söndag 28 oktober 2012

Erik Ersarna i Rå, del 1

I Rå fanns det under samma tid åtminstone fyra personer som hette samma sak, Erik Eriksson, eller Erik Ersson som man skrev på den tiden. Det är inte alls enkelt att vet hur dessa personer hänger ihop med varandra om man tittar i kyrkoböckerna. Jag tänkte försöka reda ut de två yngsta till att börja med. De var födda med ett års mellanrum år 1715 och 1716. Erik den äldre döptes den 11 december 1715 och Erik den yngre döptes den 25 november året därpå. Deras fadrar hette naturligtvis Erik Ersson båda två, men de är benämnda Erik den äldre och Erik den yngre i födelseboken.

Om man tittar vidare i den äldsta husförhörslängden som finns för Ådals-Liden (ingår i Reseles kyrkoarkiv) hittar med Erik Ersson junior, f. 1716, bosatt på hemman nummer 3 i byn Rå. Han var då gift och hade sex barn. På samma gård bodde även brodern Nils Ersson, född 1730. Han var dock överstruken utan förklaring. Han hade endera flyttat eller avlidit. Husförhörslängden omfattar åren 1769-1778.

Längre fram i samma husförhörslängd återfinns Erik Ersson senior, f. 1715. Han bodde på hemman nr 6 i byn Rå. Han var också gift, men hans hustru dog redan 1771 i en ålder av drygt 50 år. Hon hette Margeta Hansdotter och var från Lidgatu. Ingen barn finns antecknade i familjen men på samma gård bodde mågen Erik Persson och hans hustru Märet Ersdotter. Märet bör alltså vara barn till Erik senior. På samma gård återfinns en syster till Erik senior som hette Karin Ersdotter. Hon var född 1703.

Vi vet alltså därmed lite mera om respektive familj och även att Erik den yngre bodde på hemman nr 3 och Erik den äldre på hemman nr 6. Nästa steg blir att leta vidare i kommunionslängderna som börjar 1740 i Ådals-Liden. Första perioden omfattar åren 1740 till 1759. När man bläddrar igenom byn Rå ser man att familjerna kommer i samma ordning som hemmansnumren. På det tredje uppslaget i Rå (alltså hemman nr 3) hittar man Erik den yngre. Även hans föräldrar finns antecknade på denna sida, Erik Ersson och Sara Mikaelsdotter. Det finns även två syskon till Erik med på uppslag, brodern Mikael och systern Malin. Intill Mikael har man antecknat "döder". Han verkar ha dött 1741 eller 1742.

På uppslag sex återfinns sedan Erik den äldre med sin hustru och barnen Erik och Märet. Där finns också fader Erik Ersson och hustrun Sara. Två systrar finns också antecknade till Erik, nämligen Karin och Sara. På systern Sara är antecknat att hon är "gifter till Häxmo". En intressant notering på Erik den äldre är att han är båtsman.

Därefter letade jag vidare efter dödsdatum på dessa två Erikar. Tyvärr är det luckor i kommunionslängden precis de år som de dör, så jag fick inga ledtrådar där, utan måste leta igenom dödboken. Först hittar jag en Erik Ersson den 5 september 1790. Han dog av ålderdomsbräckligheter i en ålder av 74 år. Den 22 november 1795 finns nästa Erik Eriksson antecknad som avliden. Han var då 80 år och dog av hernia eller av bråck. Om man tittar på åldrarna på de två avlidna borde den förstnämnde vara Erik den yngre och den sistnämnde Erik den äldre, men det går inte att bekräfta  säkrare än så just nu.

Det finns i domstolsarkivet ett inventering efter Erik Ersson den yngre från 1789 där man delade upp hans lösa egendom mellan sönerna Erik, Markus, Mikael, Nils, Per och mågen Per Hermansson. Själva inventeringen är på sex sidor och därefter är överlåtelsen på fyra sidor. Man ser även bomärken på Erik Ersson den yngre, sonen Markus och mågen Per i slutet på inventeringen. Man ser även här under rubriken "Fastigheten" att Erik ägde hemmanet nr 3 om 9 ½ seland. Det är även noterat att sonen Markus förvärvat hemmanet genom lottdragning.


Slutligen ville jag kontrollera lite mera i mantalslängderna för dessa två personer. På hemman nr 3 återfinns Erik den yngre som ägare från 1756. Jag har följt honom fram till 1775 där han fortfarande står kvar som ägare. Erik den äldre återfinns från 1739 på hemman nr 6 fram till 1769 innan mågen Erik Persson tar över hemmanet. Det som är särskilt intressant är att Erik den äldre står som båtsman eller ordinarie båtsman från 1744 till 1750.

Jag kunde ju inte lämna det faktum att Erik den äldre stod som båtsman, utan måste forska vidare på det också. Först tittade jag i en båtsmansdatabas som finns på nätet och hittade där en kandidat som passade in delvis, men det var flera saker som misstämde. Denna båtsman hette Erik Ersson Sandman och han antogs som fördubblingsbåtsman 1743. Året därpå, 1744, överfördes han till ordinarie båtsman under namnet Sandman. Han var 28 år gammal år 1744. Så långt stämde allt perfekt, men inte de uppgifter som kom sedan. Det stod att han dog 1750, vilket han inte kunnat göra om det var rätt person. Årtalet 1750 stämde dock med den tid som han skulle ha varit båtsman. Sedan stod det också att han var gift med en Dordi Olofsdotter. Jag ville ändå söka vidare på denna person i flottans arkiv. Hittade honom i två olika mönsterrullor. Dels rullan där han blev antagen som ordinarie båtsman den 31 januari 1744 istället för båtsmannen Nils Filipsson Sandman som dött året innan, dels i rullan för året 1750. Där stod inte att han dött utan att han fått avsked den 30 april 1750 och att en ny båtsman vid namn Daniel Carlsson Sandman anlitats. Så jag är tämligen övertygad att Erik Ersson Sandman är identisk med Erik den äldre.

Nästa steg blir att forskar på vidare föräldrarna till dessa två Erikar. Papporna heter Erik Ersson i båda fallen som jag nämnt tidigare. Mammorna heter Sara i båda fallen, så det kommer inte att bli helt enkelt att reda ut detta.


fredag 26 oktober 2012

En dag på sockenstugan 1812

En söndag i juni år 1812 kom socknens utvalda och allmogen till sockenstugan för att diskutera och besluta i viktiga frågor för socknen och dess innevånare. Det var första mötet för året så det fanns många punkter på agendan denna dag.

Första punkten var kyrkans och fattigkassans räkenskaper som skulle godkännas eftersom räkenskapsåret precis tagit slut den 1 maj. Behållningen i kyrkokassan var 325 riksdaler och i fattigkassan 27 riksdaler. Dessa räkenskaper lästes upp och sedan undertecknades de av klockaren och bonden Johan Andersson i Lidgatu och bonden Hans Ersson i Moflo.

Därefter ansökte bonden Mårten Svensson i Moflo om att få låna 1000 riksdaler ur kyrkokassan, och Erik Ersson i Krånge ville låna 50 riksdaler. De skulle erhålla lånen den 20:de samma månad vid kyrkoherdens närvaro under förutsättning att de hade säkerhet för sina lån.

Sedan skulle de fattigas medel fördelas till behövande. Nils Nilsson på Franåsen fick 2 riksdaler. Till komminister Sundwalls disposition lämnades 3 riksdaler som skulle användas till undervisning för avlidne båtsmannens Nils Smälls barn. Vidare berättades att enkan efter avlidne båtsmannen Nils Knapp nyligen fått något sammanskott till ersättning för en förlorad ko.

Nästa punkt på dagordningen gällde nybyggaren Erik Jonsson i Ottsjö som varit försvunnen vid slutet på förra månaden och man trodde att han var omkommen. Man hade börjat vidtaga åtgärder för att återfinna honom. Det fanns dock rykten att han uppehållit sig i änkan Knapps boning, men det fanns inte möjlighet att här och nu utreda och avgöra detta.

Därefter skulle man som brukligt var utse sexmän och uppsyningsmän för innevarande år. Mikael Ersson i Rå och Anders Svensson i Norrmoflo utsågs till sexmän. Tills uppsyningsmän utsågs Jan Andersson för Lidgatu, Markus Markusson för Näsåker, Christoffer Ersson för Västanbäck, Mikael Ersson för Rå, Anders Persson för Holaforsen, Erik Hermansson för Omsjö med flera byar, Abram Abrahamsson för Forsås med flera byar, Erik Andersson för Krånge, Sven Nässlin för Norrmoflo och slutligen Erik Olsson för Sundmo med flera byar.

Eftersom det nyligen inkommit höga förordningar varnades åter allmogen i socknen för lönnkrögeri och för överflödigt brännvinssupande.

Allmogen varnades också för ett missbruk att inte begrava sin döda inom tre dagar. Just nu fanns dock inga smittsamma sjukdomar i trakten. Man berättade att det även i år skall grävas upp en grav på kyrkogården där liken kan nedsättas under vintern.

Slutligen togs frågan upp om lön till den kallade barnmorskan. Christoffer Ersson i Västanbäck, Jacob Jacobsson i Näsåker, Anders Persson i Holafors med flera personer nekade alldeles att någon sådan avlöna. Kyrkoherden berättade då om nödvändigheten af en sådan person och om konungens vilja ett en examinerad barnmorska skall anställas i varje pastorat. Eftersom allmogen redan skingrats kunde detta inte avgöras.

Protokollet är undertecknat av pastoratets kyrkoherde, Henrik Jakob Berlin.

Byarna i Ådals-Liden på 1880-talet

Carl Martin Rosenberg åkte runt på 1880-talet i Sverige och dokumenterade byar och gårdar som fanns då. Resultatet blev ett uppslagsverk i fyra delar som innehöll drygt 66 000 ortnamn runt om i hela Sverige. SVAR digitaliserade detta uppslagsverk för ungefär 10 år sedan och gav ut en cd-skiva med innehållet. Man kan även söka direkt på SVARs hemsida i detta register. Följande information fanns i uppslagsverket om byarna i Ådals-Liden.

Betåsen i Vesternorrlands län. By i Lidens sn, Sollefteå tg, nära N. Ådalselfven. 
 
Forsnäset i Vesternorrlands län. By i Lidens sn, Sollefteå tg, vid Fjällsjöelfven. 
 
Forsås i Vesternorrlands län. By i Lidens sn, Sollefteå tg, vid Ångermanelfven midt emot kyrkan. 2 sågar tax. 800 kr. hvardera. 
 
Fransåsen. By i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, i sns n.ö. del. Såg tax. 800 kr. 
 
Fängsjö i Vesternorrlands län. By i Lidens sn, Sollefteå tg. 
 
Holaforsen. By i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, vid Ångermanelfven. Såg tax. 800 kr. 
 
Häxmo. By i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, vid Ångermanelfven. 
 
Jansjö i Vesternorrlands län, Sollefteå tg. By i Lidens sn ö. om Ångermanelfven. Såg tax. 800 kr. 
 
Krånge i Vesternorrlands län, Sollefteå tg, Lidens sn. By vid Fjällsjöelf; Krånge och Ås såg tax. 800 kr., Sörmoflo och Sundmo såg 800 kr.
 
Lidgatu. By i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, vid Ångermanelfven. Såg tax. 800 kr. 
 
Moflo. By i Lidens sn, Sollefteå tg. Vesternorrlands län, vid Fjällsjöelfven. Såg tax. 800 kr. 
 
Näsåker i Vesternorrlands län. By i Lidens sn, Sollefteå tg, vid Ångermanelfven och kyrkan. Såg tax. 500 kr. Poststation, 4 mil n.v. om Sollefteå. Från härvarande gästgifveri skjutsas till Myre 1,6 mil, Gårelehöjden 1,8 och Forsnäset 1,8 mil. 
 
Omsjö. By i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, vid Storsjön. 
 
Ottsjö. By i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, vid Ottsjön i sns ö. del.
 
Refvelåsen. By i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, nära Ångermanelfven. 
 
i Vesternorrlands län. By i Lidens sn, Sollefteå tg, vid Ångermanelfven. Qvarn tax. 1,000 kr., såg 800 kronor.
 
Storhöjden i Vesternorrlands län, Sollefteå tg. By i Lidens sn. 
 
Sundmo. By i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, vid Fjällsjöelfven. 
 
Svanåsen. Gård i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, i sns östligaste del.
 
Söderfors i Vesternorrlands län. By i Lidens sn, Sollefteå tg, vid Ångermanelfven. Såg tax. 500 kr. 
 
Tallnäset. By i Lidens sn, Sollefteå tg, Vesternorrlands län, vid Storsjön. 
 
Vestanbäck i Vesternorrlands län, Sollefteå tg, Lidens sn. By med såg nära Ångermanelfven.
 
Vestansjö i Vesternorrlands län, Sollefteå tg. Gård i Lidens sns östligaste del. 
 
Ås i Vesternorrlands län, Sollefteå tg. By i Lidens sn vid Fjällsjöelfven. 
 
Öfverå i Vesternorrlands län, Sollefteå tg. Gård i Lidens sns n. del. 

Han beskrev även större områden som t.ex. församling och landskap. Han beskrev Ådals-Lidens församling, eller Liden som det hette då, så här:

Liden i Vesternorrlands län, Sollefteå tg. Sn i Öfre Ångermanland kring Ångermanelfven (Norra Ådalselfven), som här upptager den vestligare Fjällsjöelfven. 4,26 qv.-mil, hvaraf land 3,94 eller 91,183 tnld, 18 17/96 mtl, 1,789 inv., 567,700 kr. fastighetsvärde. Den egentligen odlade bygden och de största byarne ligga vid de vackra, starkt forsande elfvarne; Lidens kyrkoby samt Näsåkers poststation och gästgifvaregård vid Ångermanelfven. För öfrigt är sn en skogbevuxen bergstrakt med många sjöar, bland hvilka Storsjön i ö. delen är mest betydlig. Jordmånen är oftast sandig. Sågverksrörelsen vid 13 medelstora verk är derför en vigtig binäring. Sn utgör ett konsist. pastorat af 3 kl. i Hernösands stift.

onsdag 10 oktober 2012

Hans Olof Strömberg i Forsnäs

Hans Olof Strömberg föddes 1852 i Forsnäs som son till bonden Nils Erik Nilsson (1823-1905) och hans hustru Kajsa Lena Zakrisdotter (1820-1904). Nils Erik var bonde på ett hemman i Forsnäs om 2 seland. Hemmanet kom sedan att delas av Hans Olof och brodern Nils Anders. De köpte var sin del för 2 000 kronor år 1876 av sina föräldrar. Tittar man vidare i lantmäteriets handlingar hittar man att det var först tio år senare som hemmat delades upp av en lantmätare. Hemmandet delades upp i Ca (1:9) och Cb (1:10). Delen Ca låg på båda sidorna av älven, men huvuddelen på södra sidan. Delen Cb låg enbart på norra sidan av älven. På kartan som upprättades vid tillfället kallades älven för Ångermanälven, men i själva verket är det Fjällsjöälven. Hans Olof tilldelades Cb och Nils Anders Ca. Hans Olof blev därmed bosatt på norra sidan älven och Nils Anders på södra sidan.

Hans Olofs och Nils Anders namnteckningar ur lantmäteriprotokollet från 1886.


Hans Olof gifte sig 1887 med Anna Lisa Sandlund, också från Forsnäs. Tyvärr föddes inga barn i äktenskapet. Hans Olof skrevs som bonde och hemmansägare till att börja med, därefter står han som arrendator. Lagfartsprotokollen visar att han sålde hemmanet till Björkå aktiebolag år 1899 för 4000 kronor. I kontraktet står att Björkå ska betala födoråd till Nils Erik Nilsson och hans hustru och även till säljarna. Dock träder inte födorådskontraktet med Hans Olof och hans hustru i kraft förrän kontraktet med Nils Erik och hans hustru är avslutat. Eftersom han därefter står som arrendator så odlar han säkert samma mark som innan försäljningen. 1909 ansöktes om inteckning i fastigheten 1:10 för födorådskontraktet för Hans Olof och hans hustru.


I kontraktet står att Hans Olof och hans hustru årligen skulle få fem tunnor korn, ½ tunna råg af hemmanets skörd, 3 lispund vetemjöl, 20 skålpund kaffe, 20 skålpund socker, 20 skålpund fläsk, 1/4 tunna strömming, föda för en ko och tre får, hemkörd och upphuggen ved för nödigt behov. Till husrum ska de få det hus som är födorådsbyggnad för hans föräldrarna. Han ska även få en lada "vest om statsbynningen" plus en jordbit med en bredd om 85 alnar emot Hans Nordins skifte.

 
Hans Olof dog 1929 och hans hustru dog 1925. I bouppteckningen för Hans Olof ser man bl.a. att han hade 2 kor, 2 kalvar, 1 häst, 4 får, 5 getter och 3 höns. Totalt värderades dessa djur till 547 kronor. Totalt värderades hans tillgångar till 1162 kronor, men han hade skulder på 1121 kronor så behållningen blev 41 kr. Jag vet inte när ovanstående kort är taget, men det kanske är samma häst som omnämns i bouppteckningen.


Nya läskedrycksetiketter

Jag köpte förra veckan två nya läskedrycksetiketter på Tradera från Åsanders bryggeri. Det är dryckerna Citronil och Orancia.