas till händelsen och gärningsmannen undkom rättvisan. Johan lär ha haft ett barn också, Margareta Karolina Johansdotter, född 1865. Ingen pappa finns angiven i födelseboken eller husförhörslängderna, men ett barnbarn till Margareta Karolina har berättat detta.

Återkommer med obduktionsprotokollet. Det visar en annan primär dödsorsak än vad dödboken angav.

Omsjö under 1700-talet

Omsjö är en mycket gammal by som omnämns redan på 1500-talet. Om man tittar i Älvsborgs lösen från år 1571 så hittar man två bönder i byn vid namn Erich Andersson och Håkan Tomasson. Byn består av ett hemman om 8 seland åtminstone från slutet på 1600-talet och framåt.

Omsjö nr 1:

(1700)--1747 Anders Eriksson
1748 Änkan Kerstin Persdotter
1749-1769 Erik Jakobsson

Del 1
1770--1775 Erik Jakobsson
1776--1782 Jakob Eriksson
1783 Änkan Anna Eriksdotter
1784--(1799) Erik Hermansson 

Del 2
1770--(1799) Olof Eriksson

Alla hemmansägare i Omsjö under 1700-talet hör ihop på något sätt med varandra även om de inte är släkt. Anders Eriksson och Erik Jakobsson var både gift med Kerstin Persdotter. Jakob Eriksson (son till Erik Jakobsson) och Erik Hermansson var gift med Anna Eriksdotter. Olof Eriksson var gift med Anna Andersdotter som var dotter till Anders och Kerstin.

Det har varit svårt att hitta var alla personerna varit födda någonstans, men jag vet t.ex. att Erik Jakobsson var född i Eden, Junsele sn. Syskonen Olof Eriksson och Anna Eriksdotter var födda i Norrtannflo, Resele sn. Jag har inte hittat var Kerstin Persdotter kom ifrån, andra hustrun till Anders Eriksson. Hans första hustru vet jag inte ens vad hon heter, möjligen kan hon heta Kerstin också.

Jag ska komplettera min hemsida med lite mera uppgifter omkring familjerna i Omsjö vid tillfälle.

Förste torparen i Moflo

Den första torparen i Moflo hette Maurits Johansson. Han fick torparförsvar den 8 oktober 1777 vilket utfärdades av Västernorrlands läns landskansli. Före 1971 var nämligen Länsstyrelsen uppdelad i landskansli och landskontor, så det var alltså Länsstyrelsen som utfärdade detta. Maurits hade därmed rättighet att vara torpare i Moflo, men även skyldigheter att följa.

Västernorrlands läns landskansli, volymen A V a:15, år 1777
Torpare förswar för Maurits Johansson i Moflo.
Kongl. Majt:s etc. Gjör wetterligit, at aldenstund Moflo Byemän i Lidens Sochn finnas hafwa til Torpare å deras Skatte Hemmans ägor antagit gifta drängen Maurits Johansson derstädes, emot de, uti en den 16 Aug. sistl:ne dem emellan uprättad afhandling, betingade wilkor; Fördenskull och i förmågo af Kongl. Majt:s Nådiga Bref af den 18 Febr. 1757 och Förordning den 8:de Martii 1770, samt i anledning af Maurits Johansson ingjorde anhållan, finner jag skjäligt härtill gifwa bifall, så at han må niuta förswar och beskydd såsom Torpare, med wilkor at beflita sig om upodlingen och densamma genast företaga at fullborda samt efterlefwa Contractet. Torpet må ej från sin rätta Bolstad söndras, eller undangå ny ränta och skattläggning, utan derunder ständigt förblifwa. Hwilket wederbörande til efterrättelse länder. Landshöfd. Residencet i Sundswall d. 8 Octob. 1777.

GAF/MiN

Maurits torparförsvar undertecknades av landshövdingen Germund Abraham Falkengren och  landssekreteraren Magnus Norlén.

I mantalslängderna för Ådals-Lidens församling finns Maurits antecknad som torpare i Moflo första gången 1778 och sedan ytterligare 30 år fram till 1808. Året därpå står dottern Anna Mauritsdotter som antagen torpare. Maurits finns med i mantalslängden för 1809, både under sonen Jans och dottern Annas rad i mantalslängden som Fadren 69 år. Det står även noterat att han var sjuklig. Se bilden ur mantalslängden nedan eller klicka på länken i bildid:et. (Källa: Västernorrlands läns landskontors arkiv, Mantals- och bevillningslängder., SE/HLA/1030004/E III/48 (1809), bildid: A0035118_00349)

Maurits var född 1740 (döpt den 20 april) i Sörmoflo som son till bonden Johan Hansson och hans hustru Anna Mauritsdotter. Tyvärr skulle fadern Johan gå bort tidigt. Han blev nämligen antagen som fördubblingsbåtsman den 1 april 1742 under rote nr 113. Enligt generalmönsterrullan för året 1745 dog han redan i oktober 1742 efter drygt ett halvt års tjänst. Modern Anna blev ensam med två barn, Maurits och Kerstin. Det var nog inte lätt för Anna att föda en familj efter att hon blivit änka. Jag har inte sökt efter varför Johan överlät/sålde hemmanet i Sörmoflo till sin bror Zakarias Hansson och blev båtsman istället. Han kanske inte hade råd att ha hemmanet kvar och fick ta värvning för att kunna föda sin familj? Hur som helst blev det tufft för Anna och barnen. Hon återfinns i mantalslängderna för Ådals-Lidens församling mellan 1744 och 1753. År 1744 antecknades hon som fördubblingsbåtsmannen Johan Hanssons änka och att hon var skriven i Krånge. I 1748 års mantalslängd har man noterat att hon tigger och i 1752 att hon inte mäktar betala rökpenningarna. Sista gången som jag har hittat henne i mantalslängderna är 1753 och då har man noterat att hon tjänar i Lidgatu.

I första husförhörslängden i Resele återfinns Anna, Kerstin och Maurits i byn Höven. Dottern Kerstin hade gift sig med änklingen Nils Olofsson 1769, Anna finns antecknad som svärmoder och Maurits var dräng på gården. Maurits ser ut att ha flyttat in 1758 till Resele, men detta är lite svårläst. Modern Anna bodde kvar i Höven hela livet ut. Hon dog där 1801.

Maurits flyttade sedan till Lidgatu, där han skrevs som gårdsdräng hos Salomon Mauritsson. På samma gård fanns även Maurits blivande hustru, Dordi Filipsdotter. Hon var piga där. Därefter flyttade Maurits till Näsåker där han också skrevs som dräng hos Per Harelius. 1775 gifte han sig med Dordi. Hon var född 1750 i Näsåker. Dordi var syster till Per Harelius fru. Sedan flyttade de vidare till Moflo, där han blev torpare resten av livet.

Dordi dog av tvinsot 1805 och Maurits dog av kräfta 1811. De fick sex barn tillsammans, nämligen: Anna, Filip, Dordi, Johan, Kristina och Maurits. Den sistnämnde flyttade till Umeå och tog sig namnet Lidgren.

Ur kommunalstämman 1867

Vid kommunalstämman i Ådals-Lidens församling den 13 januari 1867 diskuterade man möjligheten att införa ett sockenbibliotek i församlingen. Man hade nämligen fått en kungörelse från länets hushållningssällskap där man berättade att landstinget i Västernorrlands län skulle anslå 1 500 riksdaler riksmynt per år under tre år för att inrätta sockenbibliotek i länet. Man utsåg vice pastor Nils Frisendahl och hans son skolläraren Oskar Frisendahl att undersöka vilka böcker man helst ville ha i biblioteket och att ha kontakt med hushållningssällskapet i frågan. Någon som vet när första biblioteket inrättades inom Ådals-Lidens församling?

Protocoll fört uti Kommunalstämma med Lidens församling den 13de Januarii 1867.

§1

S.D.        Med anledning af Länets Hushållningssällskaps förvaltningsutskotts Kungörelse, ställd till Lidens Komunal Nämnd, med underrättelse att Wester Norrlands Läns Landsting anslagit ett belopp af 1 500 Rdr Rmt att årligen under 3ne år af Landstingets kassa utgå för bildandet af Sockenbibliotheker inom Länet, och sådanes fullständiggörande, der de redan förefinnas, samt ställt detta anslag till förfogande af Länets Hushållnings Sällskap och tillika anhållit om underrättelse före Januarii Månads utgång om Socken Bibliothek, finnes eller ej och hvilka böcker Komunen företrädesvis önskade erhålla, sammanträdde Socknemännen efter skedd kallelse till allmän Komunalstämma, och efter öfverläggning härom stadnades i det beslut att Komunen uppdrogo åt v. Past. Nils Frisendahl och Skolläraren Oskar Frisendahl att till förvaltningsutskottet ingå med underrättelse såväl i ena som andra afseendet och äfven att utvälja de böcker hvilka företrädesvis önskas för bildande af Sockenbibliothek.

 Genast uppläst justeradt och godkändt intygar dag som ofvan.

                         Oskar Frisendahl
                         v. Ordförande i Kom. Stämman

 Å Socknemännens vägnar
 Eric Lidén
 Olof Petter Sundvall