Forsnäs skola, år 1952, klass 3-6

Stående fr.v.: Kjell Lindberg, Åke Pettersson, Tage Mähler, Bengt-Ivan Hildingsson, Alf Sjölén, Alvar Hedin, Kjell Andersson, Sten-Elov Åbacken, Assar Persson.

Sittande fr.v.: Inga-Maj Mähler, Annie Selin, Barbro Forslund, Maud Sjölen, Ann-Marie Persson, Doris Larsson, Anna-Greta Andersson, Ragnhild Eliasson, Laila Sundqvist.

Främre raden fr. v.: Kjell Strömkvist, Ingemar Näsmark, Sture Frölander, Bengt-Arne Mähler, Ernst Pettersson.

Lärare: Ralph Gilljam.

Hilda Ritzéns barnmorskedagböcker

Det finns sedan tidigare en del skrivet om barnmorskan Hilda Ritzén. Britt-Inger Lidström har skrivit en artikel om Hilda Ritzén i Byabladet tidigare. Man kan läsa den på följande adress:

http://hembygd.adalsliden.se/?p=578

Jag har även berättat lite om barnmorskan Hilda Erika Ritzén som var bosatt i Åsmon.

http://adals-liden.blogspot.se/2011/10/barnmorskan-hilda-erika-ritzen.html

Därför ska jag inte skriva så mycket om Hilda, utan istället berätta lite om de barnmorskedagböcker som finns bevarade på Landsarkivet i Härnösand efter Hilda Ritzén. Jag har inte själv sett dessa böcker ännu, men min bror tittade i dem när han besökte Landsarkivet i början av året.

Dessa dagböcker finns bevarade i ett arkiv som kallas "Förste provinsialläkarens i Västernorrlands län arkiv 1881 – 1981". I detta arkiv finns det en serie som kallas "Barnmorskors dagböcker". Totalt finns det 155 volymer eller arkivkartonger med dagböcker, varav en kartong innehåller Hildas dagböcker från 1921 till 1933. Hildas volym har nr 152 i denna serie. Volymen kan återfinnas här i NAD:

http://www.nad.riksarkivet.se/?Sokord=SE%2FHLA%2F1260006%2FD+IV%2F152&f=True&EndastDigitaliserat=false&Fritext=&Namn=&DatumFran=&DatumTill=&Ort=&AvanceradSok=False

Arkivkartongen innehåller små häften som kallades för dagböcker. Det första häftet börjar den 9 januari 1921 och sträcker sig till den 2 oktober 1921. Den innehåller totalt uppgifter om 49 födda barn under denna period.

Låt oss titta lite närmare på barn nr 16. Hilda hade klockan 6 på eftermiddagen den 31 mars 1921 blivit kallad till Forsnäs där Engla Flodin skulle föda. Barnmorskan anlände en timme senare till Forsnäs (13 kilometers resa). Engla var 41 år gammal och hade fött 5 levande barn tidigare. Fosterläge var Kronan och det hördes fosterljud. Värkarna hade börjat klockan 2 samma dag och vattnet brast fem timmar senare, alltså klockan 7, samtidigt som barnmorskan kom. Två timmar senare, klockan 9 på kvällen, föddes ett gossebarn. Barnet var 52 centimeter långt och vägde 4,6 kilo. Man ser även att barnmorskan använt kreolin som antiseptiskt medel.

Detta är ungefär de uppgifter som man hittar i dagboken. Det står t.ex. ingen uppgift om barnets namn eller om faderns namn, bara moderns namn och var de bodde. Gossen hette Karl Gunnar Flodin och var son till Engla och Per Magnus Flodin. Gunnar finns med på ett kort som jag tidigare skrivit lite om:

http://adals-liden.blogspot.se/2010/02/barnkalas-hos-amrens-i-forsnas.html

Det är huvudsakligen barn födda inom Ådals-Liden som Hilda var barnmorska för, men det finns några entaka åtminstone från Resele också. Jag har fått bilder på första och sista av Hildas dagböcker. Den sista dagboken omfattar 31 oktober 1932 till den 21 december 1933. Om ni har någon släkting som är född under 1921 eller 1932-1933 så kan jag kolla om de finns med bland dessa bilder.

Forsnäs skola, år 1949

Ytterligare ett skolfoto ur min mammas fotoalbum från Forsnäs skola år 1949, klass 1 och 2.

Stående fr. v.: Kjell Hedlund, Alvar Hedin, Frank Holmberg, Lars-Erik Larsson, Åke Pettersson, Kjell Andersson, Alf Sjölén, Tage Mähler, Hasse Johansson.

Sittande fr. v.: Kerstin Hedlund, Inga-Maj Mähler, Doris Larsson, Siv Hägglund, Ing-Britt Hildingsson, Annie Selin, Ragnhild Eliasson, Ann-Marie Persson.

Längst fram fr. v.: Sten-Elov Åbacken, Assa Persson, Sture Frölander, Nils Hansson.

Lärare: Edla Eriksson.

Nämforsen .....

Nämforsen från ett nära perspektiv. Lägg märke till timret längst till vänster.

 

Flygfoto över Näsåker

Det finns många fina foto över Näsåker, här kommer ytterligare ett som jag tycker är väldigt tjusigt.

Man ser t.ex. Prästgården i mitten intill nipkanten. Bredvid till vänster syns gamla skolan. Längst till höger ser man Ådals-Lidens kyrkan. På denna sida vägen ser man bl.a. "Gamm-Jackes" hus (det stora huset med mörkt tak ganska långt till vänster). I bakgrunden syns den orörda Nämforsen, järnvägsstationen, gamla bron över Ångermanälven och del av Forsås by.

 

Vem har bott i övriga hus i bilden?

Ångermanlänning vådaskjuten i Amerika

Följande artikel fanns iförd i Sollefteå-Bladet den 30 januari 1912. Jag har fått den av Göran Stenmark. Tack så mycket, Göran.

Artikeln handlar om två bröder som hade emigrerat från Resele till Minnesota på 1890-talet. Bröderna heter Karl Viktor och Erik Johan Rotmark. Den yngre brodern Johan blev olyckligt skjuten av en nära vän under älgjakt, vilket Karl Viktor nu skrev hem till Sverige om. Karl Viktor berättar även om sin längtan hem till Sverige.

Johan och Karl Viktor Rotmark voro bröder samt söner till änkan Anna Katarina Rotmark i Tängsta, Resele. För ungefär tjugu år sedan utvandrade de till Amerika, där de med sina familjer äro bosatta i Two Harbors, Minnesota, på ett afstånd af 127 eng. mil från hvarandra.
I dessa dagar har från Karl Viktor Rotmark till hans anhöriga i hemlandet kommit den underrättelsen, att Johan Rotmark af våda blifvit skjuten vid älgjakt.

Han beskrifver saken sålunda:
Den 9 november begaf sig Johan tidigt på morgonen till skogen för att jaga älg, hvilket lyckades så väl, att han vid hemkomsten redan kl. 9 på morgonen kunde säga till sin hustru. "Nu, mor, ha vi kött för hela vintern. Jag har skjutit två älgar!" Omedelbart begaf han sig till en kamrat, Albin Halin för att jämte denne och en Lindal skaffa hem villebrådet.
Samtidigt var en Johan Olsson ute för att jaga. Han träffade på spår som ledde till de fallna älgarna.
De tre omnämnda männen hade emellertid hunnit fram och voro som bäst sysselsatta med att taga skinnet af den ena älgen. En rock, som en af dem hängt på en stubbe, togs af Olsson för en älg, hvarför denne sköt. De tre arbetande männen stodo i skottlinien. Halin fick en liten del af näsan bortskjuten, Lindal båda ögonen och Rotmark fick kulan rätt genom hufvudet och föll ned stendöd.
Olsson, Rotmarks bäste vän och förtrogne, är nära nog vansinnig efter händelsen. Rotmark sörjes af hustru, barn och syskon i Amerika samt af moder och syskon i hemlandet.

Den tjuguåriga vistelsen i västern har icke kunnat borttaga intrycket af barndomsminnena från hemlandet. Karl Viktor Rotmark skrifver, att han längtar hem till de sköna, ljusa sommarnätterna, han längtar att få höra göken gala och efter stenbitsställena.
Han säger: "Då jag var midt uppe i härligheten, satte jag inte något värde på densamma, men nu gör jag det."
Hans ord äro ju en god tolkning af emigrantens tankar på hemlandet, med hvilket han ändå är fastvuxen, fastän han med afseende på språk och seder blifvit amerikan.

Jag ska forska lite mera om bröderna Rotmark i Amerika och återkomma om det.

Släktnamnet Näsström från Näsåker och Moflo

Släktnamnet Näsström förekommer huvudsakligen i två byar, Näsåker och Moflo, från 1800-talet och framåt. Båda dessa släkter härstammar ursprungligen från samma anfader som bodde i Näsåker. Han hette Zakarias Persson Harelius Näsström. Han var född 1783 i Näsåker och var son till Per Harelius eller Petri Harelii som han skrevs som ibland. Zakarias mor hette Gertrud Filipsdotter. Farfar till Zakarias var komminister i Ådals-Liden och hette Petrus Harelius.

Zakarias gifte 1809 med bondedottern Sara Persdotter från Lidgatu. Han skrevs då som Persson i kyrkoböckerna. Makarna fick fem barn tillsammans, fyra döttrar och en son. Sonen Petrus dog av kikhosta endast två år gammal. Zakarias var torpare i Näsåker. Döttrarna hette Sara (f. 1809), Greta Magdalena (f. 1821), Gertrud Dorotea (f. 1823) och Anna Petronella (f. 1826). När dotterna Gertrud Dorotea föddes står Zakarias antecknad som timmerbokhållare och med efternamnet Harelius, annars står han som torpare och med efternamnet Persson.

Zakarias tar sig namnet Näsström på 1830-talet troligtvis. I husförhörslängden som går fram till 1830 heter han Persson och i nästa längd som börjar 1841 (tiden 1831-1840 saknas tyvärr) heter han Näsström och är då före detta nämndeman. Tittar man vidare i mantalslängderna ser man att Zakarias omkring 1833 övertar sin broders hemman i Näsåker om 3 1/8 seland och blir därmed bonde. I mantalslängden 1835 och står han antecknad som nämndeman. Redan 1838 är han struken som nämndeman. I mantalslängden 1846 är Zakarias struken och mågen Jon Jonsson från Mo, Resele sn står som ägare. Redan året därpå är Jon också överstruken och då står Per Ersson som ägare. Per är också en måg till Zakarias. Ingen anteckning om att Zakarias använde namnet Näsström i mantalslängderna alltså. Man kan dock anta att han tog detta släktnamn eftersom han blev bonde och senare också nämndeman.

Hur kunde namnet leva vidare eftersom inte fanns några söner som blev vuxna? Jo, barnbarn till honom förde namnet Näsström. Det var dels Greta Magdalena's barn i Moflo, dels Gertrud Dorotea's barn i Näsåker. Greta Magdalena gifte sig med Jonas Persson i Moflo och fick med honom 12 barn. De flesta av dessa barn använde namnet Näsström. Fyra av söner blev kvar i Moflo och övriga flyttade bl. a. till Holafors,  Edsele och Sollefteå.

Dottern Gertrud Dorotea gifte sig med Per Eriksson och de fick fyra barn tillsammans vilka alla använde namnet Näsström. Äldste sonen hette Zakarias och han emigrerade till Kanabec county i Minnesota på 1890-talet tillsammans med sin familj. Sonen Erik Petter flyttade först till Helgum sn och sedan vidare till Sollefteå sn och Långsele sn. Yngste sonen Hans blev kvar i Näsåker och övertog hemmanet. Han blev även gästgivare i byn. Hans är bl.a. anfader till sångerskan Helen Sjöholm.

Hans Näsströms grav i Näsåker