Häxmo under 1700-talet

Häxmo är en av de äldsta byarna inom församlingen. Byn bestod av två hemman under 1700-talet. Under en period var hemman nr 2 helt öde, utan att någon brukade det. Detta var mellan 1715-1719. Eftersom hemmanet då var i väldigt dåligt skick så fick den blivande ägaren Nils Eriksson fyra frihetsår från skatt.

Häxmo nr 1:

1700--1705 Erik Markusson
1706--1716 änkan Margeta
1718--1758 Markus Eriksson
1759--1786 Erik Markusson
Del 1
1787--(1799)  Markus Eriksson
Del 2
1787--(1799)  Hans Eriksson den äldre

Hemman nr 1 har ärvts från far till son under hela 1700-talet. År 1787 delades hemmanet mellan två bröder, medan den tredje brodern blev torpare på samma hemman. Ur detta hemman härstammar släkten Häggqvist via Hans Eriksson den äldre. Även släkten Hägglund från Forsås härstammar härifrån, men från Markus Eriksson.

Häxmo nr 2:

(1700)--1711 Johan Eriksson 1712--1714 hustru Anna
1715--1719 Ingen åbo (öde)
1720--1760 Nils Eriksson
1761--1772 Erik Nilsson
1773 Erik Nilssons änka
1774-1787 Kristian Andersson
1788 Kristian Anderssons änka
1789--(1799) Hans Eriksson den yngre
Hustru Anna bör vara änka efter föregångaren Johan Eriksson. Hemmanet var öde mellan 1715 och 1719.
Hemmanet återupptogs från 1720 och ägdes därefter av samma släkt resten av 1700-talet i tre generationer genom Nils, Erik och Hans. Nils Eriksson antecknades som klockare i mantalslängden från 1742 till 1764. Änkan efter Erik Nilsson gifte om sig med Kristian Andersson. Kristian Andersson antecknades som ordinarie båtsman från 1780 till 1787. Har inte hittat några uppgifter ännu om detta i båtsmansrullorna.

Torpare i Häxmo

1789--(1799) Nils Eriksson

Nils Eriksson var broder till Markus och Hans Eriksson på hemman nr 1. Han var även verksam som skräddare. Han blev senare nybyggare i Forsnäs. Nybygget påbörjades 1799, men familjen kvarstod i mantalslängden till 1806 innan de enbart skrevs i Forsnäs. 

Jag har tidigare skrivit lite mera om Nils Eriksson på hemman nr 2 i ett annat blogginlägg. Detta inlägg kan man läsa på följande länk:

https://adals-liden.blogspot.com/2014/08/klockaren-nils-ersson-i-haxmo.html

Hittade två bomärken från 1762 i ett dokument gällande Häxmo. Dokumentet har hämtats från Lantmäteriets e-tjänst, Historiska kartor.

Rå under 1700-talet

Från 1700-talets början var det fem hemman i byn Rå. 1712 köpte drängen Filip Johansson en del av brodern Per Johansson på hemman nummer 4 och en del av Erik Eriksson på hemman nummer 5. Erik Erikssons del skulle några år senare i mantalslängden kallas nummer 6 och Filips del för nummer 5.

Alla hemman inom Rå behölls under 1700-talet inom respektive släkt, förutom på hemman nummer 3 där Markus Eriksson bytte hemman med Erik Persson från Västerrå, Resele församling. Erik var ägare några år av hemmanet innan det helt återgick till släktens ägor igen.

Uppgifterna är hämtade ur mantalslängder för Ådals-Lidens församling som finns tillgängliga på Riksarkivets hemsida (gratis) och ArkivDigitals hemsida (via abonnemang).

Rå nr 1:

(1700)--1711  Nils Filipsson
1712  Per Nilsson
1713--1717  Nils Filipsson
1718--1752  Säfring Nilsson
1753--1799  Erik Säfringsson

Hemman nummer 1 har funnits inom samma släkt under 1700-talet, i rakt nedstigande led via söner. Sonen Per Nilsson antecknades som ägare enbart ett år, ingen förklaring till detta ännu.

Rå nr 2:

(1700)--1721 Nils Eriksson
1722--1734  Nils Erikssons änka
1735--1757  Erik Nilsson
1758--1767  Erik Nilssons änka
1768-(1799)  Jakob Eriksson

Hemman nummer 2 har funnits inom samma släkt under 1700-talet. Det är tre generationer som ägt hemmanet under denna period.

Rå nr 3:

(1700)--1709  Erik Nilsson
1710--1755  Erik Eriksson
1756--1789  Erik Eriksson
1790--1796  Markus Eriksson
1797--1798  Erik Persson
Del 1
1799--(1799)  Erik Persson
Del 2
1799--(1799)  Mikael Eriksson

Hemman nummer 3 har funnits inom samma släkt under nästan hela 1700-talet. Markus Eriksson bytte hemman med Erik Persson i Västerrå, Resele församling, så Erik blev ägare av hemmanet några år i slutet på 1700-talet. 

Rå nr 4:

(1700)--1709  Johan Persson
1710--1753  Per Johansson
1754--1755  Per Johanssons änka Sara Filipsdotter
1756--1790  Filip Persson
1791--(1799)  Erik Filipsson (även skriven som nämndeman 1797-1799)

Detta hemman ägdes av samma släktgren under 1700-talet, fyra generationer i nedstigande led.

Rå nr 5:

1713--1734  Filip Johansson
1735--1736  Filip Johanssons änka
1737--1744  Jöns Persson
1745--1776  Johan Filipsson
1777--(1799)  Josef Johansson (även skriven som nämndeman 1790-1794)

Filip köpte 1712 en del av Per Johansson på hemman nr 4 och en del av Erik Eriksson på hemman nr 5. Ursprungligen kallades både Filips och Eriks del för nummer 5, men senare blev Eriks del nummer 6 istället.

Jöns Persson gifte sig med änkan efter Filip Johansson. Josef Johansson var måg till Johan Filipsson.

Rå nr 6 (tidigare nr 5):

(1700)--1700  Erik Abrahamsson
1701--1731  Erik Eriksson (även skriven som båtsman 1718)
1732--1738  Per Eriksson
1739--1769  Erik Eriksson (även skriven som båtsman 1744-1750)
1770--1798  Erik Persson
1799--(1799)  Erik Eriksson

Även detta hemman har troligtvis funnits inom samma släkt hela 1700-talet. Erik Abrahamsson var styvfar till Erik Eriksson. Har inte hittat så mycket information om Per Eriksson ännu, men man kan anta att han var bror till den efterföljande Erik Eriksson. Erik Persson var måg till Erik Eriksson.

Inga torpare fanns i byn under 1700-talet, utan marken brukades enbart av sju bönder vid utgången av 1799 (två bönder på hemman nummer 3).

Omsjö under 1700-talet

Omsjö är en mycket gammal by som omnämns redan på 1500-talet. Om man tittar i Älvsborgs lösen från år 1571 så hittar man två bönder i byn vid namn Erich Andersson och Håkan Tomasson. Byn består av ett hemman om 8 seland åtminstone från slutet på 1600-talet och framåt.

Omsjö nr 1:

(1700)--1747 Anders Eriksson
1748 Änkan Kerstin Persdotter
1749-1769 Erik Jakobsson

Del 1
1770--1775 Erik Jakobsson
1776--1782 Jakob Eriksson
1783 Änkan Anna Eriksdotter
1784--(1799) Erik Hermansson 

Del 2
1770--(1799) Olof Eriksson

Alla hemmansägare i Omsjö under 1700-talet hör ihop på något sätt med varandra även om de inte är släkt. Anders Eriksson och Erik Jakobsson var både gift med Kerstin Persdotter. Jakob Eriksson (son till Erik Jakobsson) och Erik Hermansson var gift med Anna Eriksdotter. Olof Eriksson var gift med Anna Andersdotter som var dotter till Anders och Kerstin.

Det har varit svårt att hitta var alla personerna varit födda någonstans, men jag vet t.ex. att Erik Jakobsson var född i Eden, Junsele sn. Syskonen Olof Eriksson och Anna Eriksdotter var födda i Norrtannflo, Resele sn. Jag har inte hittat var Kerstin Persdotter kom ifrån, andra hustrun till Anders Eriksson. Hans första hustru vet jag inte ens vad hon heter, möjligen kan hon heta Kerstin också.

Jag ska komplettera min hemsida med lite mera uppgifter omkring familjerna i Omsjö vid tillfälle.

Forsås under 1700-talet

Under hela 1700-talet var det tre hemman i byn Forsås. Alla dessa hemman gick oavbrutet till son eller dotter under detta århundrade. Ingen sålde sin hemmansdel till personer utanför sin släkt.

Forsås nr 1:

(1700)--1718  Filip Säfringsson
1719--1730  Erik Filipsson
1731--1768  Hans Filipsson (även gästgivare)
1769--1786  Anders Hansson (även gästgivare)
1787  Anders Hanssons änka (även gästgivare).
1788--(1799)  Jon Eriksson (även gästgivare)

Hemman nummer 1 har funnits inom samma släkt under 1700-talet. Erik Filipsson tappade rätten till hemmanet p.g.a. sitt leverne. Jon Eriksson gifte sig med änkan efter Anders Hansson, men sedan skulle två styvsöner till Jon överta hemmanet igen. 

Forsås nr 2:

(1700)--1710  Mikael Persson
1711--1715  Filip Mikaelsson
1716  Mikael Persson
1718--1729  Olof Mikaelsson
1730 Olof Mikaelssons änka
1731--1753  Jakob Eriksson
1754--1783  Filip Olofsson
1784--1786  Margareta Filipsdotter
1787--(1799)  Johan Johansson

Hemman nummer 2 har funnits inom samma släkt under 1700-talet. Jakob Eriksson gifte sig med änkan efter Olof Mikaelsson, men sedan var det hans styvson som övertog hemmanet. Johan Johansson var måg till Filip Olofsson.

Forsås nr 3:

(1700)--1706  Olof Markusson
1708--1739  Markus Olofsson
1741  Olof Markusson
1742  Markus Olofsson
1743--1771  Olof Markusson
1772--1797  Anders Olofsson
1798--(1799)  Anders Andersson

Hemman nummer 3 har funnits inom samma släkt under 1700-talet. Anders Olofsson är inte son till Olof Markusson, utan måg.

Torpare:

1776--(1799)  Olof Eriksson

Olof Eriksson var son till Erik Filipsson som var bonde på hemman nr 1 ett tag. Han var under några år (1773-1775) skriven som timmerhuggare, timmerflottare och timmerdräng vid Lo sågverk.

Lidgatu under 1700-talet

Under hela 1700-talet var det fyra hemman i byn Lidgatu. Mellan åren 1781 till 1791 var det två bönder som brukade hemmanet nr 1, annars har det varit enbart en bonde på varje hemman under detta århundrade. Nedan följer en sammanställning av de som skattade för respektive hemmansdel. Uppgifterna är som vanligt hämtade ur mantalslängderna.

Lidgatu nr 1:

(1700)--1709  Olof Salomonsson
1710--1715 Salomon Olofsson
1716 Dottern Ingrid
1718--1752  Maurits Mikaelsson
1753--1778  Salomon Mauritsson
1779--1780  Johan Andersson
Del 1
1781--1791  Johan Andersson
Del 2
1781--1791  Salomon Mauritsson
1792-(1799)  Johan Andersson (även klockare)

Johan Andersson övertog hemmanet 1779 från Salomon Mauritsson eftersom han inte hade några arvingar. Efter två år delades hemmanet så att Salomon bärgade 1/4-del av hemmanet mellan 1781 och 1791, därefter står åter Johan för hela hemmanet.

Lidgatu nr 2:

(1700)--1710  Olof Botvidsson
1711--1719  Erik Johansson
1720--1728  Erik Hauffman (kaplan, komminister)
1729--1738  Erik Hauffmans änka
1739--1769  Erik Andersson
1770--(1799) Erik Eriksson 

Från 1720 gick hemmanet vidare inom samma släkt.

Lidgatu nr 3:

(1700)--1708  Lars Abrahamsson
1709--1712  Per Larsson
1713 pigan Brita Larsdotter
1714--1747  Hans Persson
1748--1788  Per Hansson
1789--(1799) Per Persson

Med största sannolikhet har detta hemman funnits inom samma släkt under hela 1700-talet. 

Lidgatu nr 4:

1700--1710  Anders Sjulsson
1711--1712  Hustru Margeta
1713  pigan Cecilia
1714--1725  Hustru Margeta
1726--1729  Anders Andersson
1730--1731  Anders Anderssons änka
1732--1758  Olof Hermansson
1759--1798  Per Andersson
1799--(1799)  Jakob Persson

Hemmanet nummer 4 gick under 1700-talet från far till son i fyra generationer. Olof Hermansson var gift med Anders Anderssons änka och brukade därför hemmanet under drygt 35 år.

Torpare i Lidgatu

1774--(1799)  Per Hansson

Per var troligtvis den första inom Ådals-Lidens församling som blev torpare. Han ansökte den 8 september 1774 om att bli torpare i Lidgatu.

Hittade även här några bomärken på de hemmansägare som fanns i Lidgatu år 1787. Detta från Lantmäteriets e-tjänst, Historiska kartor.

Krånge under 1700-talet

År 1700 fanns det två hemman i Krånge, men det skulle utökas med ett tredje hemman som även kallades Sörmoflo. Första gången som Sörmoflo omnämns i mantalslängden är 1725 när Hans Johansson skattar för detta hemman. Jag vet inte om Hans övertog redan odlad mark, eller om det var ett nybygge. Det får jag forska vidare på. Hans var bonde på hemman nr 1 till 1723 och sedan övertog styvsonen Anders Eriksson hemmanet 1724. Året därpå finns Hans upptagen i Sörmoflo. Många som har sin släkt från Ådals-Liden härstammar från denna Hans Johansson. Jag härstammar via sonen Johan Hansson, men det är nog vanligare att man härstammar från sonen Zakarias Hansson.

Krånge nr 1:

(1700)  Zakarias Salomonsson
1701--1704 Erik Andersson
1705--1723  Hans Johansson
1724--1749  Anders Eriksson
1750--1789  Erik Andersson
1790--1795  Anders Eriksson
Del 1
1796--(1799)  Anders Eriksson
Del 2
1796  Dordi Eriksdotter
1797--(1799)  Erik Persson

Hemmanet skrevs som nr 2 mellan åren 1708-1731, därefter som nummer 1. Hemmanet delades 1796 i två delar.

Krånge nr 2:

(1700)--1712 Erik Israelsson
1713--1714  Säfring Eriksson
1715  Pigan Ingrid
1716-1718  Hemmanet var öde
1719--1741  Abraham Johansson
1742--1750  Abraham Johanssons änka
Del 1
1751--1786  Johan Abrahamsson
1787--(1799) Erik Eriksson
Del 2
1751--1781  Nils Abrahamsson
1782-1789  Nils Abrahamssons änka
1790--(1799) Per Nilsson

Hemmanet skrevs som nr 1 mellan åren 1708-1731, därefter som nummer 2. Under åren 1716-1718 står hemmanet öde. Hemmanet delades 1751 mellan två bröder.

Krånge nr 3 (Sörmoflo):

1725--1732  Hans Johansson
1733--1741  Johan Hansson
1750--1786 Zakarias Hansson
Del 1
1787--1788  Hans Zakrisson
1789--1792 Nils Berg
1793--(1799)  Hans Zakrisson
Del 2
1787--(1799) Per Zakrisson

Det är först i mantalslängden 1772 som hemmanet får beteckningen nr 3. Dessförinnan hittar man den under nr 2. Detta hemman kallas i dagligt tal för Sörmoflo, men heter alltså egentligen Krånge nr 3. Åren 1725-1738 är hemmanet upptagen som Sörmoflo nr 1 och året 1739 som Moflo nr 5.
Jag gjorde en intressant upptäckt i mantalslängden, nämligen att Hans Zakrisson inte var bosatt i Krånge hela sitt liv. Han var borta från byn under ungefär fyra år då Nils Berg står som ägare av hemmanet. Efter lite sökande hittade jag dem i Hakesta, Multrå sn, där han var bonde också. Dottern Greta, född 1791, var alltså född i Hakesta. Jag har alltid trott att hon varit missad i Ådals-Lidens födelsebok.

Torpare i Krånge

1796--1798 Anders Persson

Anders Persson var torpare i Krånge under tre års tid. Först år 1803 finns en ny torpare antecknad i mantalslängden, Erik Danielsson.

Hittade några bomärken på de hemmansägare som fanns i Krånge år 1779. Detta från Lantmäteriets e-tjänst, Historiska kartor.

Moflo under 1700-talet

I Moflo, eller Möffle som vi säger ibland, fanns år 1700 fem hemman och därmed fem bönder också. Bönderna hette då Mikael Markusson, Jon Nilsson, Johan Nilsson, Hans Mauritsson och Hans Eriksson. Jag har gått igenom mantalslängderna för hela 1700-talet och forskat fram vem som bodde på respektive hemman varje år. Nedan följer en sammanställning på detta.

Moflo nr 1:

(1700)--1716 Mikael Markusson
1718--1757 Markus Mikaelsson
1758--1767 Mikael Markusson
1768--1777 Anders Kristiansson
Del 1
1778--1781 Anders Kristiansson
1782--1784 Anders Andersson
1785 Hans Nilsson
1786--1787 Per Persson
1788--1799 Anders Andersson
Del 2
1778--(1799) Sven Nässlin (timmerräknare, nämndeman)

Inledningsvis gick hemmanet från far till son i några generationer. 1767 bytte dock Mikael Markusson hemman med Anders Kristiansson som bodde i Kungsgården, Bjärtrå sn. Därmed tog en ny släkt över hemmanet därefter. Omkring 1778 delades hemmanet i två delar där Anders Kristiansson ägde den ena och mågen Sven Nässlin den andra delen. Från år 1800 brukar Sven Nässlin hela hemmanet själv. Anders Andersson är en son till Anders Kristiansson och Hans Nilsson är en måg till densamma. Jag vet inte ännu vem Per Persson är.

Moflo nr 2:

(1700)--1710 Jon Nilsson
1711--1716 Erik Eriksson
1718--1758 Jon Eriksson
1759 Jon Eriksson änka
1760--1762 Mikael Olofsson
Del 1
1763--1769 Mikael Olofsson
Del 1:1
1770--1778 Mikael Olofsson
Del 1:2
1770 Olof Olofsson
1771 Bärgas av Filip Olofsson i Forsås
1772--1778 Per Persson
Del 1
1779--1796 Per Persson
1797--(1799) Per Persson
Del 2
1763--1770 Abraham Abrahamsson
Del 2:1
1771--1779 Abraham Abrahamsson
Del 2:2
1771--1779 Anders Persson
Del 2
1780--1797 Anders Persson
1798--(1799) Hans Persson

Detta hemman är det mest besvärliga när det gäller kopplingar mellan ägarna på hemmanet. Hur som helst delades hemmanet första gången omkring 1763 och Abraham Abrahamsson övertog en del av hemmanet. Sedan delades Mikaels del ytterligare en gång omkring 1770 och då behöll Mikael bara 1/3 av dåvarande hemmansdel. Abrahams del delades omkring 1771. Mikaels del slogs åter samman omkring 1779 när Per Persson övertog hela den hemmansdelen. Abrahams del slogs också samman omkring 1780 då Anders Persson övertog hemmansdelen.

Moflo nr 3:

(1700)--1709 Johan Nilsson
1710--1737 Nils Johansson
1738--1784 Erik Nilsson
1785--(1799) Erik Eriksson

Detta hemman gick under 1700-talet från far till son i varje steg. Erik Nilsson var den som "satt" längst på hemmanet, drygt 45 år, innan sonen Erik övertog hemmanet. 

Moflo nr 4:

(1700)--1705 Hans Mauritsson
1706--1711 Maurits Hansson
1712--1733 Hustru Kerstin
1734--1766 Hans Mauritsson (båtsman under en period)
1767--1785 Abraham Hansson
1786 Abraham Hanssons änka
1787--(1799) Hans Persson (även lumpsamlare, gift med Abraham Hanssons änka)

Även detta hemman gick från far till son under hela 1700-talet, men några av ägarna dog tidigt så det var änkan eller änkans nya make som stod för hemmanet under vissa perioder. Maurits Hansson dog efter bara fem år som ägare och då tog hans änka över därefter. Hon drev gården i över tjugo innan sonen Hans tog över. Även Abraham Hansson dog relativt ung. Änka gifte då om sig med Hans Persson, även kallad Myrholm, från Resele. Han blev därför bonde på hemmanet ett tag innan sonen Abraham Abrahamsson tog över gården under 1800-talets början.

Moflo nr 5:

(1700)--1704 Hans Eriksson (sockenskrivare)
1705--1720 Erik Hansson
1721--1733 Hans Eriksson
1734--1767 Anders Eriksson
1768--1798 Erik Andersson
Del 1
1799-- Anders Persson
Del 2
1799-- Anders Eriksson

Hemman nr 5 ärvdes från far till son under i princip hela 1700-talet. Hemmanet delas i två delar 1799 mellan sonen Anders och mågen Anders Persson. Sonen Hans Eriksson dog redan 1733 och då fick brodern Anders istället överta hemmanet.

Torpare i Moflo

1779--(1799) Maurits Johansson

Under 1700-talet fanns bara en torpare i byn, och det var Maurits. Han var ursprungligen från Sörmoflo, eller Krånge som byn egentligen heter.