Återkommer med två brev som Elias Lidfors skrivit. Det första brevet är skrivit till Lars von Engeström. Lars var bl.a. statsminister för utrikes ärenden från 1809 till 1824. Han var även kansler vid Lunds universitet från 1810. Mera information om Lars finns i Svensk biografiskt lexikon:
http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=16158
Brevet är skrivet 1820 från Lund och Elias skickar ett stort tack till Lars von Engeström för att han utsetts till professor i Lund efter doktor Lundblad.
Eders Excellence
Min Nådige Herre!
Inför Eders Excellence vågar jag ödmjukast nedlägga min vördnadsfullaste tacksägelse för den Kongl. Nåd, som endast genom Eders Excellences gällande förord mig vederfarits, att i Nåder bli utnämd till Eloquentiæ et Pöeseos Professor vid den Academie, som på en gång i Eders Excellence ser sonen och vördar Beskyddaren.
Men det vore att glömma Eders Excellences upphöjda tänkesätt och allmännt beprisade nit för all ädel och sann upplysning, om jag på annat sätt sökte uttrycka min djupa tacksamhet, än med den enla försäkran, att i det Embete, som jag nu genom Eders Excellences höga förtroende fått mig updraget, söka underhålla hos ungdomen kärlek för sitt fädernesland och en stadgad ifver för grundig lärdom och sann upplysning. Jag har under 10 års tid haft den lyckan, att dagligen få begagna framledne Prof. m.m. Dr Lundblads sällskap och beundra hans snille, vidsträckta kunskaper och rena nit för latinitetens studium inom fäderneslandet: och jag vågar aldrig smickra mig med den förhoppning, att i vetenskapligt afseende hinna hans fullkomlighet; men som mitt enda tacksamhets offer hembär jag Eders Excellence det löfte, att i redligt nit för vetenskapen söka täfla med denne mine fordne välgörare och härare.
Detta är det enda tacksamhetsprof, som jag mäktar visa Eders Excellence, hvilken jag omdelbarligen har att tacka för alla mina föregående befordringar och nu för Kongl Majits mig visade Nåd. Eders Excellences ädla hjerat begär inga tacksägelser; men jag hoppas att Eders Excellence ej illa anser, det jag vågar nämna, att Eders Excellence genom mig gladt en 80årig mor, som i Bendzeliernas ättbygd nu välsignar en deras ryktbare ättling, hvilken från intet updragit hennes son.
Med djupaste vördnad har nåden framhärdar
Eders Excellences
Lund d. 7de Dec. allerödmjukaste tjenare
1820. Elias Lidfors
Nästa brev skrev Elias från Helsingborg år 1822 till Carl Georg Brunius. Även Carl Georg var verksam på universitetet i Lund bl.a. i det grekiska språket och i romersk vältalighet.
http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17061
Käre Broder!
Haf tack för ditt härkomna bref. Beklagligen är jag behäftad med samma svaghets synd, för hvilken du biktar i din skrifvelse; nemln att jag högst ogerna allommoderar mig yndiga lekamen till bref-skrifvande. Men som den botfärdige redan till hälften förtjenar förlåtelse och jag derjemte hoppas, att du öfverser med den andra hälften, så anser jag mig redan viss om ursäkt, derföre att jag dröjt med besvarandet. Hvad din permission angår, så kan väl ingen invändning komma i fråga från Lund, då du nu är sysselsatt att utge ett verk, hvaraf Academien i framtiden med skäl kan skryta. Litteraturens utgårda Loke kan väl aldrig våga titta med sitt tryne inom denna tempelgård: här råder en atmosfer, hvar med han är alldeles ovan, såvidt jag kan slut af hans nedsmittade Virgilius och Phædrus. Allting går i Lund efter gamla slagdängan. Guds frid , min Ädle Broder!
Helsingborg den 7de Sept. Elias Lidfors
1822
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar