torsdag 23 december 2010

Häggkvistgården i Häxmo

Min arbetskamrat Sune visade mig för någon vecka sedan ett gammalt kort som han hittat i Sollefteå bilddatabas. Det var taget omkring 1890 och föreställde Häggkvistgården i Häxmo. Han frågade mig om jag visste var denna gård låg, men det kunde jag tyvärr inte svara på. Så här såg kortet ut:


Denna bild har id-nummer ig-5665/04 i Sollefteå bilddatabas. Jag sökte idag vidare i Sollefteå bilddatabas för att se om jag kunde hittade några flera fotografi på samma hus. Då hittade jag följande två kort med id-nummer ig-5769/04 och ig-5738/04. Korten är tagna omkring 1900.



Man ser på dessa kort att man brädfodrat om huset före 1900, men att det helt klart är samma hus. Hade även turen att hitta ett gammalt kort på familjen från 1876 (id-nummer ig-5694/04).

Kortet föreställer Hans Persson (1827-1907) och hans hustru Kajsa Greta Häggqvist (1827-1906) och deras fem barn Hans Peter (1851-1886), Kristina Karolina (1854-1889), Margareta Petronella (f. 1857), Inga Katarina (1860-1886), Erik Jakob (1865-1892). Fyra av dessa barn dog tidigt av sjukdomen lungsot.

Hur kan jag hitta uppgifter om var detta hus låg? Nyligen har vi lagt ut lagfartsböcker på SVARs hemsida som Landsarkivet i Härnösand skannat. Dessa omfattar perioden 1875-1933 och man kan enkelt se olika ägarbyten på en särskild fastighet. Hittade då att Erik Jakob Häggquist fått lagfart den 10 maj 1887 på Häxmo 1:3 om 5 seland. Tidigare ägare var Hans Persson och hans hustru Kajsa Greta Häggquist. Kajsa Greta hade fått fastebrev på hemmanet den 19 maj 1847. Sökte vidare efter ytterligare hemmansbyten och hittade då att Per Magnus Lidström och hans hustru Margareta Petronella Häggquist fått lagfart den 15 mars 1892. Brodern Erik Jakob hade dött ungefär 20 dagar tidigare. Nästa lagfart var den 9 maj 1910 då Petrus Lidström övertog hemmanet efter sina föräldrar.

Sökte då vidare i Sollefteå bilddatabas efter hus som hade kopplingar till släkten Lidström i Häxmo. Hittade då följande kort (ig-5649/04):

Detta kort föreställde Petrus Lidströms hus år 1925. Notering fanns också att huset var byggt 1910, alltså samtidigt som Petrus fick lagfart på fastigheten. Jag började då ana att denna fastighet var den jag hört talas om som sambetet när jag var mindre. Hit fraktade många bönder sina kor på sommaren för att de skulle få gå fritt och ha bra med mat. Huset intill sambetet ligger inbäddad i en tjusig trädallé från vägen upp till huset.

Jag var dock inte alldeles säker på detta utan ville söka efter någon karta som visade var fastigheten Häxmo 1:3 ligger. Lantmäteriet har en tjänst som heter Historiska kartor och där fanns en ekonomisk karta över Häxmo. Denna karta visade att Häxmo 1:3 var precis det område som jag kallat för sambetet. Med hjälp av satellitbilder på http://www.hitta.se/ och http://maps.google.se/ kunde jag bekräfta detta ytterligare. Den ekomoniska kartan återfinns här.

Jag har inte sett någonstans att Hans Persson kallats för Häggkvist i kyrkoböckerna, åtminstone inte ännu. Dock hade jag tagit ett kort på Hans Perssons gravsten och där kallas han för Häggqvist.

Det blev en lång historia omkring detta fotografi som var taget 1890. Jag tar tacksamt emot kompletteringar eller rättelser på denna text.

1 kommentar:

Anonym sa...

Hej
Du kopplade bilden, kortet från 1890, till sambetet. Huset som står till vänster på bilden finns fortfarande kvar. Under sambetestiden på 60-talet hyrde sambetesbönderna köket och kammaren i huset som logi för hon, Signe Forsberg, som skötte mjölkningen morgon och kväll på sambetet. Senare bildades ett sambete till, Häxmo II längre öster ut i byn.