Detta kort är sannolikt taget från bron över Ångermanälven intill Nämforsen. Till vänster tror jag det är Laxön man ser, sedan Brådön och Notön mitt i bilden.
torsdag 27 september 2012
onsdag 26 september 2012
Slottet på hemman nr 1 i Moflo
Fick förra veckan ett vykort med gamla hembygdsgården i Näsåker. Huset brann tyvärr ned 1973. Huset kommer från Moflo, där bonden och nämndemannen Sven Mårtensson Nässlin (ibland stavat Näslin) ursprungligen byggde upp det.
Jag blev därför lite nyfiken på hemmanet i Moflo där Sven bodde under större delen av sitt liv. Först började jag söka igenom mantalslängderna från tiden när Sven levde och dessförinnan. Ser då att det varit fem ägare på hemman nummer 1 i Moflo under 1700-talet. År 1700 ägdes hemmanet av en man som hette Mikael Markusson. Han var född omkring 1660 och ägde hemmanet åtminstone från 1687. Ägaren före honom hette Jakob Eriksson, men han bodde bara en kort period på hemmanet. Tittar man ytterligare tillbaka ser man att hemmanet ägdes av Markus Mikaelsson, fadern till Mikael. Både Mikael och Markus var verksamma som klockare i församlingen.
År 1718 övetogs hemmanet av Mikael's son som naturligtvis hette precis som sin farfar, Markus Mikaelsson. Han skattade för detta hemman i 40 år fram till 1758. Man har t.o.m. antecknat i mantalslängden att han avstått hemmanet vid 67 års ålder. Detta var säkert en anmärkningsvärd ålder för att fortfarande bruka sitt hemman.
År 1758 tog nästa generation plats vid "rodret". Traditionens makt var stor på denna tid så den nye ägaren hette Mikael Markusson. Den förstfödde sonen skulle få sitt namn efter farfar och näste son skulle fick namn efter morfar. Eftersom äldsta sonen ofta övertog hemmanet så kunde namnet på ägare skifta varannan generation. Mikael blev inte så långvarig i Moflo. Redan 1768 bytte han hemman med en annan bonde i Kungsgården, Bjärtrå sn. Detta gjorde att Anders Kristiansson blev ägare av hemman nr 1 i Moflo.
Anders Kristiansson bodde först i Dämsta, Styrnäs sn (1745-1754) och därefter i Kundsgården (1755-1768). Han flyttade tillsammans med hustru och sex barn till Moflo. Jag har inte hittat var Anders föddes, men hans hustru var född i Styrnäs sn. Tyvärr är det ett större glapp i mantalslängderna i slutet på 1700-talet så jag kan inte följande Anders längre än till 1775. Vid detta tillfälle skattar Anders för sig själv, hustru, 1 son och 2 döttrar. Anders dog 1795, men då hade redan hemmanet delats upp på två olika ägare. Vid tillfälle ska jag titta vidare på Härnösands landsarkiv där man har en annan kopia av mantalslängder som täcker upp de saknade åren.
Den ene ägaren var Sven Näslin som kom från Anundsjö till Moflo, enligt uppgift först verksam som dräng i byn, men han hade även god talang för virkesaffärer. Han gifte sig med en dotter till Anders vid namn Magdalena. Sven byggde gissningsvis på 1770-talet upp det hus som skulle gå under namnet "Slottet" p.g.a. sin storlek. Man kan läsa mycket mera om Sven i Paul Lundins bok "Sanningar och sägner i Ådals-Liden".
Den andre ägaren hette Anders Andersson och han var svåger med Sven. Anders gifte sig, men fick inga barn så denna hemmansdel köptes i början av 1800-talet upp av Anders Svensson som var son till Sven Näslin.
Svens Näslins hemmansdel kom att delas mellan sönerna Mårten och Sven Svensson omkring 1809. Mårten brukade hemmanet ungefär i tio år fram till 1819 då brodern Sven övertog hans hemmanslott. Mårten står antecknad som inhyses i mantalslängden 1819. Sven behåller hemmandet fram till 1824 då ena delen övertas av Per Hansson (f. 1801) och den andra delen av Anders Eriksson (f. 1778). Anders inflyttade med sin familj från Helgum, men de flyttade vidare några år senare.
Man kan fortsätta berätta om detta hemman, men jag nöjer mig så för denna gång.
Jag blev därför lite nyfiken på hemmanet i Moflo där Sven bodde under större delen av sitt liv. Först började jag söka igenom mantalslängderna från tiden när Sven levde och dessförinnan. Ser då att det varit fem ägare på hemman nummer 1 i Moflo under 1700-talet. År 1700 ägdes hemmanet av en man som hette Mikael Markusson. Han var född omkring 1660 och ägde hemmanet åtminstone från 1687. Ägaren före honom hette Jakob Eriksson, men han bodde bara en kort period på hemmanet. Tittar man ytterligare tillbaka ser man att hemmanet ägdes av Markus Mikaelsson, fadern till Mikael. Både Mikael och Markus var verksamma som klockare i församlingen.
År 1718 övetogs hemmanet av Mikael's son som naturligtvis hette precis som sin farfar, Markus Mikaelsson. Han skattade för detta hemman i 40 år fram till 1758. Man har t.o.m. antecknat i mantalslängden att han avstått hemmanet vid 67 års ålder. Detta var säkert en anmärkningsvärd ålder för att fortfarande bruka sitt hemman.
År 1758 tog nästa generation plats vid "rodret". Traditionens makt var stor på denna tid så den nye ägaren hette Mikael Markusson. Den förstfödde sonen skulle få sitt namn efter farfar och näste son skulle fick namn efter morfar. Eftersom äldsta sonen ofta övertog hemmanet så kunde namnet på ägare skifta varannan generation. Mikael blev inte så långvarig i Moflo. Redan 1768 bytte han hemman med en annan bonde i Kungsgården, Bjärtrå sn. Detta gjorde att Anders Kristiansson blev ägare av hemman nr 1 i Moflo.
Anders Kristiansson bodde först i Dämsta, Styrnäs sn (1745-1754) och därefter i Kundsgården (1755-1768). Han flyttade tillsammans med hustru och sex barn till Moflo. Jag har inte hittat var Anders föddes, men hans hustru var född i Styrnäs sn. Tyvärr är det ett större glapp i mantalslängderna i slutet på 1700-talet så jag kan inte följande Anders längre än till 1775. Vid detta tillfälle skattar Anders för sig själv, hustru, 1 son och 2 döttrar. Anders dog 1795, men då hade redan hemmanet delats upp på två olika ägare. Vid tillfälle ska jag titta vidare på Härnösands landsarkiv där man har en annan kopia av mantalslängder som täcker upp de saknade åren.
Den ene ägaren var Sven Näslin som kom från Anundsjö till Moflo, enligt uppgift först verksam som dräng i byn, men han hade även god talang för virkesaffärer. Han gifte sig med en dotter till Anders vid namn Magdalena. Sven byggde gissningsvis på 1770-talet upp det hus som skulle gå under namnet "Slottet" p.g.a. sin storlek. Man kan läsa mycket mera om Sven i Paul Lundins bok "Sanningar och sägner i Ådals-Liden".
Den andre ägaren hette Anders Andersson och han var svåger med Sven. Anders gifte sig, men fick inga barn så denna hemmansdel köptes i början av 1800-talet upp av Anders Svensson som var son till Sven Näslin.
Svens Näslins hemmansdel kom att delas mellan sönerna Mårten och Sven Svensson omkring 1809. Mårten brukade hemmanet ungefär i tio år fram till 1819 då brodern Sven övertog hans hemmanslott. Mårten står antecknad som inhyses i mantalslängden 1819. Sven behåller hemmandet fram till 1824 då ena delen övertas av Per Hansson (f. 1801) och den andra delen av Anders Eriksson (f. 1778). Anders inflyttade med sin familj från Helgum, men de flyttade vidare några år senare.
Man kan fortsätta berätta om detta hemman, men jag nöjer mig så för denna gång.
tisdag 11 september 2012
Nämforsen
Ytterligare ett vy över Nämforsen (eller Nämnforsen som det stavades tidigare), församlingens vanligaste motiv på vykort. Detta vykort är taget före mitten av 1910-talet, eftersom inte bron över Nämforsen finns med. På denna bild ser man flera lador på norra sidan älven. Detta område används fortfarande som bete. Har detta betes- eller slåttermark något speciellt namn?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
