Mary G. Westerlund, nee Lidblom (1873-1953)

Greta Maria Lidblom eller Mary G. som hon skrevs som i USA var född i Lidgatu 1873. Hennes föräldrar var Per Persson Lidblom (1822-1894) och Andrietta Helena Lidström (1839-1904). Hon var för övrigt kusin med Pelle Molin. Greta Maria emigrerade 1895 till Minnesota, gifte sig några år senare med en man född i Hämra, Torsåker sn som emigrerat till samma område i Minnesota några år tidigare.

Hennes gravsten finns fortfarande kvar på Saint Helena Cemetery i Napa county, Kalifornien. Man kan se gravstenen på följande länk:

https://images.findagrave.com/photos/2012/195/48336729_134226269004.jpg

Nedan följer en mera detaljerad information om hennes och familjens liv i USA. Den är inte komplett på något sätt, men är en början på sammanställning.

Greta Maria (Mary G.) Lidblom. Hon var född den 24 oktober 1873 i Lidgatu, Ådals-Liden sn som dotter till Per Persson Lidblom (1822-1894) och hans hustru Andrietta Helena Lidström (1839-1904). Greta Maria avreste från Göteborg den 29 april 1896 med skeppet Domino. Hennes destination var Mora, men resan gick först till Grimsby. Hon avreste därefter med skeppet Paris från Southampton den 2 maj 1896. Hon anlände sedan den 9 maj till New York. Hon gifte sig den 2 april 1897 i Stearns county, Minnesota, USA med Nils Aron Westerlund. Han var född den 23 augusti 1874 i Hämra, Torsåker sn som son till landbonden Mats Westerlund och hans hustru Sara Kajsa Nilsdotter. Han avreste den 16 maj 1893 med skeppet Juno från Trondheim. Hans destination var också Mora. Resan fortsatte från Liverpool den 24 maj med skeppet Lord Clive. Den ankom till Philadelphia den 6 juni 1893. Nils Aron återfinns i Kanabec county mellan 1893 och 1897. Man har antecknat att han flyttade till obestämd ort den 23 mars 1897. Familjen flyttade sedan till Superior, Douglas county, Wisconsin, där de återfinns i census 1900, 1910 och 1920. Nils Aron skrevs som snickare år 1910 och 1920. Därefter skiljer makarna förmodligen sig. Mary återfinns i census 1930 i Oak Park, Cook county, Illinois där hon arbetar som hembiträde. Här finns antecknat att hon var skiljd. Hon återfinns även i census 1950 i Medford, Jackson county, Oregon, där hon bor tillsammans med sin yngsta dotter och hennes man. Eventuellt bodde hon i Los Angeles i census 1940, men detta är inte säkert bekräftat. Hon dog den 24 juni 1953 i Napa county, Kalifornien och begravdes på Saint Helena Cemetery i Napa county där hennes gravsten finns kvar. Nils Aron ser ut att gifta om sig den 8 maj 1925 i Los Angeles, Kalifornien med Louisa Filkins. Hon var född omkring 1875 i Tyskland. De återfinns i census 1930 i Los Angeles, där Nils Aron var barberare. Det står i vissa släktträd att han dog 1962, men det tror jag är en annan Westerlund med namnet Nils August, född 1872.

Barn i första äktenskapet:

Julius Verner Westerlund, född den 24 februari 1898 i Douglas county, Wisconsin, USA. Han gifte sig den 28 november 1924 i Nobles county, Minnesota med Thelma Marjorie Turner. Hon var född den 24 juli 1903 i Lakefield, Nobles county som dotter till Z. M. Turner och hans hustru Evaline Martin. De bodde enligt census 1930, 1940 och 1950 i Worthington, Nobles county. Julius Verner var försäljare av bilar, sedan av däck. Thelma var lärarinna. Julius Verner dog den 5 augusti 1974 i Nobles county. Thelma dog den 24 juli 1993 också I Nobles county. De fick fem barn tillsammans.

Effie Kattarinahel Westerlund, född den 12 juli 1899 i Douglas county, Wisconsin, USA. Hon gifte sig den 9 juni 1921 i Cook county, Illinois, USA med Richard Louis Balgeman. Han var född den 11 juli 1898 i Illinois. I census 1930 bodde de i Brookfield, Cook county där Richard var vaktmästare på en skola. Enligt census 1940 bodde de då i Chicago, Cook county, där Richard var attendant (skötare) i ett garage. Därefter skiljde de sig förmodligen eftersom Richard återfinns gift i census 1950 med Gertrude, född 1909 i Illinois. De var bosatta i Elmwood Park, cook county, där Richard skrevs som ”press operator” på ett ”Can Company”. Effie dog den 29 april 1992 i Santa Clara county, Kalifornien och har då efternamnet Walker. Effie och Richard fick fyra barn tillsammans.

William Hilding Westerland, född den 2 maj 1901 i Douglas county, Wisconsin, USA. Har inte hittat så manga uppgifter om honom, men i handlingar från andra världskriget var han 1942 i Las Vegas, Clark county, Nevada, USA. Han dog den 1 augusti 1977 i Los Angeles county, Kalifornien.

Victoria Alice Westerlund, född den 6 mars 1905 i Douglas county, Wisconsin, USA. Hon gifte sig den 29 mars 1929 i Winnipeg, Manitoba, Kanada med Clyde Eugene Wimer. Han var född 30 oktober 1904 i Indiana, USA. De bodde först i Kanada eftersom deras två barn föddes i Winnipeg 1931 och Calgary 1933. 1940 anlände de till Los Angeles från Hong Kong. De stod då att deras adress i USA var Elwood, Indiana. Andra handlingar från andra världskriget visar också att Clyde var bosatt i Hong Kong, Kina De återfinns i census 1950 i Medford, Jackson county, Oregon, där han var präst. Victoria dog den 14 mars 1995 i San Marcos, San Diego county, Kalifornien. Clyde dog den 25 maj 1996 också i San Marcos.

Om någon har kort på Greta Maria så får ni gärna höra av er.

Ett barn lagt å lönn

I Ådals-Lidens dödbok för året 1843 kan man läsa att ett gossebarn hittats dött i Östra Bjessbäcken vid Lidgatu. Inget datum finns angivet i dödboken, men finns inskrivet mellan två personer som dog i juni detta året.

Paul Lundin skriver i sin bok Sanningar och sägner i Ådals-Liden, sida 196, att ett nedgrävt spädbarnslik hittats av en händelse vid Bjäsbäcken på Pålmon. Vägvandrare berättade att man hört barnagråt och jämmer när man passerat i dalen, men det ska ha försvunnit efter att man hittat det nedgrävda barnaliket.

I Hernösandsposten den 2 februari 1843 stod följande artikel:

Den 22 sistl. Januari, på morgonen, påträffades af en wägfarande wid kanten af stora landswägen, ett stycke från Lidgatu by i Lidens socken ett nyfödt barn, inlindadt uti ett förkläde och stelnadt af köld, utan att ännu kändt är, hvem det tillhör eller hwilken detsamma ditlagt. Man misstänker, att pigan Brita Cathrina Pehrsdotter från Stranne by i Arnäs socken, hwilken från hemorten bortgått i hafwande tillstånd och hwars närwarande wistelseort är obekant, wandrat till Lidens socken och nu begått den ohyggliga gerningen att lägga barnet å lönn. Emellertid är mediko legal besigtning förordnad å den döda kroppen till utrönande af dödssättet.

Jag har inte hittat någon piga Brita Cathrina Pehrsdotter i Stranne ännu omkring 1843, men i Lakasund fanns det en Brita Cajsa Persdotter som var piga vid den aktuella tidpunkten, född 1816. Hon fick den 5 februari 1843 en oäkta dotter vid namn Sara Christina. Tragiskt om det var hon som anklagades för att ha lagt barnet å lönn.

Vidare hittade jag att ynglingen Jonas Johansson från Gårelehöjden, Junsele sn togs in den 1 april 1843 på länshäktet i Härnösand. Han var 15 år gammal och född i Medelpad. Anledningen till att han togs in till häktet var att han påträffat ett dött foster liggande å lönn. Den 21 april skickades han till Sollefteå häradsrätt för att närvara vid ransakning där. Han återkom sedan den 27 april igen till häktet. Den 8 maj skickades han åter till Sollefteå häradsrätt som tilltalad och blev den 9 maj ställd på fri fot igen. Jag har inte läst domstolsprotokollen ännu så jag vet inte varför Jonas var tvungen att sitta häktad. Man tycker att han bara borde ha varit ett vittne till denna tragiska händelse. 

Fortsättning följer kanske i denna tragiska historia någon gång längre fram.

Dumheten bestraffade sig

Hittade en tidningsartikel i Jämtlands Tidning den 5 augusti 1901 med denna rubrik. Artikeln fortsatte så här:

En i Lidgatu, Ådals-Lidens socken, bosatt arrendator under Sprängsvikens aktiebolag påträffade, då han den 25 sistlidne juli var sysselsatt med höbärgning, ett getingbo i taket af en hölada. Oaktadt redan flera lass hö voro inbärgade, tog sig mannen det orådet före att tända eld på getingboet med den påföljd naturligtvis att det brinnande boet föll ned och i sin ordning antände höet. Inom ett ögonblick blossade höet upp och ladan stod snart i ljusan låga. Då alla släckningsåtgärder voro fruktlösa, brann altsammans upp. hvarför arrendatorn gjorde en rätt kännbar förlust. det är att förmoda, att han en annan gång handskas varligare med elden och getingarne, skrives till Soll. Bl.

Denna arrendator antas vara Petter Persson (1862-1938). Han var först torpare i Lidgatu på hemman nr 4, sedan blev han arrendator på Sprängsvikens aktiebolags hemman, senare Svanö ångsågsaktiebolag.

Aurora Filipsson, barnhusbarn från Stockholm?

På hösten 1822 inflyttade Aurora Filipsson från Stockholm till Lidgatu. Hon blev fosterdotter hos klockaren Johan Andersson och hans hustru Stina Filipsdotter. Det står då antecknat att hon var född den 19 februari 1813 i Stockholm. Senare har man antecknat 29 september 1813 som födelsedatum på henne. Åren 1841 till 1843 och 1846 till 1847 var hon piga på gården i Lidgatu där hon först skrevs som fosterbarn. Det var länsmannen Zakarias Johansson Lidblom, son till klockaren Johan Andersson, som övertagit gården, men han dog tidigt redan 1841. Mellan 1844 och 1845 var hon piga hos Erik Mikaelsson (senare Lidfors) i Rå.

I november 1847 gifte sig Aurora med Göran Göransson (f. 1818), som var dräng i Lidgatu vid tillfället. Förste sonen Johan Peter föddes i maj 1848, men ingen by finns angiven i födelseboken. Göran antecknades fortfarande som dräng då. I kyrkoräkenskaperna står det att Göran var dräng i Näsåker i samband med barndopet. Familjen återfinns också i Näsåker där Göran skrevs som inhyses i samma veva. 1850 föddes andra barnet, en dotter vid namn Andrietta Helena. Hon var född i Näsåker och fadern var inhyses. Fyra år senare föddes tredje och sista barnet, dottern Kristina Margareta. Hon var född i Prästbordet och Göran skrevs även då som inhyses. Man ser inte i husförhörslängderna om och när familjen flyttade från Näsåker till Prästbordet eller om de bodde på samma ställe hela tiden och det bara benämndes olika i kyrkoböckerna. I husförhörslängden mellan 1864 och 1873 kallas Göran för kyrkväktare. Göran dog endast 55 år gammal år 1873 av kallbrand. Aurora dog av kräfta i magen år 1880.

Eftersom Aurora inflyttade från Stockholm och skrivs som född i Stockholm så kan man gissa att hon var ett barnhusbarn som blivit skickad upp till Norrland. I arkivet för Allmänna barnhuset i Stockholm kan man hitta mera uppgifter om de barn som hamnade på detta barnhus. Stockholms stadsarkiv har ett sökregister utlagt på sin hemsida där man kan söka vidare.

http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Databas/allmanna-barnhusets-rullor-1800-1916/Sok

Tyvärr återfanns inte Aurora i detta register. Sökandet gick då vidare i födelseböckerna i Stockholm. I Maria Magdalena församling i Stockholm återfanns en flicka vid namn Aurora som föddes den 18 februari 1813 och döptes den 19 februari. Mamman hette Maria Beckström och hon var 25 år. Dopvittnen var barnmorskan fru Hedda Johanna Callén, född Friis, jungfru Margareta Charlotta Uddberg. Dopet skedde hemma hos och av fältprosten Z. Fuchs. Det är dock inget här som bekräftar att detta verkligen är Aurora Filipsson.

Forskningen har sedan stått still i många år utan att några nya fynd. Jag hade dock hört talas om att det fanns ett barnhus till i Stockholm som hette Frimurarbarnhuset. Senaste året har SVAR publicerat material från detta barnhus på Riksarkivets hemsida som digitalfotograferats av FamilySearch direkt på Stockholms stadsarkiv.

För någon vecka sedan tänkte jag att jag skulle söka lite i detta barnhus också. Efter en del letande så hittade jag en Aurora Philipson som barnhusbarn nr 6959. Denna Aurora var döpt den 19 februari 1813 och inköptes den 20 februari samma år. Aurora var hos änkefru Philipson i Veda, Vallentuna församling på Cederhjelms ägor under en period. Hon blev åter intagen på barnhuset 1821. Ingen notering om att hon utflyttar igen 1822.

En annan handling som återfinns i arkivet är ett intyg att barnhusbarn nr 6959 inköpts den 20 februari 1813 för 100 riksdaler banco. Det står även att flickebarnet Aurora var född den 18 och döptes den 19 februari. Detta intygas av Zach. Fuchs, komminister i Maria. Därtill hade en person vid namn Klerk (namnet osäkert) besiktat och funnit barnet frisk den 19 februari.

Slutligen har jag hittat ett "kontrakt" av följande lydelse:

År 1813 den 20 febr. antogs wid Frimurare-Barnhuset Flickan Aurora Philipson som efter Venerandi Ministerii intygande är döpt den 19 febr. 1813 och af Barnhusets Läkare besigtad, samt utan smitta befunnen: Kommandes detta Barn at åtnjuta nödige kläder, bestående, det första året, af Fyra Skjortor, Fyra Blöjor, Twå Mantlar, Twå Lindor, Et Lifstycke, En Mössa och En Hufwa; Det andra och följande åren af Twå Kåltar, Twå Lintyg, Twå par Skor, Twå par Strumpor, Twå Mössor, Twå Hak-Lappar och Twå Hufwor samt i penningar 1 Rd. i Weckan til Et års ålder, hwarefter Underhållet minskas til 36 Schill. i Weckan, hwilket til Foster-Föräldrar i Staden utdelas hwar Tolfte Wecka. Den eller de, som på Landet åtaga sig Barnets upfostran, bör a genast, för Wördige Prästerskapet i Soknen, upwisa detta Underhålls-Bref, i kärlig förmodan, at det, på Barnets ömma skötsel, wille hafwa en Christelig upmärksamhet; Och kommer, enligt Kongl. Maj:ts Nådigste förordnande af den 10 April 1804, detta Barn at ifrån Krono-Utskylder befrias til 24 års ålder upnås; så wida Barnet, sedan det blifwit arbetsfört, qwarstadnar hos Foster-Föräldrarne; men wid afflyttning ifrån dem, uphör genast denna förmon. Wid Underhållets förlust förbjudes, at detta Bref pantsätta eller transportera; Äfwensom den det till Pant emottager, får skylla sig sjelf, at han sin betalning förlorar.
                                      På Frimurare-Barnhus Directions wägnar,

Jag är ganska säker på att det är samma Aurora som jag hittat både i Frimurarbarnhuset och i Vallentuna som senare dyker upp i Lidgatu som fosterdotter hos klockaren Johan Andersson.

Källhänvisningar:
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/2 (1821-1830), Lidgatu, sida 27, bildid: C0033877_00039
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/3 (1841-1848), Lidgatu, sida 40, bildid: C0033878_00054
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/3 (1841-1848), Rå, sida 79, bildid: C0033878_00085 
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/3 (1841-1848), Näsåker, sida 60, bildid: C0033878_00065
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/4 (1849-1858), Näsåker, sida 59, bildid: C0033879_00072
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/5 (1859-1868), Prästbordet, sida 133, bildid: C0033880_00154
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/6 (1864-1873), Prästbordet, sida 169, bildid: C0033881_00175
Ådals-Lidens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010236/A I/7 (1874-1884), Prästbordet, sida 208, bildid: C0033882_00189
Maria Magdalena kyrkoarkiv, Dopböcker för oäkta barn, SE/SSA/0012/C I b/3 (1803-1819), födda 1813, bildid: C0055210_00100
Frimurarbarnhuset i Stockholm, Barn inomhus, SE/SSA/0816/D I/5 (1821-1826), nr 6959, bildid: C0301651_00034 
Frimurarbarnhuset i Stockholm, Ansökningar om intagning eller underhåll, SE/SSA/0816/E III/6 (1813), bildid: C0301690_00045
Frimurarbarnhuset i Stockholm, Handlingar rörande barnen, SE/SSA/0816/F I a/18 (1821), bildid: C0301804_00059 
Vallentuna kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/SSA/1582/A I/10b (1814-1820), Veda, sida 7, bildid: C0049178_00016
Vallentuna kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/SSA/1582/A I/11b (1821-1825), Veda, sida 9, bildid: C0049180_00017

Lidgatuvisan av J. A. Boman, del 6

Här kommer till slut de sista fyra verserna i Lidgatu-visan. Som jag skrev tidigare så gillar jag verkligen denna visa. Man får lära sig mycket nytt om personerna som man inte kände till tidigare och som kanske inte finns dokumenterad på något sätt heller.

Det står i visan att Erik Milton och Nils Verner Halén var bröder. Detta är inget man kan utläsa i kyrkoböckerna eftersom Erik Milton var född utan angiven fader i födelseboken. Nils Verners pappa blev änkling 1890 så han kan vara far till Erik Milton. Han gifte om sig strax innan Erik Milton föddes med en annan kvinna. Någon som känner till mera om detta? Var Erik Milton och Nils Verner halvsyskon?

Jag tror fortfarande att visan är skriven omkring 1927 även om några händelser verkar inträffa några år senare enligt kyrkoböckerna. Alla personer som omnämns i visan lever år 1927, några dör åren därpå.

I nästa gård där borta, nog vet du vem som bor
Det är visst August Nordström från Resele jag tror
I landet uti väster han även varit har
Men en dag han packar säcken och hem till Sverige far.

Och längre emot väster, där har vi ännu en
Han är visst också torpare och heter Eugen
Däruppe under berget han med de sina bor
Han är ju sista åbon i denna by jag tror.

Och nu blott trenne gubbar i byn det finnes kvar
Och dessa ifrån Helgum till oss inflyttat har
Den ene bor där borta och heter visst Fjälldén
Och så de båda andra är bröderna Halé.

Och eftersom mig ämnet nu tryter i min sång
Så får jag den nu avsluta med punkt för denna gång
Och vördsamt vill jag tacka er allesammans här
För att ni sjunger visan fastän den brister bär.

Per August Nordström (1875-1928) var född i Stugusjö i Resele församling. 1901 avreste han till Nordamerika. Han skulle åka till sin bror i Carbon, Wyoming. Han återvände till Sverige 1907. Han gifte sig med Margreta Johanna Jonsson (1884-1972). De bodde först i Norrtannflo, Resele församling, där August var skogsarbetare. 1914 flyttade familjen till Lidgatu, där han skrevs som skogsarbetare och lägenhetsägare. Han köpte år 1916 en lägenhet som kallades Undantaget. Den hade beteckningen Lidgatu 1:2. Makarna fick tre barn tillsammans.

Petrus Viktorinus Eugén Tenglund (1888-1954) var född i Rå. Han gifte sig med Viktoria Kristina Sundvall (1886-1955). Hon var också född i Rå. Eugén var först arbetare i Näsåker. 1911 flyttade familjen till Lidgatu, där han blev torpare. Eugén hade 1910 köpte lägenheten Lidgatu 1:6. Han sålde den år 1946. De fick sex barn tillsammans.

Per Johan Tjelldén (1884-1959) var född i Ås, Helgums församling. Han gifte sig med Kristina Augusta Olsson (1883-1960) som var född i Lidgatu och syster till Sanfrid Olsson. Per Johan var först arbetare i Ås, Helgums församling. 1919 flyttade de till Lidgatu, där Per Johan skrevs som arbetare, sedan som lägenhetsägare. År 1925 köpte de en fastighet i Lidgatu med beteckningen Lidgatu 3:16. Kristina Augusta hade en dotter innan äktenskapet som dog när hon bara var 14 år. I dödboken står Per Johan som fader till henne, men det är mycket osäkert. Sanfrid Olssons två barn blev fosterbarn i denna familj.

Erik Milton Halén (1891-1983) var född i Holmsta, Helgums församling. Han gifte sig med Märta Kristina Olava Berglin (1885-1951). Hon var född i Ärtrik, Helgums församling. Makarna bodde först i Mo, Helgums församling, där Erik Milton skrevs som arbetare. 1920 flyttade de till Ådals-Lidens församling och Häxmo, där han också var arbetare. Två år senare flyttade de till Lidgatu, där Erik Milton var lägenhetsägare. 1925 köpte de fastigheten Lidgatu 3:12. Makarna ägde denna till 1946. De fick två barn tillsammans.

Nils Verner Halén (1883-1930) var född i Gagnet, Helgums församling. Han gifte sig med Anna Berglin (f. 1894). Hon var född i Nässjö, Ramsele församling. Nils Verner var först jordbruksarbetare i Forsmo, eds församling. 1925 flyttade de till Lidgatu, där han blev arrenadator av Henrik Roberts Lundins hemman om 3 3/4 seland. Hemmanet hade beteckningen Lidgatu 4:1. Efter Nils Verners död flyttade änkan  och barnen först till Ås, Ådals-Lidens församling 1931. År 1934 flyttade de till Helgums församling. Makarna fick två barn tillsammans. Upptäckte precis att Nils Verners bror, Erik Peter Halén, var mormors far till Mattias Timander som spelade back under många år i MoDo och i olika lag i NHL.

Lidgatuvisan av J. A. Boman, del 5

Här kommer näst sista delen av Lidgatuvisan, vers 21 till och med 25. Har för länge sedan fått ett fotografi från Gullmaj Sandberg på hennes morfar Zakarias Westin. Har också fått en bild från Harriet Boman som föreställer J. Lidholm. Kan detta vara John Lidholm? Tack så mycket för korten, Gullmaj och Harriet.

 

Zakarias Westin (1862-1935)        J. Lidholm

Om icke något annat du har uti ditt sinn'
Jag beder dig att följa till August Hägglund in
Då frun uppstämmer zittran, han tar klaveret fatt
Det lättar på humöret, gör livet ljust och glatt.

Om till musikens toner du lyssna vill en stund
Så skall jag gå och hälsa vår broder E. Tenglund
Han bor uti en stuga, på samma gård du vet
I lag med sonen Valter, som kör en Chevrolet.

Åt väster genom fönstret, du ser en villa fin
Där bor och residerar vår vän Z. Vestin
Han förr har eget hemman, men nu han sålt det har
Ja för att kunna leva i ro på gamla dar.

Och där i vita gården, nog vet du vem som bor
Det är ju Petter Nilsson, som förr var inspektor
Han haver köpt sitt hemman av herr Sjödin jag tror
Där han med barn och blomma, och gamla minnen bor.

Och nu vi ställer färden till nästa gård jag tror
Där svensk-amerikanaren Jonny Lidholm bor
Han på en eldsolycka i Amerika var med
Där han från fjärde våningen till marken hoppa ned.

Nils August Emanuel Hägglund (1888-1968) var född i Lidgatu. Han gifte sig med änkan Anna Margreta Persdotter (1863-1947) som var född i Harmångers församling. August var först arbetare i Främmerbodvill, Resele församling. 1925 flyttade de till Lidgatu nr 3, där han skrevs som arbetare. De fick inga barn tillsammans.

Ernst Johan Tenglund (1872-1928) var född i Lidgatu. Han gifte sig med Brita Charlotta Tegnander (1878-1925) från Omnäs i Resele församling. Ernst Johan var först arbetare, sedan hemmanägare i Lidgatu. Han köpte 1909 halva hemmanet med beteckningen Lidgatu 4:1. Han sålde sedan detta 1922 till Henrik Robert Lundin, men blev kvar som arrendator på samma ställe. De fick två barn tillsammans. Sonen Walter emigerade 1927 till Ontario, Kanada där han bodde hela livet och dog 1974.

Zakarias Westin (1862-1935) var född i Lidgatu. Han gifte sig med Sara Karolina Tenglund (1873-1926). Han övertog 1890 sin faders hemman i Lidgatu som hade beteckningen Lidgatu 3:3. 1927 sålde han hemmanet vidare till John Lidblom. Makarna fick nio barn tillsammans.

Petter Nilsson, eller Per Nilsson (1861-1938) som han skrivs som i kyrkoböckerna var född i Rå. Han gifte sig med Kristina Amalia Lidholm (1876-1974). De köpte 1897 halva fastigheten Lidgatu 4:1 av sin svärfar. 1909 skedde en bytesaffär med Petter Sjödin. Petter köpte fastigheten Lidgatu 4:1 av Per och Per köpte fastigheten Lidgatu 2:2 av Petter Sjödin. Per skrev som hemmansägare och under en period som skogsfaktor också. Makarna fick 10 barn tillsammans.

John Lidholm (1897-1972) var född i Lidgatu och bror till Per Nilssons hustru. Han gifte sig med Elin Maria Norlén (1903-1981) som var född i Gårelehöjden, Junsele församling. John skrevs först som arbetare på Lidgatu nr 4 enligt kyrkoböckerna. 1923 emigrerade han till Amerika. Han skulle åka till Hibbing, Minnesota, där hans syster bodde. John skrevs som snickare i utresehandlingarna. Han återkom 1926 till Lidgatu. Året därpå köpte de fastigheten Lidgatu 3:3, där John blev hemmansägare. Han skrevs också som snickare. Redan 1934 sålde de fastigheten och året därpå köpte de Lidgatu 2:13 och John skrevs nu som lägenhetsägare och snickerimästare. De fick åtminstone åtta barn tillsammans.

Lidgatuvisan av J. A. Boman, del 3

Här kommer nu vers 11 till och med 15 i Johan Anton Bomans visa. Jag är lite osäker på ordningen på dessa vers och jag gissar att vers nummer 14 egentligen hör ihop med vers nummer 12, alltså Janne Lidblom. Vad tror ni?

Olof Petter Håkansson flyttade till Lidgatu 1931 enligt kyrkoböckerna, vilket spräcker min teori om att visan skrevs 1927. Han kanske hade flyttat till Lidgatu tidigare, men inte tagit ut flyttning.

Däruti skogens glänta på bergets branta kam
Där bor Per Magnus Hägglund, som jämt är allvarsam
Han själv rår om sin stuga och står på säkra ben
Han far omkring i bygden och lägger sten på sten.

Sen har vi Janne Lidblom, en gammal god sjöman
Han mycket dig kan lära, om du förut ej kan
Han haver farit vida, på världens alla hav
Och sett då mången sjömän, i böljan fått sin grav.

På andra sidan vägen, i nya stugan där
Där har vi Olov Håkansson, som ifrån Jansjö är
Ibland han bränner tjära, ibland han gräver brunn
Han stundom går i skogen på älgjakt med en hund.

Ja ibland Himlens söner han gästat har som vän
Och i guldgrävarlägren i Kalifornien
Han seglat har med ryssar, spanjorer, engelsmän
På öknens skepp han farit genom Asien.

Ni känner Hanke Moström, han timrat många hus
Ibland så kan det hända han tar ett litet rus
Nu för det mesta uppå det torp han bor
Det kan med gräs och gröda snart födda tvenne kor.

Per Magnus Hägglund (1888-1979) var född i Lidgatu. Han gifte sig med Sara Erika Vestin (1887-1971) från Resele. Per Magnus var murare och bodde först i Strand, Resele sn. 1918 flyttade familjen till Lidgatu. Året därpå köpte de en lägenheten som kallades för Persbo. Den hade beteckningen Lidgatu 2:9. Makarna fick två barn tillsammans. De flyttade 1935 tillbaka till Resele sn.

Johan August Lidblom (1861-1937) var född i Lidgatu. Han började tidigt att arbeta på sjöss och var ute ganska många år på sjön. Han var hela tiden bosatt i Lidgatu, där han skrevs som sjöman, arbetare och sedan torpare. Han köpte 1899 en lägenhet som kallades för Båtsmanstorpet. Det hade beteckningen Lidgatu 2:25. Johan August var ogift.

Olof Petter Kristoffersson Håkansson (1868-1950) var född i Holafors, men hans föräldrar flyttade därefter till Jansjö. Han gifte sig med Kristina Sjöberg (1876-1917) från Sunnansjö, Junsele sn. Familjen bosatte sig först i Sunnansjö, där Olof Petter skrevs som arbetare. 1906 flyttade Olof Petter hem till Jansjö med sin familj. Han var arbetare även där. Två barn dog i späd ålder. Hustrun Kristina och en son dog av lungsot. Olof Petter blev då ensam kvar av sin familj. Han flyttade 1931 till Lidgatu, där han också skrevs som arbetare.

Hans Erik Eriksson Moström (1862-1938) var född i Mo, Resele sn. Hans far var sockensnickare där, men 1865 flyttade hela familjen till Lidgatu där fadern blev torpare. Hans Erik bodde hela livet därefter i Lidgatu och han skrev som arbetare eller torpare. Han var ogift, men troligtvis bodde han tillsammans med Johanna Erika Eriksdotter (1866-1947). Hans Erik antecknas ibland som boende på Nils Anders Persson ägor. Jag hittar inte att Hans Erik ägt någon lägenhet i Lidgatu.

Lidgatuvisan av J. A. Boman, del 2

Här kommer fortsättningen på Lidgatuvisan, denna gång vers 6 till 10.

Sen har vi Valfrid Eriksson, på Pålemon han bor
Han slutat hugga timmer och börjat laga skor
Han bättre har det hemma med gumman och sin läst
Än uti skogen släpa och slita som en häst.

Om samma väg tillbaka du nu mig följa kan
Så skall jag presentera en gammal arbetsman
Han heter August Persson i samma by han finns
Är född på året 70, om galet ej jag minns.

Där uti skogens sköte, fast stugan ej du ser
Där bor ju Sanfrid Olsson, som spelar på klaver
En vals han för mig spelat, ja blott en enda gång
Mitt tack jag honom bringar i denna enkla sång.

Och där i röda stugan, just uppå kullen där
Där bor ju Målar Eriksson, som allt för alla är
Han målar, tapetserar, gör möbler ock med stil
Och lagar sepratorer och klockor om du vill.

Om din maskin gått sönder till Eriksson då gå
Och om du honom beder, du säkert hjälp kan få
Men om du haver brutit på religion och lag
Han säkert dig besöker, som stämningsman en dag.

Henrik Valfrid Eriksson (1895-1961) var född i Imnäs i grannsocknen Ramsele. Han gifte sig med Anna Karolina Forsberg (1900-1989) som var född i Häxmo. Makarna köpte Lidgatu 4:4 år 1919 och flyttade samma år dit. Valfrid skrevs först som torpare där, sedan arbetare. 1930 såldes lägenheten till Västernorrlands län Kungliga Hushållningssällskap, men familjen bodde kvar i Lidgatu till 1934 då de flyttade till Näsåker. Makarna fick tretton barn tillsammans. Tack Roland Eriksson för kortet på Valfrid.

Det finns en Per August Persson (1870-1960) som var född rätt årtal enligt visan. Han var född i Söderfors, men hans familj flyttade till Lidgatu när han var fem år. Hans far hette Per Persson och var född i Lidgatu. Hans mor hette Sara Margareta Eriksdotter var från Rå. På 1920-talet bodde Per August och modern Sara Margareta enligt kyrkoböckerna på Lidgatu nr 2. Fadern hade dött redan 1890 av lungsot. Per August var ogift och dog på ålderdomshemmet i Näsåker.

Karl August Sanfrid Olsson (1898-1929) var född i Lidgatu son till arbetaren August Olsson och hans hustru Brita Magdalena Davidsdotter. Mellan 1915 och 1918 bodde Sanfrid i Umeå där han var dragon på Norrlands dragonregemente (K4). Han gifte sig med Ida Aqvilina Nilsson (1896-1924). Sanfrid skrevs som arbetare i Lidgatu nr 4. Sanfrid flyttade troligtvis 1925 till Lidgatu 2:13, men detta kan man inte utläsa av kyrkoböckerna. Familjen är hela tiden antecknad under Lidgatu nr 4. Barnen uppfostrades hos sin faster och hennes man efter föräldrarnas död.

Målar Eriksson hette Erik Johan Eriksson (1860-1932) och han var från grannbyn Norrtannflo i församlingen Resele. Han var gift med Margreta Dorotea Näslund (1863-1950) från Lidgatu. Erik Johan var målare och senare lägenhetsägare i Lidgatu. Familjen köpte 1925 lägenheten Lidgatu 2:10 och bodde alltså där när visan skrevs. Makarna fick fjorton barn tillsammans, varav fyra dog i tidig ålder. Åtminstone tre av sönerna emigrerade till USA.

Lidgatuvisan av J. A. Boman, del 1

Johan Anton Boman skrev en visa om de män som bodde i Lidgatu på 1920-talet. Gissningsvis tror jag att visan är skriven omkring 1927 om man tittar på de personer som omnämns. Han har skrivit mycket humoristiskt om personerna så det är verkligen roligt att läsa. Jag börjar med fem verser nu. Det är totalt 29 verser i visan. Jag har fått denna visa genom Lena Eriksson och Göran Stenmark. Tack så mycket.

En visa vill jag sjunga, som är så gott som ny
Om gubbar gamla, unga, uti Lidgatu by
Den skall ej bliva tråkig, men kanske något lång
Ni kan ju därför sjunga den blott en enda gång.

Med Johan uti Kroken jag alltså början gör
Han gör ju små affärer och lever tills han dör,
Han säljer sepratorer, ja klockor och gevär
Och Singer synmaskiner du kan få köpa där.

Se ditåt över åkern, dit som nu fågeln flyr
Där bor ju Petrus Vestin, en glad och munter fyr
Sin värnplikt han fullgjorde, när kriget först blev tänt
Jag tror en tid vi bodde i samma logement.

Och sedan om du följer mig däråt över bron
Där ha vi Erik Persson, som bor på Pålemon
Ibland han hugger timmer, ibland han hugger ved
Och om du har en liter nog vill han vara med.

Mot söder, tusen meter, och kanske någon famn
Där bor ju och hans broder och Petrus är hans namn
Sin ena hand han miste vid tröskningen en höst
Nummer två fick han behålla, det var ju någon tröst.

Johan uti Kroken hette Johan Gustafsson (1891-1960) och han var född i Krånge. Han var skogsarbetare och gifte sig med Märta Josefina Westin (1891-1982) från Lidgatu. De fick fyra flickor tillsammans, Essy, Astrid, Siri och Tilly. De bodde längst ner i byn på gränsen till Resele församling på ovansidan nuvarande Riks-90. Deras fastighet hade beteckningen Lidgatu 3:11 och Josefina hade köpte den av sina föräldrar 1924.

På andra sidan vägen bodde Josefinas bror som hette Petrus Westin (1892-1982). Han övertog faderns torp som hade beteckningen Lidgatu 3:8 år 1924, samtidigt som han gifte sig med Margreta Maria Nilsson från Lidgatu. De fick inga barn tillsammans, men de hade en fosterson vid namn Tor Ivan Eriksson.

Närmare älven bakom Petrus Westin bodde Erik August Persson (1887-1960). Han hade köpt Lidgatu 3:5 år 1915 av Per Markus Persson och hans hustru Eufemia Karolina Westin. Fastigheten kallades också Pålmon nr 1. Han sålde dock redan 1920 till brodern Hans Alfred Persson. Tittar man i församlingsboken så bodde därefter Erik August under Lidgatu nr 4. Han var son till Per Hansson som har en backe uppkallade efter sig i Lidgatu strax intill. Jag kan inte säga exakt var han bodde när denna visa skrevs. Han gifte sig med Greta Maria Norlin (1881-1952). De bosatte i Mo, Resele sn.

I vers nr fem omnämns Erik Perssons bror Petrus. Han hette egentligen Per Markus Persson (1884-1950). Han gifte sig med Eufemia Karolina Westin (1889-1968) som var syster till Märta Josefina och Petrus Westin som är omnämnd ovan. De bodde först på Lidgatu 3:5, men de sålde detta redan 1915. År 1917 flyttade de till Näsåker där det bodde till 1929 enligt kyrkoboken. Därefter flyttade de tillbaka till Lidgatu igen. De fick sju barn tillsammans. Sune (barnbarn till Per Markus och Eufemia Karolina) berättade för mig att han brukade få leka med Per Markus handproteser när han var liten. Per Markus hade en handprotes för vardag och en för fint. Jag kan inte här heller utläsa av kyrkoböckerna eller fastighetshandlingar var Per Markus bodde när visan skrev. Jag trodde att visan var från cirka 1927, men familjen flyttade först 1929 tillbaka till Lidgatu.

Lidgatu under 1700-talet

Under hela 1700-talet var det fyra hemman i byn Lidgatu. Mellan åren 1781 till 1791 var det två bönder som brukade hemmanet nr 1, annars har det varit enbart en bonde på varje hemman under detta århundrade. Nedan följer en sammanställning av de som skattade för respektive hemmansdel. Uppgifterna är som vanligt hämtade ur mantalslängderna.

Lidgatu nr 1:

(1700)--1709  Olof Salomonsson
1710--1715 Salomon Olofsson
1716 Dottern Ingrid
1718--1752  Maurits Mikaelsson
1753--1778  Salomon Mauritsson
1779--1780  Johan Andersson
Del 1
1781--1791  Johan Andersson
Del 2
1781--1791  Salomon Mauritsson
1792-(1799)  Johan Andersson (även klockare)

Johan Andersson övertog hemmanet 1779 från Salomon Mauritsson eftersom han inte hade några arvingar. Efter två år delades hemmanet så att Salomon bärgade 1/4-del av hemmanet mellan 1781 och 1791, därefter står åter Johan för hela hemmanet.

Lidgatu nr 2:

(1700)--1710  Olof Botvidsson
1711--1719  Erik Johansson
1720--1728  Erik Hauffman (kaplan, komminister)
1729--1738  Erik Hauffmans änka
1739--1769  Erik Andersson
1770--(1799) Erik Eriksson 

Från 1720 gick hemmanet vidare inom samma släkt.

Lidgatu nr 3:

(1700)--1708  Lars Abrahamsson
1709--1712  Per Larsson
1713 pigan Brita Larsdotter
1714--1747  Hans Persson
1748--1788  Per Hansson
1789--(1799) Per Persson

Med största sannolikhet har detta hemman funnits inom samma släkt under hela 1700-talet. 

Lidgatu nr 4:

1700--1710  Anders Sjulsson
1711--1712  Hustru Margeta
1713  pigan Cecilia
1714--1725  Hustru Margeta
1726--1729  Anders Andersson
1730--1731  Anders Anderssons änka
1732--1758  Olof Hermansson
1759--1798  Per Andersson
1799--(1799)  Jakob Persson

Hemmanet nummer 4 gick under 1700-talet från far till son i fyra generationer. Olof Hermansson var gift med Anders Anderssons änka och brukade därför hemmanet under drygt 35 år.

Torpare i Lidgatu

1774--(1799)  Per Hansson

Per var troligtvis den första inom Ådals-Lidens församling som blev torpare. Han ansökte den 8 september 1774 om att bli torpare i Lidgatu.

Hittade även här några bomärken på de hemmansägare som fanns i Lidgatu år 1787. Detta från Lantmäteriets e-tjänst, Historiska kartor.