Emigration: familjen Zakarias Persson Näsström

Zakarias Persson Näsström var född 1846 i Näsåker och son till blivande bonden Per Ersson (1815-1899) och hans hustru Gertrud Dorotea Zakrisdotter Näsström. Fadern Per blev senare ägare till ett hemman på 3 1/8 seland under nummer 1 i Näsåker.

Per sålde hemmanet 1875 till två av sönerna, Erik Peter och Hans för 6 000 kronor. Sönerna löste ett lån som föräldrarna hade på 1500 kronor, sedan betalade de 1500 kronor till brodern Zakarias och sedan fick bröderna tillgodoräkna sig 1500 kronor vardera. Zakarias köpte sedan 1877 en torplägenhet av sina bröder för 1300 kronor som han fick tillgång till 1878.

Zakarias gifte sig 1878 med Sara Brita Hansdotter, en torpardotter från Häxmo. Hon var född 1852. Makarna bosatte sig på Zakarias torp i Näsåker och fick sex barn där mellan 1879 och 1889. Ett barn dog tidigt, men de övriga levde till vuxen ålder.

I augusti 1891 åkte Zakarias med skeppet Juno från Trondheim. Det stod då att han skulle åka till Mora i Minnesota. Han verkar åka tillsammans med två andra personer som också skulle åka till Mora. De hette Erik O. Hansson och Erik A. Söderlund. Efter lite sökande verkar de komma från byn Boda i Indals-Lidens församling. Ingen av dessa tre personer har tagit ut flyttningsattest, utan reser ändå. Resan gick vidare från Liverpool med skeppet Britannic mot New York. De anlände till Amerika 23 dagar efter avresan från Trondheim.

Hustrun och barnen påbörjade samma resa året därpå i juni från Trondheim. De åkte med samma båt både från Trondheim och från Liverpool som fadern hade gjort året innan. Denna gång tog det 24 dagar att resa över Atlanten.

Man undrar lite varför denna familj emigrerade och man kanske hittar ett tänkbart svar i lagfartsprotokollen. Där ser man nämligen att Zakarias torp såldes på exekutiv auktion eftersom han gått i konkurs. Torpet inköptes av brodern Hans för 1803 kronor. Ungefär tre veckor senare emigrerade hustrun och barnen till Amerika. Man undrar hur mycket av pengarna från torpförsäljningen som de fick behålla och hur mycket som behövdes för att betala skulderna. Det kanske bara var pengar kvar för att resa över till Amerika.

Hur som helst startade familjen om på nytt i Minnesota. De bosatte sig i Comfort township i Kanabec county som ligger strax norr om Minneapolis. Zakarias var bonde där och de skulle bo där resten av sina liv. Ungefär nio månader efter hustruns ankomst till Amerika föddes ytterligare en son som fick namnet Fredrik Edwin.

Zakarias dog 1922 och Sara Brita, eller Sara Bertha som hon skrevs ibland, dog 1926. Två av sönerna dog ogifta 29 år respektive 46 år gamla. Två av döttrarna har jag inte lyckats spåra vidare i USA. Äldsta sonen blev gift, men verkar inte haft några barn. Yngsta dottern gifte sig till Hennepin county, får ett barn och sedan dör hon 36 år gammal. Jag har inte hittat några levande ättlingar ännu.

Zakarias och Sara Brita begravdes på Oakwood cemetery i Mora, Kanabec county. Även tre av barnen har jag återfunnit på samma begravningsplats.

De skrevs oftast med efternamnet Nestrom i USA. Jag hittade på hemsidan http://www.findagrave.com ett fotografi på deras gravsten på Oakwood cemetery.

Zakarias Persson Näsström var bror till sångerskan Helen Sjöholms mormors morfar. I musikalen Kristina från Duvemåla sjunger man om att guldet blev till sand, men vi får hoppas att det blev tvärtom för Zakarias. Att jorden som de odlade gav dem tillräckligt att leva ett bra liv i Minnesota.

Lidgatuvisan av J. A. Boman, del 6

Här kommer till slut de sista fyra verserna i Lidgatu-visan. Som jag skrev tidigare så gillar jag verkligen denna visa. Man får lära sig mycket nytt om personerna som man inte kände till tidigare och som kanske inte finns dokumenterad på något sätt heller.

Det står i visan att Erik Milton och Nils Verner Halén var bröder. Detta är inget man kan utläsa i kyrkoböckerna eftersom Erik Milton var född utan angiven fader i födelseboken. Nils Verners pappa blev änkling 1890 så han kan vara far till Erik Milton. Han gifte om sig strax innan Erik Milton föddes med en annan kvinna. Någon som känner till mera om detta? Var Erik Milton och Nils Verner halvsyskon?

Jag tror fortfarande att visan är skriven omkring 1927 även om några händelser verkar inträffa några år senare enligt kyrkoböckerna. Alla personer som omnämns i visan lever år 1927, några dör åren därpå.

I nästa gård där borta, nog vet du vem som bor
Det är visst August Nordström från Resele jag tror
I landet uti väster han även varit har
Men en dag han packar säcken och hem till Sverige far.

Och längre emot väster, där har vi ännu en
Han är visst också torpare och heter Eugen
Däruppe under berget han med de sina bor
Han är ju sista åbon i denna by jag tror.

Och nu blott trenne gubbar i byn det finnes kvar
Och dessa ifrån Helgum till oss inflyttat har
Den ene bor där borta och heter visst Fjälldén
Och så de båda andra är bröderna Halé.

Och eftersom mig ämnet nu tryter i min sång
Så får jag den nu avsluta med punkt för denna gång
Och vördsamt vill jag tacka er allesammans här
För att ni sjunger visan fastän den brister bär.

Per August Nordström (1875-1928) var född i Stugusjö i Resele församling. 1901 avreste han till Nordamerika. Han skulle åka till sin bror i Carbon, Wyoming. Han återvände till Sverige 1907. Han gifte sig med Margreta Johanna Jonsson (1884-1972). De bodde först i Norrtannflo, Resele församling, där August var skogsarbetare. 1914 flyttade familjen till Lidgatu, där han skrevs som skogsarbetare och lägenhetsägare. Han köpte år 1916 en lägenhet som kallades Undantaget. Den hade beteckningen Lidgatu 1:2. Makarna fick tre barn tillsammans.

Petrus Viktorinus Eugén Tenglund (1888-1954) var född i Rå. Han gifte sig med Viktoria Kristina Sundvall (1886-1955). Hon var också född i Rå. Eugén var först arbetare i Näsåker. 1911 flyttade familjen till Lidgatu, där han blev torpare. Eugén hade 1910 köpte lägenheten Lidgatu 1:6. Han sålde den år 1946. De fick sex barn tillsammans.

Per Johan Tjelldén (1884-1959) var född i Ås, Helgums församling. Han gifte sig med Kristina Augusta Olsson (1883-1960) som var född i Lidgatu och syster till Sanfrid Olsson. Per Johan var först arbetare i Ås, Helgums församling. 1919 flyttade de till Lidgatu, där Per Johan skrevs som arbetare, sedan som lägenhetsägare. År 1925 köpte de en fastighet i Lidgatu med beteckningen Lidgatu 3:16. Kristina Augusta hade en dotter innan äktenskapet som dog när hon bara var 14 år. I dödboken står Per Johan som fader till henne, men det är mycket osäkert. Sanfrid Olssons två barn blev fosterbarn i denna familj.

Erik Milton Halén (1891-1983) var född i Holmsta, Helgums församling. Han gifte sig med Märta Kristina Olava Berglin (1885-1951). Hon var född i Ärtrik, Helgums församling. Makarna bodde först i Mo, Helgums församling, där Erik Milton skrevs som arbetare. 1920 flyttade de till Ådals-Lidens församling och Häxmo, där han också var arbetare. Två år senare flyttade de till Lidgatu, där Erik Milton var lägenhetsägare. 1925 köpte de fastigheten Lidgatu 3:12. Makarna ägde denna till 1946. De fick två barn tillsammans.

Nils Verner Halén (1883-1930) var född i Gagnet, Helgums församling. Han gifte sig med Anna Berglin (f. 1894). Hon var född i Nässjö, Ramsele församling. Nils Verner var först jordbruksarbetare i Forsmo, eds församling. 1925 flyttade de till Lidgatu, där han blev arrenadator av Henrik Roberts Lundins hemman om 3 3/4 seland. Hemmanet hade beteckningen Lidgatu 4:1. Efter Nils Verners död flyttade änkan  och barnen först till Ås, Ådals-Lidens församling 1931. År 1934 flyttade de till Helgums församling. Makarna fick två barn tillsammans. Upptäckte precis att Nils Verners bror, Erik Peter Halén, var mormors far till Mattias Timander som spelade back under många år i MoDo och i olika lag i NHL.

Lidgatuvisan av J. A. Boman, del 5

Här kommer näst sista delen av Lidgatuvisan, vers 21 till och med 25. Har för länge sedan fått ett fotografi från Gullmaj Sandberg på hennes morfar Zakarias Westin. Har också fått en bild från Harriet Boman som föreställer J. Lidholm. Kan detta vara John Lidholm? Tack så mycket för korten, Gullmaj och Harriet.

 

Zakarias Westin (1862-1935)        J. Lidholm

Om icke något annat du har uti ditt sinn'
Jag beder dig att följa till August Hägglund in
Då frun uppstämmer zittran, han tar klaveret fatt
Det lättar på humöret, gör livet ljust och glatt.

Om till musikens toner du lyssna vill en stund
Så skall jag gå och hälsa vår broder E. Tenglund
Han bor uti en stuga, på samma gård du vet
I lag med sonen Valter, som kör en Chevrolet.

Åt väster genom fönstret, du ser en villa fin
Där bor och residerar vår vän Z. Vestin
Han förr har eget hemman, men nu han sålt det har
Ja för att kunna leva i ro på gamla dar.

Och där i vita gården, nog vet du vem som bor
Det är ju Petter Nilsson, som förr var inspektor
Han haver köpt sitt hemman av herr Sjödin jag tror
Där han med barn och blomma, och gamla minnen bor.

Och nu vi ställer färden till nästa gård jag tror
Där svensk-amerikanaren Jonny Lidholm bor
Han på en eldsolycka i Amerika var med
Där han från fjärde våningen till marken hoppa ned.

Nils August Emanuel Hägglund (1888-1968) var född i Lidgatu. Han gifte sig med änkan Anna Margreta Persdotter (1863-1947) som var född i Harmångers församling. August var först arbetare i Främmerbodvill, Resele församling. 1925 flyttade de till Lidgatu nr 3, där han skrevs som arbetare. De fick inga barn tillsammans.

Ernst Johan Tenglund (1872-1928) var född i Lidgatu. Han gifte sig med Brita Charlotta Tegnander (1878-1925) från Omnäs i Resele församling. Ernst Johan var först arbetare, sedan hemmanägare i Lidgatu. Han köpte 1909 halva hemmanet med beteckningen Lidgatu 4:1. Han sålde sedan detta 1922 till Henrik Robert Lundin, men blev kvar som arrendator på samma ställe. De fick två barn tillsammans. Sonen Walter emigerade 1927 till Ontario, Kanada där han bodde hela livet och dog 1974.

Zakarias Westin (1862-1935) var född i Lidgatu. Han gifte sig med Sara Karolina Tenglund (1873-1926). Han övertog 1890 sin faders hemman i Lidgatu som hade beteckningen Lidgatu 3:3. 1927 sålde han hemmanet vidare till John Lidblom. Makarna fick nio barn tillsammans.

Petter Nilsson, eller Per Nilsson (1861-1938) som han skrivs som i kyrkoböckerna var född i Rå. Han gifte sig med Kristina Amalia Lidholm (1876-1974). De köpte 1897 halva fastigheten Lidgatu 4:1 av sin svärfar. 1909 skedde en bytesaffär med Petter Sjödin. Petter köpte fastigheten Lidgatu 4:1 av Per och Per köpte fastigheten Lidgatu 2:2 av Petter Sjödin. Per skrev som hemmansägare och under en period som skogsfaktor också. Makarna fick 10 barn tillsammans.

John Lidholm (1897-1972) var född i Lidgatu och bror till Per Nilssons hustru. Han gifte sig med Elin Maria Norlén (1903-1981) som var född i Gårelehöjden, Junsele församling. John skrevs först som arbetare på Lidgatu nr 4 enligt kyrkoböckerna. 1923 emigrerade han till Amerika. Han skulle åka till Hibbing, Minnesota, där hans syster bodde. John skrevs som snickare i utresehandlingarna. Han återkom 1926 till Lidgatu. Året därpå köpte de fastigheten Lidgatu 3:3, där John blev hemmansägare. Han skrevs också som snickare. Redan 1934 sålde de fastigheten och året därpå köpte de Lidgatu 2:13 och John skrevs nu som lägenhetsägare och snickerimästare. De fick åtminstone åtta barn tillsammans.

Lidgatuvisan av J. A. Boman, del 4

På sidan 4 i Lidgatuvisan omnämns tio män och en kvinna. Tror det är enda kvinnan som finns med i visan. Det var Katarina Helena Nilsson som blev gift med Olof Andreas Sjöström i Västanbäck. Här kommer vers 16 till och med 20.

Och längre ner mot vägen ett stycke därifrån
Där har vi Anselm Nilsson och Einar Eriksson
Den förra han är bonde och timmerkörare
Den andra han bland annat är tapetserare.

Och nästa man du träffar han syns ju litet arg
På det du ej undra han kör ju med en varg
Som hyvlar vägens yta och gör den jämn och fin
Han är visst arrendator och heter H. Altin.

Sen har vi Nicke Persson, han en spjuver varit har
Fastän han nu sig ändrat en smul' på gamla dar
Uti en by i fjället han även har en gård
Och dit ibland han åkt uti Osvalds nya "Ford".

Nog har väl Glada Valle ni träffat någon gång
Vi ännu uti minnet så väl har kvar den sång
Han sjöng när han från Liden och upp till Jämtland drog
Där han med många andra sig skaffat vinterknog.

På andra sidan vägen och längre ner mot ån
Där har vi trenne grabbar, ja bröderna Nilsson
Och deras fjärde broder i Amerika han dog
Också en enda syster, som Olov Sjöström tog.

Nils Anshelm Nilsson (1888-1954) var född i Lidgatu. Han övertog halva hemmanet efter sin fader, och den fick senare beteckningen Lidgatu 2:17. Den andra delen övertogs av brodern Erik Albert Nilsson som sedermera sålde till Petter Olsson. Nils Anshelm gifte sig med Anna Bernhardina Jonsson (1886-1940). De fick fem barn tillsammans.

Ernst Einar Eriksson (1895-1983) var född i Lidgatu som son till målaren Erik Johan Eriksson som omnämns tidigare i visan. Ernst gick i samma fotspår som sin far och blev också målare. Han gifte sig med Fanny Karolina Johansson (1904-1989) från Ovanmo i Ramsele församling. Ernst var målare och lägenhetsägare på Lidgatu 2:12 som han köpt 1925 av Nils Anshelm Nilsson. 1938 köpte han Båtmanstorpet nr 2 (Lidgatu 2:25) som bl.a. Johan August Lidblom ägt tidigare.

Hans Petter Altin (1893-1970) var född i Ås och gifte sig med Henny Margreta Sjölén (1903-1991) som var född i Moflo. Hans Petter var arrendator i Lidgatu. Tittar man i församlingsböckerna ser man att Hans Petter är arrendator på Petter Olssons mark. Söker man vidare i lagfartsböcker ser man att fastighetsbeteckningen är Lidgatu 2:16. De fick sex barn tillsammans.

Nicke Persson hette egentligen Nils Anders Persson (1855-1937). Han var född i Lidgatu och släkten hade ägt hemmanet sedan 1720 (det var dubbelt så stort då). Han gifte sig med Greta Karolina Olofsdotter (1862-1935) från Omsjö. Han skrevs som bonde och hemmansägare på hemmanet om 5 1/24 seland. Hemmanet hade beteckningen Lidgatu 2:3. De fick 11 barn tillsammans, bl.a. Nils Anshelm Nilsson och Osvald Persson.

Glada Valle hette Henrik Wallentin Wallin (1880-1956). Han var född i Vallen, Junsele sn. Han gifte sig med Kristina Nordahl (1884-1953) från Krånge, Junsele sn. De bodde först i Krånge, där Wallentin var arbetare. 1908 flyttade familjen till Lidgatu i samband med att de övertog en fastigheten där med beteckningen Lidgatu 3:6. Kristinas fader hade köpt fastigheten och sedan fick dottern och mågen överta det. Wallentin var hemmansägare där. De fick fem barn tillsammans varav ett dog av hjärtförlamning vid nio års ålder.

Bröderna Nilsson hette Hans Olof (1868-1959), Per August (1873-1955) och Erik Viktor (1882-1969). De två äldsta var födda i Jansjö och Erik Viktor var född i Lidgatu. De övertog hemmanet efter sina föräldrar i Lidgatu. Hemmanet fick senare beteckningen Lidgatu 4:8. Alla bröderna var ogifta. Brodern Nils Andreas (f. 1870) åkte till Amerika. Slutligen var systern Katarina Helena gift med Olof Sjöström. Hon var barnlös så jag vet inte om det blev några ättlingar alls till Nils Olof Olofsson och hans hustru Märta Karolina Hansdotter.

Detta är ett kort på H.P. Altin och hans väghyvel. Kortet är lånat från Ådalslidens hembygdsförening.

Hästar inom Ådals-Lidens församling år 1928

Fick denna hästförteckning av Göran Stenmark. Den är upprättad den 9 december 1928 och innehåller hästar från olika byar inom Ådals-Liden. Man upprättade dessa listor i enlighet med hästutskrivningslagen som tillkom 1915 (osäker på detta). Hästar kunde då kallas in till miltären och därför behövde man listor på hästarna. Jag tror inte detta är alla hästar inom församlingen, men det verkar vara de äldsta. Det var Resele landsfiskalsdistrikt som upprättade denna lista.

Det är inte så mycket variation på namnen heller. De heter t.ex. Bruna, Brunte, Svarta eller Svarten.

Ägare	By	Namn	Kön	Färg	Födelseår
A.O. Nordin	Forsnäs	Bruna	Sto	Brun	1918
P. Nordin	Forsnäs	Bruna	Sto	Brun	1914
A. E. Persson	Forsnäs	Bruna	Sto	Svartbrun	1912
P. M. Flodin	Forsnäs	Brunte	Vallack	Svartbrun	1919
And. Larsson	Forsnäs	Svarten	Vallack	Svart	1916
Efr. Sandlund	Forsnäs	Bruna	Sto	Brun	1922
O. Sandlund	Forsnäs	Bruna	Sto	Brun	1919
Z. E. Nordin	Forsnäs	Brunte	Vallack	Brun	1920
D. P. Rydstedt	Forsnäs	Bruna	Sto	Brun	1919
O. Strömberg	Forsnäs	Blåa	Sto	Blå	1915
Elias Lidén	Sundmo	Brunte	Vallack	Brun	1917
Aug. Forslund	Sundmo	Brunte	Vallack	Brun	1913
V. Frisendahl	Moflo	Tora	Sto	Brun o. blå	1918
P. A. Lidén	Moflo	Blända	Sto	Brun	1918
N. V. Näsström	Moflo	Röa	Sto	Rödfux	1920
P. A. Näsström	Moflo	Röa	Sto	Fux	1922
H. O. Näsström	Moflo	Olle	Vallack	Brun	1915
L. R. Borin	Moflo	Frej	Vallack	Brun	1920
N. A. Nordin	Moflo	Svarten	Vallack	Svart	1919
N. A. Nordin	Moflo	Bruna	Sto	Brun	1915
E. V. Kallin	Moflo	Gnista	Sto	Svart	1917
Frans Kallin	Moflo	Brunte	Vallack	Brun	1918
E. J. Hellman	Moflo	Bruna	Sto	Brun	1915
H. V. Lidström	Moflo	Brunte	Vallack	Brun	1916
J. A. Vestin	Moflo	Blacka	Sto	Black	1913
A. M. Vestin	Moflo	Bruna	Sto	Brun	1917
N. A. Sundkvist	Moflo	Svarta	Sto	Svart	1918
N. J. Bergman	Moflo	Pelle	Vallack	Brun	1917
Johan Mäler	Moflo	Blåa	Sto	Blå	1914
J. A. Näslund	Krånge	Svarten	Vallack	Svart	1919
E. J. Molin	Krånge	Röa	Sto	Röd	1920
E. A. Lundkvist	Krånge	Bruna	Sto	Brun	1917
E. Frisendahl	Krånge	Vita	Sto	Vit	1915
E. Frisendahl	Krånge	Bläsa	Sto	Brun m. bläs	1921
Alf. Lidén	Krånge	Bruna	Sto	Brun	1915
E. O. Nordin	Krånge	Blåen	Vallack	Blå	1922
Aug. Kållén	Krånge	Brunte	Vallack	Brun	1916
Z. Sundelin	Krånge	Krange	Vallack	Brun	1914
Osk. Molin	Krånge	Brunte	Vallack	Brun	1913
Osk. Molin	Krånge	Bruna	Sto	Brun	1923
N. J. Flodin	Krånge	Bruna	Sto	Brun	1921
E. ?. Johansson	Krånge	Bruna	Sto	Brun	1917
O. A. Gavelin	Krånge	Bruna	Sto	Brun	1916
P. Olsson	Ås	Bruna	Sto	Brun	1922
P. Olsson	Ås	Brunte	Vallack	Brun	1919
Aug. Johansson	Ås	Bruna	Sto	Brun	1918
Dan Backlund	Ås	Bruna	Sto	Brun	1918
P. Lidström	Hexmo	Bruna	Sto	Brun	1919
N. Nilsson	Hexmo	Svarten	Vallack	Svart	1921
J. Häggmark	Hexmo	Brunte	Vallack	Brun	1912
G. Thor	Forsås	Rölle	Vallack	Röd	1916
Elis Nygren	Forsås	Svarta	Sto	Svart	1913
H. P. Forsberg	Forsås	Röa	Sto	Röd	1916
P. Nilsson	Lidgatu
V. Vallin	Lidgatu	Bläsa	Sto	Svart bläs	1913
V. Halén	Lidgatu	Brunte	Vallack	Brun	1916
Ansh. Nilsson	Lidgatu	Röa	Sto	Röd	1916
John Lidholm	Lidgatu	Brunte	Vallack	Brun	1918
Alb. Lidström	Näsåker	Blåa	Sto	Blå	1916
J. Lidgren	Näsåker	Brunte	Vallack	Brun	1916
Aug. Näsström	Näsåker	Stjerna	Sto	Svart	1921
K. A. Larsson	Näsåker	Brunte	Vallack	Brun	1916
K. Näsström	Näsåker	Gråa	Sto	Grå	1919
Aug. Lidström	Näsåker	Bruna	Sto	Brun	1914
Aug. Lidström	Näsåker	Brunte	Vallack	Brun	1923
L. Ritzén	Näsåker	Svarten	Vallack	Svart	1920
B. Lundin	Västanbäck	Brunte	Vallack	Brun	1920
B. Lundin	Västanbäck	Rölle	Vallack	Röd	1922
J. Sjöström	Västanbäck	Brunte	Vallack	Brun	1921
O. Sjöström	Västanbäck	Bruna	Sto	Brun	1916
N. A. Borin	Rå	Bruna	Sto	Brun	1918
Aug. Sundvall	Rå	Svarta	Sto	Svart	1916
O. P. Olofsson	Rå	Bruna	Sto	Brun	1918
N. Sjöström	Rå	Brunte	Vallack	Brun	1922
Elis Engström	Rå	Bläsa	Sto	Röd bläs	1914
Aug. Molén	Rå	Bruna	Sto	Brun	1919
K. Mäler	Rå	Brunte	Vallack	Brun	1920
A. Englund	Rå	Svarten	Vallack	Svart	1916
Nils Lidfors	Rå	Brunte	Vallack	Brun	1916
N. P. Isaksson		Bruna	Sto	Brun	1923
Ans. Näsström		Bläsen	Vallack	Brun bläs	1918
N. J. Sundvall	Holafors	Blacka	Sto	Black	1918
P. Lundgren	Holafors	Bläsa	Sto	Brun bläs	1917
V. Eriksson	Holafors	Blacken	Vallack	Black	1917
A. Eriksson	Holafors	Röa	Sto	Röd	1923
R. Lundin	Holafors	Brunte	Vallack	Brun	1922
E. P. Johansson	Söderfors	Svarta	Sto	Svart	1919
Aug. Jakobsson	Söderfors	Svarta	Sto	Svart	1922
Aug. Eriksson	Söderförs	Rölle	Vallack	Röd	1916
P. A. Lidén	Söderfors	Bruna	Sto	Brun	1918

Denna bild föreställer O. Strömberg i Forsnäs. Kan man gissa att denna häst heter Blåa? Vad tror ni? Har ni några andra kort från denna tid där det förekommer hästar på korten? Känner ni igen några av hästnamnen? Skriv gärna en kommentar nedan.

Lidgatuvisan av J. A. Boman, del 3

Här kommer nu vers 11 till och med 15 i Johan Anton Bomans visa. Jag är lite osäker på ordningen på dessa vers och jag gissar att vers nummer 14 egentligen hör ihop med vers nummer 12, alltså Janne Lidblom. Vad tror ni?

Olof Petter Håkansson flyttade till Lidgatu 1931 enligt kyrkoböckerna, vilket spräcker min teori om att visan skrevs 1927. Han kanske hade flyttat till Lidgatu tidigare, men inte tagit ut flyttning.

Däruti skogens glänta på bergets branta kam
Där bor Per Magnus Hägglund, som jämt är allvarsam
Han själv rår om sin stuga och står på säkra ben
Han far omkring i bygden och lägger sten på sten.

Sen har vi Janne Lidblom, en gammal god sjöman
Han mycket dig kan lära, om du förut ej kan
Han haver farit vida, på världens alla hav
Och sett då mången sjömän, i böljan fått sin grav.

På andra sidan vägen, i nya stugan där
Där har vi Olov Håkansson, som ifrån Jansjö är
Ibland han bränner tjära, ibland han gräver brunn
Han stundom går i skogen på älgjakt med en hund.

Ja ibland Himlens söner han gästat har som vän
Och i guldgrävarlägren i Kalifornien
Han seglat har med ryssar, spanjorer, engelsmän
På öknens skepp han farit genom Asien.

Ni känner Hanke Moström, han timrat många hus
Ibland så kan det hända han tar ett litet rus
Nu för det mesta uppå det torp han bor
Det kan med gräs och gröda snart födda tvenne kor.

Per Magnus Hägglund (1888-1979) var född i Lidgatu. Han gifte sig med Sara Erika Vestin (1887-1971) från Resele. Per Magnus var murare och bodde först i Strand, Resele sn. 1918 flyttade familjen till Lidgatu. Året därpå köpte de en lägenheten som kallades för Persbo. Den hade beteckningen Lidgatu 2:9. Makarna fick två barn tillsammans. De flyttade 1935 tillbaka till Resele sn.

Johan August Lidblom (1861-1937) var född i Lidgatu. Han började tidigt att arbeta på sjöss och var ute ganska många år på sjön. Han var hela tiden bosatt i Lidgatu, där han skrevs som sjöman, arbetare och sedan torpare. Han köpte 1899 en lägenhet som kallades för Båtsmanstorpet. Det hade beteckningen Lidgatu 2:25. Johan August var ogift.

Olof Petter Kristoffersson Håkansson (1868-1950) var född i Holafors, men hans föräldrar flyttade därefter till Jansjö. Han gifte sig med Kristina Sjöberg (1876-1917) från Sunnansjö, Junsele sn. Familjen bosatte sig först i Sunnansjö, där Olof Petter skrevs som arbetare. 1906 flyttade Olof Petter hem till Jansjö med sin familj. Han var arbetare även där. Två barn dog i späd ålder. Hustrun Kristina och en son dog av lungsot. Olof Petter blev då ensam kvar av sin familj. Han flyttade 1931 till Lidgatu, där han också skrevs som arbetare.

Hans Erik Eriksson Moström (1862-1938) var född i Mo, Resele sn. Hans far var sockensnickare där, men 1865 flyttade hela familjen till Lidgatu där fadern blev torpare. Hans Erik bodde hela livet därefter i Lidgatu och han skrev som arbetare eller torpare. Han var ogift, men troligtvis bodde han tillsammans med Johanna Erika Eriksdotter (1866-1947). Hans Erik antecknas ibland som boende på Nils Anders Persson ägor. Jag hittar inte att Hans Erik ägt någon lägenhet i Lidgatu.