Värnpliktiga år 1897

Fortsätter med listor över värnpliktiga för året 1897 från Ådals-Lidens församling.

• Anders Gustaf Karlsson, arbetare, f. 1873-06-20, i socknen, förfallolöst frånv. 1894-96, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen.
• Johan Karlsson Halén, arbetare, f. 1874-09-21, i socknen, förfallolöst frånv. 1895-96, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen.
• Erik Viklund, torpareson, f. 1875-09-05, Häxmo, förfallolöst frånv. 1896, 1,71 lång, tilldelade fotfolket, nr 242 168/1897, tjenstetiden i beväringen beräknas fr.o.m. 1897.
• Karl Martin Kallin, arrendatorson, f. 1875-12-11, Krånge, förfallolöst frånv. 1896, 1,74 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 243 168/1897, tjenstetiden i beväringen beräknas fr.o.m. 1897.
• Hans Peter Eriksson, torpareson, f. 1875-10-09, Rå, förfallolöst frånv. 1896, vistas i Norra Amerika, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen.
• Erik Andreas Eriksson, arrendatorson, f. 1875-07-06, Omsjö, uppskof af hälsoskäl 1896, 1,73 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 244 168/1897, tjenstetiden i beväringen beräknas fr.o.m. 1896.
• Nils Olof Gradin, torpareson, f. 1875-05-11, Tallnäset, uppskof af hälsoskäl 1896, 1,65 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, inskränkt rörlighet i venstra knäleden, ej lämplig för särskild befattning.
• Hans Johan Nordin, bondeson, f. 1876-03-19, Forsnäset, 1,80 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, betydligt nedsatt hörselförmåga å begge öronen.
• Jonas Albert Eriksson, arbetare, f. 1876-01-03, Forsnäset, 1,68 lång, tilldelade fotfolket, nr 245 168/1897.
• Daniel Johan Rådström, dräng, f. 1876-08-31, Forsnäset, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen.
• Erik Emanuel Jakobsson, arbetare, f. 1876-06-10, Forsås, 1,75 lång, tilldelade fotfolket, nr 246 168/1897.
• Karl Alfred Molén, handlandeson, f. 1876-06-01, Holaforsen, 1,72 lång, tilldelade fotfolket, nr 247 168/1897.
• Anders Valfrid Jakobsson, arbetare, f. 1876-11-28, Holaforsen, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen.
• Nils Johan Nilsson, arrendatorson, f. 1876-11-30, Krånge, 1,76 lång, lämplige för uttagne till rytteriet, nr 248 168/1897.
• Per Viktor Emanuel Lidén, bondeson, f. 1876-11-13, Lidgatu, 1,69 lång, lämplige för uttagne till rytteriet, nr 249 168/1897.
• Erik Johan Hellman, torpareson, f. 1876-02-02, Moflo, 1,76 lång, tilldelade fotfolket, nr 250 168/1897.
• Karl August Sjödin, arbetare, f. 1876-04-18, Moflo, 1,69 lång, till särskild befattning i hären eller flottan (icke vapenföre) beväring, nr 251 168/1897, svaghet i högra underbenet efter huggsår, snickeribefattning.
• Olof Johan Lidén, bondeson, f. 1876-03-19, Moflo, 1,60 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, kronisk sjukdom.
• Bror Adolf Sjödin, dräng, f. 1876-10-30, Näsåker, 1,64 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, stinknäsa.
• Karl Gustaf Ferdinand Holmberg, torpareson, f. 1876-09-11, Omsjö, 1,65 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, inskränkt förstånd.
• Nils Petter Eriksson, torpareson, f. 1876-02-14, Omsjö, 1,71 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 252 168/1897.
• Lars Viktor Lidberg, arbetare, f. 1876-03-10, Ottsjö, 1,70 lång, till särskild befattning i hären eller flottan (icke vapenföre) beväring, nr 253 168/1897, slapphet i venstra tummen, snickeribefattning.
• Jonas Petter Jonsson, dräng, f. 1876-04-27, Rå, 1,70 lång, tilldelade fotfolket, nr 254 168/1897.
• Per Martin Lidmark, bondeson, f. 1876-01-06, Västanbäck, 1,73 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, plattfot i hög grad.
• Johan Ersson, skräddarlärling, f. 1876-04-30, Ås, 1,72 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, betydlig förkortning och förlamning af högra benet.
• Johan Adolf Johansson, skomakararbetare, f. 1876-03-02, Prästbordet, 1,71 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 255 168/1897.
• Karl Robert Rosenblom, sjöman, f. 1876-03-25, Utan stadigt hemvist, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen.
• Per Magnus Sundin, torpareson, f. 1876-07-15, Moflo, 1,73 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 256 168/1897

Totalt var det 28 män som var i värnpliktig ålder, varav sex personer saknades vid inmönstringen. Totalt mönstrades femton män och övriga blev frikallade.

Värnpliktiga för Ådals-Lidens församling år 1897 återfinns i följande volym: Inskrivnings- och rullföringsområden, Inskrivningslängder, SE/KrA/0473/A/32/01:Ö/D 1/11 (1897), bildid: C0300637_00246 -- C0300637_00249.

Ådals-Liden gammalt i verlden, del 2.

Här kommer fortsättningen på artikeln i Västernorrlands Allehanda den 21 december 1891.

Få äro de märklige män, som leda sina anor från Liden. En af dem blef professor i Lunde och hette Elias Lidfors. Hans fader var bonde och Lidens första gästgifvare*). Befordringsdata äro: magister i Lund 1811, Eloqv. docens derstädes s. å., adjunkt i romersk vältalighet 1817, professor i samma vetenskap 1820. Dog 1825, 38 år gammal, enligt här gängse berättelse förgifven af afundsmän.

En magister i Åbo, utnämd dertill 1789, sedan han 5 år varit student, var Erik Häggqvist från Hæggsmo.

Samma slägt från Häxmo finnes ännu. Dess hufvudman sitter på byns största och förmögnaste hemman; corps de logiet, ett gammalt ståtligt tvåvåningshus med mansardtak synes vida. Derifrån utgick för icke länge sedan ännu en yngling och beträdde den lärda vägen. Han hette Hans Petter Häggqvist, var min skolkamrat i Hernösands skola, satt i dess gymnasium, låg vid Uppsala akademi och vardt prestvigd. Tjenstgjorde som predikant, ehuru aldrig som ordinarie, var en tid lärare vid Sollefteå privata läroverk, men fick lungsot och anträdde med Hernösandsskeppet Angantyr en resa till varmare länder. Han var full af hopp, då han i slutet af 1885 en dag tryckte min hand och lofvade mig bref och dagbok. Jag fick begge, men då var han död. Den 14, kl. 2 e. m. mars 1886, tre dygn före skeppets ankomst till Algoa Bay, sänktes liket under öfliga böner i hafvet. Grafven är belägen på Lat. = 36°14', Long = ost 21°46'.

Han berömmes af kamrater som en vänsäll man.

Reqviescat in pace!

Många äro de af Ådals-Lidens barn, som fått sina grafvar i vatten, dock icke så många gammalt i verlden, som nu.

Flera gånger ha barn drunknat i brunnar och vattusåar eller annorledes i vatten ömkligen låtit lif sitt till.

Fullväxt folk frunka i forsarene; det är timmer- och brädflottningar, som fordra allt flera lif ju längre fram i tiden man kommer. Laseleforsen tar många, Aqvislan desslikes, Katalandax, Lin-Inges och Nämforsen ej färre, Mokrokin i Resele en och annan o. s. v.

Is och tjocka narra båtarne från rätta stråten, der färgsundet går ofvanför Nämfors. Det lefvande, som kommer inom den linie, der forsen med fart börjar suga till sig vattnet, har död och graf inom en minut, kort att lefva igenom, lång att fasa uti.

På det sättet drunknade en öfverlastad bonde, som skulle fara öfver vid "plågan"**), och på det sättet ha många nu förgätna män och kvinnor känt valkiga händer darra och hård hug mjukna inför döden i Nämfors.

De oftast förekommande dödssätten äro annars stenpassion, tvinsot, lungsot, bråddöd, barnsbörd, håll och stygn, gulsot och så farsoterna. Några dödes äro särskildt värda att antecknas. "Den 16 sept. 1751 dog Nils Johansson i Mofloo, som legat på säng borrtagen i många år, post visum 66 annons". "Den 7 nov. 1758 begrofs enkan Marsta Hansdotter från Lidgatu; som bortkom i skogen den 13 Fber. och igenfans den 4 nov. 80 åhr gl". En gubbe är funnen död i ett kvarnhus mellan Öfverå och Degersjöberget, en barnsängskvinna brinner upp några dagar efter förlossningen. Eld har fastnat i hennes kläder. Hon är 27 år. En annan dör oförlöst och "sörjes af 10 späda och värnlöse barn". En dräng krossas af en timmerstock, en annan genom ett jordras, en tredje ihjältrampas af en yr häst. Olyckan slår ned på många sätt och klipper utaf det sträfva släplifvet, som ändock är så kärt. Dödsfallen upptecknas och förses med nakna uppgifter, som föga säga.

I senare tid säges ej mycket om hur de varit och haft det, de som dödt. Jag har dock funnit ett ställe, der antecknaren sjelf sörjt en "oskylden" och beklagat hans död.

Den kärfva, ortografiskt bristfälliga, gammalsvenskan verkar här som den sannaste och kraftigaste färg  — det är den sanna tidsbelysningen öfver historian: "1809 dödde efter en ährbar stilla och dygdig färd wandell ung. beskedlige bonden Pehr Pehrsson i Söderfors af ett, Genom oförmodat häftigt öfverkommande snöfall från en hög och brant backe vid Stora Elfwen, då han der förbi gick wid ena Stranden. Ætas 24 åhr, 3 månader. Han fördes till Sin hvilokammar med anhörigas och wänners ömmaste åtfölje, anständigt och hederligen den 19 Martti".

Sjelfmord förekommer under detta århundrades första hälft summa två gånger. Det var 1848, revolutionsåret, som häradsrätten resolverade och beslöt, att i tysthet skulle begrafvas en torpare, som hängt sig i skogen.

Från 1751 till 1790 eller under 40 års tid är intet enda oäkta barn antecknadt. Då föder pigan Anika Jakobsdotter oäkta sonen Petrus. Ett af olycksbarnets faddrar är prestsonen Andreas Harelius som ännu skrifves studiosus, det han ock 10 år förut var.

Det andra "oäkta" barnet kommer efter 8 år, 1798. Föräldrarne äro lappar,

Bland testes vid dopet äro bland andra drängen Nils Hansson, "tjänar loco citato", och pigan Carina Hansdotter, "tjänar ibidem nunc temporis"!

1792 födas "Trilingar" till verlden.

Detta är några data.

Hvad presterna ha lagt minsta vigten vid, siraterna så att säga, ha ibland varit af större intresse och ett ogemenare nöje för läsaren 100 år efter dem, än de kunnat drömma. Med några ord och, utan att det varit afsigten, ha de gett en historia om ett kärnslägte, som är multnadt nu och varit det länge; med några hieroglyfer en berättelse om hård nöd och tunga bördor; med ett par krokar i marginalen en annan om annat.

De fromma fäderna ha haft sina bedröfvelser såsom vi har våra, men i allt synas de varit säkra och sadelfasta, om också icke så lärda — och i lust och nöd ha de varit trogna kung och fädernesland.

Comministern Nils Flodstedt börjar sin journal för år 1790 med en from önskan: "Gud gifwe wårom Konung frid och et godt Regemente!!!" Den fromme mannens bönesuck är två gånger understruken. Som bekant var Sverige under Gustaf 3 den tiden i krig med Rysslands-Katrina.

Som presten önskade: fred vardt, i Wärälä, det året.

Två år derefter upprepar han sin bön från krigsåret: "Gud gifwe wår Konung frid och et godt Regimente!".

Som presten önskade: kungen fick det året frid. H. m:jt togs in i den ändlösa hvilans rike mars samma år, men knappast såsom presten skulle önskat.

P. M.

*) Det berättas ännu, att en gång hade dåvarande professorn, efter många års bortavaro, berättat de sina att han skulle komma hem. De skulle hemta honom med häst och kärra i Sollefteå, dit han skulle följa en strömmingsbåt eller haxe. Men ingen mötte skjutspojken och denna vände derför om och for till obygden igen. Efter den dagen frågade gästgifvarmor, glömsk af alla de år, som gjort hennes son till en medelålders herre och lärd man, hvarje vägfarande och äfven professorn sjelf, då han slutligen och okänd kom tillbaka: "Ha'n sett tell n'Elias vonn naho"?
**) Det fins två plågor i Liden: Hans-Svens-plåga och Märkes-plåga!!! Plåga är en hög backe, en plåga att berga och en plåga att gå. Uttrycket fans för mer än 100 år sedan.

Ådals-Liden gammalt i verlden, del 1.

I Västernorrlands Allehanda publicerades en artikel skriven av Pelle Molin fördelade på två tidningar den 19 och 21 december 1891. Rubriken är Ådals-Liden gammalt i verlden. Pelle Molin har studerat kyrkoböckerna för Ådals-Liden sedan 1751 och skrev en sammanfattning av det han hittade. Jag börjar med första delen av artikeln nedan.

Ådals-Liden gammalt i verlden

Några präktiga gamla böcker ligga framför mig. En är bunden i pergament, de andra i papp, men äfven dessa gamla.

De berätta med den sirligaste tyska piktur (gammelstylen:) eller med oläsliga krumelurer historien om ett århundrade i en ådalsvrå, om hur bönder, torpare och nybyggare ströfvat, släpat och blefvo jordade till sina föregångare i samma bittra lif.

Det är som att försättas till en annan verld. Några korta kärfva ord på tung gammalsvenska och man är som genom en volt satt midt uti den! Man ser presten sitta med gåspennan i hand och pränta i pergamentsboken "död i den gångbara febern" och framför honom står en vördnadsfull bonde och har berättat, att nu hade farsoten tagit det sista af alla hans barn och att nu var stugan tom. Det var ingenting att göra vid det. I samma kolumn stod ofvanför detta, samma feber utpekad; nedan skola namnen på nya offer trängas på det grova papperet, i samma smala kolumn. Så går bonden ut och hem till sitt, och presten får åter rufva på den pinande tanken: skall herren aldrig upphöra att lägga sin tunga hand öfver oss? Ty i den otäta stuga, der han bor med de sina, hafva de äfven burit ut lik; granriset efter det senaste, men kanske ej det sista, spåras ännu i snön. Presten vet ej, men han skrifver i marginalen: Fiat voluntas tua — ske din vilje.

Jag trodde att jag i dessa gamla kyrkoböcker skulle få glädja mig åt mycken munklatin och gladde mig åt att få se latinsk grammatika hädad af lärda män. Ciceronianskt latin mins jag ännu med fasa.

Men utom de obligata ejusdem, ibidem, hoc loco, hujus och ætas finnes högst obetydligt utaf romarspråk.

Den äldsta boken berättar från år 1751.

Böckerna från föregående tid ha säkerligen kommit bort, ty Liden hade 1751 redan länge bildat egen församling.

Resele är moderförsamling i sista hand.

Sånga lärer varit det derförut. Vid tiden för ådalens första odlande och bebyggande var dess kyrka och prest den enda religionsapparaten för hela landet ofvanför, så långt som folk bodde eller teg var bruten.

Den första prest, som pergamentsboken talar om, dog 1754. Han får ett vackert eftermäle: "Den 25 Julli dödde och den 30 ejus begrofs saling her Comministern wäl ärewördige och wällärde herr Pettrus Harelius uti förnämt folks närwaro, sedan han Berömligen och til alt folks nöje förwaltat sit dyra ämbete här wid församlingen uti 26 åhr, under mycken krops bräcklighet och beswärligit resande. Siukdomen begyntes med hold och stijng och ökades sedermera med swuldnad under bröstet — lefnadstiden har warit 59 åhr och några månader".

Här träffas första gången hold och stijng som dödsorsak, för att sedermera, under det återstående af århundrandet, dominera i dödskolumnen, så vidt ej farsot härjar. De visste heller ej namnet på sina sjukdomar gammalt tillbaka. Influensan synes ha farit fram med våldsamhet under senare hälften af 1700-talet, men kallas "sweda och wärk i alla leder sampt hufwudwärk". 1759 dog ett barn i "koppfeber" och efter detta går koppfebern under flera år tillsammans med hold och styng.

Till århundradets slut angifva böckerna tydligt fyra perioder, då kopporna gått. Perioderna börja 1759, 1774, 1782 och 1795 och räcka vanligen för hvarje gång två år. Om ett af offren är antecknadt, att "lappmannen Sjul begrafdes Die ascensionis Christi"*).

1765 börjar "den gångbara barnfebern", som i början skrefs "okänd barnfeber". Året förut omtalas "den gångbara hetsiga febern", som detta och följande år tager de flesta af dem, som hemfalla åt döden. Efter de knapphändiga beskrifningarne att döma ha vi influensan igen.

År af pröfningar.

Här kommer flera sidor blanka, der födde och vigde skolat antecknas, medan dödskolumnen är starkt upptagen. Ett år viges intet enda par, ett annat födes intet barn till verlden, under det kyrkogården fylles. Presten har öfver födelse- och vigselkolumnernas blanka, gulhvita ytor dragit kort med pennan. De se ut som grafkors.

Detta är det enda, som gifvit honom en ringa omvexling i hans journal, som de åren lydde: "död i den gångbara hetsiga febern" eller "den — — — ejus dem i sama siukdom döder". Endast en och annan dör af ålderdomsbräcklighet eller slukas af elfven, som sedan och i vårt tidehvarf ger så många en våt graf.

Under den del af förra århundradet, som boken äre före, har endast en "hängdt sig sielf". Detta var presten så oförutsedt, att han icke kunde stafva det ovanliga dödssättet riktigt, utan drog till med dt i supinum.

Ådalsborna, den tiden, ha gift sig vid ungefär samma ålder som nu. Då de "Copulerades", såsom det kallades för att låta fint, gåfvo männen morgongåfva, hvars belopp antecknades. År 1755 ger en bonde sin hustru Abluna 150 daler i morgongåfva; en kronofördubblings Båtsman ger pigan Dårdi Ersdotter i lön 15 lod Sifr. Längre fram i tiden gifves morgongåfvan i Riksdaler, plåtar och Riksdaler Specie. Beloppen variera, då det är fråga om riksdaler, mellan summorna 15-40; i fråga om plåtar går ingen gerna öfver 30; af riksdaler Specie ges vanligen ej flera än 10.

En storbonde har varit nog hänsynslös att ge 250 riksdaler specie. Tänk hvilken rad af sölfpolkaler en sådan skulle haft i skåpet!

Bland de copulerade (gifta) år 1758 en handels Betient Johan Högström. Han ger 90 d. s:mt i morgongåfva. Här är det första ej latinserade tillnamn, som möter. Annars är det idel Anders Zakrisson, Pehr Pehrsson, Nils Olsson och dylika söner. Presten har känt betydelsen af den nya tid, som här möter honom, så att hand med den sirligaste stil skrifver namnen, under det han ofvanför och nedanför icke vårdar sig att pränta bondnamn och nybyggarenamn.

*) Kristi Himmelsfärdsdag

Denne Högström var säkerligen från stad och tog endast gifte härifrån. Städerna hade ju monopol på handel den tiden? Jag vill minnas det — och så det, att mig blifvit berättadt, att första handelsboden här i bygden kan en och annan gammal hedersprisse minnas ännu.

1775 började folk sammanvigas. Hittills hade de uteslutande "copulerats". Comministern Nils Drake var det förbehållet att här slopa lite latin. Samtidigt råkas nya tillnamn — och timmerfolk! Hvem skulle ha trott det? Men hvarför ej? Kramforsverket är ju öfver 100 år gammalt?

Mitt minne sviker mig här, så att jag rör på mig okänd mark. Visst är i alla fall, att ett par sågverk funnos någonstädes i Ångermanland redan den tiden. Enligt en uppgift: Lo och Kramfors*).

Det nya tillnamnen egas af en sockenskräddare Nils Wallin**) i Råå, en länsman Erik Edbom och en Timmer Bokhållare Sven Næsslin i Mofloo. Fem år derefter viges timmer Commissionairen Borg och ger Tijio Riksdalen Specie i hemgift, som skedde "Die omniam sanctorum"***).

Då barnen döptes var det angeläget att ha många faddrar och schangtila faddrar. Timmerherrarne, sockenskräddaren och presten förekomma derför vid snart sagdt hvarje dop. Utom dessa förekommer afl. Comministern Harelii son Studiosus Dominus Zacharias Harelius och många år derefter hans yngre broder Studiosus Andreas Harelius, äfven dessa faddrar åt mycket folk. Deras broder Peter blir bonde i Näsåker och föder söner och döttrar; — men i ett nu försvinner slägten eller har kanske tagit andra namn. Detta är händelsen med den adliga ätten Sparrfeldt, (skrifven ibland Sparfeldt eller Sperfelt). Ättlingar finnas ännu, men ha tagit namnet Lidgren. Sparrfeldt den förste var urmakare och idkade här praktik på 1780-talet. Nu 1891 fins här ingen urmakare!

Lappar döptes och begrafdes den tiden ofta i Liden. Den så kallade lappmarken fans då strax utom åkerhagen. Lapparne hade oftast samma slags namn som nu, svenskarne deremot ofta nog — för våra öron — sällsamma namn, detta i fruntimmersväg. Flickorna fingo för det mesta heta Marget, Märeta, Dårdi, Anika, Coecilia, Kierstin, Ingebor, Gundbor, Bidania, Ingri-Maija, Ingri-Dea, men först och sist Abelonia och Abluna, hvilket är förvrängningar af Apollonia. Hvar och en hade en hel hög faddrar eller testes (vittnen), som det kallades på latin. Vid nöddop var det som det kunde: "Inga testes kunde ordenteligen kallas, emedan här war periculum in mora. Barnet blef döt widpas 2 minuter efter födelsen". 

*) Kramfors anlades 1742 af direktör Kramm med 4 ramar och 28 sågblad. När Lo sågverk anlades, veta vi icke, men i slutet af förra århundradet hade det 27 blad och 4 ramar.     Red. af V. A.
**) Efter Wallin finnes ännu en käpp kvar. Lyxartikeln ser nu betydligt ruskigt ut. Mannen var äfven timmeruppköpare.
***) Allhelgonadag.

Fortsättning följer >>

 

Värnpliktiga år 1901

Här kommer en lista på värnpliktiga för år 1901 inom Ådals-Lidens församling.

• Hans Petter Eriksson, f. 1875-10-09, Rå, vistas i Amerika 1896-1900, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, lär vistas i Norra Amerika. 
• Nils Jakob Nyberg, arbetare, f. 1878-07-25, Holafors, förfallolöst frånv. 1899-1900, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, okänd vistelseort.
• Alfred Nikolaus Lidén, jordbruksarbetare, f. 1879-06-16, Moflo, uppskof af hälsoskäl 1900, 1.60 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, fortfarande allmän svaghet.
• Bror Viktor Lidfors, jordbruksarbetare, f. 1879-03-18, Häxmo, förfallolöst frånv. 1900, 1,76 lång, tilldelade fotfolket, nr 144 191/1901, tjenstetiden i beväringen räknas fr.o.m. 1901.
• Anders August Hansson, arbetare, f. 1879-06-11, Rå, förfallolöst frånv. 1900, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, lär vistas i Åsele, frikallad inom I20 1901/KB.
• Fredrik Henriksson (Hansson), f. 1880-06-03, Krånge, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, okänd vistelseort.
• Erik Kristoffer Wallgren, jordbruksarbetare, f. 1880-03-15, Krånge, 1.73 lång, tilldelade fotfolket, nr 145 191/1901.
• Erik Wiktor Eliasson, jordarbetare, f. 1880-05-08, Krånge, tilldelade fotfolket, nr 146 191/1901.
• Frans Otto Kållén, jordbruksarbetare, f. 1880-12-12, Krånge, 1,75 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, plattfot i hög grad.
• Nils Oskar Dahlberg, dräng, f. 1880-03-09, Lidgatu, 1,71 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 147 191/1901, egen anmälan.
• Ernst Axel Isidor Forsgren, bokhållare, f. 1880-11-20, Lidgatu, 1,75 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, kronisk inflammation i högra mellanörat.
• Erik Emanuel Vestin, jordbruksarbetare, f. 1880-11-24, Näsåker, 1.69 lång, lämplige för uttagne till trängen i sjukvårdstjenst, nr 148 191/1901, egen anmälan.
• Gustaf Adolf Nolén, arbetare, f. 1880-10-17, Näsåker, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, lär vistas i Dorotea.
• Erik August Lidström, bonde, f. 1880-03-03, Näsåker, 1,63 lång, inskrifne till särskild befattning i hären eller flottan (icke vapenföre) - beväring, nr 149 191/1901, förkortning af högra benet 5 cm, snickeribefattning, frikallas såsom icke yrkeskunnig, frikallade från värnpligtens fullgörande.
• Hans Magnus Sjödin, arbetare, f. 1880-08-09, Omsjö, avföres, stamanställd.
• Nils Konrad Lindahl, stalldräng, f. 1880-12-18, Ottsjö, 1,64 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 150 191/1901, egen anmälan.
• Erik August Lidfors, dräng, f. 1880-11-04, Rå, 1,71 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, kronisk flytning ur högra mellanörat.
• Erik August Eriksson, jordbruksarbetare, f. 1880-08-01, Rå 1,75 lång, lämplige för uttagne till trängen i sjukvårdstjenst, nr 151 191/1901, egen anmälan.
• Johan August Lidfors, f. 1880-05-24, Ås, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, okänd ort.
• Johan Leonard Lidfors, jordbruksarbetare, f. 1880-08-25, Ås, 1,76 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 152 191/1901, egen anmälan.
• Jakob Anshelm Eriksson, arbetare, f. 1880-10-21, Ås, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, okänd vistelseort.
• Nils Teodor Hägglund, jordbruksarbetare, f. 1880-07-08, Prestbordet, 1,70 lång, tilldelade fotfolket, nr 153 191/1901.
• Erik August Eriksson, jordbruksarbetare, f. 1880-01-13, Fängsjö, 1,80 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, inskränkt rörlighet i högra fotleden.
• Johan Olof Dahlgren, flottningsarbetare, f. 1880-05-24, Rå, 1,73 lång, tilldelade fotfolket, nr 154 191/1901.
• Sven Svensson, jordbruksarbetare, f. 1880-05-07, Söderfors, 1,68 lång,  frikallade från värnpligtens fullgörande, plattfot i hög grad.

Totalt var det 25 män som var i värnpliktig ålder, varav åtta personer saknades vid inmönstringen. Totalt mönstrades elva män och övriga blev frikallade.

Någon som har militärkort på några av dessa män? Även andra militära kort är intressanta att se.

Värnplikta för Ådals-Lidens församling år 1901 återfinns i följande volym: Inskrivnings- och rullföringsområden, Inskrivningslängder, SE/KrA/0473/A/32/01:Ö/D 1/15 (1901), bildid: C0300641_00336 -- C0300641_00339.

Värnpliktiga år 1900

Arbetet pågår just nu hos SVAR att publicera s.k. inskrivningslängder för hela Sverige mellan 1887 och 1901. Hittills har 12 av 15 volymer för Västernorrlands län publicerats. Här hittar man uppgifter om de som skulle göra värnplikten under denna tidsperiod. Man hittar i många fall längd på den värnpliktige eller orsak till varför man fick frisedel.

Nedan följer en sammanställning över värnpliktiga under 1900.

• Hans Petter Eriksson, f. 1875-10-09, Rå, förfallolöst frånv. 1896-99, vistas i Amerika. 
• Karl Vilhelm Svedberg, f. 1878-11-02, Forsås, uppskof af hälsoskäl 1899, 1.70 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, styfhet i högra fotleden. 
• Albin Altin, f. 1878-03-02, Moflo, uppskof af hälsoskäl 1899, 1.72 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, stramande ärr öfver venstra foten. 
• Lars Ferdinand Hägglund, f. 1878-11-26, Prestbolet, uppskof af hälsoskäl 1899, 1.64 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, fortfarande allmän svaghet. 
• Nils Jakob Nyberg, f. 1878-07-25, Holafors, förfallolöst frånv. 1899. 
• Karl Oskar Dalin, f. 1878-08-30, Krånge, förfallolöst frånv. 1899, 1.50 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, krympling. 
• Bror Ferdinand Dahlberg, f. 1878-01-28, Rå, frånv. med laga förfall 1899, § 44 vpl., inskrifven 1900 i KO 168. 
• Olof Albert Johansson, sadelmakare, f. 1878-02-09, Prestbolet, förfallolöst frånv. 1899, 1.72 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 112 191/1900, egen anmälan, tjenstetiden i beväringen beräknas fr.o.m. 1900.
• Mårten Georg Näslund, f. 1879-04-04, Rå, 1.73 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 113 191/1900.
• Zakris Emanuel Nordin, f. 1879-02-02, Forsnäset, 1.74 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, organiskt hjertfel.
• Anders Olof Nordin, jordbr.arb., f. 1879-03-11, Forsnäset, frikallade från värnpligtens fullgörande, stramande ärr å högra foten.
• Johan August Lidfors, skogsarbetare, f. 1879-08-11, Forsås, 1.77 lång, tilldelade fotfolket, nr 114 191/1900.
• Nils Aron Norberg, jordbr.arbetare, f. 1879-05-14, Fransåsen, 1.73 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 115 191/1900.
• Nils Jonas Mähler, jordbr.arb., 1879-12-16, Holaforsen, 1.76 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 116 191/1900.
• Erik Petter Johansson, jordbr.arb., 1.74 lång, lämplige för uttagne till trängen i sjukvårdstjenst, nr 117 191/1900.
• Per Magnus Sundström, f. 1879-08-03, Häxmo, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, uttagit utflyttningsbetyg till Åsele.
• Bror Viktor Lidfors, f. 1879-03-18, Häxmo, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, vistas i Helgum, Holmsta.
• Erik August Åkerlund, jordbr.arbetare, f. 1879-01-03, Krånge, 1.73 lång, tilldelade fotfolket, nr 118 191/1900.
• Hans Olof Johansson, arbetare, f. 1879-03-22, Krånge, 1.80 lång, tilldelade fotfolket, nr 119 191/1900.
• Johannes Augustsson, skogsarbetare, f. 1879-03-30, Lidgatu, 1.74 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, plattfot i hög grad och scolios.
• Per Johannes Kallin, f. 1879-11-14, Moflo, 1.65 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, tarmbråck.
• Nils Anders Sundqvist, dräng, f. 1879-06-20, Moflo, 1.69 lång, lämplige för uttagne till trängen i sjukvårdstjenst, nr 120 191/1900.
• Alfred Nikolaus Lidén, jordbruksarbetare, Moflo, 1.61 lång, erhöll uppskof med inskrifning af helsoskäl, allmän svaghet.
• Sven Petter Adolf Ritzén, jordbr.arb., f. 1879-03-29, Näsåker, 1.63 lång, lämplige för uttagne till trängen i egentlig trängtjenst, nr 121 191/1900, egen anmälan.
• Hans August Lidholm, jordbr.arbetare, f. 1879-08-23, Näsåker, 1.74 lång, tilldelade fotfolket, nr 122 191/1900.
• Carl August Mähler, smed, f. 1879-11-25, Rå, 1.66 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, styfhet i högra tummen.
• Johan August Sand, jordbr.arb., f. 1879-07-02, Rå, 1.81 lång, tilldelade fotfolket, nr 123 191/1900.
• Anders August Hansson Sundin, arbetare, f. 1879-06-11, Rå, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen, lärer vistas i Hof, Anundsjö s:n.
• Henrik Viktor Sundelin, dräng, f. 1879-09-11, Sundmo, 1.64 lång, tilldelade fotfolket, nr 124 191/1900.
• Johannes Lidén, jordbr.arb., f. 1879-05-05, Söderfors, 1.58 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, betydlig förkortning af venstra benet.
• Johan August Gustafsson, f. 1879-01-25, Westanbäck, död.
• Erik Johan Lundin, arbetare, f. 1879-09-15, Prestbolet, frånvarande som skola uppföras å bötesförteckningen.
• Carl Magnus Sundberg, jordbr.arb., f. 1879-03-24, Prestbolet, 1.64 lång, frikallade från värnpligtens fullgörande, plattfot i höggrad.

Inskrivnings- och rullföringsområden, Inskrivningslängder, SE/KrA/0473/A/32/01:Ö/D 1/14 (1900), bildid: C0300640_00357 -- C0300640_00361.

Antavlor från Ådals-Liden

Jag har skapat en ny sida på min hemsida som kallas Antavlor från Ådals-Liden. På denna sida kommer jag att lägga ut antavlor på personer som är födda i Ådals-Liden eller har anknytning till Ådals-Liden. Huvudpersonen i antavlorna kommer att vara född för ungefär 100 år sedan.

Denna sida återfinns ute i menyn till höger. Kom gärna med förslag på personer som ni skulle vilja se en antavla på.

Hittills har jag lagt upp två antavlor på John Lundin (1907-1985) och Erik Johan Lidén (1915-1969).

Hästar inom Ådals-Lidens församling år 1928

Fick denna hästförteckning av Göran Stenmark. Den är upprättad den 9 december 1928 och innehåller hästar från olika byar inom Ådals-Liden. Man upprättade dessa listor i enlighet med hästutskrivningslagen som tillkom 1915 (osäker på detta). Hästar kunde då kallas in till miltären och därför behövde man listor på hästarna. Jag tror inte detta är alla hästar inom församlingen, men det verkar vara de äldsta. Det var Resele landsfiskalsdistrikt som upprättade denna lista.

Det är inte så mycket variation på namnen heller. De heter t.ex. Bruna, Brunte, Svarta eller Svarten.

Ägare	By	Namn	Kön	Färg	Födelseår
A.O. Nordin	Forsnäs	Bruna	Sto	Brun	1918
P. Nordin	Forsnäs	Bruna	Sto	Brun	1914
A. E. Persson	Forsnäs	Bruna	Sto	Svartbrun	1912
P. M. Flodin	Forsnäs	Brunte	Vallack	Svartbrun	1919
And. Larsson	Forsnäs	Svarten	Vallack	Svart	1916
Efr. Sandlund	Forsnäs	Bruna	Sto	Brun	1922
O. Sandlund	Forsnäs	Bruna	Sto	Brun	1919
Z. E. Nordin	Forsnäs	Brunte	Vallack	Brun	1920
D. P. Rydstedt	Forsnäs	Bruna	Sto	Brun	1919
O. Strömberg	Forsnäs	Blåa	Sto	Blå	1915
Elias Lidén	Sundmo	Brunte	Vallack	Brun	1917
Aug. Forslund	Sundmo	Brunte	Vallack	Brun	1913
V. Frisendahl	Moflo	Tora	Sto	Brun o. blå	1918
P. A. Lidén	Moflo	Blända	Sto	Brun	1918
N. V. Näsström	Moflo	Röa	Sto	Rödfux	1920
P. A. Näsström	Moflo	Röa	Sto	Fux	1922
H. O. Näsström	Moflo	Olle	Vallack	Brun	1915
L. R. Borin	Moflo	Frej	Vallack	Brun	1920
N. A. Nordin	Moflo	Svarten	Vallack	Svart	1919
N. A. Nordin	Moflo	Bruna	Sto	Brun	1915
E. V. Kallin	Moflo	Gnista	Sto	Svart	1917
Frans Kallin	Moflo	Brunte	Vallack	Brun	1918
E. J. Hellman	Moflo	Bruna	Sto	Brun	1915
H. V. Lidström	Moflo	Brunte	Vallack	Brun	1916
J. A. Vestin	Moflo	Blacka	Sto	Black	1913
A. M. Vestin	Moflo	Bruna	Sto	Brun	1917
N. A. Sundkvist	Moflo	Svarta	Sto	Svart	1918
N. J. Bergman	Moflo	Pelle	Vallack	Brun	1917
Johan Mäler	Moflo	Blåa	Sto	Blå	1914
J. A. Näslund	Krånge	Svarten	Vallack	Svart	1919
E. J. Molin	Krånge	Röa	Sto	Röd	1920
E. A. Lundkvist	Krånge	Bruna	Sto	Brun	1917
E. Frisendahl	Krånge	Vita	Sto	Vit	1915
E. Frisendahl	Krånge	Bläsa	Sto	Brun m. bläs	1921
Alf. Lidén	Krånge	Bruna	Sto	Brun	1915
E. O. Nordin	Krånge	Blåen	Vallack	Blå	1922
Aug. Kållén	Krånge	Brunte	Vallack	Brun	1916
Z. Sundelin	Krånge	Krange	Vallack	Brun	1914
Osk. Molin	Krånge	Brunte	Vallack	Brun	1913
Osk. Molin	Krånge	Bruna	Sto	Brun	1923
N. J. Flodin	Krånge	Bruna	Sto	Brun	1921
E. ?. Johansson	Krånge	Bruna	Sto	Brun	1917
O. A. Gavelin	Krånge	Bruna	Sto	Brun	1916
P. Olsson	Ås	Bruna	Sto	Brun	1922
P. Olsson	Ås	Brunte	Vallack	Brun	1919
Aug. Johansson	Ås	Bruna	Sto	Brun	1918
Dan Backlund	Ås	Bruna	Sto	Brun	1918
P. Lidström	Hexmo	Bruna	Sto	Brun	1919
N. Nilsson	Hexmo	Svarten	Vallack	Svart	1921
J. Häggmark	Hexmo	Brunte	Vallack	Brun	1912
G. Thor	Forsås	Rölle	Vallack	Röd	1916
Elis Nygren	Forsås	Svarta	Sto	Svart	1913
H. P. Forsberg	Forsås	Röa	Sto	Röd	1916
P. Nilsson	Lidgatu
V. Vallin	Lidgatu	Bläsa	Sto	Svart bläs	1913
V. Halén	Lidgatu	Brunte	Vallack	Brun	1916
Ansh. Nilsson	Lidgatu	Röa	Sto	Röd	1916
John Lidholm	Lidgatu	Brunte	Vallack	Brun	1918
Alb. Lidström	Näsåker	Blåa	Sto	Blå	1916
J. Lidgren	Näsåker	Brunte	Vallack	Brun	1916
Aug. Näsström	Näsåker	Stjerna	Sto	Svart	1921
K. A. Larsson	Näsåker	Brunte	Vallack	Brun	1916
K. Näsström	Näsåker	Gråa	Sto	Grå	1919
Aug. Lidström	Näsåker	Bruna	Sto	Brun	1914
Aug. Lidström	Näsåker	Brunte	Vallack	Brun	1923
L. Ritzén	Näsåker	Svarten	Vallack	Svart	1920
B. Lundin	Västanbäck	Brunte	Vallack	Brun	1920
B. Lundin	Västanbäck	Rölle	Vallack	Röd	1922
J. Sjöström	Västanbäck	Brunte	Vallack	Brun	1921
O. Sjöström	Västanbäck	Bruna	Sto	Brun	1916
N. A. Borin	Rå	Bruna	Sto	Brun	1918
Aug. Sundvall	Rå	Svarta	Sto	Svart	1916
O. P. Olofsson	Rå	Bruna	Sto	Brun	1918
N. Sjöström	Rå	Brunte	Vallack	Brun	1922
Elis Engström	Rå	Bläsa	Sto	Röd bläs	1914
Aug. Molén	Rå	Bruna	Sto	Brun	1919
K. Mäler	Rå	Brunte	Vallack	Brun	1920
A. Englund	Rå	Svarten	Vallack	Svart	1916
Nils Lidfors	Rå	Brunte	Vallack	Brun	1916
N. P. Isaksson		Bruna	Sto	Brun	1923
Ans. Näsström		Bläsen	Vallack	Brun bläs	1918
N. J. Sundvall	Holafors	Blacka	Sto	Black	1918
P. Lundgren	Holafors	Bläsa	Sto	Brun bläs	1917
V. Eriksson	Holafors	Blacken	Vallack	Black	1917
A. Eriksson	Holafors	Röa	Sto	Röd	1923
R. Lundin	Holafors	Brunte	Vallack	Brun	1922
E. P. Johansson	Söderfors	Svarta	Sto	Svart	1919
Aug. Jakobsson	Söderfors	Svarta	Sto	Svart	1922
Aug. Eriksson	Söderförs	Rölle	Vallack	Röd	1916
P. A. Lidén	Söderfors	Bruna	Sto	Brun	1918

Denna bild föreställer O. Strömberg i Forsnäs. Kan man gissa att denna häst heter Blåa? Vad tror ni? Har ni några andra kort från denna tid där det förekommer hästar på korten? Känner ni igen några av hästnamnen? Skriv gärna en kommentar nedan.

När bilen kom till Ådals-Liden ....

För Västernorrlands län finns det register på fordon som registrerats in från 1907 och framåt. Detta hittar man i ett arkiv som kallas för "Västernorrlands läns landskansli. Automobilavdelningens arkiv". Åren 1907-1923 av bilregistret finns skannat på SVARs hemsida. Det är intressant läsning att se vilka som hade bilar på 1910- och 1920-talet.

Den första volymen täcker åren 1907 till 1915. Här ingår både bilar och motorcyklar. Den förste från Ådals-Liden som registrerade in en motorcykel var Viktor Westin från Näsåker. Han registrerade in motorcykeln den 17 november 1909 under registreringsnumret Y22. I Västanbäck bodde en man vid namn Jonas Viktor Magnus Westin som mycket väl kan vara denna Viktor Westin.

Den 5 juni 1911 registrerade Erik Gustafsson från Näsåker in ett fordon under registreringsnummer Y73. Detta kan vara den första bilen som registrerades in inom Ådals-Lidens församling, men det står inte skrivet i handlingen. Erik var född 1885 på Prästbordet och dog 1944 i Västanbäck.

Åren 1914 och 1915 registrerades ytterligare två motorcyklar in under numren Y186 och Y262. Den förstnämnde registrerades in av Paul Viktor Mähler i Näsåker. Jag gissar att det är Karl Viktor Mähler som avses här. Han var född 1889 i Omsjö och dog 1977 i Kanada. Den andra motorcykeln registrerades in av Petrus Olsson i Åsmon, eller Petter Olsson som han egentligen hette. Petter skulle den närmaste åren registrera in många olika fordon.

Under 1916 registrerades fem bilar från Ådals-Lidens församling in: Y49 Anders Gustaf Gustafsson, Y88 Ture Tenglund (Ford), Y104 Petrus Lidström (Ford), Y114 Petter Olsson (Ford) och Y136 Petter Olsson (Ford). Om den sistnämnda bilen kan man läsa att det är en personvagn av typ Ford, egen vikt 650 kg, bensinmotor om 20 hästkrafter (motorns cylindertal 4, cylinderdimensioner 95*100 mm), 4 personer.

Om man läser vidare i dessa handlingar hittar man att fem bilar registrerades in under 1919, varav tre av Petter Olsson. Det var: Y167 Petter Olsson (Ford), Y214 Petter Olsson (Chevrolet), Y216 Anders Gustaf Gustafsson (Chevrolet), Y219 Petrus Lidström (Maxwell) och Y227 Petter Olsson (Hupmobile).

Under åren 1920 till 1923 förekommer ytterligare personer bland de som registrerad in fordon. Det var Viktor Johansson i Näsåker, S. W. Johansson i Forsås, Ludvig Reimar Borin i Moflo, Alfred Nordin i Åsmon, Bror Oskar Lundin i Näsåker, A. Nordkvist i Moflo, Bror Sundvall i Holafors, Hilmer Sidén i Holafors, E. J. Tidén i Rå, J. A. Vestin i Moflo, K. J. Sandahl i Moflo, Teodor Blom i Näsåker. Ibland tror jag det är postadressen som står på dessa personer, inte bostadsadressen. T. ex. Alfred Nordin tror jag bodde i Sundmo.

På Murbergets hemsida finns kort på en bil som Petter Olsson hade. Tyvärr ser man inte registreringsnumret på bilen så man kan utläsa vilken bil det är. Jag tror dock inte att det är Ådals-Lidens första inregistrerade bil.

http://old.murberget.se/upptack/fotopost.aspx?foto=Fo-19990560

Har någon detta kort och kan utläsa registreringsnumret bättre?

Näsåkers kyrka omkring 1947

Här kommer ett tjusigt flygfoto över Näsåkers kyrka och dess omgivning. Kortet är från 1947 eller 1948. Det är taget samtidigt som ett annat kort som jag tidigare lagt ut på min blogg.

http://adals-liden.blogspot.com/2011/01/flygfoto-av-adalslidens-kyrka.html

Pratade precis med Lena Eriksson på mitt arbete och hon berättade lite om husen som man ser på bilden. På vänstra sidan om vägen förbi kyrkan ligger ett stort vitt hus. Detta var ett hus som Vattenfall ägde och man använde det som hyreshus. Bakom huset ligger en låg byggnad som vi tror var något förråd åt Vattenfall.

Längre bort på samma gata ligger ett stort timmerhus. På denna plats ligger idag församlingshemmet, men vi är osäkra på om det är samma hus som då och om det var församlingshem redan 1947. Men detta kan säkert någon berätta för oss.

I det vita huset längre ned på gatan huserar Engströms rör för närvarande.

Mitt emot kyrkan ser man Mählers smedja. Det ligger några hus bakom smedjan också. Vad är detta för hus? Vägen till Riks-90 och kommunhuset är inte byggt ännu på detta kort.

Överst till höger i vykortet ser man byn Västanbäck. Lena berättade för mig att området med skog däruppe kallas för Västanbäcksmon och är idag ett populärt strövområde med många fina stigar.

Längst nere till vänster ser man prästgården. Ångermanälven har också smugit sig in i bildens överkant.

Jag tycker detta är ett fantastiskt kort också. Man skulle vilja ta motsvarande kort idag för att jämföra skillnaderna.

Ny Facebook-grupp för Ådals-Liden

Eftersom Facebook kommer att arkivera den gamla Facebook-gruppen för Ådals-Lidens församling har jag idag skapat en ny grupp enligt det nya formatet. Tyvärr gick det inte att uppgradera den gamla gruppen till det nya formatet, därför blev det en helt ny grupp utan innehåll. Gå därför in igen och bli medlem i denna grupp. Ladda gärna upp gamla fotografier eller skriv någon berättelse omkring Ådals-Liden.

http://www.facebook.com/groups/268571749860959/

Ådals-Lidens kyrka

Ett vykort på Ådals-Lidens kyrka taget 1937. Vem bodde i husen som syns bakom kyrkan efter vägen emot Västanbäck? Finns några av dessa hus kvar idag?

Bouppteckningar från Ådals-Liden

Sedan några veckor tillbaka finns bouppteckningsregister för Västernorrlands län utlagd på SVARs hemsida. Där kan man söka efter bouppteckningar från första hälften av 1700-talet till början av 1900-talet. Den äldsta bouppteckningen som finns i registret rörande Ådals-Liden är från 1758. Det är kommister Nils Dahlströms bouppteckning. Den yngsta är från 1914. Totalt finns drygt 1 000 bouppteckningar i registret med koppling till Ådals-Liden. Ganska många av dem är skannade redan också, drygt 750 stycken. Tyvärr är inte registret kopplat direkt till rätt bild, bara till rätt volym, men detta kommer SVAR att arbeta vidare med sedan.

http://www.svar.ra.se/

Gamla sågkvarnar inom Ådals-Liden

Hittade en spännande volym i Västernorrlands läns landskontors arkiv som innehöll information om gamla sågar och kvarnar inom Västernorrlands län. Ett dokument visar att det år 1778 fanns fem sågar inom Ådals-Lidens församling. Samtidigt fanns det hela 16 sågar inom grannförsamlingen Resele, varav den äldsta var från 1696 (Bodvills såg). Den äldsta inom Ådals-Liden var Lidgatu såg från 1740. Sedan fanns sågar i Näsåker (uppbyggd 1753), Västanbäck (1769), Rå (1773) och Norrmoflo (1774). Man ser även hur många träd de fick såga varje år och hur mycket som årligen tillverkades. I Rå och Norrmoflo fick man såga 200 träd, medan det var omkring 100 i övriga tre sågar. Antalet brädor som tillverkades årligen var i Rå och Norrmoflo 100 stycken, Lidgatu och Näsåker 80 stycken och i Västanbäck 64 stycken. Man ser också att det fanns en sågram och ett sågblad i alla dessa fem sågar. Det finns ingen information om de även fungerade som kvarn, men det var nog ofta en kombination av såg och kvarn.

Västernorrlands läns landskontors arkiv, Handlingar ang. kvarnar och sågar., SE/HLA/1030004/G IX/2 (1703-1870), bildid: A0035122_00145

Senare i samma volym återfinns några dokument omkring önskemål från Krånge byamän och Abraham Johansson i Ås om att uppföra en sågkvarn till husbehov på Krånge ön i stora älven år 1780.

Västernorrlands läns landskontors arkiv, Handlingar ang. kvarnar och sågar., SE/HLA/1030004/G IX/2 (1703-1870), bildid: A0035122_00233

På Murbergets hemsida hittar man bl.a. ett fotografi från Vigda sågverk:

http://www.murberget.se/upptack/fotopost.aspx?foto=Fo-19990415&nr=1

Man kan även hitta fotografier i Sollefteå bilddatabas som finns på SVARs hemsida:

http://www.svar.ra.se/

Flygfoto av Ådalslidens kyrka

Nedanstående vykort är också taget omkring 1947/48 och den visar Ådals-Lidens kyrka från ovan. De flesta gravarna verkar vara grusbelagda vid denna tidpunkt. Idag är de flesta igenomsådda förutom de äldsta gravarna som ligger på högra sidan om kyrkan närmast Näsåker. Gravkapellet finns inte byggt heller 1947/48. Jag kan till och med se min morfars grav som ligger i mitten av de tre gravar som ligger på gräsplätten framför nuvarande gravkapell.


Ovanför kyrkan och landsvägen ser man huset där Mählers smide höll till. Detta hus används nu av kyrkan som vaktmästeri. I överkant till höger ser man "Gamm-Jackes hus" som Anita har skrivit om på sin blogg. Lite till vänster ligger Biografen. Hur länge har det funnits biograf där?

I vägkorsningen på landsvägen utanför kyrkan ser det ut att stå ett träd mitt i vägen. Körde man runt detta träd som en rondell, eller körde man alltid på den högra sidan (sett ur vykortets riktning)? Jag minns inte detta träd.

Näsåkers kyrka

Ett vykort på Näsåkers kyrka från en annorlunda vinkel. Jag tycker detta var ett mycket trevligt vykort.

Lidens gamla kyrka

En dag i somras när Daniella och jag åkte upp till farmor och farfar i Forsnäs så stannade vi till vid Ådals-Lidens kyrka för att vattna på gravarna. Efter att vi gjort detta åkte vi upp till nya kyrkogården. Där låg den gamla kyrka i Ådals-Liden, eller Liden som den hette på den tiden. Det finns bara en stengrund kvar som vittnar om den gamla kyrkan. På en skylt framför stengrunden kan man läsa följande:

Här låg Ådals-Lidens första kyrka uppförd omkr. 1300 av gråsten, murad av kalkbruk, förstörd av vådeld i början av 1600.
På samma plats uppfördes en ny kyrka av trä invigd 1646.
Sista gudstjänsten hölls den 15 okt. 1820 och den 14 okt. 1824 försåldes kyrkan på offentlig auktion för 31 riksdaler, 11 shilling, 4 öre, varefter den nedrevs.

Ytterligare bilder från gamla kyrkan.

Ådals-Liden på facebook

Jag gjorde för några månader sedan en grupp på Facebook som heter Ådals-Lidens församling. Där kan vem som helst bli medlem som har ett intresse i ämnet. Det har inte varit speciellt mycket aktivitet där ännu, men man kan ju hoppas att det blir lite mera. Man kan diskutera vad som helst rörande Ådals-Liden och dess historia. Man kan även ladda upp gamla kort som har kopplingar till Ådals-Liden.

Adressen till gruppen är:

http://www.facebook.com/group.php?gid=56150899676

Gamla sågar i Ådals-Liden

Förra året tittade jag en del i mantalslängderna för Ådals-Liden för perioden 1800-1867. Där gjorde jag en upptäckt som jag inte kände till så mycket om vid tillfället. Det fanns sågar i nästan varenda by inom församlingen. Totalt fanns det 19 stycken sågar år 1867 utspridda över hela församling ifrån Forsnäs på gränsen intill Ramsele församling till Omsjö på gränsen emot Anundsjö församling. Åtta av dem var grovbladiga sågar och tio var finbladiga sågar. Sågen i Holafors har ingen anteckning om det är en grov- eller finbladig såg.

* Elggårdsbackensgrofbladiga såg - Betåsen, ägare Olof Ersson
* Thunsjöbäckens finbladiga såg - Forsås och Häxmo, ägare Forsås och Häxmo byamän
* Forssås finbladiga såg - Forsås, ägare Byamännen
* Fransåsens grofbladiga såg - Fransåsen, ägare Byamännen
* Forssnäs grofbladiga såg - Forsnäset, ägare Byamännen
* Häxmo grofbladiga såg - Häxmo, ägare Byamännen
* Holaforssens såg - Holafors, ägare Byamännen
* Jansjöns grofbladiga såg - Jansjö, ägare Byamännen
* Sundmo o Sörmoflo finbladiga såg - Sundmo och Sörmoflo, ägare Krånge och Sundmo byamän
* Krånge och Åhs finbladiga såg - Krånge och Ås, ägare Hans Pehrsson i Häxmo och Hans Häggquist i Ås
* Lidgatu finbladiga såg - Lidgatu, ägare Byamännen
* Moflo finbladiga såg - Moflo, ägare Byamännen
* Näsåkers och Kläpps finbladiga såg - Näsåker och Kläpp, ägare Byamännen
* Omsjö grofbladiga såg - Omsjö, ägare Byamännen
* Rå finbladiga såg - Rå, ägare Byamännen
* Söderfors grofbladiga såg - Söderfors, ägare Byamännen
* Westanbäcks finbladiga såg - Västanbäck, ägare Byamännen
* Åhs grofbladiga såg - Ås, ägare Byamännen
* Nämnforsens finbladiga såg, ägare Handl. Trolle och P. Engman

Om det finns någon som har gamla kort på någon av dessa sågar skulle det vara intressant att lägga ut dem här.