Nils Erik Mähler, smedmästare i Rå

I byn Norrtannflo inom Resele församling föddes Nils Erik Mähler år 1853. Hans föräldrar var Karl Fredrik Mähler och Anna Stina Johansdotter. Karl Fredrik var smed och torpare i Norrtannflo. Nils Erik var femte barn av totalt elva barn i familjen. Två av barnen dog i unga år. Systern Stina Erik blev gift med Hanke Westman i Omsjö och Juvanå. Brodern Hans Oskar bodde en kort period i Rå då han gifte sig med en kvinna därifrån. Hans Oskar blev senare smed i Hoting. Ytterligare en broder Fredrik August gifte sig till Rå, men efter några år flyttade de till Fors i Nätra församling. Han var också smed.

1875 flyttade Nils Erik till Rå och han skrevs redan då som smed. Två år senare gifte han sig med Inga Maria Eriksdotter. De fick 11 barn tillsammans. Nils Erik köpte ett torp i Rå 1877 för 2500 kronor som låg på hemman nummer 3. Det kallades senare för Mählersbo 1:1.

Nils Erik drabbades för många olyckor under sin livstid. Flera bränder inträffade i hans smedja och han var inte försäkrad vid alla tillfällen heller. Jag har skrivit tidigare om några av dessa bränder:

https://adals-liden.blogspot.com/2013/05/eldsvada-i-adalsliden-1913.html

I kommunalstämmans protokoll från år 1883 framför Nils Erik en fråga om sockenmännen vill lämna något bidrag till honom för liden skada när smedjan brunnit ned. Han fick tillstånd att gå runt i socknen och uppbära vad var och en önskade giva honom. 

Nils Erik var medlem i Sollefteå distriktsloge och hade flera olika uppdrag inom logen.

Torpet såldes 1893 på exekutiv auktion för 1600 kronor av Erik Vilhelm Borin som gav det högsta budet. Kungörelsen visar att torpet bestod av mangårdsbyggnad om ett rum och kök, bryggstuga, stall, ladugård, tröskloge och häbre. Värdet på torpet beräknades till 3000 kronor.

Bara några månader efter försäljningen av torpet dog hans hustru dagen efter en svår förlossning i november 1893. Sonen dog också i samband med födseln.

I mars 1894 finns en artikel i Örnsköldsviksposten som berättar att smedmästaren N. E. Möller (ska säkert vara Mähler) i Näsåker nästan fått sätta livet till. Han åkte med ett lass plogar till Åsele och hade vilat i Noret. När han skulle åka vidare tippade lasset och han kommer under. Lyckligtvis hade han bjudit en person från Noret på skjuts. Denna person lyckades med stor ansträngning dra fram Nils Erik. Han var så svårt skadad att läkarhjälp måste anlitas. Nils Erik var olycksfallsförsäkrad vid detta tillfälle.

I Västernorrlands  Allehanda från mars 1894 berättar att smederna J. O. Mähler i Resele och N. E Mähler i Näsåker hade ställt ut stålplogar vid en utställning. Vet inte ännu var denna utställning genomfördes. Johan Olof var ytterligare en broder till Nils Erik.

Nils Erik gifte som sig 1895 med Magdalena Kristina Lidmark. Hon köpte strax efteråt tillbaka torpet för 1500 kronor av Borin. Hon köpte också en lägenhet som kallades Smedjeplatsen nr 1 några år senare av Josef Andersson.

I det andra äktenskapet föddes fyra barn, varav ett dog tidigt. Man undrar hur alla barn rymdes i torpet med ett rum och kök. 

Sonen Karl August övertog torpet och lägenheten 1907, och Nils Erik och Magdalena Kristina blev födorådstagare där. Nils dog 1920 av kräfta och hustrun dog 1932. 

Ny telegrafstation i Näsåker

Den 11 november 1882 behandlades en skrivelse från Kunglige Befallningshavandes i Västernorrlands län (d.v.s landshövdingen) vid ordinarie kommunalstämma. Skrivelsen handlade om inrättande av en ny telegrafstation i Näsåker. Kommunen ska enligt förslaget bekosta en lokal på tre rum och kök inklusive underhåll av den. De ska även stå för en garanti till Telegrafstyrelsen årligen på max 500 kronor om portoinkomsten vid stationen understiger 1200 kronor. Under överläggning framkom att kommunen inte ville ta på sig en sådan utgift. Flera av sockenmännen såg inte heller nyttan med denna inrättning i Näsåker.

Inspektor Frans Gustaf Johanzon i Näsåker kom då med ett nytt förslag att om kommunen kunde åta sig kostnaden för lokal så kunde man försöka hitta garanti för de 500 kronor på annat sätt. Det blev omröstning på detta förslag. Resultatet blev 1166 fyrkar röstade för förslaget och 1845 fyrkar röstade emot förslaget. Inspektorns förslag blev därmed nedröstat.

Ungefär ett halvt år senare, den 14 maj 1883, behandlades fråga igen vid kommunalstämman. Inspektorn kom nu med ett nytt förslag. Telegrafstyrelsen hade numera beslutat om en telegraflinje från Sollefteå till Ramsele och Backe. Den kommer följa landsvägen genom denna församling. Frans Gustafs nya förslag innebar att han kunde tillhandahålla lokal utan kostnad för kommunen under fem års tid. Om förslaget vinner laga kraft behöver han tre månader därefter för att iordningsställa lokalen för stationens behov. Även nu blev det omröstning, men med skillnaden att Frans Gustafs förslag vann omröstningen denna gång med 1700 fyrkar mot 1307 2/3 fyrkar.

I Västernorrlands Allehanda står den 30 juli att förslaget fått avslag från Telegrafstyrelsen, eftersom Lidens kommun inte kunde förbinda sig längre än fem år. Telegrafstyrelsen kunde därför inte gå vidare med inrättandet av en telegrafstation.

Den 7 november skickade landshövdingen B. T. G. Ryding in en ny ansökan till Telegrafstyrelsen om att inrätta en telegrafstation av tredje graden i Näsåker. Man inlämnade också en förbindelse med Locknö Ångsågsaktiebolag m.fl. De lovade förmodligen något bidrag eller garanti för stationen. Villkoren som gäller för tio år var följande:

• lämplig lokal med minst tre boningsrum och kök ska ställas till förfogande för stationen
• Telegrafverket erhåller ersättning upp till max 500 kronor om stationens portoinkomst understiger 1200 kronor
• kostnaderna för inrättandet av telegrafstationen i Näsåker måste få bestridas av Telegrafverkets överskottsmedel
• att tjänstgöringen vid stationen till att börja med bestridas mot arvode som motsvarar den nuvarande telegrafistavlöningen, 800 kronor, tills stationen hunnit uppföras på staten

Telegrafstyrelsen ansåg ansökan och villkoren okej denna gång. De skickade den vidare till Finansdepartementet för beslut. Den 23 november fattades beslut om att godkänna telegrafstationen. Den avsågs kunna ställas i ordning i början av 1884.

I Aftonbladet hittas följande artikel den 3 januari.

Ny statstelegrafstation öppnades d. 1 januari i Näsåker i Vesternorrlands län. Stationen hålles öppen kl. 9-2 och 4-6 på söknedagar samt 8-10 på sön- och helgdagar.

Hildur Åkerhielm (1857-1912) var den förste telegrafisten i Näsåker vad jag kan läsa i kyrkoböckerna. Hon inflyttade i september 1884 till församlingen. Hon var verksam till 1895 då hon flyttade vidare till Bjästa i Nätra församling. 

I folkräkningen 1890 står änkan på Prästbordet Anna Magdalena Hansdotter (1838-1917) som budbärerska vid telegrafstationen.

Emma Gustava Lagerberg (1845-1919) inflyttade 1895 och blev telegrafist därefter. Hon bodde kvar i fem år innan hon flyttade vidare. 

Kristina Antoinetta Lundin (1881-1970) skrevs sedan som telefonist från omkring 1901 till 1909 då hon utflyttade till Sollefteå.

Uppdaterat 2022-04-12: Västernorrlands Allehanda den 5 januari 1884 berättar att telegrafstationen öppnat på nyårsdagen och att Ingeborg Asp skulle förestå den till att börja med.

Tidningen Vårt Land den 13 maj 1887 skriver att Hildur Åkerhjelm begärt tjänstledighet i sex veckor från den 1 juni. E. o. telegrafisten Agda Sellström förordnades att ersätta Hildur under tiden. Det finns en Agda Maria Sellström, f. 1865 i Härnösand, som var telegrafist. År 1890 flyttade hon till Billsta, Sollefteå sn.

Året därpå ansökte Hildur om tjänstledighet enligt Västernorrlands Allehanda den 1 juni 1888. E. o. telegrafisten Anna Sundberg skulle ersätta under tiden. Det finns en Anna Emilia Sundberg, f. 1864 i Östersund, som senare var telegrafist i Nyland, Ramsele sn.

Den 6 november 1894 skriver Sundsvalls Tidning att Telegrafstyrelsen fått bemyndigande att dra in Näsåkers telegrafstation vid första lämpliga tillfälle. Västernorrlands Allehanda skriver sedan den 26 november att man beslutat att Näsåkers telegrafstation ska bli kvar ändå.

På nyårsdagen 1894 berättar Västernorrlands Allehanda att Hildur transporterats från nyårets början till Bjästa.

Uppdaterat 2022-04-19: Västernorrlands Allehanda berättar den 14 augusti 1900 att Näsåkers telegrafstation ska dras in vid månadens utgång.

Sundsvallsposten skrev några dagar tidigare att telegrafstationen skulle ersättas med en telefonstation med telegramexpedition. Stationens föreståndare, telegrafisten E. G. Lagerberg flyttas till Sundsvalls telegrafstation.

Emma Gustava utflyttade från Näsåker 10 september 1900, men hon flyttade inte till Sundsvall då utan till Öregrund.