På denna tid var Sverige indelat i ett antal rotar/rusthåll och varje rote/rusthåll skulle hålla med en knekt eller båtsman beroende på var i Sverige den fanns. Ådals-Lidens församling tillhörde på denna tid ett båtmanskompani som hette Västernorrlands andra kompani, första delen. Inom Ådals-Lidens församling fanns tre rotar som därmed skulle hålla med tre ordinarie båtsmän. Vid krig skulle man även hålla med en extra båtsman, s.k. fördubblingsbåtsman. Maximalt kunde det vara sex båtsmän från församlingen. Dessa hade nummer 111 till och med 113 inom båtsmanskompaniet. De flesta stöter ofta på någon båtsman i släkten om man har sin släkt från västra Ångermanland.
Roten skulle alltså förse den ordinarie båtsmannen med bl.a. husrum, kläder och mat. Jag tror det finns någon båtmanstorp kvar fortfarande inom församlingen, men detta är jag inte helt säker på (någon annan som vet?). Man rekryterade alltså en båtsman till varje rote och detta var nog inte helt enkelt. Under tider med krig var det många båtsmän som dog både ute i krig och som dog av sjukdom som spreds på kompanierna. Ofta var det t.ex. dräng eller yngre son/bror som rekryterades till båtsmän, som inte skulle överta ett bondehemman. Jag tror att man var glad om man lyckades rekrytera någon utanför familjen eller byn. Det hände ibland att man rekryterade från Stockholm, Finland eller annan ort långt borta. Det hände även att båtsmännen rymde för att de inte orkade med att tjänstgöra ute i krigen.
Varje rote hade ett särskilt namn som följde med båtsmannen. Namnen har dock varierat under årens lopp. Under 1800-talet hette de ordinarie båtsmännen inom Ådals-Lidens församling Knapp, Forss och Smäll. Under mitten av 1750-talet hette de Frimodig, Dunder och Sandman. De sista båtsmännen inom församlingen försvann i slutet på 1800-talet.
Ska försöka berätta lite om Hans Mauritsson i Moflo också. Han var bonde på hemman nummer 4 i Moflo från 1734. Han övertog hemmanet från sin fader Maurits Hansson som haft det sedan 1706. Hans skattar för hemmanet ända tills han dör 1764. I mantalslängden 1744 står helt plötsligt antecknat att Hans är båtsman. Om man är båtsman behöver man inte skatta något, så det skattades bara för hustrun och 1 piga inledningsvis. Det finns ingen båtsman inom församling som hetat Hans Mauritsson under aktuell period. Några år senare har man antecknat att hans hustru är skriven på hemmanet i Moflo och båtsmannen kallas då Hans Åkerman. Åkerman har inte förekommit inom församlingen som båtsmansnamn. I mantalslängden 1751 har man antecknat att han var båtsman i Torsåker, vilket också var sista året som han antecknades som båtsman i dessa längder. Namnet Åkerman finns i Torsåker och då hittade jag uppgifter om att han antogs som båtsman den 7 mars 1743. Han var 36 år när han antogs till båtsman nr 67 och man har även antecknat att han är sjövan. Han får avsked från denna tjänst den 4 april 1752. Då har man antecknat att han varit i tjänst i 10 år och var 46 år gammal. Hans finns inte med i födelseboken för Ådals-Liden, men han är född omkring 1705-1707. Tittar man i mantalslängden för Maurits Hansson så upptas för första gången en son år 1721, vilket innebär att sonen bör vara född 1706. Hans dog 1764 av bröstvärk och bloduppkastning. Då står antecknat att han är 59 år gammal, vilket ger ett födelseår på 1705. De militära längderna från Flottans arkiv visar att han var född 1706 eller 1707.
Varför blev Hans båtsman och varför i Torsåker som ligger ganska långt borta från Ådals-Lidens församling? Detta kan man bara spekulera i. Var det dåliga tider för familjen så att han var tvungen att ta "tjänst" som båtsman? Skulder till någon i byn Salum i Torsåkers församling där roten låg? Släktskap med någon i byn? Troligtvis var bonden Erik Olofsson på hemman nr 2 i Salum född och uppväxt i Näsåker, men om Erik och Hans hade någon koppling vet jag inte. Vanligtvis blev man båtsman strax över 20 år, men Hans var 36 år gammal. Finns det andra teorier varför Hans blev båtsman i Torsåkers församling? Skriv gärna en kommentar nedan om ni kommer på något.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar