Klockaren Nils Ersson i Häxmo

1720 övertog en man vid namn Nils Ersson ett ödehemman i Häxmo enligt mantalslängden. Hemmanet hade varit öde i cirka fem år. Förre bonden Johan Ersson hade dött omkring 1711 enligt testamentespenningar i Ådals-Liden. Änkan Anna står sedan antecknad som ägare till hemmanet mellan 1712 och 1714 i mantalslängden. Åren 1715 till 1719 står det att hemmanet är öde.

År 1729 gav Nils 1 daler och 16 skilling till kyrkan på sin hedersdag, alltså när han gifte sig. Hustrun hette Anna Ersdotter. Makarna fick minst fem barn tillsammans: Erik (f. 1730), Erik (f. 1731), Nils (f. 1732), Anna (f. 1738) och Anders (f. 1740). Åtminstone två av dess barn dog tidigt. Sonen Anders dog några månader efter att han fötts. Äldsta sonen Erik måste också dött eftersom son nummer 2 också fick samma förnamn, men det finns ingen notering om detta.

Från 1742 finns antecknat i mantalslängden att Nils är klockare. Han var verksam som klockare än fram till sin död år 1764, då han dog i en ålder av 61 år 2 månader och 14 dagar. Hustrun Anna hade dött redan 1761 av hosta och styng i en ålder av 61 år.

Men var kommer Nils ifrån? Om man kikar i kommunionslängden för Ådals-Lidens församling som börjar 1740 ser man att Nils då bodde med sin hustru Anna, moder Anna och syster Anna. På modern Anna är antecknat att hon är inhyses i Krånge, men man har också skrivit "Döder" på henne med svag stil. Sista notering är 1751 på henne. På systern Anna står det också med svag stil "gift till Krånge". Hon verkar också försvinna omkring 1751. Om man tittar vidare i dödboken finns en Anna Pålsdotter från Krånge som begravdes den 8 december 1751. Hon dog av blindhet och svullnad i en ålder av 68 år och några månader. Hon var alltså född omkring 1683. I vigselboken samma år finns Johan Abrahamsson i Krånge som gift sig med pigan Annika Ersdotter i Krånge.

Han var enligt dödboken född 1703 i början av året. Tittar man i födelseboken i Ådals-Liden finns ingen Nils född 1703, men det finns en Nils som döptes den 20 december 1703 i byn Sel i Resele församling. Han var son till Erik Johansson. Erik fick ytterligare två barn som är inskrivna i födelseboken i Resele, Abluna, f. 1702 och Kerstin, f. 1705. När Abluna föddes hade Erik även tillnamnet Torsk. År 1701 gifte sig Erik Johansson Torsk med Anna Nilsdotter.

Om man söker vidare så hittar man en Abluna Eriksdotter som gifte sig 1720 med Israel Olofsson från Näsåker. Hon var då från Häxmo. Hon dog 1767 i en ålder av 66 år, vilket innebär att hon var född omkring 1701. Deras två första barn hette Märta och Olof, samma som farmor och farfar. De två nästkommande barn hette Erik och Anna. Även Nils hade barn som hette Erik och Anna.

Låt oss kika lite på Erik Johansson därnäst. I mantalslängden 1720 och 1721 för Nils Ersson i Häxmo står antecknat att föräldrarna är inhyses. Därefter står bara en person som inhyses hos Nils i princip varje år fram till 1732. Titta man i kyrkoräkenskaperna år 1719 så hittar man att en Erik Johansson i Häxmo betalat 2 daler och 8 skilling till kyrkan. Året innan har en Erik Johansson betalt 18 skilling till kyrkan, men på honom stod det Lidgatu. År 1743 finns det testamentespenningar efter en Erik Johansson i Häxmo.

Låt oss därför kika vidare i Lidgatu efter Erik Johansson där. I mantalslängden på hemman nr 2 i Lidgatu dyker Erik Johansson upp första gången år 1711 tillsammans med sin hustru. Han övertog hemmanet efter Olof Botvedsson. 1718 finns för första gången en dotter med (mantalslängd för 1717 saknas dock) så hon bör vara född omkring 1702-03. I nästa mantalslängd finns även en son antecknad, vilket borde innebär ett födelseår på 1703-04. För 1719 har jag tillgång till två olika mantalslängder och i den ena var antecknat att sonen Nils skattar för första gången. 1719 är också sista årgången som familjen finns med i Lidgatu. Domboken för år 1711 visar att en man vid namn Erik Johansson Torsk i Vallen, Junsele fått uppbud för tredje gången på Olof Botwedssons hemman i Lidgatu som han köpt för 191 karoliner den 14 februari 1710.

Finns det något som knyter samman Nils Ersson i Häxmo med Nils Ersson i Lidgatu? Den slutliga pusselbiten fick jag från Niklas Ljungholm i Umeå för några år sedan. Han hade sökt lite mera i domböckerna och i länsstyrelsearkiven. Först hittade han en notering om att änkan Anna Hansdotter övergett hemmanet i Häxmo 1714 p.g.a. fattigdom. 1719 erhöll Nils Ersson från Lidgatu tillstånd att tillträda hemmanet i Häxmo, eftersom ingen bördsman visat intresse att överta hemmanet. Hemmanet var till stor del förfallet, av husen var det endast ett fähus och ett stall som var någorlunda brukliga. Åkern hade legat i linda sedan 1714, diken och gärdesgårdar var förfallna och ängarna delvis skogsbevuxna. Rätten rekommenderade fyra frihetsår för Nils. År 1721 fick han sedan tillstånd att uppta ödehemmanet i Häxmo mot fyra frihetsår.

Nils Ersson i Häxmo är född 1703 i Sel, Resele församling som son till Erik Johansson och hans hustru Anna Nilsdotter. Modern kallades Anna Pålsdotter i dödboken 1751 men detta måste vara en felskrivning. Anna ska vara dotter till Nils Pålsson i Översel enligt Carl Szabad.

Frågan om Nils Erssons föräldrar har diskuterats tidigare, bl.a. på Anbytarforum där man kom till samma slutsats för några år sedan. Detta är därför enbart ett försök att sammanställa slutsatserna.

http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=1024744#POST1024744

Erik Johansson Torsk återfinns också i båtsmansdatabasen under Resele församling:

http://www.gstromberg.nu/forsres.asp?hrnr=21109&orand=+OR