Johan Lidström föddes 1835 i Näsåker som son till gästgivaren och kyrkvärden Per Persson Lidström (1801-1886) och hustrun Greta Dorotea Persdotter (1810-1894). Han växte upp i en välbärgad familj med många barn, totalt föddes femton barn i äktenskapet med Greta Dorotea och ytterligare ett barn i ett tidigare äktenskap. Bara tre barn dog tidigt. Fem av sönerna blev sjöman och alla dog ogifta inom fem år mellan 21 och 38 års ålder. Två av dem dog när skeppet Hernösand gick under vid en svår orkanliknande storm utanför Ystad 1872. Äldste sonen var då sjökapten vid olyckan. Han hade varit sjökapten sedan 1859. En annan son dog i New York av gula febern.
Johan dog tragiskt under pågående likvidationsmöte 1869 i Sollefteå, endast 33 år gammal. Han hittades död i en koja på ägorna under Hullsta by. Enligt dödboken dog han till följd av yttre våld. Följande artikel var skriven angående händelsen i tidningen Härnösandsposten.
Härnösandsposten 1869-10-09
Mord eller dråp: Sjömannen Johan Lidström från Lidens socken påträffades den 30 sistl. September, under då pågående liqvidationsmöte i Sollefteå, liggande död uti en s.k. not- eller fiskekoja å Hullsta bys egor i närheten af marknadsplasten. Enligt af kronobetjeningen hållen undersökning har döden warit en följd af andras handawerkan ehuru, oaktadt skedda efterspaningar, gerningsmannen icke ännu kunnat ertappas. D:r Charlier är af kronobetjeningen anmodad att förrätta medicolegal besigtning å den döda kroppen och t. f. domhafwanden i orten, vice häradshöfdingen Wetterström, af kngns bfhde uppdragen att hålla laga undersökning wid domstol angående omförmäldta grofwa brott. I. Lidströms sällskap skola sednast hafwa warit Henrik Frisendahl från Liden samt drängen Anders Nyberg och bonden Johan Petter Jansson från Norrtanflo, Resele socken.
En av de misstänkta var Henrik Johan Frisendahl i Moflo. Ingen kunde bindas till händelsen och gärningsmannen undkom rättvisan. Johan lär ha haft ett barn också, Margareta Karolina Johansdotter, född 1865. Ingen pappa finns angiven i födelseboken eller husförhörslängderna, men ett barnbarn till Margareta Karolina har berättat detta.
Återkommer med obduktionsprotokollet. Det visar en annan primär dödsorsak än vad dödboken angav.
Visar inlägg med etikett Lidström. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Lidström. Visa alla inlägg
fredag 8 juni 2018
söndag 7 april 2013
Släktnamnet Lidström
Namnet Lidström förekommer i flera olika byar inom Ådals-Lidens församling med början på 1800-talet. Man undrar om dessa släkter har någon gemensam anfader eller om det var ett släktnamn som var mycket omtyckt eftersom det har anknytning till Ådals-Lidens församling.
Den förste som jag hittat som tagit sig detta släktnamn var bondesonen Per Persson Lidström från Sörmoflo. Han gifte sig 1822 med en gästgivaredotter i Näsåker. Han fick också överta både hemmanet och gästgiveriet efter sin svärfader. Tyvärr dog hans hustru efter mindre än tre års äktenskap och de fick bara ett barn tillsammans som också dog innan han fyllt ett år. Per gifte om sig sedan med en bondedotter från Västerås, Eds församling och de fick femton barn tillsammans. Trots att de fick många barn tillsammans så är jag inte helt säker på namnet Lidström levde kvar i nästa generation. Många av Pers söner var sjömän och dog tidigt av sjukdom eller olycka till havs.
En släkting till Per som också tog sig detta släktnamn var Erik Markus Lidström. Han var född 1831 i Sörmoflo och var brorson till Per Persson Lidström. Erik Markus var bonde i Sörmoflo hela livet. Sonen Per Magnus (f. 1858) flyttade till Häxmo där han blev bonde. Per Magnus var bl.a. farfar till Per Lidström i Häxmo.
På andra sidan socknen, i Jansjö, fanns det en Erik Peter Olofsson som tog sig namnet Lidström innan han gifte sig 1871. Han var bonde i Jansjö fram till 1878 då familjen flyttade till Näsåker och övertog hemmanet efter riksdagsmannen Per Engman där. Har Erik Peter något släktskap med Lidström från Sörmoflo? Erik Peter var visserligen fyrmänning med Per Persson Lidströms barn, men kan det räcka för att ta samma släktnamn? Eller kan Erik Peter tagit namnet Lidström eftersom hans syster var gift med nyss nämnde Erik Markus Lidström? Erik Peter var bl.a. pappa till Erik August Lidström som bodde kvar i Näsåker.
I Moflo fanns en man vid namn Hans Magnus Persson som också lade till namnet Lidström någon gång på 1860- eller 1870-talet. Hans Magnus var först bonde i Moflo, sedan flyttade familjen till Söderfors, där Hans Magnus blev torpare. De bodde även en period i Forsmo inom Ramsele församling mellan 1896 och 1904, innan de 1904 flyttade till Sundmo, där Hans Magnus skrevs som arrendator. År 1910 flyttade familjen tillbaka till Moflo igen. Även här kan man hitta ett släktskap med Per Persson Lidström, även om det är ett annat släktskap än med Erik Peter Olofsson Lidström. Hans Magnus farmor var nämligen kusin med Per Persson Lidström. Hans Magnus var bl.a. pappa till Viktor och Verner Lidström.
Skomakaren Olof Nilsson i Rå togs sig namnet på 1870-talet troligtvis. Han gifte sig 1878 och då hette han Lidström. Han bodde hela sitt vuxna liv i Rå där han var torpare och skomakare. Två av Olofs barn drunknade vid två olika tillfällen. Äldsta sonen Nils Johan drunknade i Vigdån under timmerflottning endast 11 år gammal. Dottern Anna Margareta drunknade ett vattenämbar när hon var ensam utan tillsyn i rummet. Hon var drygt 1,5 år gammal. Det var bara en son som förde släktnamnet vidare och han hette Henrik Oskar (f. 1892). Olof Nilsson Lidström hade också släktskap med Per Persson Lidström på två olika sätt. Olof var fyrmänning med Per Persson Lidströms barn på samma sätt som Erik Peter Olofsson Lidström var. Olofs mormor var kusin med Per Persson Lidström, på samma gren som Hans Magnus Persson Lidström.
En bror till Olof Nilsson Lidström togs sig även namnet Lidström. Han hette Nils Peter Nilsson Lidström. Han skrivs med namnet Lidström när hans fjärde barn föddes år 1881. Samma tragiska öde inträffade i denna familj som i Olofs familj. Två barn drunknade nämligen på olika sätt. Sonen Per Magnus drunknade 1,5 år gammal i en brunn på gården. Sonen Nils Anders drunknade under badning när han var 15 år gammal. Nils Peter var större delen av livet bosatt i Holafors, där han var torpare. Han hade två söner som blev gifta, nämligen Per Magnus och Erik August.
Ytterligare en person som var bosatt i Jansjö tog sig namnet Lidström. Det var Anders Peter Larsson. Han står med namnet Lidström när han gifte sig 1878. Anders Peter var torpare i Jansjö fram till 1894 då familjen flyttade till Prästbordet, där de blev arrendator av ett hemman. Makarna fick tretton barn tillsammans, men sju av dem dog i unga år. Sonen Erik Daniel kan ha fört släktnamnet vidare. Anders Peter har ingen släktkoppling med de tidigare nämnda personer. Anders Peters mor härstammar från Jämtland och på hans fars sida är det härstamning från Dalarna och från Öviks-trakten. Om man tittar lite vidare ser man att Anders Peters hustru faktiskt har släktskap med Per Persson Lidström. Hennes mormor var kusin med Per. Jag vet inte om detta kan vara en anledning till att maken tog sig namnet Lidström, men ett intressant faktum i varje fall.
Jag har hela tiden vetat att det funnits flera olika Lidström-släkter inom Ådals-Lidens församling. Dock var det mycket intressant att se att alla dessa grenar har någon form av koppling med varandra. Det hade jag ingen aning om sedan tidigare.
Det finns ytterligare en person som tog sig namnet Lidström, men detta skedde sedan han flyttat från församlingen. Han hette Hans Göransson och var ursprungligen född i Arbrå församling i Hälsingland. Han flyttade med sina föräldrar upp till Ådals-Lidens församling. Hans gifte sig 1842 i Långsele och blev bonde och nämndeman i byn Nyland. Från omkring 1844 skrevs han med släktnamnet Lidström, men omkring 1860 ändrades stavningen till Litström istället. Denne Hans har inget släktskap med övriga Lidströmare i Ådals-Liden.
Jag kan säkert ha missat någon gren som använt namnet Lidström, men detta var ett första försök till kort sammanställning av släktnamnet. Intressant att nästan alla av dessa Lidströmare härstammar från bonden Zakarias Hansson (f. 1712) och hans hustru Kerstin Persdotter (f. 1722) i Sörmoflo på lite olika sätt.
Den förste som jag hittat som tagit sig detta släktnamn var bondesonen Per Persson Lidström från Sörmoflo. Han gifte sig 1822 med en gästgivaredotter i Näsåker. Han fick också överta både hemmanet och gästgiveriet efter sin svärfader. Tyvärr dog hans hustru efter mindre än tre års äktenskap och de fick bara ett barn tillsammans som också dog innan han fyllt ett år. Per gifte om sig sedan med en bondedotter från Västerås, Eds församling och de fick femton barn tillsammans. Trots att de fick många barn tillsammans så är jag inte helt säker på namnet Lidström levde kvar i nästa generation. Många av Pers söner var sjömän och dog tidigt av sjukdom eller olycka till havs.
En släkting till Per som också tog sig detta släktnamn var Erik Markus Lidström. Han var född 1831 i Sörmoflo och var brorson till Per Persson Lidström. Erik Markus var bonde i Sörmoflo hela livet. Sonen Per Magnus (f. 1858) flyttade till Häxmo där han blev bonde. Per Magnus var bl.a. farfar till Per Lidström i Häxmo.
På andra sidan socknen, i Jansjö, fanns det en Erik Peter Olofsson som tog sig namnet Lidström innan han gifte sig 1871. Han var bonde i Jansjö fram till 1878 då familjen flyttade till Näsåker och övertog hemmanet efter riksdagsmannen Per Engman där. Har Erik Peter något släktskap med Lidström från Sörmoflo? Erik Peter var visserligen fyrmänning med Per Persson Lidströms barn, men kan det räcka för att ta samma släktnamn? Eller kan Erik Peter tagit namnet Lidström eftersom hans syster var gift med nyss nämnde Erik Markus Lidström? Erik Peter var bl.a. pappa till Erik August Lidström som bodde kvar i Näsåker.
I Moflo fanns en man vid namn Hans Magnus Persson som också lade till namnet Lidström någon gång på 1860- eller 1870-talet. Hans Magnus var först bonde i Moflo, sedan flyttade familjen till Söderfors, där Hans Magnus blev torpare. De bodde även en period i Forsmo inom Ramsele församling mellan 1896 och 1904, innan de 1904 flyttade till Sundmo, där Hans Magnus skrevs som arrendator. År 1910 flyttade familjen tillbaka till Moflo igen. Även här kan man hitta ett släktskap med Per Persson Lidström, även om det är ett annat släktskap än med Erik Peter Olofsson Lidström. Hans Magnus farmor var nämligen kusin med Per Persson Lidström. Hans Magnus var bl.a. pappa till Viktor och Verner Lidström.
Skomakaren Olof Nilsson i Rå togs sig namnet på 1870-talet troligtvis. Han gifte sig 1878 och då hette han Lidström. Han bodde hela sitt vuxna liv i Rå där han var torpare och skomakare. Två av Olofs barn drunknade vid två olika tillfällen. Äldsta sonen Nils Johan drunknade i Vigdån under timmerflottning endast 11 år gammal. Dottern Anna Margareta drunknade ett vattenämbar när hon var ensam utan tillsyn i rummet. Hon var drygt 1,5 år gammal. Det var bara en son som förde släktnamnet vidare och han hette Henrik Oskar (f. 1892). Olof Nilsson Lidström hade också släktskap med Per Persson Lidström på två olika sätt. Olof var fyrmänning med Per Persson Lidströms barn på samma sätt som Erik Peter Olofsson Lidström var. Olofs mormor var kusin med Per Persson Lidström, på samma gren som Hans Magnus Persson Lidström.
En bror till Olof Nilsson Lidström togs sig även namnet Lidström. Han hette Nils Peter Nilsson Lidström. Han skrivs med namnet Lidström när hans fjärde barn föddes år 1881. Samma tragiska öde inträffade i denna familj som i Olofs familj. Två barn drunknade nämligen på olika sätt. Sonen Per Magnus drunknade 1,5 år gammal i en brunn på gården. Sonen Nils Anders drunknade under badning när han var 15 år gammal. Nils Peter var större delen av livet bosatt i Holafors, där han var torpare. Han hade två söner som blev gifta, nämligen Per Magnus och Erik August.
Ytterligare en person som var bosatt i Jansjö tog sig namnet Lidström. Det var Anders Peter Larsson. Han står med namnet Lidström när han gifte sig 1878. Anders Peter var torpare i Jansjö fram till 1894 då familjen flyttade till Prästbordet, där de blev arrendator av ett hemman. Makarna fick tretton barn tillsammans, men sju av dem dog i unga år. Sonen Erik Daniel kan ha fört släktnamnet vidare. Anders Peter har ingen släktkoppling med de tidigare nämnda personer. Anders Peters mor härstammar från Jämtland och på hans fars sida är det härstamning från Dalarna och från Öviks-trakten. Om man tittar lite vidare ser man att Anders Peters hustru faktiskt har släktskap med Per Persson Lidström. Hennes mormor var kusin med Per. Jag vet inte om detta kan vara en anledning till att maken tog sig namnet Lidström, men ett intressant faktum i varje fall.
Jag har hela tiden vetat att det funnits flera olika Lidström-släkter inom Ådals-Lidens församling. Dock var det mycket intressant att se att alla dessa grenar har någon form av koppling med varandra. Det hade jag ingen aning om sedan tidigare.
Det finns ytterligare en person som tog sig namnet Lidström, men detta skedde sedan han flyttat från församlingen. Han hette Hans Göransson och var ursprungligen född i Arbrå församling i Hälsingland. Han flyttade med sina föräldrar upp till Ådals-Lidens församling. Hans gifte sig 1842 i Långsele och blev bonde och nämndeman i byn Nyland. Från omkring 1844 skrevs han med släktnamnet Lidström, men omkring 1860 ändrades stavningen till Litström istället. Denne Hans har inget släktskap med övriga Lidströmare i Ådals-Liden.
Jag kan säkert ha missat någon gren som använt namnet Lidström, men detta var ett första försök till kort sammanställning av släktnamnet. Intressant att nästan alla av dessa Lidströmare härstammar från bonden Zakarias Hansson (f. 1712) och hans hustru Kerstin Persdotter (f. 1722) i Sörmoflo på lite olika sätt.
torsdag 1 juli 2010
Kronprinsens besök 1858
1858 gjorde kronprinsen och blivande kungen Karl XV ett besök i länet och bodde då på Lidströms gästgiveri i Näsåker en natt. Man kan läsa lite kortfattat om resan genom länet i tidningen Folkets röst från den 11 augusti 1858. Följande finns att läsa där:
"Om H.K.H:s resa från Hernösand genom Westernorrland berättar H.-P.:
Efter intagen déjeuner hos landshöfdingen anträddes resan från Hernösand kl. half till 7 onsdagsmorgonen den 28 sistl. Juli landsvägen till Hammar, (der middag intogs hos grossh. H. Holmberg), Sollefteå och Näsåkers gästgifvaregård i Lidens socken, dit ankomsten skedde kl. half till 12 på natten. Dena svåra Ödsbacken tillryggalade H.K.H. till fots och på höjden af densamma täcktes H.K.H. intaga förfriskning i ett för tillfället af hr Robert Bagge på Kramfors uppfördt tält. Vid Edsforssen åsåg H.K.H. vitjandet af tvenne s.k. laxtinor, der ett icke obetydligt antal större laxar fångades; och hade allmogen såväl der som på flera andra ställen efter vägen inom Resele och Lidens socknar föranstaltat förfriskningar i för tillfället uppförde tält. Det var första gången någon regent färdades på denna sidan elfven, och allmogens glädje att få se H.K.H. inom denna del af länet var derföre stor. Också täflade befolkningen, synnerligen inom Resele och Lidens socknar, att genom äreportar, transparanger och andra för tillfället anordnade prydnader, uttrycka sin tacksamhet för det nådiga besöket.
Den 29 Juli kl. ½ 7 f.m. skedde afresan från Näsåker, efter det H.K.H. förut besett den s.k. Nämdforssen. Vid ankomsten till Resele socken behagade H.K.H. uppstiga på den s.k. Tomtnipan, hvars åldriga, med medalj af konung Carl Johan prydda egarinna, fick nåden för H.K.H. visa den sköna utsigten från den höjd, der hennes boning är uppförd. Vid Prestänget i samma socken stannade H.K.H. en timma, och utförde med egen hand en teckning i olja af den vackra trakten, hvarefter resan fortsattes till Skedom, der déjeuner intogs hos talmannen och riddaren Strindlund, samt sedermera till Sollefteå, der kyrkan och prestgården besöktes, så till Djupön, der ortens ståndspersoner för H.K.H. anställt en gouter, hvilken H.K.H. behagade bevista, och dervid underdåniga skålar föreslogos och tömdes under afsjungande af folksången m.fl. vackra sånger i fyrstämmiga chörer af såväl herrar som damer. På den med flaggor dekorerade ångaren "Angur", fortsatte man resan till Sånga lägerplats, der, genom regementskommissarien Gyllanders försorg, en smakfull äreport, med kolonner af gevär, fanns upprest. H.K.H. afreste vidare till Holms säteri, der arrendatorn Eckman, som låtit uppföra en prydlig äreport, fick nåden fifva middag, hvarefter H.K.H. behagade taga ställets omgifningar i ögonsigte. Vidare besöktes under färden utför den vackre Ångerman elfven Nylands lastageplats, der H.K.H. saluterades från ett grosshandlaren H. Holmbergs nybyggda skepp, Kramfors sågverk, der ångsågen togs i ögonsigte och förfriskning intogs i lusthuset, Sandö glasbruk och ölbryggeri, hvilka begge besågos, samt slutligen Hornö, der debarkering skedde och resan anträdde landvägen till det vackra Fantskog, hvarest natt läger togs hos grossh. Wikner."
Resan fortsatte därefter upp emot Örnsköldsvik. Hela artikeln kan läsas på Kungliga bibliotekets hemsida på adressen http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/search_newspaper.jsp. Sök efter tidningen Folkets röst och datum 1858-08-11.
Enligt traditionen ska pojken Johan Magnus Lidström var son till kronoprinsen och gästgivaredottern Karolina Kristina Lidström. Han föddes mindre än sju månader efter kronprinsens besök i Näsåker.
"Om H.K.H:s resa från Hernösand genom Westernorrland berättar H.-P.:
Efter intagen déjeuner hos landshöfdingen anträddes resan från Hernösand kl. half till 7 onsdagsmorgonen den 28 sistl. Juli landsvägen till Hammar, (der middag intogs hos grossh. H. Holmberg), Sollefteå och Näsåkers gästgifvaregård i Lidens socken, dit ankomsten skedde kl. half till 12 på natten. Dena svåra Ödsbacken tillryggalade H.K.H. till fots och på höjden af densamma täcktes H.K.H. intaga förfriskning i ett för tillfället af hr Robert Bagge på Kramfors uppfördt tält. Vid Edsforssen åsåg H.K.H. vitjandet af tvenne s.k. laxtinor, der ett icke obetydligt antal större laxar fångades; och hade allmogen såväl der som på flera andra ställen efter vägen inom Resele och Lidens socknar föranstaltat förfriskningar i för tillfället uppförde tält. Det var första gången någon regent färdades på denna sidan elfven, och allmogens glädje att få se H.K.H. inom denna del af länet var derföre stor. Också täflade befolkningen, synnerligen inom Resele och Lidens socknar, att genom äreportar, transparanger och andra för tillfället anordnade prydnader, uttrycka sin tacksamhet för det nådiga besöket.
Den 29 Juli kl. ½ 7 f.m. skedde afresan från Näsåker, efter det H.K.H. förut besett den s.k. Nämdforssen. Vid ankomsten till Resele socken behagade H.K.H. uppstiga på den s.k. Tomtnipan, hvars åldriga, med medalj af konung Carl Johan prydda egarinna, fick nåden för H.K.H. visa den sköna utsigten från den höjd, der hennes boning är uppförd. Vid Prestänget i samma socken stannade H.K.H. en timma, och utförde med egen hand en teckning i olja af den vackra trakten, hvarefter resan fortsattes till Skedom, der déjeuner intogs hos talmannen och riddaren Strindlund, samt sedermera till Sollefteå, der kyrkan och prestgården besöktes, så till Djupön, der ortens ståndspersoner för H.K.H. anställt en gouter, hvilken H.K.H. behagade bevista, och dervid underdåniga skålar föreslogos och tömdes under afsjungande af folksången m.fl. vackra sånger i fyrstämmiga chörer af såväl herrar som damer. På den med flaggor dekorerade ångaren "Angur", fortsatte man resan till Sånga lägerplats, der, genom regementskommissarien Gyllanders försorg, en smakfull äreport, med kolonner af gevär, fanns upprest. H.K.H. afreste vidare till Holms säteri, der arrendatorn Eckman, som låtit uppföra en prydlig äreport, fick nåden fifva middag, hvarefter H.K.H. behagade taga ställets omgifningar i ögonsigte. Vidare besöktes under färden utför den vackre Ångerman elfven Nylands lastageplats, der H.K.H. saluterades från ett grosshandlaren H. Holmbergs nybyggda skepp, Kramfors sågverk, der ångsågen togs i ögonsigte och förfriskning intogs i lusthuset, Sandö glasbruk och ölbryggeri, hvilka begge besågos, samt slutligen Hornö, der debarkering skedde och resan anträdde landvägen till det vackra Fantskog, hvarest natt läger togs hos grossh. Wikner."
Resan fortsatte därefter upp emot Örnsköldsvik. Hela artikeln kan läsas på Kungliga bibliotekets hemsida på adressen http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/search_newspaper.jsp. Sök efter tidningen Folkets röst och datum 1858-08-11.
Enligt traditionen ska pojken Johan Magnus Lidström var son till kronoprinsen och gästgivaredottern Karolina Kristina Lidström. Han föddes mindre än sju månader efter kronprinsens besök i Näsåker.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
