torsdag 29 maj 2025

Forska på ett fordon, eller snarare två

Det finns många olika typer av forskning som man kan ägna sig åt i de svenska arkiven. Den vanligaste är naturligtvis släktforskning, men det kan vara soldatforskning, hembygdsforskning och många andra typer.

Ett ganska stort område är forskning på olika typer av fordon. Från omkring 1907 skapades ett registreringssystem för bilar i Sverige som hanterades av respektive länsstyrelse och man hade då länsbokstaven som första bokstav i registreringsnumret. Fram till 1972 var alltså bilregistret uppdelat i 24 länsdelar. Under 1972 och 1973 började man använda det nya systemet med tre bokstäver och tre siffror. Därmed blev det ett samlat register för alla bilar i Sverige.

För perioden omkring 1940 till 1972 finns registreringskort bevarade där ett registreringsnummer har ett eller flera kort. Samma registreringsnummer kan finnas både för en personbil, traktor, motorcykel etc under samma tid. Riksarkivet har under några år skannat dessa fordonskort för hela landet och man kan titta på dessa kort om man besöker något av Riksarkivets arkiv. För att söka bland korten behöver man veta registreringsnummer eftersom de är sorterade på detta sätt i volymerna.

För någon vecka sedan tänkte jag att jag skulle söka i materialet. Jag ville hitta två traktorer som pappa varit ägare till. De finns fortfarande kvar också, fast inte i körbart skick. Den ena har bara skalet kvar och den andra har nog körts ända tills den lämnades stående.

Dessa traktorer var av det ovanliga märket Porsche och modellen var A133. Jag kunde utläsa på den ena traktorn att den var tillverkad 1956 och att chassinumret var 133/6491. På den andra fanns ingen plåt med chassinummer kvar, bara en registreringsskylt med siffran 8. Har alltså ingen äldre registreringsnummer att utgå ifrån, men jag kände till det nya registreringsnumret på en av traktorerna.

Jag började då att söka efter registreringsnumret APC659 i beställningsformuläret för fordon mellan 1972 och 1994 på Riksarkivets hemsida. För några län finns ett omkopplingsregister så man kan se även den äldre beteckningen. Jag såg då att traktorns tidigare registreringsnummer var Y3589. Handlingen var från 1972-04-24 och hade dokumentnummer 7211520564. Kanske datumet som den registrerades om till det nya numret?

Därmed hade jag fått ett äldre registreringsnummer som jag kunde söka vidare i de skannade handlingarna. Registreringsnummer Y3589 för traktorer ska finnas i volymen SE/HLA/1030033/C/C 1/C 1 E/C 1 EA/4 i arkivet Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Allmänna enhetens arkiv. Volymen innehåller registreringsnummer från Y3200-Y4299.

Jag började gaffla mig fram i volymen och hamnade av en slump på registreringsnummer Y3586 och såg att det var en Porsche också, A133. Den hade chassinummer 133/6490, alltså bara ett nummer från pappas traktor. Tittade längre ned på kortet och såg att det stod att första ägaren var John Andersson, hemmansägare, Fack 12, Forsnäs, Imforsmo. Förnamnet var felskrivet, han hette Johan Andersson. Jag visste att pappa köpt ena traktorn av honom, men inte vilken av dem. Johan hade fått traktorn inregistrerad den 18 januari 1957. Längre ned på kortet stod ägare nummer 2, Axel Johansson, Forsmo, Imforsmo. Detta var alltså den första Porschen som pappa köpte. Datumet var 2 januari 1960. Sedan har man noterat att det blivit ny adress den 28 december 1970, Box 3160, 880 40 Ramsele och telefonnummer 0623-60090. 

Jag fortsatte sedan bläddra fram till registreringsnummer Y3589. Mycket riktigt, där fanns pappas andra Porsche med chassinummer 133/6491. Den var inregistrerad samma dag som föregående traktor, den 18 januari 1957 av Alrik Eliasson i Ås, Edsele. Sedan sålde han traktorn till Ossian Lindholms Motor-Compani Aktiebolag den 5 juli 1960. Nästa ägare blev Alfred Nordlander, hemmansägare i Törsta, Undrom den 19 november 1960. Slutligen köpte pappa traktorn den 10 juli 1964 av Alfred.

Måste skriva lite fakta om traktorerna också. Fordonets längd var 305 cm och bredd 180 cm. Tjänstevikt var 2080 kg. Motoreffekt på 33 hästkrafter och remskiveeffekt på 30 hästkrafter. Drivmedel var dieselolja. Man har skrivit som anmärkning att det fanns bygel fram, fordonets bredd över bakhjulen kan uppgå till 216 cm, samt att det var Klass II på traktorn. Årsskatt från 1970 var 120 kronor.

Jag minns att denna traktor var väldigt lätt framtill så det fanns vikter monterade under huven framtill som skulle jämna ut vikten. Tror till och med att pappa brukade hänga på extra vikter ibland för att vara säker.

Lite otrolig att pappa köpte dessa traktor med cirka 4 års mellanrum och att de då hade tillverkningsnummer som var direkt efter varandra.

Om någon har ett gammalt fotografi med registreringsnummer från Ådals-Liden så kan jag försöka söka efter det vid tillfälle, men det behöver vara mellan 1940 och 1972. Då kan man hitta lite mera uppgifter om fordonet och ägaren.

Glömde att skriva att handlingen som jag hittade för Y3589 hade en stämpel längst ned med samma dokumentnummer som stod i beställningsformuläret så förmodligen är det samma handling.





lördag 10 maj 2025

Olofsson, Erik Olof och Andrietta Kristina

Erik Olof Olofsson föddes den 24 februari 1853 i Forsås, Ådals-Lidens församling, där fadern Olof Ersson (1827-1901) var dräng. Fadern hade gift sig några månader innan med Stina Brita Gabrielsdotter (1824-1913). Familjen flyttade samma år till grannbyn Häxmo, där fadern skrevs som inhyses och backstuguhjon. 1859 eller 1860 flyttade de igen, nu till nästa grannby, Ås. Olof skrevs där som torpare och arbetare.

Andrietta Kristina Andersdotter föddes den 10 augusti 1856 i Krånge, Ådals-Lidens församling. Fadern hette Anders Andersson (1820-1893) och var inhyses där. Modern hette Dordi Johansdotter (1812-1885). De hade inflyttat några år tidigare från Salsjö, Edsele församling till Krånge, där de skulle bli kvar hela livet. Det står antecknat i husförhörslängden att de bodde på Hedins ägor.

När Erik Olof var 19 år gammal så flyttade han hemifrån för att bli dräng. Han kanske arbetat som dräng tidigare också, men inget som syns i kyrkoböckerna. Han flyttade först till Ås, där han var därng 1872-1873. Ofta började man tjänsten i november och sedan flyttade man vidare i november ett kommande år. Han var i Ås dräng hos Anders Persson. Därefter 1873-1876 var han dräng i Krånge hos Olof Eriksson Näslund. Nästkommande två år, 1876-1878, var han dräng hos Nils Johan Hedin i samma by. Nästa tjänst var hos Hans Persson i Häxmo, där han stannade i tre år, 1878-1881. Därefter flyttade han tillbaka till Ås och fick tjänst hos Nils Johan Svensson Lidfors, förmodligen i två år 1881-1883. Sedan gick flytten tillbaka till Häxmo och tjänst hos Hans Persson igen i två år. Den sista tjänsten som dräng gick tillbaka till Ås och Nils Johan Lidfors. Där bodde han ett år denna gång. Erik Olof var alltså dräng under 13 års tid från 1872 till 1886.

Andrietta Kristina var också verksam som piga, men under kortare perioden än Erik Olof som dräng. Hon flyttade hemifrån 1877 till Sundmo, där hon blev piga hos Nils Erik Nilsson. Efter två års tjänst flyttade hon vidare till Krånge, där hon stannade ett år. Möjligen att hon var piga hos torparen Hans Jakob Persson, men detta är osäkert. Under 1880 föddes även en oäkta son vid namn Jakob Anshelm. Ingan far angiven i födelseboken, men han använde efternamnet Eriksson sedan. Hon flyttade sedan tillbaka hem till sin föräldrar i Krånge.

Den 10 november 1885 gifte sig Erik Olof med Andrietta Kristina. Ungefär tre veckor efter giftemålet så föddes deras första gemensamma barn, Erik Johan. Året efter flyttade de till Krånge, där Erik Olof skrevs som arbetare. Deras övriga fyra barn föddes under tiden i Krånge. De hette Hulda Kristina, Maria Elisabet, Anders Konstantin och Anna Karolina. 

Sonen Anders Konstantin dog av en tragisk olycka då han föll av våda ned i ett ämbar med kokhett vatten. Han dog några dagar senare. Han var bara drygt ett år då.

1894 flyttade familjen till Ås, där de bodde hos Eriks Olofs fader. Tyvärr dog Andrietta Kristina redan den 4 december samma år i en ålder av enbart 38 år. Ingen dödsorsak uppges i dödboken. 

Erik bodde kvar i Ås tills 1912 då han flyttade till Rå. Han skrevs bland fattighjon där. Ålderdomshemmet i Rå startade ungefär i denna tid. I nästan 13 år bodde han på ålderdomshemmet innan han dog den 1 augusti 1925. Man har antecknat Junsele som dödsort på honom.

Källa:
Erik Olof:
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/6 (1864-1873), s. 162, Ås
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/6 (1864-1873), s. 41, Krånge
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/7 (1874-1884), s. 82, Krånge
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/7 (1874-1884), s. 91, Krånge
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/7 (1874-1884), s. 47, Häxmo
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/7 (1874-1884), s. 296, Ås
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/8 (1884-1894), s. 71, Häxmo

Andrietta Kristina:
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/7 (1874-1884), s. 256, Sundmo 
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/7 (1874-1884), s. 89, Krånge

Efter giftemålet:
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/8 (1884-1894), s. 404, Ås
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/8 (1884-1894), s. 138, Krånge
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/8 (1884-1894), s. 406, Ås
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Församlingsböcker, inbunden serie, SE/HLA/1010236/A II a/1b (1895-1911), s. 528, Ås
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Församlingsböcker, inbunden serie, SE/HLA/1010236/A II a/2b (1912-1922), s. 639, Ås
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Församlingsböcker, inbunden serie, SE/HLA/1010236/A II a/2b (1912-1922), s. 684, Fattighjon i Rå
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Församlingsböcker, inbunden serie, SE/HLA/1010236/A II a/3b (1923-1937), s. 749, Ålderdomshemmet i Rå


torsdag 8 maj 2025

Tjänstgörande nämndemän 1880-1900

Letar i tidningen Härnösandsposten efter namn på tjänstgörande nämndemän. Har sökt för perioden 1880 till 1900, men inte hittat varje år. Lyckades dock hitta ganska många år och jag ska försöka komplettera detta senare också.

Johan Magnus Palin var verksam hela denna period, och även Oskar Frisendhl var verksam nästan hela perioden. 

1880: Erik Markus Lidström i Liden och Krånged, Johan M. Palin i Liden och Kläpp.
1883: J. M. Palin i Liden och Näsåker, O. Frisendahl i Liden och Näsåker, P. Kållén i Liden och Krånge, E. P. Nordqvist i Liden och Norrmoflo.
1884: J. M. Palin i Liden och Näsåker, P. Kållén i Liden och Krånge, O. Frisendahl i Liden och Näsåker, E. P. Norqvist i Liden och Norrmoflo.
1885: J. M. Palin i Liden och Näsåker, P. Kållén i Liden och Krånge, O. Frisendahl i Liden och Näsåker, E. P. Norqvist i Liden och Norrmoflo.
1886: J. M. Palin i Näsåker, P. Kållén i Krånge, O. Frisendal i Näsåker och E. P. Norqvist i Norrmoflo.
1887: J. M. Palin i Näsåker, P. Kållén i Krånge, O. Frisendahl i Näsåker, E. P. Norqvist i Moflo.
1889: J. M. Pallin i Näsåker, P. Kållén i Krånge,  O. Frisendahl i Näsåker och N. J. Lidfors i Ås.
1890: J. M. Palin i Näsåker, Per Kållén i Krånge,  Oskar Frisendahl i Näsåker och N. J. Lidfors i Ås.
1891: J. M. Palin  och O. Frisendahl i Näsåker, N. J. Lidfors i Ås och J. P. Borin i Moflo.
1892: J. M. Palin i Näsåker, O. Frisendahl i Näsåker, N. J. Lidfors i Ås och J. P. Borin i Moflo.
1893: J. M. Palin i Näsåker, O. Frisendahl i Näsåker, N. J. Lidfors i Ås och J. P. Borin i Moflo.
1894: hemmansägaren J. M. Palin i Näsåker, förre skolläraren O. Frisendahl i Näsåker, hemmansägaren N. J. Lidfors i Ås och hemmansägaren J. P. Borin i Moflo.
1895: J. M. Palin i Näsåker, O. Frisendahl i Näsåker, N. J. Lidfors i Ås och J. P. Borin i Moflo.
1896: J. M. Palin i Näsåker, O. Frisendahl i Näsåker, N. J. Lidfors i Ås och J. P. Borin i Moflo.
1900: J. M. Palin i Kläpp, O. Frisendahl i Näsåker, N. J. Lidfors i Åhs och E. Andersson i Moflo.