Släktnamnet Sandahl i Moflo

1883 inflyttade en värmlänning vid namn Karl Gustaf Karlsson till Ådals-Lidens församling. Han var född 1862 i byn Finserud i Stavnäs församling som son till Karl Karlsson och hans hustru Britta Stina Löfberg. Han blev dräng hos inspektorn Frans Gustaf Johansson i Näsåker. Ungefär samtidigt 1883 eller 1884 blev Johanna Dorotea Rålén piga hos inspektorn också. Hon var född 1856 i grannbyn Rå och dotter till sockenskräddaren Per Rålén och Anna Magdalena Persdotter. Drängen och pigan fattade snart tycke för varandra och i november 1886 gifte de sig med varandra. De bodde kvar i Näsåker hos inspektorn ett år ungefär, innan de flyttade till Moflo där Karl Gustaf blev hemmansarrendator på ett hemman om  2 17/20 seland som ägdes av Strömnäs aktiebolag. Hemmanet hade beteckningen Moflo 1:5.

Karl Gustaf och Johanna Dorotea fick elva barn tillsammans, av vilka fyra dog i späd ålder. En son vid namn Per Albin dog endast elva år gammal när han drunknade av våda, De övriga barnen hette Signe Matilda (f. 1887), Anna Elisabet (f. 1890), Leonard (f. 1891), Karl Johan (f. 1894), Hilda Margreta (f. 1900) och Beda (f. 1902).

Makarna köpte 1907 en torplägenhet av Strömnäs aktiebolag för 1 000 kronor. Lägenheten kallades för Brunnsbacken och styckades av från Moflo 1:5, där Karl Gustaf tidigare var arrendator. Den nya lägenheten fick beteckningen Moflo 1:9. Denna lägenhet omfattade de inägor som redan vid hemmansklyvningen 1885 tilldelades Litt Ac. Karl Gustaf och Johanna Dorotea bodde här i resten av sina liv. I folkräkningen 1930 är Karl Gustaf skriven som lägenhetsägare och postkörare. Johanna Dorotea dog den 25 mars 1924. Efter Johanna Dorotea flyttade Brita Erika Henrietta Johansson, gift Hedman in till familjen och skrevs som hushållerska där. Karl Gustaf den 25 april 1954. Brita Erika dog den 4 september 1955 i Moflo 1:9.

Låt oss prata lite om namnet Sandahl också. När Karl Gustaf flyttade till Ådals-Lidens församling skrevs han som Karlsson. Det var först vid nionde barnets födelse år 1898 som han skrevs som Sandahl i Ådals-Lidens kyrkoböcker. Det är dock svårt att veta om han använt namnet tidigare än så. Det fanns lite tidigare en person vid namn Sandahl i Ådals-Lidens församling också. Det var yngre brodern Johan Adolf Karlsson Sandahl. Han inflyttade till Prästbordet i Ådals-Lidens församling 1884 där han blev dräng. Johan Adolf hette då enbart Karlsson. 1890 står antecknat att han flyttat till Östersund, men 1891 flyttade han tillbaka till församlingen och Näsåker med samma attest. Johan Adolf hade aldrig flyttat in i Östersund utan lämnade tillbaka samma attest när han flyttade tillbaka. Han använde då namnet Sandahl. Han bodde i Näsåker till 1894 och därefter i Prästbordet. År 1898 flyttade han vidare till Köpings stadsförsamling i Västmanlands län. Han skrevs senare som telefonreparatör.

Man undrar lite var namnet Sandahl kommer ifrån eftersom båda bröderna tog samma namn. Vidare forskning på Karl Gustaf och Johan Adolfs släkt visar att deras farfar också hette Sandahl. Fadern Karl Karlsson var född oäkta 1833 i Stavnäs församling och mammans namn var Maria Jansdotter. Hon var född 1806 i Glava församling. Faderns namn angavs också i födelseboken och han benämndes där "föreg. Insp. Sandahl på Sölje". I Sölje återfinns en inspektor och bokhållare Karl Sandahl, som var född 1808 i Västergötland.

Släktnamnet Flodin

Släktnamnet Flodin har använts av flera olika släkter inom Ådals-Liden. Jag ska försöka att berätta bakgrunden till dessa släktnamn.

I Krånge fanns släktnamnet Flodin från mitten av 1870-talet. Då tog Anders Olof Nilsson (1850-1936) detta namn som hade funnits i hans släkt tidigare. Hans farfar Nils Eriksson Flodin (1758-1830) använde nämligen samma släktnamn. Nils var först skräddare i Näs, Långsele sn, därefter skräddare och torpare i Nordsjö, Långsele sn. Han var född i byn Västerflo i Långsele sn och det är säkert härifrån namnet Flodin härstammar. Anders Olofs pappa verkar inte använda namnet Flodin, utan han står endast antecknad som Nils Nilsson (1806-1891) i kyroböckerna. Han var torpare i Krånge. Anders Olof hade sex barn, varav Nils Johan förde namnet vidare inom Ådals-Lidens församling. En son till Nils Johan omkom vid ubåtens Ulvens undergång under andra världskriget.

Ungefär samtidigt fanns det en torpare i Moflo som hette Erik Hansson (1836-1921). Han var född i byn Imfors inom Ramsele församling, men hamnade som dräng i Moflo. Han gifte sig 1863 med Brita Sara Olofsdotter (1841-1896). När deras sjätte barn föddes år 1875 så antecknas han för första gången som Flodin. De fick totalt tio barn tillsammans, men fyra dog i unga år. Man kan väl gissa att han tog namnet Flodin efter byn Moflo. De hade flera söner som förde namnet vidare. Hans Olof i Ås, Per Magnus i Forsnäs och Nils Oskar i Krånge.

I Moflo fanns det under en period ytterligare en familj som hette Flodin. Det var Per Erik Flodin (f. 1851) som inflyttade till Moflo 1900 tillsammans med sin hustru och åtta barn. Hustrun Kristina Margareta Andersdotter (1858-1906) dog tidigt och året därpå överfördes Per Erik till obefintliga. Han hade nämligen redan 1903 åkt till Norra Amerika. Det blev bara ett barn kvar i Ådals-Liden och hon hette Margareta Olivia. Hon blev gift med Erik Otto Westin och de bodde också i Moflo. Även Per Eriks far hette Flodin och var bosatt i Viksjö sn när Per Erik föddes. Tyvärr vet jag inte härkomsten till namnet Flodin i detta fall.

Det är totalt tre Flodin-släkter som jag hittat inom Ådals-Lidens församling. Jag har inte hittat några kopplingar mellan dessa släkter, åtminstone inte via namnet Flodin.

Släktnamnet Lidström

Namnet Lidström förekommer i flera olika byar inom Ådals-Lidens församling med början på 1800-talet. Man undrar om dessa släkter har någon gemensam anfader eller om det var ett släktnamn som var mycket omtyckt eftersom det har anknytning till Ådals-Lidens församling.

Den förste som jag hittat som tagit sig detta släktnamn var bondesonen Per Persson Lidström från Sörmoflo. Han gifte sig 1822 med en gästgivaredotter i Näsåker. Han fick också överta både hemmanet och gästgiveriet efter sin svärfader. Tyvärr dog hans hustru efter mindre än tre års äktenskap och de fick bara ett barn tillsammans som också dog innan han fyllt ett år. Per gifte om sig sedan med en bondedotter från Västerås, Eds församling och de fick femton barn tillsammans. Trots att de fick många barn tillsammans så är jag inte helt säker på namnet Lidström levde kvar i nästa generation. Många av Pers söner var sjömän och dog tidigt av sjukdom eller olycka till havs.

En släkting till Per som också tog sig detta släktnamn var Erik Markus Lidström. Han var född 1831 i Sörmoflo och var brorson till Per Persson Lidström. Erik Markus var bonde i Sörmoflo hela livet. Sonen Per Magnus (f. 1858) flyttade till Häxmo där han blev bonde. Per Magnus var bl.a. farfar till Per Lidström i Häxmo.

På andra sidan socknen, i Jansjö, fanns det en Erik Peter Olofsson som tog sig namnet Lidström innan han gifte sig 1871. Han var bonde i Jansjö fram till 1878 då familjen flyttade till Näsåker och övertog hemmanet efter riksdagsmannen Per Engman där. Har Erik Peter något släktskap med Lidström från Sörmoflo? Erik Peter var visserligen fyrmänning med Per Persson Lidströms barn, men kan det räcka för att ta samma släktnamn? Eller kan Erik Peter tagit namnet Lidström eftersom hans syster var gift med nyss nämnde Erik Markus Lidström? Erik Peter var bl.a. pappa till Erik August Lidström som bodde kvar i Näsåker.

I Moflo fanns en man vid namn Hans Magnus Persson som också lade till namnet Lidström någon gång på 1860- eller 1870-talet. Hans Magnus var först bonde i Moflo, sedan flyttade familjen till Söderfors, där Hans Magnus blev torpare. De bodde även en period i Forsmo inom Ramsele församling mellan 1896 och 1904, innan de 1904 flyttade till Sundmo, där Hans Magnus skrevs som arrendator. År 1910 flyttade familjen tillbaka till Moflo igen. Även här kan man hitta ett släktskap med Per Persson Lidström, även om det är ett annat släktskap än med Erik Peter Olofsson Lidström. Hans Magnus farmor var nämligen kusin med Per Persson Lidström. Hans Magnus var bl.a. pappa till Viktor och Verner Lidström.

Skomakaren Olof Nilsson i Rå togs sig namnet på 1870-talet troligtvis. Han gifte sig 1878 och då hette han Lidström. Han bodde hela sitt vuxna liv i Rå där han var torpare och skomakare. Två av Olofs barn drunknade vid två olika tillfällen. Äldsta sonen Nils Johan drunknade i Vigdån under timmerflottning endast 11 år gammal. Dottern Anna Margareta drunknade ett vattenämbar när hon var ensam utan tillsyn i rummet. Hon var drygt 1,5 år gammal. Det var bara en son som förde släktnamnet vidare och han hette Henrik Oskar (f. 1892). Olof Nilsson Lidström hade också släktskap med Per Persson Lidström på två olika sätt. Olof var fyrmänning med Per Persson Lidströms barn på samma sätt som Erik Peter Olofsson Lidström var. Olofs mormor var kusin med Per Persson Lidström, på samma gren som Hans Magnus Persson Lidström.

En bror till Olof Nilsson Lidström togs sig även namnet Lidström. Han hette Nils Peter Nilsson Lidström. Han skrivs med namnet Lidström när hans fjärde barn föddes år 1881. Samma tragiska öde inträffade i denna familj som i Olofs familj. Två barn drunknade nämligen på olika sätt. Sonen Per Magnus drunknade 1,5 år gammal i en brunn på gården. Sonen Nils Anders drunknade under badning när han var 15 år gammal. Nils Peter var större delen av livet bosatt i Holafors, där han var torpare. Han hade två söner som blev gifta, nämligen Per Magnus och Erik August.

Ytterligare en person som var bosatt i Jansjö tog sig namnet Lidström. Det var Anders Peter Larsson. Han står med namnet Lidström när han gifte sig 1878. Anders Peter var torpare i Jansjö fram till 1894 då familjen flyttade till Prästbordet, där de blev arrendator av ett hemman. Makarna fick tretton barn tillsammans, men sju av dem dog i unga år. Sonen Erik Daniel kan ha fört släktnamnet vidare. Anders Peter har ingen släktkoppling med de tidigare nämnda personer. Anders Peters mor härstammar från Jämtland och på hans fars sida är det härstamning från Dalarna och från Öviks-trakten. Om man tittar lite vidare ser man att Anders Peters hustru faktiskt har släktskap med Per Persson Lidström. Hennes mormor var kusin med Per. Jag vet inte om detta kan vara en anledning till att maken tog sig namnet Lidström, men ett intressant faktum i varje fall.

Jag har hela tiden vetat att det funnits flera olika Lidström-släkter inom Ådals-Lidens församling. Dock var det mycket intressant att se att alla dessa grenar har någon form av koppling med varandra. Det hade jag ingen aning om sedan tidigare.

Det finns ytterligare en person som tog sig namnet Lidström, men detta skedde sedan han flyttat från församlingen. Han hette Hans Göransson och var ursprungligen född i Arbrå församling i Hälsingland. Han flyttade med sina föräldrar upp till Ådals-Lidens församling. Hans gifte sig 1842 i Långsele och blev bonde och nämndeman i byn Nyland. Från omkring 1844 skrevs han med släktnamnet Lidström, men omkring 1860 ändrades stavningen till Litström istället. Denne Hans har inget släktskap med övriga Lidströmare i Ådals-Liden.

Jag kan säkert ha missat någon gren som använt namnet Lidström, men detta var ett första försök till kort sammanställning av släktnamnet. Intressant att nästan alla av dessa Lidströmare härstammar från bonden Zakarias Hansson (f. 1712) och hans hustru Kerstin Persdotter (f. 1722) i Sörmoflo på lite olika sätt.

Släktnamnet Näsström från Näsåker och Moflo

Släktnamnet Näsström förekommer huvudsakligen i två byar, Näsåker och Moflo, från 1800-talet och framåt. Båda dessa släkter härstammar ursprungligen från samma anfader som bodde i Näsåker. Han hette Zakarias Persson Harelius Näsström. Han var född 1783 i Näsåker och var son till Per Harelius eller Petri Harelii som han skrevs som ibland. Zakarias mor hette Gertrud Filipsdotter. Farfar till Zakarias var komminister i Ådals-Liden och hette Petrus Harelius.

Zakarias gifte 1809 med bondedottern Sara Persdotter från Lidgatu. Han skrevs då som Persson i kyrkoböckerna. Makarna fick fem barn tillsammans, fyra döttrar och en son. Sonen Petrus dog av kikhosta endast två år gammal. Zakarias var torpare i Näsåker. Döttrarna hette Sara (f. 1809), Greta Magdalena (f. 1821), Gertrud Dorotea (f. 1823) och Anna Petronella (f. 1826). När dotterna Gertrud Dorotea föddes står Zakarias antecknad som timmerbokhållare och med efternamnet Harelius, annars står han som torpare och med efternamnet Persson.

Zakarias tar sig namnet Näsström på 1830-talet troligtvis. I husförhörslängden som går fram till 1830 heter han Persson och i nästa längd som börjar 1841 (tiden 1831-1840 saknas tyvärr) heter han Näsström och är då före detta nämndeman. Tittar man vidare i mantalslängderna ser man att Zakarias omkring 1833 övertar sin broders hemman i Näsåker om 3 1/8 seland och blir därmed bonde. I mantalslängden 1835 och står han antecknad som nämndeman. Redan 1838 är han struken som nämndeman. I mantalslängden 1846 är Zakarias struken och mågen Jon Jonsson från Mo, Resele sn står som ägare. Redan året därpå är Jon också överstruken och då står Per Ersson som ägare. Per är också en måg till Zakarias. Ingen anteckning om att Zakarias använde namnet Näsström i mantalslängderna alltså. Man kan dock anta att han tog detta släktnamn eftersom han blev bonde och senare också nämndeman.

Hur kunde namnet leva vidare eftersom inte fanns några söner som blev vuxna? Jo, barnbarn till honom förde namnet Näsström. Det var dels Greta Magdalena's barn i Moflo, dels Gertrud Dorotea's barn i Näsåker. Greta Magdalena gifte sig med Jonas Persson i Moflo och fick med honom 12 barn. De flesta av dessa barn använde namnet Näsström. Fyra av söner blev kvar i Moflo och övriga flyttade bl. a. till Holafors,  Edsele och Sollefteå.

Dottern Gertrud Dorotea gifte sig med Per Eriksson och de fick fyra barn tillsammans vilka alla använde namnet Näsström. Äldste sonen hette Zakarias och han emigrerade till Kanabec county i Minnesota på 1890-talet tillsammans med sin familj. Sonen Erik Petter flyttade först till Helgum sn och sedan vidare till Sollefteå sn och Långsele sn. Yngste sonen Hans blev kvar i Näsåker och övertog hemmanet. Han blev även gästgivare i byn. Hans är bl.a. anfader till sångerskan Helen Sjöholm.

Hans Näsströms grav i Näsåker

Släktnamnet Sundvall

Ett gammalt och utbrett släktnamn inom Ådals-Lidens församling är namnet Sundvall. Jag ska berätta lite om när namnet uppkom och när det kom till Ådals-Lidens församling första gången.

År 1802 inflyttade Olof Sundvall till Ådals-Liden. Han var då nyutnämnd komminister i församlingen och inflyttade närmast från Njurunda församling tillsammans med hustru och barn. Olof var född 1753 i Viksjö som son till brukspredikanten Petrus Sundvall (1723-1795) och hans hustru Brita Harlin (d. 1755). Petrus var den förste som tog sig namnet Sundvall på denna släktgren. Olof gifte sig 1790 med Anna Katarina Ullberg. Hon var född 1770 i Stigsjö församling som dotter till komministern Jonas Ullberg (1714-1781) och hans hustru Brita Engelmark (1744-1821). Olof dog i en ålder av 80 år 1834. Hustrun Anna Katarina dog tio år senare.

Olof Sundvalls grav finns kvar i Näsåker och detta är korset på hans grav.

Ett av Olof och Anna Katarinas barn blev kvar i Ådals-Liden. Det var sonen Olof som var född 1796 i Häggdånger sn. Han gifte sig med en bondedotter i Rå som hette Anna Greta Andersdotter. Hon var född 1795 i Forsås, där fadern var bonde först innan han flyttade till Rå. Olof den yngre och Anna Greta fick tio barn tillsammans, varav två barn dog tidigt, två resp. fyra månader gammal. Sju av barnen gifte sig och fick barn i sin tur. Olof dog 1866 strax innan han skulle fylla 70 år. Hustrun Anna Greta blev 84 år gammal.

Jag ska lite kort berätta om de barn som växte upp och gifte sig. Äldsta barnet hette Anna Kajsa och hon var född 1821. Hon gifte sig med Anders Jonsson som härstammade ifrån Hälsingland. Anders var torpare i Rå. Sonen Karl Erik (f. 1823) dog ogift i en ålder av 33 år. Nästa barn hette Johan (f. 1825) och han blev bonde i Rå efter sin fader. Han gifte sig med komministerdottern Botilda Kristina Frisendahl och de fick tre barn tillsammans. Två av hans döttrar gifte sig med Lidforsare, Henrik Jakob och Johan Lidfors. Johan Sundvall är därmed anfader bl.a. till Matt Robinson Lidfors som är med i TV-programmet Allt för Sverige. Sonen Jonas (f. 1827) var den ende i familjen som bosatte sig utanför församlingen, men inte särskilt långt borta. Han bodde nämligen i Gåreleselet där han var bonde. Dottern Greta Johanna (f. 1829) blev kvar i Rå och gifte sig med bonde Nils Eriksson. De fick många barn tillsammans, 13 stycken. Greta Johanna är bl.a. anmoder till den gren av Mähler-släkten som finns omkring Rossön och Tåsjö. Sista sonen i familjen fick namnet Olof Peter (f. 1830). Han bodde först i Omsjö, sedan blev han bonde och gästgivare i Holafors. Han fick tillsammans med sin hustru femton barn. Olof Peter var också en kände speleman. Många idag med namnet Sundvall härstammar från Olof Peter. Dottern Lisa Magdalena (f. 1835) var tvilling, men hennes syster dog endast två månader gammal. Hon gifte sig med Henrik Tidén som var torpare och arbetare i Rå. Sista dottern hette Petronella och var född 1836. Hon gifte sig med Erik Peter Eriksson Molén i Sörmoflo.

Tittar man lite längre tillbaka på släkten Sundvall och Ullberg så hittar man många komministrar, kyrkoherdar och till och med biskopar. Den mest kända personen i släkten står till och med staty i Västerås. Han hette Johannes Johannis Rudbeckius och var professor i Uppsala och sedan biskop i Västerås. Han räknas som en mycket viktig person i Sverige när det gäller den svenska folkbokföringen. Det var nämligen han som gjorde de första reglerna för kyrkobokföringen inom sitt distrikt. Släkten härstammar även från Stor-mor i Dalom. Man kan läsa både om Stor-mor och Rudbeckius en hel del på nätet.

Släktnamnet Tenglund

Släktnamnet Tenglund dyker upp i Ådals-Lidens församling första gången i slutet på 1820-talet. Då inflyttade sockenskräddaren Per Andersson Tänglund från Resele. Stavningen var alltså Tänglund från början. Per var född den 9 september 1808 i Tängsta, Resele församling som son till torparen Anders Persson och hans hustru Anna Johansdotter. Namnet Tenglund härstammar alltså ur bynamnet Tängsta. Jag vet inte när stavningen ändrades till Tenglund, men i bouppteckningen efter Per år 1876 stod det fortfarande Tänglund.

Per gifte sig 1836 med bondedottern Sara Nilsdotter från Söderfors. Makarna flyttade i samband med vigsel till Söderfors, där tanken var att Per skulle överta svärfaderns hemman. I mantalslängden år 1839 är svärfadern Nils Persson överstruken och man har skrivit Pehr Tänglund istället. Han har då övertaget hemmanet om 4 seland. Per och Sara bodde inte mer än två år i Söderfors efter övertagandet, utan i mantalslängden år 1841 är Per överstruken och istället står en Anders Johansson för hemmanet. Tittar man vidare i samma mantalslängd visar det sig att Per och Sara numera bor i Rå på ett hemman om 5 1/12 seland. Tidigare ägare på detta hemman var just Anders Johansson så de har bytt hemman med varandra.

Per och Sara fick nio barn tillsammans, varav två dog i barnaåren. Fem av barnen gifte sig och fick ättlingar i sin tur. De hade två söner som förde namnet vidare. Det var sonen Per som var född 1841 och sonen Nils som var född 1846.

Per gifte sig med kyrkvärdsdottern från Lidgatu Kristina Maria Lidén. Han var bonde först några år i Rå innan familjen flyttade till Lidgatu där han skrevs som torpare och kyrkvärd. Per och Kristina Maria fick barnen Per Viktor, Johanna Kristina (g. Lidfors) och Ernst Johan. De hade även sonen Erik Magnus som dog 2,5 år gammal.

Nils var gift två gånger, första gången med bondedottern Kristina Petronella Persdotter från Rå och andra gången med torparedottern Petronella Nilsdotter också från Rå. Nils var torpare och arbetare i Rå. Han dog av lungsot endast 55 år gammal. Nio barn föddes i första äktenskapet och fyra i den andra. Det var endast tre barn av dessa tretton som levde till vuxen ålder. Det var Sara Karolina (g. Westin), Beda Kristina (g. Lidfors) och Ture Tyko.

Slutligen vill jag nämna Per och Saras övriga barn också. Äldsta dottern hette Andrietta och hon gifte sig med Erik Persson från Resele. Erik övertog hemmanet i Rå efter svärfadern. Dottern Katarina Margareta gifte sig med Erik Peter Persson Collén från Krånge. Familjen var bosatt både i Krånge och i Rå. Dottern Sara Dorotea gifte sig med Johan Erik Gustafsson från Holme i Resele. De bodde först i Lidgatu, sedan i Krånge och slutligen flyttade de till Holme. Två döttrar var ogifta, det var Märta Botilda och Maria Helena.

Släkten Forssén i Forsås

I Forsås har det funnits två olika släktgrenar med Forssén, men de härstammar längre tillbaka från samma släkt. Den förste som tog namnet var Hans Peter Andersson Forssén (1835-1917). Han var bonde på hemman nr 1 i Forsås. En tremänning till Hans Peter var Nils Anders Andersson Forssén (1850-1925) som tog samma släktnamn. Nils Anders var också bonde på hemman nr 1 i Forsås. Både Hans Peter och Nils Anders var sonsonson till gästgivaren Anders Hansson (1745-1786). Tittar man ännu längre kan man följa släkten tillbaka till åtminstone 1500-talet i Forsås. Den förste kände (för mig) hette Filip Persson och han var farfars farfars farfars farfars far till Hans Peter och Nils Anders. Förmodligen har släkten bott hela tiden från 1500-talet på samma hemman i Forsås.

Jag har fått ett gammalt fotografi från USA som ska vara ifrån Forsås. Ägaren av kortet är barnbarns barn till Fredrik Otto Frisendahl som emigrerade till USA på 1890-talet. Fredrik Ottos syster, Lovisa Kristina Frisendahl (1857-1923), var gift med Nils Anders Forssén. Lovisa Kristina ska vara kvinnan på kortet som håller i den lilla flickan. Övriga personer på kortet är än så länge oidentifierade.

Om man tittar på vilka barn som Nils Anders och Lovisa Kristina hade skulle man kunna gissa att de fem barnen som står på rad är de fem yngsta barnen i familjen. Stämmer detta kan man anta att kortet är taget i slutet på 1800-talet. Yngsta dottern hette Tekla och hon var född 1897. Tekla dog dock redan 1900. Sedan är det Johanna Kristina (f. 1895), Per Magnus (f. 1891), Konrad Anshelm (f. 1889) och Nils Fredrik (f. 1884). Det fanns ytterligare två barn i familjen, Erik Andreas (f. 1882) och Anna Karolina (f. 1880), som skulle kunna vara med på detta fotografi.

Jag är mycket tacksam om någon kan hjälpa mig och släktingen i USA att identifiera flera personer på detta kort. Thanks you, Jeffrey, for the photo.

Om man ska vara riktigt noggrann fanns det faktiskt en person ännu tidigare från Forsås som tog sig namnet Forssén. Han hette Jonas Jonsson och var född 1799. Han blev bosatt i Eden i Junsele församling där han blev stamfader för en annan gren av Forssén. Tittar längre tillbaka på Jonas släkt så härstammar han ifrån samma ursläkt i Forsås, via Dordi Filipsdotter som var faster till gästgivaren Anders Hansson.

Släktnamnet Sparrfeldt

Ett släktnamn som fanns tidigare i Ådals-Liden är Sparrfeldt. Stavningen har varierat lite emellan olika handlingar. Den förste som inflyttade till Ådals-Liden var Jakob Sparrfeldt. Han var född 1756 i Sidensjö församling. Jakob inflyttade omkring 1783 med sin hustru och två barn från Åsele. Familjen bosatte sig i Kläpp, Ådals-Liden sn. Jakob skrevs där som urmakare och timmerräknare. Jakob utflyttade med sin familj omkring 1801 då de flyttade till Norge. Jakob dog i Norge i december 1812. Flera av barnen till Jakob och hans hustru Sofia återvände till Sverige. Trots att Jakob hade tolv barn tillsammans med sin hustru finns det inte många ättlingar (åtminstone inte i Sverige) med namnet Sparrfeldt.

En bror till Jakob hette Zakarias och han inflyttade också till Kläpp med sin familj omkring 1795. Zakarias blev torpare där. Zakarias hade två barn, en dotter och en son. Sonen Jonas behöll inte namnet Sparrfeldt, utan tog namnet Lidgren. Det fanns dock flera ättlingar till Jonas som återtog namnet Sparrfeldt, bl.a. ett barnbarn vid namn Karl August, född 1875 i Näsåker. En son till Karl August var frisör i Näsåker, Axel Sparrfeldt.

Var kom namnet Sparrfeldt ifrån? Jakob och Zakarias pappa, som hette Per, var född i Hudiksvall och var son till organisten där som hette Zakarias Rödström. Zakarias dog tidigt och då flyttade familjen norrut till trakten omkring Umeå (både Zakarias och hans hustru Katarina härstammade ifrån Umeå). Per antogs som soldat 1739 under namnet Sparfelt för Västerbottens regemente. Han var soldat enbart till 1744 då han kasserades. Senare flyttade Per Zakrisson Sparrfeldt till Sidensjö sn där han var verksam som urmakare. Enligt vissa uppgifter dog Per 1812 i Ådals-Liden, men denna uppgift är felaktig. Tyvärr vet jag inte ännu när och var Per dock, men jag tror inte han bodde i Ådals-Liden.

Finns det några klockor kvar som Jakob Sparrfeldt eller fadern Per tillverkat? Vilka typer av klockor/ur tillverkade de?